EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande inför EU? Det är något som du skall få reda på här. Hur går valet till? Alla som är medborgare eller folkbordförda i Sverige, och är över 18 år får rösta till valet i Europaparlamentet. De flesta regler är samma som gäller för riksdagsvalet. Valet i Sverige är den 7 juni 2009 och alla medlemsländer har sina egna regler som de går efter. I Sverige röstar man på en söndag och vissa andra länder röstar på vardagar. Valen brukar hållas mellan den 4 juni och 7 juni, och rösträttsåldern är detsamma i alla medlemsländer. Alla länders val skall ske senast den 7 juni och när alla har röstat tar man fram resultatet av alla medlemsländer. Resultatet i det svenska valet beräknas vara klart den 11 juni. Hur fungerar Europaparlamentet? Invånarna i EU medlemsländerna väljer representanter vart femte år och ibland kan Europaparlamentet vara med och fatta beslut, samt ge förslag till ministerråd. Ministerrådet är det forum där regeringarnas olika sakministrar samlas. De som sitter i Europaparlamentet är med och bestämmer om de nya lagarna som gäller för EU tillsammans med ministerrådet. Det gäller till exempel miljöregler och regler om den fria rörligheten för arbetstagare, varor, tjänster och kapital mellan medlemsländerna. Europaparlamentet och ministerrådet måste vara överens för att nya lagar ska antas. Europaparlamentet kontrollerar även hur EUkommissionen (som är den verkställande makten inom EU) arbetar och bestämmer om EU:s budget. Europaparlamentet beslutar tillsammans med ministerrådet om hur EU:s budget skall användas. Europaparlamentet har idag 785 ledamöter vilka väljs på fem år av invånarna i medlemsländerna. Länderna har olika antal mandat alltså platser vilket beror på hur många invånare landet har. Dock minskas antalet ledamöter i juni 2009 till 736 stycken. Idag har Sverige 19 ledamöter som sitter i Europaparlamentet men efter valet den 7 juni ändras denna siffra till 18. Platserna som varje medlemsland skall ha står i EU:s fördrag och varje gång EU får fler medlemsländer utvidgas detta. Senast någon blev medlem var den 1 januari 2007 då Rumänien och Bulgarien blev medlemmar. Detta innebar att ledamöterna ökade till 785 stycken totalt, med alla medlemsländerna tillsammans.
Vart kommer ledamöterna ifrån? Ledamöter brukar också kallas för Europaparlamentariker eller också EU-parlamentariker, och dessa kommer från olika politiska partier. När alla medlemsländers ledamöter kommer till Europaparlamentet delas de in i olika politiska grupper med olika ledamöter från varje medlemsland. Politikerna arbetar även i ett så kallat utskott, det är en arbetsgrupp som tar hand om områden som exempel utbildning eller jordbruk. Dessa utskottsmöten som hålls är öppna för allmänheten. Som en sammanfattning så gör Europaparlamentarikerna det här: Kontrollerar att andra EU-institutioner sköter sitt arbete. De deltar i beslut om EU:s budget, hur EU:s gemensamma pengar skall användas. Granskar och bestämmer ihop med ministerrådet, om EU-kommissionens förslag skall bli till nya lagar. Rösterna 14 maj: Första dagen som en budröst får göras i ordning. Denna dag får även svenska ambassader och konsulat börja ta emot röster. 20 maj: Förtidsröstningen startar. Väljare som är bosatta i Sverige bör ha fått sitt röstkort. 7 juni: Valdagen till Europaparlamentet. Vallokalerna är öppna mellan kl. 8 och 21. På vissa ställen har man kortare öppettider. Tiderna står på röstkortet. 8 juni: Länsstyrelsen börjar den andra räkningen av rösterna, det vill säga den slutliga rösträkningen. Då räknas även personrösterna. 10 juni: På onsdagen efter valdagen räknar kommunernas valnämnder sena förtidsröster. 11 juni: Det slutliga resultatet i det svenska valet till Europaparlamentet beräknas vara färdigt. 14 juli: Det nyvalda Europaparlamentet sammanträder för första gången den 14-16 juli.
Förhoppningar & Utmaningar Margot Wallström Margot Wallström är EU-kommissionär men skall snart sluta, hon medverkar emellertid stort för att öka valdeltagande i valet nu i år. Hon var tidigare miljökommissionär och nu senast vice ordförande, och hon har fått god kritik från både Sverige och andra länder. Hon arbetar för vad som är bäst för Europa i helhet. Wallström tycker det borde vara bättre upplysning om valen och skyller en stor del av skulden för misslyckande av detta på svenska politiker. För att öka intresset inför EU valet så tycker Wallström att alla som arbetar politiskt, skall hjälpas åt, speciellt nu då stödet för EU aldrig tidigare varit så stort som nu i Sverige. Hon säger att det är viktigt att man engagerar sig för att göra EU- valet intressant. Sverige vet mycket mer om kandidaterna till USA- valet än vad vi vet om våra egna kandidater i parlamentsvalet, säger hon. Hennes åsikter är väl värda att begrunda, inte minst inför det stundande ordförandeskapet som Sverige snart skall ta över. Varför får inte Turkiet gå med i EU? Turkiet ansökte redan 1959 om medlemskap i EEC(dåvarande EU). Den förnyades 1987 och senast 2005 ansökte de om bidrag. 35 procent av européerna tycker att det är en bra idé att släppa in Turkiet i EU. I Sverige är stödet för Turikets anslutning stort, 50 procent av svenskarna tycker att Turkiet skall få gå med. Om Turkiet får gå med i EU, blir de det första landet i EU som är muslimskt. Det finns många anledningar till varför Turkiet inte får vara med i EU. Många EU- länder och blivande EU- länder utsattes av ockupation och turkiska övergrepp inte för så länge sedan. De har kontrollerat Bulgarien, Grekland, Albanien, Rumänien, Kosovo, Serbien- Montenegro, Bosnien- Hercegovina, Moldavien och Ungern. 1974 hamnade de i konflikt med Grekland om att erövra Cypern, där den norra delen invaderades samma år. Flera miljoner kristna syrianer och armenier bodde i Turkiet innan första världskriget, 1,5 miljoner mördades av turkarna med hjälp av kurderna. Dessa fick fly till Sverige, USA och många fler länder, vilket har lett till att de idag inte har ett eget land. Turkiet förnekar, trots att det finns bevis, att händelsen aldrig har inträffat. Detta är en orsak till att de inte får vara med i EU.
Det svenska ordförandeskapet 2009 Hur tänker Sverige styra EU hösten 2009? Nu i juli 2009 blir Sverige ordförande i EU. Det svenska ordförandeskapet pågår i sex månader, vilket betyder att de flesta möten äger rum i Sverige. Sverige jobbar även med Frankrike och Tjeckien eftersom de tidigare har varit ordföranden för EU. Man kan undra vad det innebär att vara ordförande? Det innebär att Sverige skall leda arbetet inom EU och utveckla det så gott som möjligt drygt ett halvår framåt. Man arbetar även för att tillgodose EU:s samlade intressen och tar ansvar för pågående processer. Sveriges fem övergripande teman är: Klimat, energi och miljö, de vill satsa på vindbaserade kraftverk och havsbaserade kraftverk Jobb, tillväxt och konkurrenskraft Ett tryggare och öppnare Europa Östersjöstrategin och relationerna med närområdet EU som global aktör och fortsatt utvidgning. Det vi funderar över och tycker är väldigt bra är att de tänker fokusera på klimatet, energin och miljön. Eftersom att Sverige och massa andra länder utsätts för miljöproblem så är det väldigt viktigt att detta tas upp. Klimatet blir allt varmare på grund av alla avgaser som bildas och växthuseffekten försämras. Hur blir det i de varma länderna om värmen ökar? Jo, det blir mycket torrare och människorna där kommer inte att klara sig. I Sverige utrotas många djur samtidigt som det kommer nya, kanske giftiga och farliga. Fästingarna är ett exempel, det fanns inte alls så mycket av dem för några år sedan, men på grund av värmen så har de ökat otroligt mycket. Därför är det mycket bra att Sverige fokuserar på klimatet, energin och miljön. Att satsa på vind och havsbaserade kraftverk kan alltså vara positivt och till stor nytta. Vem gör vad under ordförandeskapet? Fredrik Reinfeldt leder arbetet i Europeiska rådet och representerar utrikesfrågor tillsammans med EU:s representant, Javier Solana. EU ambassadörerna träffas i Bryssel och förbereder mötena i ministerrådet, och de svenska ministrarna leder mötena i EU. Europaparlamentets huvud ligger i Strasbourg i Frankrike, extra sammanträden hålls i Bryssel i Belgien. I Bryssel är det även där som utskotts- och partigrupperna äger rum. Tjänstemännen kan i vissa fall få leda arbetet i ministerrådets arbetsgrupper och kommittéer. Sveriges Riksdag har ansvaret för arrangerandet av konferenser.
Åsikter och tankar När du röstar till Europaparlamentet kan du påverka framtiden och vardagen för nästan 500 miljoner européer. Om inte du bryr dig kommer någon annan att göra det, och bestämma vem som skall vara din företrädare i EU:s enda direktvalda församling. Under de kommande fem åren är det de valda ledamöterna som formar framtiden i EU. Se till att rösta så att du får det Europa du vill ha. Har du inte röstat, så klaga inte! Vi har kommit fram till att genom att rösta till Europaparlamentet så påverkar vi framtiden i EU. Detta är något som många människor inte tänker på, vi måste ta ställning och inse att vi faktiskt kan vara en del av valet och få det att se ut som vi vill i framtiden. Därför tycker vi att den som är 18 år eller äldre skall ta hänsyn till valen och sin demokratiska rättighet (skyldighet?) och gå till valurnan! Var en del av framtiden i EU! Ungdomar i 18 års ålder är en åldersgrupp som är jätte viktig för EU:s och hela vår framtid, den ligger i ungdomens händer. Se därför till att ha koll på vad som händer i världen och var med och bestäm hur vårat Europa skall se ut imorgon! Gå och rösta! Reportage för Random News Daniella Duman & Leila Akpinar, SP2B