nr 4/2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRTRN 26 GRTRN 27 GRTRN 28 GRTRN 29 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut s förslag till investeringar för år 2016 och investeringsplan för åren 2017-2019 Sammandrag över Menumat-experimentet inom hemvården och förslag om fortsättande av verksamhetsformen GRTRN 30 Socialombudsmannens utredning för år 2014 GRTRN 31 Aktivering av arbetslösa i kommun GRTRN 32 s mötestidtabell under hösten 2015 GRTRN 33 s ekonomiska utfall 04/2015 GRTRN 34 Övriga ärenden
MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 4/2015 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo 18.00-19.50 Närvarande medlemmar Siikala-Lautjärvi Kristiina, ordförande Dahlström Kaj, medlem Elo Tuula, medlem Kaisla Sirpa, medlem Mäenpää Mika, medlem Nordenswan-Lindén Eva, medlem Tarnanen Keijo, medlem Övriga närvarande Öberg Benita, grundtrygghetschef, föredragande Heerman Karin, socialservicechef, sekreterare Ärenden 26-34 Underskrifter Kristiina Siikala-Lautjärvi ordförande Karin Heerman protokollförare Sirpa Kaisla protokolljusterare Keijo Tarnanen protokolljusterare Protokollet framlagt till påseende, tid och plats Kommunhuset 24.6.2015 Intygar, underskrift Martina Kinnunen kanslisekreterare
Sida 3 GRTRN 26 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare Beslut: Nämnden - konstaterade mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört - valde Sirpa Kaisla och Keijo Tarnanen till protokolljusterare.
Sida 4 GRTRN 27 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Sedan början av året har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Grundtrygghetschef Benita Öbergs beslutsförteckning 16.4. -26.5.2015 8-12/2015 Socialservicechef Karin Heermans beslutsförteckning 12.5.2015 3/2015 Vårdservicechef Cathrinne Wetterstrands beslutsförteckning 13.4. -16.4.2015 3-4/2015 Beslut: Enligt förslaget.
Sida 5 KH:255 /2015 GRTRN 28 GRUNDTRYGGHETSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL INVESTERINGAR FÖR ÅR 2016 OCH INVESTERINGSPLAN FÖR ÅREN 2017-2019 Kompletterande material Kommunstyrelsen har 11.5.2015 92 gett nämnderna anvisningar om uppgörande av budgeten och fastställt budgetramar för nämnderna. Sådana anskaffningar som överskrider 10 000 euro och som medför inkomster åt kommunen eller som utnyttjas inom serviceproduktionen under flera räkenskapsperioder anses vara investeringar. Anskaffningsanslaget för investeringar i lösegendom är ägnat för anskaffning av sådan lösegendom vars bruksålder är över 3 år och vars anskaffningspris är över 10 000 euro. Om tillgången består av flera olika komponenter vilkas sammanlagda anskaffningsutgift överskrider prisgränsen anses den även vara en investering. Exempel på sådana är en grupp tillgångar (bl.a. ADB-utrustning) eller förstagångs inventarier. Investeringsobjektet kan ändå inte vara en sammansättning av flera olika tillgångar som berör flera verksamhetsplatser. Grundtrygghetsavdelningens investeringar för år 2016 omfattar: - Mobildatautrustning till hemvården. Användningen av mobildatautrustningen medför effektiverad användning av den direkta arbetstiden. Med hjälp av utrustningen kan man utveckla hemvårdens processer, förenkla klienternas individuella behov och effektivera kommunikationen. För ändamålet hade reserverats 15 000 euro i investeringarna år 2015, men på grund av att denna summa inte täcker helhetskostnaderna så föreslås att anskaffningen görs år 2016. Investeringskostnaderna utgör 42 000 vilket består av 2000 för anskaffning av apparatur samt 40 000 för igångsättande (bl.a. tekniskt igångsättande, skolning, patientdataprogram). - Anskaffning av tandvårdsenhet (tandläkarstol) 35 000. - Biltak till hemvårdens bilar, 35 000. Hemvården har idag fyra stycken leasing-bilar till sitt förfogande. Vintertid är det tidskrävande att hålla dessa bilar fria från snö i och med att de inte har skydd av biltak. - I kommun finns för tillfället 20 platser för effektiverat serviceboende men detta antal kommer på sikt att behöva utökas. I den tidigare investeringsplanen finns reserverat 50 000 för utredning och planering av effektiverat serviceboende år 2016. Behovet av planering finns inte år 2016, utan skjuts upp till år 2017.
Sida 6 Bilagor: - som kompletterande material kommunstyrelsens anvisningar 11.5.2015 för uppgörande av budget 2015(på finska) Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn 044 386 1240, e-post: benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar 1. föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för fullmäktige att det i investeringsdelen i budgeten för 2016 reserveras: - 42 000 för anskaffning av mobildatautrustning till hemvården - 35 000 för anskaffning av tandvårdsenhet (tandläkarstol) - 35 000 för byggande av biltak till hemvårdens bilar. 2. föreslår för kommunstyrelsen att den föreslår för fullmäktige att i investeringsplanen för åren 2017 2019 reserveras: - 50 000 för planering av effektiverat serviceboende år 2017 Beslut: Enligt förslaget.
Sida 7 PERUSTLTK:199 /2014 GRTRN 29 Bilaga 1 SAMMANDRAG ÖVER MENUMAT-EXPERIMENTET INOM HEMVÅRDEN OCH FÖRSLAG OM FORTSÄTTANDE AV VERKSAMHETSFORMEN kommuns hemvård har haft ett MENUMAT-pilotprogram under sommaren 2014 vintern 2015. En klientbelåtenhetsenkät har gjorts i april 2015 bland dem som deltog i piloten och deras anhöriga samt bland hemvårdspersonalen. God näring är viktig för äldre personer för att upprätthålla hälsan, funktionsförmågan och livskvaliteten. Ett gott nutritionstillstånd förebygger sjukdomar och bidrar till snabbare tillfrisknande. Möjligheterna att bo hemma är bättre om individens nutritionstillstånd är bra. Ett väsentligt näringsproblem hos äldre personer är att de får för litet energi och magrar. De största näringsriskerna förekommer hos personer över 80 år. På basen av klientenkäten ansågs användningen av Menumat som mycket lätt eller lätt. Även matportionernas smak och storlek ansågs huvudsakligen vara mycket bra. En viktig egenskap med Menumat-servicen ansågs vara att klienten själv kunde välja måltid och tidpunkt för intagande. Endast en klient ansåg att Menumat-servicen var svår och problematisk. I personalens respons lyftes framför allt fram de problem som uppstod i samband med användningen av anläggningarna i början. Problemen har dock lösts efter den knaggliga starten efter att man bekantat sig med anläggningen och användningsformen. Menumat-servicen utgör en bra serviceform inom hemvårdens stödtjänster och ett urvalsalternativ till måltidsservicen. Klientantalet inom hemvården kommer att öka i framtiden och det innebär också att behovet av olika stödtjänster inom hemvården ökar. Genom att erbjuda den lättanvända Menumat-servicen som en alternativ stödtjänst inom hemvården kan man stöda klienten så att han/hon klarar sig hemma på egen hand. I och med Menumat-servicen är det också möjligt att stöda klientens urvalsmöjligheter och möjligheter till en självständig måltidsrytm. Genom de olika stödtjänsterna är det möjligt att frigöra hemvårdspersonalen så att den tid de har kan användas för det egentliga vårdarbetet och för rehabilitering av de resurser som klienterna ännu har kvar. Det finns även begränsningar i måltidsservicen gällande kapaciteten att laga och transportera varma måltider hem. MENUMATs förslag till kommun (Offerten finns som bilaga): - Menumat hemmåltidsservice som ett likvärdigt alternativ till kommunens hemmåltidsservice
Sida 8 - I samband med bedömningen av servicebehovet för nya klienter presenterar servicehandledningen också Menumat hemmåltidsalternativen - Vid behov deltar Menumat i av kommunen ordnade evenemang och presenterar sina tjänster åt äldre personer inom område - Ifall en klient inte är berättigad till hemvårdens service kan Menumat erbjuda tjänster åt sådana klienter som privatservice. Priset på den måltidsservice som kommunen nu erbjuder är 10,80 /måltid och i priset ingår huvudrätt, efterrätt och transport. Medelpriset på den måltidsservice som Menumat erbjuder är 9,83 /måltid och där ingår huvudrätt, efterrätt och serviceavgift. Bilagor och kompletterande material: - som bilaga 1 offert, Menumat Oy:n ateria-automaattipalvelu - som kompletterande material resultaten från klientenkät Beredning: förman för omsorgstjänster Katja Palkoranta, tfn 050 386 0839, e-post: katja.palkoranta@siuntio.fi Förslag: Behandling: Nämnden beslutar att ta hemmåltidsservicen Menumat i bruk som ett likvärdigt alternativ till kommunens måltidsservice. Klientavgiften för måltidsservicen är 8,90 /måltid och där ingår huvudrätt, efterrätt och serviceavgift. Klientavgiften är den samma som för den måltid som för närvarande transporteras hem. kommun fakturerar klienten. Detta utesluter inte hemmåltidsservicen men erbjuder ett urvalsalternativ för klienten. Eva Nordenswan-Lindén föreslog ett hemmåltidsservicen Menumat inte tas i bruk som alternativ. Förslaget understöddes inte varför det förföll. Eva Nordenswan-Lindén anmälde sin avvikande åsikt om beslutet. Beslut: Enligt förslaget.
Sida 9 PERUSTLTK:268 /2015 GRTRN 30 SOCIALOMBUDSMANNENS UTREDNING FÖR ÅR 2014 Bilaga 2 Under år 2014 omfattades socialombudsmannaverksamheten av sju städer/kommuner: Hyvinge, Lojo,, Vichtis, Högfors, Mäntsälä och Borgnäs. Socialombudsmannen är heltidsanställd av Socialkompetens, beläget i Järvenpää. Vid behov reserverar kommunerna utrymmen för klientbesök till socialombudsmannens förfogande. Tjänsterna är avgiftsfria för klienterna. Utredningen beskriver hur klientens rättigheter och ställning utvecklats i kommunerna utgående från de kontakter som kommuninvånarna har tagit till socialombudsmannen. Socialombudsmannen kontaktas oftast då klienten upplevt missnöje med den erhållna socialservicen, eller då socialservicen inte motsvarade förväntningarna. Den bild som utredningen ger är således mera negativ än om man skulle granska klientens ställning och rättigheter i en respons bland alla klienter inom socialväsendet. Socialombudsmannen är en opartisk och oberoende aktör. Ombudsmannen gör inga beslut, utan hon informerar och vägleder klienterna samt bistår vid behov vid ändringssökande i samband med beslut. Socialombudsmannens verksamhet sträcker sig inte till folkpensionsanstaltens, arbets- och näringslivsbyråns, hälsovårdens, skuldrådgivnings eller förmånsövervakningstjänster. I ärenden som gäller kontakter till dessa vägleder socialhandledaren till rätt myndighet. Socialombudsmannen gör årligen en utredning till kommun- eller stadsstyrelsen gällande de ärenden som under året har lyfts fram vid klientkontakterna. Utgående från detta material presenteras utvecklingsförslag med vilka socialservicens strukturer och verksamhetsmetoder kunde utvecklas. Klienternas kontakter till socialombudsmannen har vuxit rätt jämt till och med år 2012. Under år 2013 har antalet kontakter för första gången minskat jämfört med året innan (10 %). Klientmängderna för år 2014 är inte helt jämförbara med tidigare år eftersom praxis för statistikföring förändrats under året i samband med personalbyte. Den största skillnaden är att fr.o.m. april 2014 statistikförs ett enskilt ärende som ett ärende så länge klientkontakten pågår. Tidigare har varje kontakt statistikförts som skilda kontakter. Det nya sättet att statistikföra ärendena följer den nationella modellen. Denna ändring bör beaktas i granskningen av statistiken för 2014. Andelen kontakter som gällde utkomststöd var 43 %, barnskydd 16 %, service för äldre 7 % samt handikappservice 15 %. Märkas bör dock att även
Sida 10 patientombudsmannen får sköta väglednings- och handledningsärenden för äldre och emotta utlåtanden om missnöje. Under år 2014 tog man från kontakt till socialombudsmannen 5 gånger (14 ggr år 2013). Av dessa var 3 nya klienter, 1 gammal och en hänvisades till annan instans. Av kontakterna gällde hälften (2) utkomststöd och hälften (2) barnskydd. På grund av den blygsamma mängden kontakter kan inga större slutsatser dras. s individsektion behandlade i fjol fyra rättelseyrkanden. Ingen klagade över kö- och behandlingstider eller osakligt bemötande. Under 2014 gjordes det i inte en enda anmärkning enligt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Ett besvär anfördes till förvaltningsdomstolen och ett klagomål anfördes till regionförvaltningsverket. Inga klagomål anfördes till riksdagens justitieombudsman. Enligt socialombudsmannens bedömning verkar man i kommunerna på ett allmänt plan utvecklat och förbättrat kundservicen och beaktande av klienterna. Socialombudsmannen uppmanar kommunen att fästa uppmärksamhet vid följande faktorer: 1. Informationsskyldigheten, d.v.s. skyldigheten att ge ändamålsenlig service samt informera och rådgiva klienterna om serviceutbudet. 2. De lagstadgade behandlingstiderna för utkomststödet bör följas. 3. Besluten bör motiveras grundligt och förståeligt för klienten. 4. Skriftliga beslut bör göras inom rimlig tid utan att klienten behöver be om dem. 5. Möjliggörandet av klientens delaktighet i klientprocessen, också visavi anhöriga. 6. Ge motiverade svar på påminnelser gjorda enligt Socialvårdslagen inom rimlig tid. kommun beaktar dessa faktorer vid förverkligandet och utvecklandet av servicen. Bilagor: - som bilaga 2 Socialombudsmannens rapport från 2014 Beredning: socialservicechef Karin Heerman, tfn 044 386 1245, e-post: karin.heerman@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar anteckna socialombudsmannens utredning för år 2014 för kännedom och skickar den vidare till kommunstyrelsen för kännedom. Beslut: Enligt förslaget.
Sida 11 PERUSTLTK:284 /2015 GRTRN 31 AKTIVERING AV ARBETSLÖSA I SJUNDEÅ KOMMUN Bakgrund: Grundtrygghetsavdelningens i kommun strategiska mål för år 2015 är att minska på arbetslösheten samt att aktivera långtidsarbetslösa och förbättra den service som erbjuds dem. Arbetslöshetsgraden i har stigit från år 2014 och för närvarande är arbetslöshetsgraden 6,7 % (mars 2015). Från och med början av år 2015 trädde en ny lag i kraft där kommunernas kostnadsansvar gällande arbetsmarknadsstödet för långtidsarbetslösa definieras. Kommunen måste ersätta 50 % av kostnaderna för arbetsmarknadsstödet efter 300 dagar av arbetslöshet. Efter 1000 arbetslöshetsdagar stiger kostnadsansvaret till 70 procent. För kommuns del betyder detta att kostnaderna kommer att stiga. I mars 2015 hade 44 % av det budgeterade arbetsmarknadsstödet använts. Detta innebär att de totala kostnaderna för arbetsmarknadsstödet utan nya åtgärder kommer att vara ca 240 000 för år 2015. Procentuellt innebär detta 178 % av de budgeterade kostnaderna. Åtgärder: I november 2014 tillsattes en arbetsgrupp som bestod av representanter från olika avdelningar och vars uppgift var att utreda den nuvarande arbetslöshetssituationen i samt att fundera vilka åtgärder kommunen kunde vidta för att minska på arbetslösheten. I arbetsgruppen dryftade man olika metoder för att aktivera långtidsarbetslösa. Som centrala metoder ansågs vara den rehabiliterande arbetsverksamheten samt arbetsprövning både inom kommunens avdelningar och genom ett intensifierat samarbete även inom den privata sektorn och tredje sektorn. För personer som deltar antingen i arbetsprövning eller rehabiliterande arbetsverksamhet behöver kommunen inte betala sin andel av kostnadsansvaret för arbetsmarknadsstöd. Kommunen får dessutom av staten en ersättning för de dagar som arbetslösa har deltagit i rehabiliterande arbetsverksamhet. En intensifiering av samarbetet har gett goda erfarenheter då man inom kommunens ungdomsverksamhet ordnade ett jippo Nollställning av ungdomsarbetslösheten där målgruppen var ungdomar inom ramen för ungdomsgarantin. Man kommer att utnyttja erfarenheterna i samband med åtgärder som berör ungdomsarbetslösheten och också i viss mån för en bredare målgrupp. I kommun har hittills erbjudits rehabiliterade arbetsverksamhet åt ungdomar under 29 år i de ungas arbetsverkstad Virta. Verkstaden har fungerat sedan början av år 2014 inom bildningsavdelningens resultatenhet
Sida 12 ungdomsverksamhet. Då man planerade rehabiliterande verksamhet även för en målgrupp av vuxna konstaterade arbetsgruppen att det var klokt att göra ett komprimerat samarbete mellan grundtrygghets- och bildningsavdelningarna. Från och med hösten 2015 kommer man att börja förverkliga rehabiliterande arbetsverksamhet som ett samarbete avdelningarna emellan. Verksamheten kommer att bedrivas som verkstadsverksamhet både åt unga och vuxna. I verkstadsverksamheten arbetar två arbetare inom ungdomsväsendet som verkstadsledare samt en av socialkansliet anställd arbetslöshetsledare under tiden 1.6. - 31.12.2015. Verksamheten och samarbetsmodellen utvecklas och utvärderas under slutet av år 2016. En målsättning är att i och med utvecklingsarbetet kunna stabilisera verksamheten och organiseringen av den så att man i 2016 års budget kunde reservera medel för den. Beredning: socialservicechef Karin Heerman, tfn 044 386 1245, e-post: karin.heerman@siuntio.fi fritidschef Tapio Lepikkö, tfn 050 386 0825, e-post: tapio.lepikko@siuntio.fi Förslag: Beslut: beslutar anteckna ärendet för kännedom. Enligt förslaget.
Sida 13 GRTRN 32 GRUNDTRYGGHETSNÄMNDENS MÖTESTIDTABELL UNDER HÖSTEN 2015 s möten hålls en gång i månaden. Mötena hålls huvudsakligen i kommunhuset i kommunstyrelsens mötesrum. Som mötesdagar för hösten 2015 föreslås följande: onsdag 26.8. kl. 18.00 onsdag 30.9. kl. 18.00 onsdag 28.10. kl. 18.00 onsdag 25.11. kl. 18.00 onsdag 16.12. kl. 18.00 Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg tfn 044 386 1240 e-post: benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar hålla sina möten under höstperioden: onsdag 26.8. kl. 18.00 onsdag 30.9. kl. 18.00 onsdag 28.10. kl. 18.00 onsdag 25.11. kl. 18.00 onsdag 16.12. kl. 18.00 Beslut: Enligt förslaget.
Sida 14 GRTRN 33 GRUNDTRYGGHETSNÄMNDENS EKONOMISKA UTFALL 04/2015 Kompletterande material Utfallet av grundtrygghetsnämndens driftsbudget för de fyra första månaderna är 35,0 %. Inkomsterna är 28,4 % och utgifterna 34,5 %. Enligt denna prognos överstiger grundtrygghetsnämnden resultatet på årsnivå med ca 191 000. Specialsjukvården är dock svår att uppskatta i och med att kommunerna debiteras för den verkliga användningen i efterskott då vårdperioden avslutats och kostnaderna för extra dyr vår är beaktade. Verksamhetsbidraget för hälsoservicens fyra första månaderna är totalt 36,2 % Detta inkluderar även specialsjukvården som för de fyra första månaderna är 38,0 %. I denna uppskattning är inte beaktat avdrag för extra dyr vård som görs två gånger per år. Verksamhetsbidraget för hälsoservicens övriga verksamhet för de fyra första månaderna är 31,4 %, vilket utgör en inbesparing på ca 100 000 på årsnivå. Inkomsterna är 37 % och utgifterna 31,9 %. Verksamhetsbidraget för seniorservicens första fyra månaderna är 32,6 %. Trots att inkomsterna inte kommer att uppnå de budgeterade medlen så estimeras seniorservicen att hållas inom de budgeterade ramarna. Inkomstbortfallet beror främst på att bäddavdelningsvården har använts mindre av utomstående kommuner, vilket lett till att försäljningsintäkterna minskat. Användningen av köptjänsterna uppskattas minska med ca 50 000 på årsnivå. Verksamhetsbidraget för socialservicens fyra första månaderna är 33,5 %. Kostnaderna för utkomststöd är i detta skede mindre än budgeterat och utgör 22 % av de budgeterade medlen. Kostnaderna för rusmedelsrehabilitering överskrider budgeten, verksamhetsbidraget ligger efter det första kvartalet på 53,2 %. Handikappservicen beräknas överstiga budgeten med ca 70 000, vilket beror på ökad användning av boendeservice. Verksamhetsbidraget för barn och familjevård överskrider budgeten med ca 170 000 200 000. Orsaken är ökad användning av lagstadgade barnskyddstjänster inom öppenvården. En stor utmaning är sysselsättningsservice för långtidsarbetslösa. Estimeringen av överskridningen i budgeten är ca 100 000, ifall inte målet för sysselsättande verksamhet uppnås. Genom att anställa en koordinator kan man få en sänkning av kostnaderna med ca 30 000 för år 2015. Kompletterande material: - som kompletterande material finns det ekonomiska utfallet 4/2015 Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn 044 386 1240, e-post: benita.oberg@siuntio.fi
Sida 15 Förslag: Beslut: Nämnden beslutar - anteckna ärendet för kännedom Enligt förslaget.
Sida 16 GRTRN 34 Förslag: Beslut: ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden - nästa års budget - vårdreformen - motionen om kvotflyktingar Nämnden beslutar - anteckna de aktuella ärendena för kännedom. Enligt förslaget.
Sida 17 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkande inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: 26 28, 30-34 Eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: 29 Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkande kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkande. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun Parkstigen 1 02580 sjundea@sjundea.fi Paragrafer: 29 Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifråga varande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet
Sida 18 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid Besvärstid dagar dagar Besvärsskrift Paragrafer: Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Inlämnande av besvärshandlingarna Tilläggsuppgifter Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Detaljerad anvisning för rättelseyrkande / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten.