BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 214 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 2 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING... 14 FRAMSTÄLLNING OCH TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER... 18 PLASMAFÖRSÖRJNING FÖR LÄKEMEDELSFRAMSTÄLLNING... 27 KVALITETSGODKÄNNANDEN INOM SVENSK BLODVERKSAMHET... 29 SAMARBETSFORMER INOM SVENSK BLODVERKSAMHET... 29
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 3 FÖRORD Inom ramen för Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) insatsområde "Blod och Blodprodukter" 1979-1984 genomfördes en omfattande kartläggning av blodverksamheten i Sverige. Årligen sammanställdes och publicerades nationell statistik för svensk blodverksamhet 198 1983. Arbetet fortsatte då Svensk Förening för Transfusionsmedicin beslutade att årligen insamla uppgifter och sammanställa en nationell statistik över den svenska blodverksamheten. Ansvaret hänsköts till föreningens metodbokskommitté. Under 1993-25 ansvarade Svensk Förening för Transfusionsmedicin för statistikframställningen på Socialstyrelsens uppdrag via Expertgruppen för blodfrågor. Redovisningen av smittscreeningens resultat för blod- /plasmagivare och blod/plasmatappningar sammanställs av föreningens arbetsgrupp mot Transfusionsöverförd smitta. Föreningen tillskapade en särskild Arbetsgrupp för statistik år 2. 22 startade Svensk Förening för Transfusionsmedicin en arbetsgrupp för Blodövervakning i Sverige, och 24 var det första verksamhetsåret i skarp drift. Vid årsmötet 25 beslöt Föreningen publicera en samlad rapport för blodverksamheten i egen regi, då expertgruppen lagts ner. En årlig sammanfattande rapport från BIS (Blodövervakning i Sverige) inkluderades tom 21. Arbetsgruppen för Blodövervakning i Sverige publicerar numera rullande 3-årsrapporter. Från 28 sammanställs också uppgifter om användning av plasmabaserade- eller rekombinanta läkemedel för hemostas. Sammanställningen bygger på uppgifter som insamlas direkt från blodverksamheterna med hjälp av ett formulär, utarbetat av arbetsgruppen för statistik och redovisat för styrelsen och årsmötet i Svensk Förening för Transfusionsmedicin. Sedan 21 finns en elektronisk svarsblankett tillgänglig. Från 24 publiceras rapporten med det nya namnet: Blodverksamheten i Sverige: omfattning, kvalitet och säkerhet på föreningens hemsida. Befolkningsbaserade jämförelsetal har införts för både nationella och regionala data från 28. I årets statistik har vissa siffror från 213 korrigerats pga att verksamheterna har korrigerat felaktiga uppgifter i sina tidigare siffror. 213 och 214 organiserades arbetsmöten för statistiksamlare, vilket har förbättrat kvaliteten av årets sammanställning. Statistiksamling är viktigt, eftersom det inte finns något annat sätt att ta fram data som senare årligen rapporteras till EQDM (The European Directorate for the Quality of Medicines & HealthCare) och WHO. Statistik också används i flera andra sammanhang. Till alla som sammanställt och skickat in uppgifter vill vi rikta ett varmt tack från arbetsgruppen för statistik Juni 215 Mohammad R. Abedi 1, Marja-Kaisa Auvinen 2, Lisbet Bohlin 3, Per-Olof Forsberg 3, Rut Norda 4 1) Universitetssjukhuset Örebro, mohammad.abedi@regionorebrolan.se 2) Nordic Online Consulting Sdn Bhd, mail@marja-kaisa.com 3) Västmanlands sjukhus Västerås, lisbet.bohlin@ltv.se 4) Transfusionsmedicin Värmland, per-olof.forsberg@liv.se 5) Akademiska sjukhuset, rut.norda@akademiska.se
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 4 SAMMANFATTNING I Sverige drivs blodverksamhet i sammanlagt 3 laboratorieorganisationer inom 19 landsting samt 2 regioner. Inom en organisation kan finnas flera blodcentraler, tappningsenheter och mobila enheter. 93 % av blodcentralsorganisationerna innehar en teknisk ackreditering och 29/3 organisationer innehar tillstånd att få leverera plasma till läkemedelsframställning. Antalet registrerade blodgivare var 38 154 varav 262 61 har lämnat blod under åren 213-14. I Sverige har man ca 39 registrerade blodgivare och 24 aktiva givare per 1 invånare. Av de aktiva givarna var 47 % kvinnor. Antalet nya blodgivare var 48 371, ungefär lika många som året innan. År 214 utfördes totalt 462629 helblodstappningar och 1 72 erytrocytafereser som resulterade i totalt 443 8 disponibla erytrocytenheter. Medeltappningsfrekvensen för helblod för hela landet var 2,1 enheter/givare. Det finns dock regionala skillnader. Det utfördes 45 helblodstappningar/ 1 invånare i Sverige. Under år 214 utfördes totalt 34 987 plasmagivningar med aferesteknik. Antalet plasmaferestappninar minskade med 2 %. Antalet trombocytaferestappningar har minskat med 5 % jämfört med året innan. Generellt är risk för blodsmitta mycket låg i Sverige. Sedan 1985 när testning för HIV startades har det inte funnits något fall av transfusionsöverförd smitta av HIV i Sverige. Antalet positiva sållningstester för hepatit B eller C är fortfarande mångfaldig högre bland nyanmälda än bland aktiva blodgivare. Totalt framställdes 455 63 erytrocytenheter. Över 9 % av de transfunderade erytrocytkomponenterna var leukocytbefriade. I Sverige använder man ca 45 erytrocytenheter per 1 invånare, men andelen varierar mellan regionerna (4-49 enheter/1 invånare). Under året blev 86 769 patienter transfunderade med totalt av 442 818 erytrocytenheter. Totalt framställdes 56 171 trombocytenheter. Ca. 7% av transfunderade trombocyter framställs från lättcellsskoncentrat. Under året blev 9 286 patienter transfunderade med 48 51 patientdoser, båda är ca. 5% fler än år 213. Samtliga transfunderade trombocytpreparationer varit leukocytbefriade, 56% bestrålade och 18% patogeninaktiverade. År 214 transfunderades 4,9 trombocytdoser per 1 invånare. Ca. 1% av trombocyter blev utdaterade, lite färre som året innan. Totalt 58 983 enheter plasma blev transfunderade till 12 65 patienter. Vid ca 74% av plasmatransfusionerna i Sverige används enbart plasma från manliga givare eller kvinnliga givare som screenats för leukocytantikroppar. Användningen av Octaplas fördubblades, och utgjorde ca 9% av alla plasmatransfusionerna. Plasma som levererats till läkemedelsframställning har uppgått till 127 ton, varav aferesplasma utgjorde 2%. Förbrukningen av Faktor VIII var totalt cirka 15 miljoner enheter (MIE). I år 214 var totala förbrukningen av FVIII 1,8 IE/invånare. Förbrukningen pf VIII (framställd ur plasma) under 214 var 4,8 MIE. Årets förbrukning av rekombinant F VIII utgjorde 84,8 MIE. Under 214 förbrukades 3 252 kg albumin inom svenska sjukvården vilket motsvarar 334 g albumin per 1 invånare
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 5 ORGANISATION I Sverige drivs blodverksamhet i sammanlagt 3 laboratorieorganisationer inom 19 landsting samt 2 regioner (Region Skåne och Västra Götalandsregionen). Den regionala redovisningen följer fortfarande sjukvårdsregionerna, även om blodcentralssamarbetet sedan några år tillbaka har en lite annorlunda regionindelning. Inom en organisation kan finnas flera blodcentraler med eller utan serologisk laboratorieverksamhet, tappningsenheter och mobila enheter. Fasta verksamhetsenheter kan bestå av laboratorieverksamheter eller/och tappningsenheter. Tabell 1 Antal blodverksamheter 214 Blodcentraler med serologi Fasta blodcentraler/ tappningsenheter Mobila tappningsenheter ej buss buss Västra 11 13 (3+2+1+4+3) 1 21 Sydöstra 9 11 (2+6+3) 1 3 79 Södra 15 18 (9+3+4+2) 1 2 83 Stockholm 8 7 (6++1) 5 173 Norra 12 16 (3+6+4+1) 2 1 35 Uppsala- 19 3 (2+3+7+3+4+5+6) 4 14 Örebro Totalt 74 95 4 16 495 I denna statisk används följande indelning: Västra Regionen Västra Götalandsregionen inkl Unilabs Sydöstra Regionen Landstinget Östergötland Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Kalmar län Södra Regionen Region Skåne Landstinget Blekinge Landstinget Kronoberg Region Halland Stockholm Regionen Stockholms läns landsting Unilabs blodcentraler St Göran Region Gotland Norra Regionen Norrbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Uppsala-Örebro Regionen Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland inkl Unilabs Landstinget i Värmland Örebro läns landsting Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Busstappställen
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 6 BLODGIVARE Definitioner Nyanmälan: förfarande när en person för första gången anmäler sig för att få bli godkänd som blodgivare eller återkommer för blodgivning efter ett uppehåll som är längre än fem år (SOSFS 29:28) Registrerade blodgivare: givare som givit blod/plasma under de senaste fem åren. Denna definition används sedan 22 för denna statistik. Under 1994-21 inkluderade registrerade blodgivare inte de som enbart lämnade plasma. Aktiva givare: givare som har givit blod eller plasma under år 214. Europarådet har definierat att en aktiv givare ( regular donor ) är en person som lämnat blod inom de senaste två åren och en registrerad givare ( repeat donor ) givare har sin senaste blodgivning längre tid tillbaka än två år. Här skiljer sig den tidigare svenska rapporteringen ifrån övriga länders rapportering och det måste man ta hänsyn till vid jämförelser med andra länder. Sedan 21 har även information om givare som lämnat blod under senaste 2 åren inhämtats. Blodgivare Antalet registrerade blodgivare var 38 154, en ökning av 2 % jämfört med föregående år (213:373 76). Antalet aktiva givare 222 967 var nästan samma som året innan (213: 224 569). Antalet givare som lämnat blod under åren 213-214 var 262 61. I Sverige har man ca 39 registrerade blodgivare och 24 aktiva givare per 1 invånare. Andelen aktiva givare skiljer mellan regionerna i Sverige och varierar mellan 2/1 och 27/1. Av de aktiva givarna var 47 % kvinnor, vilket är oförändrat sedan vi började samla in dessa data. Nyanmälda (eller nyregistrerade) givare Antalet nya blodgivare var 48 371, ungefär 8 % mer än 213 (44 694). Alla regionerna lyckades rekrytera flera nya givare än året innan. 57% av nyanmälda var kvinnor men det går inte att särskilja om de har varit blodgivare som haft längre uppehåll eller om regionerna har lyckats rekrytera flera kvinnor till blodgivning Blodgivning Sedan flera år tillbaka har man redovisat antalet helblodstappningar som summan av tappningar som var utan anmärkning och även annulerade, misslyckade och reducerade tappningar. Siffran motsvara då alla potentiella tappningar, som kunde resulterat en blodkomponent. År 214 utfördes totalt 462 629 sådana helblodstappningar (213: 472 553). Av dem var 443 8 helblodstappningar utan anmärkning (213:45 918) och 1 72 (213: 1264) erytrocytafereser. Det är minskning med 2 % jämfört med 213. 4,2 % av tappningarna var misslyckade, reducerade eller annullerade. Med en annullerad tappning menas att givaren har hunnit registrera sig till blodgivning, men av olika anledningar leder det inte till blodtappning alternativt kärlstick misslyckas och en ny tappning utförs från ett annat blodkärl. Medeltappningsfrekvensen för helblod för hela landet var 2,1 enheter/givare, och den ligger kvar på samma nivå sedan år 28.
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 7 Det utfördes 45 helblodtappningar/ 1 invånare (exkl. plasmagivningar) i Sverige, som är den lägsta nivån sedan 1997. Antalet helblodstappningar skiljer sig inom Norden och ligger mellan 39-52 enheter per 1 invånare. Antalet har minskat i alla länder, och Norge och Finland har det lägsta antalet nuförtiden. Autolog blodgivning Antalet autologgivare som lämnade helblod- eller aferesenhet var 63, och tappningarna resulterade 71 blodenheter. Aferesgivning Under år 214 utfördes totalt 34 987 plasmagivningar med aferesteknik (213: 43 832, -2 %). Antalet trombocytaferestappningar har ökat. Totalt utfördes 9344 trombocytafereser som gav 2-4 patientdoser (213: 896, +5 %). Totalt 1 72 erytrocyttappningar utfördes med aferesteknik vilket är en minskning med 15 % från år 213. De flesta utfördes (91 %) inom Uppsala-Örebro regionen. Antalet övriga typer av cytaferestappningar, som leukaferes för framställning av granulocytpreparationer var 28. Perifer stamcellsskörd ingår inte i denna statistik.
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 8 Figur 1 Antal aktiva blodgivare/1 invånare och år per region 1 3 28 26 24 22 2 18 211 212 213 214 Västra 26 24 24 23 Södra 23 23 22 22 Sydöstra 25 22 22 21 Stockholm 22 22 2 2 Norra 29 26 25 25 Uppsala/ Örebro 29 28 27 27 1 avser givare som givit blod/plasma under år 214 Figur 2 Antal registrerade blodgivare/per region 2 1 9 8 7 6 5 4 3 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Västra 64634 7812 69487 7372 71827 7157 69379 6749 6584 Sydöstra 34214 39465 38387 38425 39297 4625 3463 34994 35789 Södra 6222 7473 7738 7816 873 62666 6275 62235 63811 Stockholm 8976 86719 81915 8485 87411 93534 942 82581 88585 Norra 5277 51745 5655 4948 46942 45738 4148 3991 38429 Uppsala/ Örebro 8634 98853 9827 92332 93553 91337 874 86937 877 Sverige 38767 422297 41581 413187 41913 4547 388462 37376 38154 2 avser givare som givit blod/plasma under de senaste 5 åren, 214-1-1
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 9 Figur 3 Antal aktiva och nyregistrerade blodgivare per 1 invånare 213 Antal 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala/ Örebro Totalt Invånare 1 632 12 1 21 965 1 942 858 2 255 299 882 175 2 13 46 9 747 355 Blodgivare 65 84 35 789 63 811 88 585 38 429 87 7 38 154 Aktiva* 37648 2193 42685 44976 21764 53991 222 967 Nyanmälningar 8941 3637 9489 13459 3744 911 48 371 Aktiva/1 inv* 23,1 21,4 22, 19,9 24,7 26,8 22,9 Nyanm/1 inv 5,5 3,6 4,9 6, 4,2 4,5 5, 3 25 2 15 1 5 Antal/1 inv. *1 avser givare som givit blod/plasma under år 214 Figur 4 Andel (%) kvinnliga blodgivare år 211-214 per region 52 5 48 46 44 42 4 Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala/ Örebro 211 44,9 46,5 44,1 51,2 49,1 46,8 212 44,3 45, 44,3 51,3 47,4 46,1 213 44,9 45,3 44,9 5,5 47,6 46,5 214 45,2 45,5 45,8 5,6 48, 47,
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 1 Figur 5 Antal helblodstappningar per region 26-214 12 11 1 9 8 7 6 5 4 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Västra 88562 88841 95762 97128 95434 89437 82977 8364 81265 Sydöstra 41351 47973 47913 5766 5679 49581 46313 44788 4591 Södra 9788 97831 1315 11373 9974 97782 94661 94678 92344 Stockholm 83759 85295 89952 9115 883 9598 87534 83846 8147 Norra 49939 4871 47967 46869 47383 46964 44758 42751 42931 Uppsala-Örebro 17225 1666 112549 11536 111938 19862 14536 11791 133 Totalt 467924 474617 497158 51287 493438 484224 46779 45918 4438 Figur 6 Antal helblodstappningar, män resp. kvinnor per region 214 7 6 5 4 3 2 1 Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala- Örebro Helblodstappningar Män 48 961 26 48 52 133 43 96 24 983 57 798 Helblodstappningar Kvinnnor 32 34 18 611 4 211 37 951 17 948 42 532
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 11 Figur 7 Medeltappningsfrekvens för helblod per sjukvårdsregion 211-214 2,5 2, 1,5 1,,5, Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala- Örebro 211 2,2 2, 2,2 1,9 1,9 1,9 212 2,1 2,1 2,2 1,8 2, 1,9 213 2,1 2,1 2,2 1,9 2, 1,9 214 2,2 2,1 2,2 1,8 2, 1,9 Figur 8 Medeltappningsfrekvens för helblod per år 1993-214 2,3 2,2 2,1 2, 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 199 3 199 4 199 5 199 6 199 7 199 8 199 9 2 2 1 Tappningsfrekvens 1,961,881,992,151,871,931,921,641,731,821,841,931,951,991,992,22,32,62,52,32,12,7 2 2 2 3 2 4 2 5 2 6 2 7 2 8 2 9 21 21 1 21 2 21 3 21 4
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 12 Figur 9 Antalet tappade helblodsenheter per 1 invånare under åren 25-214 1 56 54 52 5 48 46 44 42 4 38 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Norge (212) Danmar k (213) tappn/1 inv 53,1 51,3 51,7 53,7 53,7 52,4 51,1 48,2 46,8 45,4 39 52 39 Finland (214) antal helblodstappn 48261 467924 474617 497158 51287 493438 484224 46779 45918 4438 21331 294 216 1 Källorna: Redegørelse for blodproduktområdet 213. Sundhedsstyrelsen, 214. www.sundhedsstyrelsen.dk Transfusjonstatistikk 212. hemovigilans.no Blodtjänsts årsberättelse 214. vuosikertomus.veripalvelu.fi/sv Figur 1 Antalet plasmaferestappningar 24-214 12 1 8 6 4 2 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 plasmafereser 9828 91516 8551 73321 775 63447 54832 55337 46274 43832 34987
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 13 Figur 11 Antalet trombocytaferestappningar 2-214 3 1 9 Antal trombocytafereser 8 7 6 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Antal trombafereser 6312 742 7253 826 8317 986 8647 6531 7691 8454 8287 8929 7735 8547 8781 3 211-214 Antalet gäller enbart lyckade trombafereser. Figur 12 Blodtappningar och erytrocyttransfusioner per 1 invånare och region år 214 3 54 52 5 48 46 44 42 4 38 36 Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala- Örebro Tappn/1 invånare 214 49,8 44,1 47,5 35,9 48,7 49,8 Ery trans/1 invånare 214 45,5 43,7 47,1 4,4 48,7 48,9 3 I Stockholms regionen har Capio St Göran ingen blodtappning.
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 14 SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING Sedan 1985 har det införts krav på 6 nya tester för sållning av smittämnen. Generellt är risken för blodsmitta mycket låg i Sverige. Sedan 1985 när testning för HIV startades har det inte funnits något fall av transfusionsöverförd smitta av HIV i Sverige. Det finns 85 personer som har smittats under 198 talet genom blodtransfusion innan testningen var möjligt, dessutom det finns 8 fall före 1985 där exakt tidpunkt för smitta ej är klarlagd. Personer som anmäler sig till blodgivning testas vid nyanmälningstillfälle innan de blir godkända som blodgivare och kan tappas för blod. Antalet positiva sållningstester för hepatit B eller C är fortfarande mångfaldigt högre bland nyanmälda än bland aktiva blodgivare. Som tidigare redovisas även uppgifter om blodgivare som avregistrerats eller nyanmälda som ej godkänts pga reaktiv sållningstest som ej kunnat verifieras i ett bekräftande test (sk. ospecifika reaktioner). Ca 77/1 registrerade givare (213: 15/1 ) inom landet måste avregistreras eller stängas av under lång tid pga ospecifika reaktioner i någon av sållningstester men det föreligger skillnader mellan de olika regionerna och år. Figur 13 Bekräftat positiva testresultat 214 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 19 1 14 1 11 1 4 18 Nyanmäl n. Blodgivni ng Nyanmäl n. Blodgivni ng Nyanmäl n. Blodgivni ng Nyanmäl n. Blodgivni ng Nyanmäl n. Nyanmäl n. HBsAg HCV HIV 1/2 Syfilis HTLV I/II Anti-HBc Antal positiva 19 1 14 1 11 1 4 18 prevalence/1 testade personer 44 32 25 9,2 249 incidens/1 givare,2,2,,2
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 15 Tabell 2 Bekräftat positivt testresultat 21 214 hos givare vid blodgivning eller nyanmälning (per 1 ) Nya givare 1 HBV HIV HCV HTLV- I/II Tappningar 2 Nya givare 1 Tappningar 2 Nya givare 1 Tappningar 2 Nya givare 1 21 44,5 2,2 9,2 4,4 22 39,5 4,3 91,3 6,5 23 46,3 4,3,3 75,5 24 31,3,3 57 5,1 25 52,9,5 84,4 26 43,2 2,5,2 51,5 5,1 27 29,2 2,2 67,4 2,2 28 25,2,3 43 2,2 29 44 2,2 6,2 2,2 21 32,2,2 18,2 4,9 211 37,2 5,5 4,4 212 32,2 25,6 2,3 213 31 2 47,8 4,5 214 42,2 31,2 8,9 1 Per 1 testade personer 2 Per 1 blod/plasmatappningar
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 16 Tabell 3 Antal anti-hiv-1 positiva blod/plasmagivare funna vid screening 1985-214 År Antal testade enheter Blodgivare* Nyanmälan** 1985 264 146 7 1986 533 82 7 1987 6 824 1 3 1988 575 12 1 2 1989 594 272 3 1 199 586 22 1 3 1991 592 192 4 2 1992 588 147 2 1 1993 594 358 2 1994 592 363 1 1995 648 642 2 1 1996 683 959 1997 717 44 3 1 1998 719 644 1 1999 67 281 2 2 642 848 21 665 491 1 22 661 692 2 23 633 59 2 2 24 585 887 2 25 557 335 3 26 568 314 1 1 27 564 214 1 28 576 656 2 29 582 296 1 1 21 565 4 1 211 555 326 212 526 33 213 517 591 1 214 498 4 Total 17 661 241 3 42 *vid testning av blodgivare med tidigare negativt resultat i HIV-screening **vid testning i samband med nyanmälan alt. blodgivare som ej testats tidigare
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 17 Tabell 4 Antal avregistrerade blodgivare och ej godkända nyanmälningar 214 1 1 pga reaktiva sållningstester som ej kunnat verifieras i bekräftande test (sk. ospecifik reaktion) Avregistrerade blodgivare Ej godkända nyanmälningar HBV HCV HIV1/2 HTLV I/II Syfilis Västra 5 12 4 1 31 Sydöstra 2 4 Södra 1 34 9 18 Stockholm 9 5 1 Norra 3 7 3 39 Uppsala- 13 4 7 36 Örebro Sverige 33 16 28 1 125 HBV HCV HIV1/2 HTLV I/II Syfilis Västra 3 6 4 1 12 Sydöstra 5 1 1 Södra 5 1 Stockholm 1 3 Norra 6 8 2 3 Uppsala- 4 9 1 1 2 Örebro Sverige 23 34 1 3 18 Tabell 5. Antal avregistrerade blodgivare (per 1 aktiva givare) per region 21-214 1 1 pga reaktiva sållningstester som ej kunnat verifieras i bekräftande test (sk. ospecifik reaktion) HBV HCV 21 211 212 213 214 21 211 212 213 214 Västra 27 11 29 22 8 38 55 49 31 18 Sydöstra 4 5 6 6 36 7 14 2 11 Södra 32 1 21 19 16 97 57 46 34 53 Stockholm 2 1 13 5 17 16 1 Norra 12 2 42 18 8 37 39 65 5 18 Uppsala- Örebro 5 9 17 18 15 54 49 57 35 46 HIV1/2 Syfilis 21 211 212 213 214 21 211 212 213 214 Västra 23 7 3 12 6 16 1 46 185 47 Sydöstra 16 2 Södra 2 11 14 6 14 5 5 6 28 Stockholm 9 4 6 5 6 2 1 1 1 Norra 8 9 1 6 8 8 7 32 164 11 Uppsala- Örebro 17 27 7 7 8 7 9 19 21 41
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 18 FRAMSTÄLLNING OCH TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER Definitioner Buffy coat (BC) Lättcellskoncentrat. Skiktet mellan erytrocyter och plasma i en blodpåse som centrifugerats. Frisläppning Förfarande när blodkomponenter godkänns för avsedd användning och förflyttas (i register och fysiskt) från karantänlager till fritt lager. Leukocytbefriad En blodkomponent som undergått en process, t.ex. filtrering, som minskar mängden leukocyter i blodkomponenten till mindre än en miljon (<1x1 leukocyter/enhet). Framställning och transfusion av erytrocyter Ca. 96 % av helblodstappningar ledde till komponentproduktion. Totalt framställdes 455 63 erytrocytenheter varav 1 % blev kasserade före frisläppning och 1,2 % efter frisläppning. Över 9 % av de framställda erytrocytkomponenterna var leukocytbefriade. Antalet leukocytbefriade och bestrålade enheter var 4,2 % av totalt transfunderade enheter. Av frisläppta erytrocytenheter ca. 98,9 % användes för transfusion. Totalt 5373 enheter blev utdaterade (1,2 %) och <,1 % användes för forskning eller laboratoriebruk. Under året blev 86769 patienter transfunderade med erytrocyter. I Sverige används ca 45 erytrocytenheter per 1 invånare, men andelen varierar mellan regionerna (4-49/1 invånare). Totalt transfunderades 442818 erytrocytenheter, vilket 1,8 % färre än året innan (213: 45 81, korrigerat). 27/3 organisationerna har infört sk. transfusionspaket för behandling av massiv blödning. Det består oftast av 4 erytrocyt-, 4 plasma- och 1 trombocytenhet(er). Framställning och transfusion av trombocyter Totalt framställdes 56 171 trombocytenheter (213: 53 412) varav 1,4 % blev kasserade före frisläppning. Ca. 7 % av transfunderade trombocyter framställs från lättcellsskoncentrat. Ca 2,5 % blev kasserade efter frisläppning och ytterligare 1 % av framställda trombocyter blev utdaterade. Ca 57 % ( 27 347) av trombocytdoserna har kontrollerats avseende bakterieförekomst, varav,5 % var positiva i odlingen (13 st). Under året blev 9 286 patienter transfunderade med trombocyter (213: 8771, +5,9 %). Totalt transfunderades 48 51 patientdoser (213: 45 778, +5 %). Samtliga transfunderade trombocytpreparationer har varit leukocytbefriade, 56 % bestrålade och 18 % patogeninaktiverade. År 214 transfunderades 4,9 trombocytdoser per 1 invånare, men variationen mellan regionerna är från 4,1 till 6, per 1 invånare.
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 19 Framställning och transfusion av plasma Totalt framställdes 141159 enheter av plasma (213: 181 431). Ca 3,3 % blev kasserade före frisläppning och 9,5 % efter frisläppning, 14 % blev utdaterade. Totalt transfunderades 16334 kg till patienter som utgjorde 11 % av producerat plasma (213:19 181 kg). Till fraktionering för framställning av läkemedel levererades totalt 127 15 kg (213:125711 kg) plasma varav aferesplasma utgjorde 2 %. Totalt 58983 (213: 69 265, -15 %) enheter blev transfunderade till 1265 patienter (213: 13 694). Användningen av Octaplas var 5683 enheter, 1137 L (213: 2459, 492 L), vilket är fördubbling till året innan och utgör ca. 9% av transfunderade plasmaenheter. Figur 14 Transfunderade erytrocytenheter per 1 invånare och region 26-214 6 55 5 45 4 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Västra 52,4 53, 57,2 58,2 56,3 51,7 47,1 46,5 45,5 Sydöstra 44,2 46, 44,4 48,3 48,6 48,9 46, 43,4 43,7 Södra 51,4 49, 53,5 53,5 51,4 53,4 53, 49,1 47,1 Stockholm 46,7 44,7 48,7 48,6 47,1 47,1 46,9 43,2 4,4 Norra 53,5 53,9 51,4 51, 51,1 51,9 49,9 48,3 48,7 Uppsala-Örebro 52,1 53,8 54,8 56,2 55,7 53,8 51,7 49,6 48,9 Sverige 5, 5,1 51,7 52,6 51,7 51,1 49,1 46,7 45,4
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 2 Figur 15 Transfunderade trombocytdoser per 1 invånare och region 25-214 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Västra 5,2 4,8 5,9 6,4 6,5 5,3 6, 5,5 5,2 5,8 Sydöstra 2,5 2,6 3,3 2,9 3,6 3,8 4,5 3,6 3,8 4,1 Södra 3, 3,6 3,5 3,5 3,7 3,9 5, 5, 4,8 4,7 Stockholm 3,1 3,2 3,8 3,9 4,1 4,4 5,1 5,3 4,4 4,4 Norra 5, 6,1 4,7 3,8 5, 5,5 6,1 5,9 6,1 6, Uppsala/Örebro 3,7 3,6 3,9 4,3 4,9 4,7 5,1 5, 4,6 5, Sverige 3,7 4, 4,2 4,1 4,6 4,5 5,3 5,1 4,7 4,9 Figur 16 Transfunderade plasmaenheter per 1 invånare och region 26-214 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Västra 11,9 13, 16,6 17,3 13,3 11,1 8,5 8,8 7,3 Sydöstra 13,4 16, 12,7 13,5 11,1 11,2 1, 9,2 7,7 Södra 9,9 9,3 1, 1,2 7,4 7,3 6, 4,9 3,8 Stockholm 12,5 14,6 1,9 1,9 1,8 1,5 12,7 8,1 7,1 Norra 8,7 8,1 11,1 8,9 7,6 7,1 6,3 6,4 5,8 Uppsala/Örebro 12,3 14, 8,2 9,2 8,2 7,3 7, 6,3 5,4
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 21 Figur 17 Antalet transfunderade erytrocytenheter under 21-214 Antal transfusioner 5 Antal patienter 1 49 48 95 47 46 9 45 44 85 43 42 21 211 212 213 214 Antal patienter 8611 9371 89556 86769 Erytrocyter 488275 48571 471644 456377 442818 8 Figur 18 Andelen leukocytbefriade erytrocyter på 2-talet 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21222324252627282921211212213214 leukocytred.% 43 54 61 61 65 7 85 83 83 84 84 85 87 86 leuk red + bestrålade, % 2,2 3,8 3,3 3,6 3,6 3,9 4,2 3,7 4,2 4,3 4,7 4,5 3,3 4,2
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 22 Figur 19 Transfunderade erytrocytkomponenter per typ av komponent och region 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala- Örebro Ej filt, Ej bestr 1 38177 Övrigt 1449 489 229 1662 581 484 Filt, Bestr 2669 332 2381 3915 2365 445 Filtr 793 41143 88957 85456 422 55299 Figur 2 Användning av erytrocyter och kassation
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 23 Figur 21 Antal transfunderade erytrocytenheter per 1 invånare 25-214 6 antal erytrocyttransfusioner per 1 inv. 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Norge 212 Danmark 213 Ery transf/1 49,6 5,1 49,9 52,2 53, 51,9 51,2 49,4 47,3 45,4 37,9 48,4 38,8 Finland 213 Figur 22 Användning av trombocyter och kassation
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 24 Figur 23 Antalet transfunderade trombocytenheter under 21-214 Antal transfusioner 52 5 48 46 44 42 4 Antal patienter 1 95 9 85 8 75 38 21 211 212 213 214 Antal patienter 817 9168 8771 9286 Trombocyter 42817 49866 48523 45778 4851 7 Figur 24 Totalt antal transfunderade trombocytdoser per 1 inv. och år 2-214 6 5 4 3 2 1 221222324252627282921211212213214 buffy-coat 2,4 2,1 2,5 2,1 2,3 2,2 2,3 2,7 2,8 3, 3, 3,7 3,5 3,2 3,4 trombocytaferes 1, 1,4 1,3 1,5 1,6 1,5 1,5 1,5 1,4 1,6 1,5 1,6 1,6 1,5 1,5
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 25 Figur 25 Kontroll av bakterieförekomst i trombocytenheter 2-214 25 2 15 1 5 6, 5, 4, 3, 2, 1, 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Antal doser som kontrollerats 3 252 5 771 7 166 8 78 9 253 8 16 13 328 13 778 13 261 15 91 15 613 21 723 17 751 18547 27347 Patogen inaktiverade 5 189 8537 854 8151 8853 Andel odlade % 1,6 18,3 21,1 27, 26,3 24,4 37,9 36,2 34,1 36,8 36,5 43,6 36,6 4,5 56,9, Figur 26 Positiva bakterieodlingar i trombocytenheter 2-214 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Antal positiva (bekräftat) 1 2 45 33 8 21 15 18 16 18 13 8 19 9 13 % pos av odlade,31%,35%,63%,38%,9%,26%,11%,13%,12%,11%,8%,4%,11%,5%,5%,7%,6%,5%,4%,3%,2%,1%,%
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 26 Figur 27 Användning av plasma under 21-214 Antal transfusioner 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 211 212 213 214 Antal patienter 13777 14336 13694 1265 Plasma 91441 8588 8292 69265 58983 Antal patienter 15 14 13 12 11 1 Figur 28 Användning av plasma och kassation
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 27 PLASMAFÖRSÖRJNING FÖR LÄKEMEDELSFRAMSTÄLLNING Plasma som levererats till läkemedelsframställning har uppgått till 127 ton, ungefär 1 % mera än året innan. Andelen aferesplasma är 24,6 ton (2 %), samma som året innan. Under 214 var förbrukningen av faktor VIII i Sverige totalt cirka 15 miljoner enheter (MIE) att jämföra med ca 14 MIE i 213 (korrigerat). Härav gick cirka 15,5 MIE av förbrukningen till behandling av patienter med von Willebrands sjukdom. Förbrukningen pf VIII (framställd ur plasma) under 213 var 4,8 MIE. Genom att nytillkomna blödarsjuka från början av sin behandling fortsatt insätts på rfviii (rekombinant FVIII) kommer den relativa andelen pf VIII fortsätta att minska. Årets förbrukning av rfviii utgjorde 84,1 MIE, som under året 213. Sammanställningen från förbrukningsstatistik för övriga hemostatiska medel enligt Apotekbolagets statistik visar en ökande förbrukning av protrombinkomplexkoncentrat samt även av rfviia och fibrinogen. Från och med 213 sker inte längre någon inrapportering av slutenvårdsdata från landsting som tagit över läkemedelsförsörjningen i egen. Det medför att det går inte längre att redovisa heltäckande statistik för totalförsäljning. Figur 29 Faktor VIII förbrukning i Sverige 2 214 12 MIE 1 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 FVIII, MIE 67, 61,7 62, 61,3 65,7 69,4 74,6 72,5 8, 82, 9, 93,4 96,2 13,8 15,1 IE/invånare 7,54 6,92 6,94 6,84 7,29 7,67 8,18 7,9 8,64 8,78 9,56 9,85 1,7 1,76 1,78
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 28 Tabell 4. Förbrukning av läkemedel för hemostas i Sverige under 27-214 Preparat 28 29 21 211 212 213 214 MIE MIE MIE MIE MIE MIE MIE pfviii* 1,1 3,3 3,4 3,5 2,2 2,5 4,8 rfviii** 59,1 7,6 72,8 77,5 8,6 84,1 84,8 total FVIII*** 8 82 9 93,4 96,2 13,8 15,1 pfix* 5,9 5,4 5,7 7,7 8, 7 9,7 rfix ** 6,2 6,8 6,8 7,1 8,4 7 6,6 FX,5,7,6,6,7,8,6 FXIII,12,17,16,1,16,1,16 Protrombinkom plex Aktiverat protrombinkomplex 3,9 5,1 6,6 7,4 9,4 1,8 11,7 4,2 2,4 2,6 2,7 4,2 2,7 1,7 mg mg mg mg mg mg mg rfviia 12 15 8 18 19 466 15 27 11861 12276 g g g g g g g Fibrinogen 2 1 3 6 5 1 6 825 8 623 1221 11186 kg kg kg kg IvIg 71 644 628 621 SC Ig 199 313 37 377 Albumin 1933 2537 286 3252 *Framställt från plasma **rekombinant ***inkl.kombination av FVIII+ vwf Figur 3 Förbrukningen av albumin i gram per 1 invånare och totalförbrukning (kg) 2-214 45 4 35 3 25 2 15 1 5 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Totalt, kg 214 242 329 376 3441 36 334 2646 243 155 1415 1388 111 1344 1384 1462 152 1585 1794 1925 1985 2163 2537 286 3252 Förbrukning/ invånare 249 28 379 43 39 34 343 299 274 17 159 156 124 15 154 162 165 173 194 26 211 228 265 297 334
215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 29 KVALITETSGODKÄNNANDEN INOM SVENSK BLODVERKSAMHET Tjugotre (28) av 3 blodcentralsorganisationer rapporterar att de upprätthåller teknisk ackreditering med godkännande från SWEDAC enligt IS/IEC 1725 och/eller enligt ISO/IEC 15189. Alla utom en (29/3) organisationer innehar tillstånd från Läkemedelsverket för att få leverera plasma till läkemedelsframställning. SAMARBETSFORMER INOM SVENSK BLODVERKSAMHET Blodverksamheten i Sverige har från början knutits till sjukhusen. Blodcentralen med specialister i transfusionsmedicin och ansvar för blodverksamheten i sjukvårdsregionerna startade på regionsjukhusen under 195-196 talen. Det regionala samarbetet drevs under många år av Region Blodcentralernas Samarbetsgrupp (RBS). Med regionblodcentralernas blodgivarrekryterare etablerades Blodkommunikation Sverige (BKS): www.geblod.nu och BlodLänk Sverige har etablerats som verktyg för elektronisk kommunikation med blodgivare, den intresserade allmänheten och medarbetare på blodcentralerna. 214 sammanfogades RBS och Svenska Blodalliansen (se nedan) och 215 blev BKS formellt en arbetsgrupp inom SweBA. Svensk Förening för Transfusionsmedicin har en central roll i utformningen av utbildningen av specialister i transfusionsmedicin och för det vetenskapliga arbetet med standarder för blodcentralernas arbete. Föreningen har väl etablerade arbetsgrupper, bl.a. arbetsgruppen för Handbok för Blodcentraler. Denna arbetsgrupp åtar sig att uttolka föreskrifter och andra riktlinjer till standarder för blodverksamheten i Sverige med en regelbundet uppdaterad och dokumentstyrd elektroniskt publicerad dokumentsamling. Transfusionsföreningens hemsida (www.kitm.se) är en viktig källa till information. Blodövervakning i Sverige (BIS) är en arbetsgrupp under Svensk förening för Transfusionsmedicin. Den deltar i det nordiska samarbetet avseende hemovigilans och är medlem i den internationella hemovigilansgruppen. Rapportering av händelser kan numera ske elektroniskt via www.hemovigilans.se som även ger mer information om gruppens arbete. Sammanställningar rapporteras via transfusionsföreningens hemsida, se ovan. Svenska Blodalliansen (SweBA) är en ideell förening som bildades av blodcentralerna år 24 enligt dansk förebild. SweBA är medlem av den Europeiska blodalliansen (EBA), en förening som startades 1998 av blodorganisationerna inom EU i samband med att EU arbetade fram ett direktiv för blodverksamhet. Sedan några år tillbaka driver EBA flera andra samverkansprojekt. SweBA driver framför allt frågor som gäller elektronisk information och informationsutbyte inom blodverksamheten. "Samverkande Blodsystem", som möjliggör för blodgivare att lämna blod på alla blodcentraler i Sverige, och "Sökbar koddatabas för blod-id systemet ISBT 128" är exempel på projekt som drivs av SweBA. På www.sweba.se finns information om föreningen, dess arbetsgrupper och verksamhet. Samverkande Blodsystem för utbyte av givarinformation togs i drift 28. Vid utgången av 212 var 8 blodverksamheter anslutna och ca. 4 % av landets blodgivare kunde utnyttja systemet. Under 213 kommer 3 hela regioner (Stockholm, Sydöstra och Uppsala-Örebro regioner) samt Unilabs i Västra regionen vara anslutna. Användningen av elektronisk hälsodeklaration (EHD) är en annan aktiv arbetsgrupp. Vid utgången av 214 kan mer än hälften av landets blodgivare kunde utnyttja systemet. Harmonisering av utformningen och användningen av elektronisk hälsodeklaration (EHD) är ett annat arbetsområde. SweBAs datautskott kartlägger årligen utvecklingen av och problemområden för elektroniska stödsystem så att andra arbetsgrupper kan och organisationer är väl informerade.