Arbete för alla. Insatser för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbete för alla Insatser för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

3 Förord Många personer med funktionsnedsättning står långt ifrån arbetsmarknaden. Den grundläggande utgångspunkten för regeringen är att alla människors kompetens och vilja att arbeta ska tillvaratas. Alla ska ha möjlighet att delta i arbetslivet utifrån sina förmågor och förutsättningar. Förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att kunna finna, få och behålla ett arbete inom såväl stat, kommun och landsting som näringsliv måste förbättras. Regeringen är nu beredd att gå vidare med ytterligare insatser för att ge personer med funktionsnedsättning bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och behålla sina jobb. Insatserna preciseras i detta viljeinriktningsdokument Arbete för alla. Fotograf: Hanna Teleman Fotograf: Arbetsmarknadsdepartementet Maria Larsson Äldre och folkhälsominister Sven Otto Littorin Arbetsmarknadsminister

4 Utgångspunkter Den grundläggande utgångspunkten för regeringen är att alla människors kompetens och vilja att arbeta ska tillvaratas på arbetsmarknaden. Det förutsätter att alla människor har möjlighet att delta i arbetslivet utifrån sina förmågor och förutsättningar. Förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att kunna finna, få och behålla ett arbete inom såväl stat, kommun och landsting som näringsliv måste förbättras. Detta är nödvändigt för att bättre kunna tillvarata den kompetens och de resurser som finns i samhället. Alla som vill och kan arbeta kommer att behövas på arbetsmarknaden, inte minst mot bakgrund av de omfattande demografiska förändringar som Sverige står inför. För att klara utmaningen med en åldrande befolkning behöver fler delta aktivt på arbetsmarknaden. Beräkningar visar att det behövs cirka 300 000 fler personer i arbete om 10 15 år om vi ska kunna behålla den välfärd vi har idag. För att regeringens handikappolitiska mål om jämlika levnadsvillkor ska kunna förverkligas måste berörda parter tillsammans verka för att identifiera och undanröja de hinder som i dag finns på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) deltar kvinnor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga på arbetsmarknaden i lägre utsträckning än män med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. I det fortsatta arbetet bör denna snedfördelning analyseras och ägnas ökad uppmärksamhet. Särskilda ansträngningar måste även fortsatt göras för att ge unga med funktionsnedsättning utbildning eller arbete med eller utan någon form av stöd. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att prioritera grupper som befinner sig långt från arbetsmarknaden, samt att bedriva sin verksamhet på ett sätt som ökar mångfalden och motverkar diskrimineringen i arbetslivet. Målgruppen Människor är olika och har varierande behov och förutsättningar. Många har nedsatt funktionsförmåga av något slag, permanent eller under någon period i livet.

5 Med en funktionsnedsättning avses en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Med ett funktionshinder avses däremot den begränsning som en funktionsnedsättning kan innebära för en person i relation till omgivningen. Långt ifrån alla funktionsnedsättningar medför nedsatt arbetsförmåga. Om en funktionsnedsättning leder till nedsatt arbetsförmåga eller svårigheter att få en anställning beror det ofta på påverkbara förhållanden såsom negativa attityder, arbetsuppgifters innehåll och arbetslokalers utformning. En person kan till exempel ha full arbetsförmåga i vissa arbeten, men i princip obefintlig arbetsförmåga på andra delar av arbetsmarknaden. Nedsatt arbetsförmåga är alltså inte en statisk egenskap eller funktion av funktionsnedsättningen, utan kan variera såväl beroende på typ av arbete som över tid. Bakgrund Enligt SCB har Sverige drygt 900 000 personer mellan 16 och 64 år med en funktionsnedsättning, vilket motsvarar 16 procent av befolkningen i samma åldersgrupp (se figur 1). Sedan 1996 har andelen varierat mellan 16 och 21 procent och visat en stadig nedgång sedan 2002. Orsaken till nedgången har inte kunnat beläggas. Drygt en halv miljon av dem med en funktionsnedsättning (9 procent av befolkningen) bedömer själva att deras arbetsförmåga också är nedsatt, enligt SCB. Hälften av de funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga var, enligt SCB, sysselsatta 2008. Det är en betydligt lägre andel än bland funktionsnedsatta utan nedsatt arbetsförmåga, för vilka andelen uppgick till 78 procent. Sysselsättningsgraden, det vill säga sysselsatta i relation till befolkningen, har sedan 2004 varit högre bland personer

6 med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga än bland personer utan funktionsnedsättning, för vilka sysselsättningsgraden uppgick till 77 procent 2008 (se diagram 1). Det är alltså inte själva funktionsnedsättningen som är främst avgörande för sysselsättning, utan om funktionsnedsättningen medför nedsatt arbetsförmåga eller inte. Den stadiga minskningen av sysselsättningsgraden bland personer med nedsatt arbetsförmåga avstannade 2006 och låg sedan kvar på ungefär samma nivå 2008 (se diagram 1). Arbetslösheten bland funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga var 2008 fortsatt högre (9,1 procent) än bland personer utan nedsatt arbetsförmåga (4,2 procent). Den sistnämnda gruppen hade också en något lägre arbetslöshet än bland personer utan funktionsnedsättning (4,6 procent). Mellan 2004 och 2006 minskade arbetslösheten bland ej funktionsnedsatta och bland funktionsnedsatta utan nedsatt arbetsförmåga medan den ökade bland personer med nedsatt arbetsförmåga (se diagram 2). Mellan 2006 och 2008 ökade däremot arbetslösheten i alla tre grupperna. Inga av dessa förändringar är dock statistiskt säkerställda.

7 Övergripande mål för personer med funktionsnedsättning Regeringen och riksdagen har tagit flera övergripande beslut som syftar till att förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden och att säkerställa deras rättigheter. Av regeringsformen framgår att det allmänna ska trygga rätten till arbete och motverka diskriminering av människor på grund av funktionshinder. Riksdagen har beslutat att den nationella handikappolitiken har full delaktighet i samhället och jämlikhet i levnadsvillkor som mål. En grundläggande förutsättning i handikappolitiken är att staten ska vara ett föredöme i arbetet mot de handikappolitiska målen, vilket uttrycks i förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Enligt denna ska myndigheter under regeringen utforma och bedriva sin verksamhet med beaktande av de handikappolitiska målen och verka för att personer med funktionsnedsättning ges full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. Myndigheterna ska särskilt verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Sverige ratificerade i januari 2009 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilken föreskriver att staten ska verka för att målgruppen kan delta i arbetslivet på jämlika villkor som andra. De åtgärder som vidtas ska enligt konventionen bland annat

8 främja möjligheter till anställning och befordran samt bidra till att personer med funktionsnedsättning kan finna, erhålla, bibehålla och återgå till en anställning. De stater som ratificerat konventionen ska skydda och främja rätten till arbete även för personer som förvärvar funktionsnedsättning under en anställning. Även EU har i december 2009 fattat beslut att ratificera konventionen. Olika typer av insatser behövs Myndigheter, liksom kommuner och landsting samt företag måste bli bättre på att anställa personer med funktionsnedsättning. Attityder gentemot personer med funktionsnedsättning måste påverkas och goda exempel lyftas fram för att inspirera och visa på möjligheter. Även informationen till arbetsgivare och anställda om till exempel de stödinsatser som erbjuds kan förbättras. De lönesubventionerade anställningar som Arbetsförmedlingen kan anvisa målgruppen till bör ses över för att bli mer effektiva och flexibla i relation till individuella behov. Att förhindra inlåsningseffekter är en fortsatt viktig fråga, både gällande sjukförsäkringssystemet och individuella insatser såsom daglig verksamhet. Dessa system och insatser ska finnas för dem som behöver, men det ska också finnas möjlighet att prova olika former av arbete med stöd, exempelvis i form av lönebidrag och trygghetsanställningar. De sociala företagen (arbetsintegrerade företag) spelar en viktig roll genom att erbjuda sysselsättning och arbetstillfällen för bland annat personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Antalet sociala företag har ökat. Enligt regeringens handlingsplan för arbetsintegrerade företag finns från årsskiftet 2009/10 drygt 200 företag jämfört med 150 företag år 2007. Cirka 7000 personer är nu verksamma i sociala företag, vilket är en ökning från cirka 4 000 personer 2007. Med verksamma menas alla som regelbundet utför arbete i företagen, det vill säga såväl anställda som personer vilka på olika sätt deltar i rehabilitering, arbetsträning, praktik, daglig verksamhet etc. Förutom arbetsmarknadens parter är statliga myndigheter, såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, och Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) viktiga aktörer. Arbetsförmedlingen har ett samlat ansvar för frågorna inom arbetsmarknadspolitiken och ska i denna viktiga roll vara samlande, stödjande och pådrivande gentemot övriga berörda parter. Även handikapporganisationerna kan med sin kunskap och erfarenhet påverka och medverka till en positiv förändring.

9 Regeringens initiativ hittills Under innevarande mandatperiod har regeringen tagit flera initiativ till att förbättra situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. För att arbetsgivare i större utsträckning än tidigare ska anställa personer med stora stödbehov har regeringen höjt det högsta beloppet för stöd till arbetshjälpmedel. Regeringen har av samma anledning höjt stödet för personligt biträde både för anställda och för egenföretagare. Många av de insatser som riktar sig till arbetssökande personer generellt såsom nystartsjobb och jobb och utvecklingsgarantin har fungerat särskilt bra för personer med funktionsnedsättning. De särskilda insatserna som Arbetsförmedlingen erbjuder personer med funktionsnedsättning har också förstärkts. Regeringen har successivt ökat antalet anställningar med lönebidrag och anställningar vid Samhall AB. Arbetsmarknadsdepartementet har uppdragit åt Statskontoret att göra en översikt av Arbetsförmedlingens särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning, vilken redovisades i mars 2010. Statskontoret har även på regeringens uppdrag utrett möjligheten och behovet av att införa ett stöd till egenföretagande för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Konsultföretaget Ernst & Young har också haft Arbetsmarknadsdepartementets uppdrag att se över merkostnadsersättningen till Samhall AB. Regeringen har också skapat möjlighet för den som har beviljats sjukersättning med stöd av regler som gällde före den 1 juli 2009 att arbeta utan att förlora sin ersättning. För att öka möjligheterna för övergång till arbete för personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som lämnar sjukförsäkringen och övergår till insatser i Arbetsförmedlingens regi har regeringen gjort flera resursförstärkningar. Regeringen har ökat resurserna för bland annat lönebidrag samt utvecklings och trygghetsanställningar för perioden 2007 2010 med nära en miljard kronor. Regeringen har gjort särskilda insatser för grupper som står långt från arbetsmarknaden, bland dessa personer med psykisk funktionsnedsättning. Inom ramen för regeringens psykiatrisatsning ges statsbidrag till kommuner som upphandlar sysselsättningsplatser för personer med psykisk funktionsnedsättning av externa aktörer. Regeringen har också uppdragit åt Arbetsförmedlingen att, i samverkan med Försäkringskassan, under 2009 upphandla rehabilitering och andra stödtjänster för målgruppen. Syftet är att ge

10 fler personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning rehabilitering, sysselsättning och arbete. På regeringens uppdrag driver Handisam i nära samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) ett riksomfattande program för att öka kunskapen om personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. En del av insatserna ska riktas till arbetslivet. Regeringen har, under våren 2010, antagit en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Se bilaga för en mer detaljerad beskrivning av regeringens insatser under mandatperioden. Ytterligare initiativ Regeringen är nu beredd att gå vidare med ytterligare insatser som kan ge personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och att behålla sina jobb. Denna handlingsplan omfattar i ett första steg följande delar: Översyn av de särskilda insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Statskontoret har, som nämnts ovan, på Arbetsmarknadsdepartementets uppdrag tagit fram en översikt av Arbetsförmedlingens särskilda insatserna till målgruppen. Översikten fokuserar på samspelet mellan de olika formerna av subventionerade anställningar samt insatsernas omfattning, kostnader, resultat och eventuella problem på området. Rapporten ger en översiktlig bild av de olika insatserna för personer med funktionsnedsättning. Regeringen avser att tillsätta en utredning för att genomföra en totalöversyn av de åtgärder och insatser som i dag finns för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det finns skäl att överväga förändringar för att insatserna ska bli mer effektiva och koordinerade, samt för att flexibiliteten i relation till individuella behov ska öka.

11 Strategi för handikappolitiken 2011-2016 Den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare löper till slutet av 2010. Arbetet med handlingsplanen har följts upp och regeringen ska nu utforma en strategi för handikappolitiken som sträcker sig fem år framåt med start 2011. De övergripande handikappolitiska mål som presenterades i den nationella handlingsplanen ligger fast. Målen är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, ett samhälle som utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Arbetet med handlingsplanen har följts upp och regeringen ska nu utforma en strategi för handikappolitiken som sträcker sig fem år framåt med start 2011. Utgångspunkten för den kommande strategin är att arbetet för att uppnå de övergripande handikappolitiska målen ska bli mer effektivt och målmedvetet med bred samverkan och tydliga roller i genomförandet. Inom ramen för denna strategi avser regeringen inleda ett samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting i syfte att identifiera möjliga samverkansområden. Under 2010 ska berörda myndigheter bryta ner de inriktningsmål som regeringen har tagit fram och föreslå uppföljningsbara delmål. Målen ska utformas tillsammans med en struktur för uppföljning. Delmål samt struktur för uppföljning och ett arbete för stärkt samverkan sammanställs i en strategi som beslutas av regeringen inför 2011. Matchning och aktiv marknadsföring Regeringen anser att informationen bättre bör samordnas till arbetssökande, arbetsgivare och anställda om vilka stödinsatser som finns, bland annat ekonomiskt stöd som bidrag till hjälpmedel och anpassning av arbetsplatser. I samtal som förts med arbetsmarknadens parter har det till exempel förts fram förslag om en ingång för att informera om insatser till personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Regeringen överväger att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att genomföra en informationskampanj. Informationskampanjen syftar till att uppmärksamma arbetsgivare om vilka insatser som i dag finns för anställning av personer med en funktionsnedsättning. Kampanjen kan exempelvis genomföras på samma sätt som den informationskampanj Arbetsförmedlingen genomförde när nystartsjobben skulle marknadsföras. Regeringen avser att pröva möjligheten att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att se över förutsättningarna för en webbaserad informationsportal där all relevant information om insatser för målgruppen kan samlas och kommuniceras på ett tydligt sätt. Uppdraget bör genomföras tillsammans med andra relevanta myndigheter och organisationer, såsom Försäkringskassan, Handisam, Skatteverket och handikapporganisationer, samt i samråd med arbetsmarknadens parter. Arbetsförmedlingen har redan till uppgift att arbeta med denna prioriterade målgrupp. Det är angeläget att ta tillvara den möjlighet som den kommande konjunkturuppgången ger personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att komma ut i arbete. Regeringen utvärderar därför förutsättningarna för Arbetsförmedlingen att mer effektivt och kraftfullt fortsätta matchningsarbetet vad gäller denna målgrupp. 12 Attityder Attitydpåverkan behöver bedrivas under lång tid för att kunna nå resultat och kräver att många aktörer arbetar tillsammans. Företag, fackliga organisationer, statliga myndigheter, kommuner och landsting samt olika intresse och frivilligorganisationer måste alla medverka i arbetet med att förändra attityderna. Regeringen har gett Handisam i uppdrag att, i nära samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), genomföra ett riksomfattande program för att öka kunskapen om personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. En uppföljning och effektutvärdering av uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 juni 2012. I detta så kallade attityduppdrag, som ska pågå till och med 2011, planeras bland annat särskilda aktiviteter riktade till arbetslivet. I kampanjen Räkna med oss på arbetsmarknaden ska företag, myndigheter, kommuner, landsting och fackförbund engageras. Regeringen ska fortsatt verka för att kunskap om psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning förmedlas för att på så sätt bland

13 annat kunna påverka attityderna till att anställa personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Regeringen avser att ge ett uppdrag till Handisam att göra en sammanställning av den kunskap som finns om att arbeta med attitydförändringar och om effektiva metoder. Målet är att bygga en kunskapsbas och en guide som kan vara ett användbart stöd i arbetet med förändrade attityder på och runt arbetsmarknaden. Uppdraget ska bedrivas i samverkan med relevanta myndigheter och i samråd med arbetsmarknadens parter och handikapporganisationer. Daglig verksamhet Regeringen verkar för att förbättra möjligheterna till meningsfull sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning. I regeringens proposition 2009/10:176 Personlig assistans och andra insatser åtgärder för ökad kvalitet och trygghet aviseras att regeringen kommer att ge Socialstyrelsen ett nytt uppdrag att utforma och sedan administrera en treårig försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. För att genom försöksverksamheten stimulera metodutvecklingen, stödja arbetsgivare vid deras utbildning av personal och för att precisera innehållet i anpassad och meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning behövs det, enligt regeringens mening, särskilda ekonomiska resurser för detta uppdrag. Under perioden med försöksverksamheten beräknas 35 miljoner kronor per år under tre år avsättas för kommunernas arbete med att utveckla innehållet i meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Unga personer med funktionsnedsättning Unga med funktionsnedsättning har generellt sett större svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen kommer därför att fortsätta ägna särskild uppmärksamhet åt unga personer med funktionsnedsättning och deras svårigheter att komma in i arbetslivet.

Unga med aktivitetsersättning har ökat kraftigt sedan 1990 talet. Mot bakgrund av detta har en referensgrupp bildats under socialförsäkringsministern med deltagare från näringslivet och organisationer. En prioriterad fråga är att diskutera vägar från aktivitetsersättning till arbete på de ungas villkor samt hur man kan få företag och organisationer att anställa unga med funktionsnedsättning. Det är angeläget att vidta åtgärder som gör att fler ungdomar med aktivitetsersättning börjar arbeta. Regeringen avser att i översynen av Arbetsförmedlingens särskilda insatser speciellt analysera hur befintliga åtgärder på ett mer effektivt sätt kan bidra till att öka möjligheten för unga personer med funktionsnedsättning att få tillträde till arbetsmarknaden. 14 Staten som föredöme En grundläggande del i handikappolitiken är att staten ska vara ett föredöme i arbetet mot de handikappolitiska målen prop. 1999/2000:79. Enligt förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken ska myndigheter under regeringen utforma och bedriva sin verksamhet med beaktande av de handikappolitiska målen och verka för att personer med funktionsnedsättning ges full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. Myndigheterna ska särskilt verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Regeringen avser att inom ramen för strategin för handikappolitiken 2011 2016 fortsätta uppföljningen av de statliga myndigheternas arbete med att genomföra de handikappolitiska målen. Många myndigheter har redan idag anställda med funktionsnedsättning. Regeringen kommer att ta initiativ till att i en första fas göra en kartläggning och analys över vilka åtgärder myndigheterna har vidtagit för att anställa personer med funktionsnedsättning i syfte att tillvarata de erfarenheter som finns och för att sprida goda exempel. I en andra fas ska möjligheten att utforma ett praktikantprogram för personer med funktionsnedsättning på vissa statliga myndigheter prövas.

15 Arbetsmiljö Arbetsmarknadsdepartementet har uppmärksammats på att det i vissa fall, där sociallagstiftningen och arbetsmiljölagen tillämpas parallellt, kan uppstå målkonflikter vid tillämpningen. Ett exempel på detta är att arbetsmiljölagen är tillämplig även då arbete utförs i enskild persons hem, till exempel efter beslut om insats enligt socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. När Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning tillämpas i enskild persons hem kan det eventuellt tänkas uppstå svårrealiserbara krav på exempelvis ombyggnad av bostaden för att uppfylla arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen har därför åtagit sig att följa hur de aktuella reglerna tillämpas. Arbetsmiljöverket har till exempel möjlighet att anpassa sina tillsynsåtgärder på ett sådant sätt att de stödjer syftet med reglerna, samtidigt som riskerna för målkonflikter mellan de olika lagområdena minimeras. Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram en nationell handlingsplan för arbetsmiljöpolitiken. I detta arbete ingår frågeställningar om den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsplatsens förutsättningar i detta avseende kan ha särskild betydelse för att ta emot och behålla personer med särskilda behov. Arbetsmiljöpolitiken ska handla om att minska riskerna av att drabbas av olycksfall och sjukdomar, men även om att arbetsmiljön ska vara utvecklande och bidra till hälsa. Dessa frågor är av mycket stor vikt för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Stöd till egenföretagande Statskontoret har på uppdrag av regeringen utvärderat möjligheten att införa ett stöd för att starta och driva företag riktat till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Den övergripande slutsatsen i utvärderingen är att det inte är motiverat med ett nytt stöd till egenföretagare. Statskontoret konstaterar att målgruppen driver företag i något högre utsträckning än personer utan funktionsnedsättning. Målgruppen kan genom Arbetsförmedlingens befintliga program beviljas stöd till

egenföretagande och få tillgång till särskilda stöd som ska kompensera för funktionsnedsättningen. Statskontoret konstaterar att de befintliga formerna av stöd till start av näringsverksamhet ger positiva sysselsättningseffekter och att målgruppen är väl representerade i stöden. Därför anser regeringen att det inte är arbetsmarknadspolitiskt motiverat att införa ett ytterligare stöd riktat till målgruppen. Arbetsförmedlingen bör istället fortsatt öka informationen om möjligheten att kunna kombinera stöd som arbetshjälpmedel och personligt biträde med stöd till start av näringsverksamhet. 16 Forskning och /studier Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har enligt sin instruktion i uppdrag att svara för samordningen av forskning om funktionsnedsättning. I uppdraget ingår att årligen göra en analys av forskningsområdet på basis av en kartläggning av omfattning, innehåll och storlek av finansieringen för sådan forskning. Den nuvarande forskningen domineras av deskriptiv forskning kring enskilda funktionsnedsättningar ofta med medicinsk inriktning. En angelägen forskningsinriktning är den tvärvetenskapliga funktionsnedsättnings forskningen som fortfarande är förhållandevis ny i Sverige. Regeringen avser ge ett uppdrag till FAS om att kartlägga och analysera forskningen inom området funktionsnedsättning i ett bredare perspektiv. FAS ska bedöma vad som behöver göras för att få till stånd en kvalitativ forskning om hindrande processer och åtgärder som kan riva hinder i mötet med personer med funktionsnedsättning. Denna forskning kan till exempel omfatta kontakterna med arbetsmarknaden. Regeringen överväger att ge Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i uppdrag att genomföra en effektutvärderingar av de särskilda insatserna för målgruppen. Detta kan ge regeringen bättre beslutsunderlag i samband med översynen av insatserna för funktionsnedsatta. Som ansvariga statsråd för arbetsmarknadspolitiken respektive samordningen av handikappolitiken har vi påbörjat diskussioner med arbetsmarknadens parter om hur regeringen och parterna tillsammans

kan förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden och vad som kan göras för att man ska kunna behålla ett arbete. Vi vill fortsätta dessa samtal under hösten 2010. 17 Stockholm den 17 juni 2010 Sven Otto Littorin Arbetsmarknadsminister Maria Larsson Äldre och folkhälsominister

18 Bilaga Regeringens insatser under mandatperioden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Ökad satsning på anställningar med lönebidrag m.m. För att stärka gruppen funktionsnedsattas möjligheter att få ett arbete har regeringen under mandatperioden successivt ökat resurserna för lönebidrag och anställningar vid Samhall AB motsvarande ett totalbelopp om 2,4 miljarder kronor. I och med denna extra satsning kunde den tillfälliga ökningen av lönebidragsplatser 2006 och 2007 bibehållas 2008 samtidigt som en ytterligare ökning möjliggjordes 2009. Totalt hade cirka 21 000 personer en anställning inom Samhall vid utgången av augusti 2009. Satsningen uppgår till: 2007 123 miljoner kronor 2008 558 miljoner kronor 2009 768 miljoner kronor 2010 947 miljoner kronor Arbetshjälpmedel I syfte att få arbetsgivare att i större utsträckning anställa personer med stora stödbehov, höjdes den 1 februari 2009 det högsta beloppet för arbetshjälpmedel från som mest 50 000 kronor per år till 100 000 kronor per år. Detta innebär att arbetsgivaren och den som har funktionsnedsättningen vardera kan få stöd med högst 100 000 kronor per år. Som komplement eller alternativ till subventioneringen av själva anställningen främjar Arbetsförmedlingen sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning genom att ge stöd till arbetshjälpmedel. Under 2009 fick 4 530 personer ta del av arbetshjälpmedel på arbetsplatsen. Sedan 2006 har antalet personer som fått ta del av arbetshjälpmedel ökat. Personligt biträde Av samma anledning höjdes också stödet för personligt biträde från maximalt 50 000 kronor per år till 60 000 kronor per år för anställda och 120 000 kronor per år för företagare. Under 2009 fick 6 578 personer stöd av personlig biträde genom Arbetsförmedlingen. Antalet arbetssökande som får stöd från personligt biträde har ökat sedan 2007.

19 Lönebidrag Syftet med lönebidraget är att underlätta för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få eller i vissa fall behålla en anställning där den enskildes kompetens och färdigheter tas tillvara samt där funktionshinder och nedsättning i arbetsförmåga beaktas. Lönebidrag, som är en subventionerad anställning, fyller en viktig funktion för många arbetssökanden som på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga står långt ifrån arbetsmarknaden. Genomsnittligt antal anställda med lönebidrag: 2005 56 440 personer 2006 58 714 personer 2007 59 525 personer 2008 57 125 personer 2009 50 580 personer Minskningen av antalet lönebidragsanställningar kan dels bero på att det generellt under den finansiella krisen är svårare för arbetsgivare att anställa, dels på att nystartsjobb i vissa fall ersätter anställningar med lönebidrag. Av samtliga beviljade nystartsjobb under 2009 gick 23 procent till personer med en funktionsnedsättning. (Minskningen av antalet lönebidrag kan också bero på att Arbetsförmedlingen sedan hösten 2007 inte längre kan bevilja lönebidrag till arbetsgivare inom tjänstemannaområdet som inte har tecknat kollektivavtal, då denna grupp av anställda har svårt att uppfylla villkoren i privata försäkringar.) Trygghetsanställning En trygghetsanställning kan förekomma på hela arbetsmarknaden och är ett alternativ till skyddat arbete hos Samhall. Syftet är att ge övriga arbetsgivare möjlighet att erbjuda anpassat arbete för personer som annars är hänvisade till anställning hos Samhall. Det är en möjlighet för övriga arbetsgivare att ta vara på den kompetens och de erfarenheter som dessa personer har och samtidigt få ekonomisk kompensation för de anställdas nedsatta arbetsförmåga samt ersättning för övriga kostnader för anpassning av arbetet. Ekonomiskt stöd lämnas enligt samma regler som för lönebidrag. Stödets storlek ställs i relation till den anställdes nedsatta arbetsförmåga och det arbete som ska utföras. För att ge stabilitet i det ekonomiska åtagande som en trygghetsanställning innebär behöver nivån på det lämnade ekonomiska stödet inte omprövas oftare än vart fjärde år.

20 Genomsnittligt antal anställda med trygghetsanställning: 2006 205 2007 2 498 2008 6 019 2009 9 914 Handlingsplan för arbetsintegrerade företag I april 2010 beslutade regeringen om en handlingsplan för arbetsintegrerande social företag. Handlingsplanen innebär ett antal insatser som ska genomföras med syfte att underlätta för fler och växande sociala företag. Flertalet av medarbetarna i arbetsintegrerande sociala företag består av personer som på grund av funktionsnedsättning inte haft möjlighet att etablera sig eller förlorat kontakten med arbetsmarknaden. Handlingsplanen kommer att följas av uppdrag till flera myndigheter att genomföra de beslutade åtgärderna. Bland annat avser regeringen att ge Tillväxtverket i uppdrag att utreda den nuvarande formen av anordnarstöd. En översyn av de arbetsintegrerande sociala företagens och andra ideella organisationers hinder och möjligheter att lämna anbud i offentliga upphandlingar kommer också att genomföras. Informationssatsning Handisam har regeringens uppdrag att i nära samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) driva ett riksomfattande program för att öka kunskapen om personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. En del av insatserna ska riktas till arbetslivet. För att genomföra insatsen har Handisam fått 4 miljoner kronor för 2009 och 10 miljoner kronor för 2010. Avsikten är att Handisam ska få ytterligare 10 miljoner kronor för 2011, under förutsättning att riksdagen beviljar medel för detta ändamål. Uppföljning av handikappolitiska handlingsplanen 2000 2010 Den 31 mars 2010 överlämnade regeringen den tredje och sista uppföljningen av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken 2000 2010 (prop. 1999/2000:79). I denna skrivelse till riksdagen redovisas samlat hur insatserna utvecklats för att genomföra arbetet med handlingsplanen.

I skrivelsen fastställer regeringen inriktningsmål inom ett antal prioriterade områden för den fortsatta handikappolitiken, till exempel att den fysiska tillgängligheten ska förbättras, bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs. Likaså ska tillgängligheten och användbarheten till offentliga webbplatser öka. Regeringen uttalar att sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Utifrån dessa, och andra inriktningsmål, ska regeringen utforma en strategi för insatserna under de närmaste fem åren. 21 Försöksverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning I regeringens proposition 2009/10:176 Personlig assistans och andra insatser åtgärder för ökad kvalitet och trygghet som överlämnades till riksdagen i mars 2010 redovisas bland annat regeringen avser ge Socialstyrelsen i uppdrag att utforma en försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Försöket ska pågå i kommunerna och 35 miljoner kronor per år beräknas avsättas under tre år. FN konventionen Regeringen lämnade en proposition till riksdagen den 1 oktober 2008 med förslag att Sverige skulle tillträda konventionen och det fakultativa protokollet. Konventionen fastställer en rad rättigheter och protokollet ger en möjlighet att klaga till en övervakningskommitté inom FN för den som anser att hans eller hennes rättigheter enligt konventionen kränkts. I november 2008 beslutade riksdagen att Sverige ska ratificera FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige har därmed bland annat erkänt att personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete på samma villkor som andra personer. De åtgärder som vidtas ska bland annat främja möjligheter till anställning och befordran för personer med funktionsnedsättning samt bidra till att hjälpa till att finna, erhålla, bibehålla och återgå till en anställning. Därutöver ska de stater som ratificerat konventionen skydda och främja rätten till arbete även för personer som förvärvar funktionsnedsättning under en anställning.

22 Statsbidrag för sysselsättningsskapande åtgärder I oktober 2009 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fördela statsbidrag till vissa juridiska personer som tillhandahåller sysselsättning till personer med psykisk funktionsnedsättning. Statsbidraget regleras i en särskild förordning. Syftet med bidraget är att förstärka och komplettera kommunernas och landstingens insatser när det gäller meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning som möter betydande svårigheter i sin livsföring och som inte står till arbetsmarknadens förfogande. Sysselsättningen ska vara utformad så att den stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Socialstyrelsen har för 2009 utbetalat 10 miljoner kronor till olika juridiska personer. För 2010 kommer bidraget att uppgå till 20 miljoner kronor. Upphandling av rehabilitering och andra tjänster I december 2008 uppdrog regeringen åt Arbetsförmedlingen att i samverkan med Försäkringskassan upphandla rehabilitering och andra typer av stödtjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning. Tjänsterna ska erbjudas personer som kan ha sin försörjning från aktivitetsstöd, sjukpenning, aktivitetsersättning, arbetslöshetsförsäkring, kommunalt försörjningsstöd med mera. Verksamheten ska bedrivas i hela landet under 2009 och bör omfatta minst 750 personer under 2009 till en kostnad av 50 miljoner kronor. Statsbidrag utgår också för 2010. Medel avsätts även under 2011, i den mån riksdagen beviljar medel för ändamålet. Bidrag till kommuner som upphandlar sysselsättning Regeringen beslutade i mars 2009 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 79,5 miljoner kronor under 2009 till kommuner som upphandlar sysselsättningsplatser för personer med psykisk funktionsnedsättning av externa aktörer. Bidrag ska endast utgå för platser som upphandlas av privata företag, sociala kooperativ och andra sociala företag, ideella organisationer och liknande. Bidraget ska ses som en stimulans, dels för att få fram fler externa aktörer som bedriver

23 sysselsättningsverksamhet som är anpassad för målgruppen, dels för att uppnå ökad valfrihet. Statsbidrag utgår också för 2010. Medel avsätts även under 2011, i den mån riksdagen beviljar medel för ändamålet. Kartläggning psykiskt sjuka och psykiskt funktionsnedsattas del av arbetsmarknadspolitiska program I mars 2009 uppdrog regeringen åt Arbetsförmedlingen att kartlägga i vilken utsträckning som arbetssökande med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning erhåller insatser i form av offentligt skyddade anställningar (OSA), lönebidrag samt trygghets och utvecklingsanställningar. Skälet till uppdraget är att regeringen anser att det är viktigt att arbetssökande med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning får insatser via Arbetsförmedlingen som står i paritet med målgruppens storlek och behov. Nationell psykiatrisamordning har i sitt slutbetänkande Ambition och ansvar (SOU 2006:100) konstaterat att personer med psykisk funktionsnedsättning är svagt representerade i de program som riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Övriga arbetsmarknadspolitiska satsningar Många av de insatser som riktar sig till arbetssökande generellt, exempelvis nystartsjobb och jobb och utvecklingsgarantin, har fungerat särskilt bra för personer med funktionsnedsättning. Under 2009 har drygt 23 procent av nystartsjobben gått till personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Av samtliga deltagare i jobb och utvecklingsgarantin under 2009 uppgick andelen personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga till drygt 31 procent.

Artikelnr: S2010.019