Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm



Relevanta dokument
Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

2 a kap. Nationella krav

Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Förslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1999:5) om allmäntjänstgöring för läkare

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Legitimation för lärare och förskollärare

Yttrande över Skolverkets förslag till allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare

Anställning under viss kompletterande utbildning

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Svensk författningssamling

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Konsekvensutredning. Konsekvensutredning

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet

Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:17) om erkännande av yrkeskvalifikationer

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter

Svensk författningssamling

Svar till Skolroteln angående remisspromemoria- Legitimation för lärare och förskollärare

Beslut för Sahan Utbildning

Konsekvensutredning för upphävande av Statens räddningsverks föreskrifter (SVRFS 2007:3) om erkännande av utländska yrkeskvalifikationer

Betänkandet (SOU 2014:19) Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Synpunkter angående departementspromemoria. legitimation för lärare och förskollärare

Lärare för riskutbildning behörighet B del Yrkestitel Lärare för riskutbildning behörighet B del 1

Svensk författningssamling

Läget för lärarlegitimationer 2014

Yttrande över GRUV-utredningens betänkande "Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå" (SOU 2013:20)

Sammanfattade synpunkter REMISSVAR MF/PB Rnr Utbildningsdepartementet STOCKHOLM

U2013/2230/S

Genomförande av yrkeskvalifikationsdirektivet. - vad kom vi fram till?

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Cirkulärnr: 14:25 Diarienr: 14/3507 P-cirknr: 14-2:11 Nyckelord:

Svensk författningssamling

Regeringens proposition 2011/12:144

Regeringens proposition 2010/11:20

Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning inom grundskolan

Svensk författningssamling

Uppdrag att fortsatt svara för Lärarlyftet II

* Godkännandeprövning tillämpas vid ansökan om godkännande som trafiklärare

Yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76)

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

U2010/2818/S. Innehållsförteckning

Lärare för utbildning till förare av moped klass II, snöskoter och terränghjuling (förarbevisutbildning)

Yttrande över Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4)

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Remissvar Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)

Svensk författningssamling

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.

Universitetskanslersämbetets yttrande över Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)

Sammanfattning. Legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för. Bilaga 2

Kartläggning av lärarlegitimation och förskollärarlegitimation 2016

Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)

Din utbildning och lärarlegitimationen

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Förändringar i skollagen (2010:800)

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

RIKTIGA BETYG ÄR BÄTTRE ÄN HÖGA BETYG FÖRSLAG TILL OMPRÖVNING AV BETYG Betänkande av Betygsprövningsutredningen (SOU 2010:96)

Förändringar i skollagen (2010:800)

Legitimation och skärpta behörighetsregler SOU 2008:52

Konsekvensutredning avseende förslag om ändring i Skolverket föreskrifter (SKOLFS 2011:35) om ansökan om legitimation för lärare och förskollärare

Fritidspedagogers, speciallärares och specialpedagogers behörighet att undervisa m.m.

Konsekvenser av skärpta behörighetsregler och legitimation för lärare och förskollärare

Mål- och resultatorienterade styrsystemet står fast. - på något område tendenser till ökad statlig kontroll

Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16

Innehåll U2012/6626/S

Datum Vår referens Ersätter Elisabet Ohlsson

Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Utredningen som antagit namnet grundskoleutredningen mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

Yttrande över remiss av Utbildning, undervisning och ledning - reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)

STR:s remissvar: Transportstyrelsens föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer (TSF )

Beslut. Beslut Dnr : International Montessori School Sweden AB.

Remiss avseende förslag till nya föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården

Barn- och utbildningsförvaltningen

Specialist i allmänmedicin en yrkeskvalifikation i allmänpraktik

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Svensk författningssamling

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)

Cirkulärnr: 14:34 Diarienr: 14/4662 P-cirknr: 14-2:14 Nyckelord:

Utbildning, undervisning och ledning - reformvård till

Cirkulärnr: 13:68 Diarienr: 13/7393 P-cirknr: 13-2:23 Nyckelord:

Ur En utökad betygsrätt för enskilda utbildningsanordnare, kommunal överlåtelse av myndighetsuppgifter, sfi i folkhögskola, m.m.

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Beslut. en Skolinspektionen

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Huvudman nya.laroverketaniv.se Dnr :11435 Rektor vid Nya Läroverket catharina.nordstromaniv.se. Beslut

En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande

(SOU 2018:17) U2018/01224/S

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om programmering mm

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om ansökan om deltagande i försöksverksamhet

Redovisning av uppdrag om förslag till insamling av betyg satta under sommaruppehållet efter årskurs 9 Dnr U2014/3115/S

Maria Eka (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

SOSFS 2007:23 (M) Föreskrifter. Erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. Huvudman för Rönnenskolan Rektor vid Rönnenskolan

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan

Transkript:

REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har givits möjlighet att yttra sig över förslaget om hur det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet ska genomföras i svensk rätt och förvaltning. Förbundet begränsar sitt svar till de områden som berör läraryrket. Sammanfattning av förbundets synpunkter Lärarnas Riksförbund avstyrker förslagen om hur läraryrket ska hanteras inom det samlade genomförandet. Förbundet kräver istället att läraryrket undantas från yrkeskvalifikationsdirektivet. Lärarnas Riksförbund ställer detta krav dels utifrån behovet att garantera en hög utbildningsnivå, dels utifrån att yrket är förenat med offentlig maktutövning. Förbundets uppfattning är att förslaget om genomförande av yrkeskvalifikationsdirektivet äventyrar elevernas rätt att undervisas av lärare som är behöriga för både ämne och skolform. Lärarnas Riksförbund ser gärna att lärare med utbildning från andra länder söker sig till Sverige, men det ska då ställas samma krav på dem som på lärare med svensk utbildning. Detta ska gälla oavsett om de ska etablera sig permanent eller arbeta här tillfälligt. Förbundet anser att den reglering vi har idag tillgodoser möjligheten för detta och ifall nuvarande regler strider mot yrkeskvalifikationsdirektivet måste läraryrket ställas utanför. Bakgrund till förbundets ställningstaganden Syftet med direktivet är att säkerställa att EU-medborgare ska kunna etablera sig, tillfälligt erbjuda sina tjänster och söka anställning i ett annat medlemsland utan att mötas av onödiga nationella yrkesregleringar. Avsikten är att medlemsländerna ska godta variationer som förekommer när det gäller utbildning och yrkesreglering. De synpunkter Lärarnas Riksförbund har på förslaget bottnar inte i ett behov av att

2(5) skydda svenska lärare från konkurrens utifrån utan behovet av att säkerställa att svenska elever erbjuds bästa möjliga undervisning av rätt utbildade lärare utifrån de mål som är uppsatta i skolans styrdokument. I SKOLFS 2014:3 redgörs för de nationella krav som ställs för behörighet i vissa ämnen och som enligt Skolverket behöver bedömas oavsett om läraren har en examen från tredje land eller EU/EES. Det rör sig om kunskaper i läs- och skrivinlärning på svenska för lärare i grundskolans första år, kontrastiva moment för lärare i moderna språk, simkunskap för idrottslärare och kunskap om världsreligionerna för lärare i religionskunskap. Fördragets regler om fri rörlighet omfattar inte offentliga tjänster, alltså yrken som är förenade med offentlig maktutövning. Lärarnas Riksförbund menar att läraryrket är förenat med offentlig maktutövning. Denna makt manifesteras dels genom upprätthållande av skolplikt i grundskolan dels genom den myndighetsutövning som det innebär att sätta slutbetyg i årskurs nio och kursbetyg i gymnasieskolan. Utifrån detta är det möjligt att hävda att läraryrket bör undantas från yrkeskvalifikationsdirektivet. Förbundets uppfattning är att om de brister som finns i föreliggande förslag inte går att hantera inom yrkeskvalifikationsdirektivets ramar bör yrket ställas utanför direktivet. Nedan redovisar vi de ändringsbehov vi ser i förslaget, och de brister vi ser som ligger till grund för att Lärarnas Riksförbund förkastar förslaget. Syftet med dessa föreslagna ändringar är som tidigare betonats elevernas rätt att undervisas av lärare med rätt kompetens för den aktuella undervisningen. Kommentarer till Förslag till ändring i skollagen Den så kallade undervisningsparagrafen, skollagen 2 kap 13, är manifestet i den nya skollagens löfte till eleverna att huvudregeln är att undervisning ska bedrivas av behöriga lärare. Här föreslås en ändring som medför att lärare med utländsk utbildning tillfälligt ska ha rätt att undervisa utan att deras behörighet prövas av svensk myndighet. Detta förslag går tvärt emot den uppfattning som lärarnas fackliga organisationer och samtliga politiska partier uttryckt under arbetet med att skärpa behörighetskraven i svensk skola och införandet av lärarlegitimation. Lärare med utländsk utbildning, oavsett om de är från EU/ESS eller tredje land ska ha möjlighet att undervisa, tillfälligt och tillsvidare, i svensk skola, men deras utbildning ska först ha prövats mot de behov som undervisningen ställer. Lärarnas Riksförbund inser att en sådan reglering är svår att harmonisera med reglerna i 5 respektive 7 artikeln i yrkeskvalifikationsdirektivet som ger rätt att temporärt och tillfälligt utöva sitt yrke i ett annat EU/ESS-land utan förhandskontroll. Förbundet menar dock att syftet med förhandskontrollen, att garantera elevernas rätt till god undervisning, måste värderas högre än vuxna yrkesutövares rätt till fri rörlighet. Förslaget är ett hot mot det som enligt

3(5) tjänstedirektivet faktiskt kan motivera inskränkningar i den fria rörligheten, att ett land måste kunna garantera upprätthållandet av en hög utbildningsnivå. Undantaget från kravet på lärarlegitimation innebär i det här fallet också en illojal konkurrens då det ställs högre krav på lärare som redan är etablerade på den svenska arbetsmarknaden. Förbundet anser samtidigt att utredaren borde ha pekat på de möjligheter som finns i direktivets 7 artikel, att ställa krav på en förhandsanmälan till berörd myndighet, uppvisande av bevis på yrkeskvalifikationer samt allra viktigast ett intyg som bekräftar att yrkesutövaren inte är förbjuden att utöva yrket eller har dömts för något brott. Visserligen föreslås att denna möjlighet skrivs in i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (9 ) men det förs i utredningen inget resonemang kring vilka föreskrifter det kan röra sig om och på vilket sätt dessa kan garantera elevernas rätt till god undervisning. I skollagen finns redan idag möjlighet att tillfälligt anställa den som saknar legitimation och/eller behörighet för den aktuella undervisningen. Detta är enligt skollagen 2 kap 18 möjligt ifall det inte finns någon legitimerad och behörig lärare att tillgå hos huvudmannen. För den som anställs tillfälligt (för maximalt ett år i taget) enligt denna paragraf finns också en särskild reglering (skollagen 2 kap 21 ) att 5 andra stycket i Lagen om anställningskydd (om att vissa former av tidsbegränsad anställning kan övergå till en tillsvidareanställning) inte gäller för en anställning enligt denna paragraf. Då utredaren inte föreslagit att anställningar enligt den nya punkten 2 i 2 kap 13 skollagen ska omfattas av samma regler innebär detta att dessa lärares anställning efter flera visstidsanställningar kan konverteras till en tillsvidareanställning. Skollagen ställer också krav på att den som sjävständigt ska sätta betyg ska vara legitimerad lärare (3 kap 16 ). De som anställs tillfälligt enligt 2 kap 13 punkt två måste därför i förekommande fall sätta betyg tillsammans med en legitimerad lärare. Det vore olyckligt att ha en huvudregel (2 kap 13 ) avseende vilka som får undervisa där det ändå finns begränsningar i deras rätt att utöva vissa delar av yrket. I skollagen har lagstiftaren med avsikt valt att skilja på regler för vem som får undervisa och vem som får anställas, detta för att reglerna om undervisning bottnar i elevernas rättigheter och reglerna för anställning bottnar i lärarnas rättigheter som arbetstagare. En sammanblandning av dessa regler så som det föreslås i utredningen vore enligt förbundets mening djupt olycklig. Kommentarer till Förslag till ändring i förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare Lärarnas Riksförbund anser att Skolverket alltid ska kunna begära in ett yttrande från Universitets- och högskolerådet innan ett ärende om legitimation för lärare med

4(5) utländsk utbildning avgörs. Även för lärare med utbildning från annat EU/EES-land kan UHÄs kompetens behövas för att pröva vilka svenska lärarbehörigheter en viss utländsk utbildning motsvarar. Ifall EU-rätten hindrar detta förfarande finns här ytterligare skäl för att läraryrket ska stå utanför implementeringen av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet i Sverige. Kommentarer till Förslag om ändring i förordningen (2011:268) om lärar- och förskollärarregister Lärarnas Riksförbund instämmer i att Skolverket ska tillse att information om lärare som i Sverige fått sin lärarlegitimation indragen införs i IMI. Kommentarer till Förslag till lag om erkännande av yrkeskvalifikationer Som vi tidigare anfört anser förbundet att utredaren borde ha tydliggjort vilka möjligheter till kontroll av tillfälligt anställda lärare som ges genom 7 kapitlet i yrkesdirektivet och 9 i rubricerat lagförslag. I 10 sägs att en en yrkesutövare som tillfälligt tillhandahåller tjänster i Sverige står under samma tillsyn som andra utövare av yrket här i landet samt att en sådan yrkesutövare kan bli föremål för samma disciplinära åtgärder avseende yrkesutövningen som andra utövare av yrket. I skollagens 2 kapitel 23 finns regler om på vilka grunder en legitimerad lärare kan varnas alternativt få sin legitimation indragen. Åtgärderna gäller dock bara redan legitimerade lärare vilket innebär att lärare som anställts enligt förslagets punkt 2 i skollagens 2 kap 13 inte kan omfattas av dessa sanktioner. Detta är ytterligare ett skäl för att även den som tillfälligt ska verka som lärare i Sverige först ska ansöka om och erhålla lärarlegitimation. Språkkrav Utredaren menar att det endast är för lärare i ämnet svenska som kunskaper i svenska språket är en yrkeskvalifikation. Förbundet instämmer inte i detta utan menar att det i läraryrket som i huvudsak bygger på muntlig kommunikation, och dessutom ställer höga krav på förmåga till skriftlig kommunikation, är nödvändigt för yrkesutövningen att behärska det språk man förväntas undervisa på. Det finns redan i skollagen (2 kap 17 ) undantag från kravet på legitimation (och därmed från kravet på kunskaper i svenska) för lärare som bedriver undervisning på främmande språk. Lärarnas Riksförbund uppfattar det som om att utredaren ändå anser att Skolverket kan kräva intyg om språkkunskaper, men inte själv kontrollera dem. Ifall detta är rätt uppfattat anser förbundet att förslaget att Skolverket först ska bedöma den sökandes kompetenser som lärare och i nästa steg ta ställning till kunskaperna i svenska

5(5) språket är rimligt. Om utredarens förslag innebär att intyg om svenskunskaper helt ska lämnas utanför legitimationssystemet motsätter förbundet sig detta mycket starkt. Dagens ordning där en lärare med utländsk examen inte alls kan få sin utbildning prövad mot svenska förhållanden utan att först kunna intyga sina svenskkunskaper är inte fullt tillfredsställande. Huruvida utbildningen kommer att godkännas för undervisning eller inte kan vara avgörande för ifall det är värt för läraren att skaffa sig erforderliga kunskaper i svenska språket, varför det är rimligt att utbildningens innehåll prövas i ett första steg. LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Bo Jansson Förbundsordförande Anna Jändel-Holst Utredare