Grundtrygghetsnämnden nr 3/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 3/2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRTRN 21 GRTRN 23 GRTRN 24 Mötets konstituering Ändring av instruktionen för grundtrygghets-nämnden och grundtrygghetsavdelningen Kriterier för dagverksamheten GRTRN 25 Försök med måltidsservicen Menumat inom hemvård under tiden GRTRN 26 Utlåtande till Regionförvaltningsverket i Södra Finland i ärendet ESAVI/1736/ /2014 gällande utvärderingen av servicebehovet för ålderstigna personer i icke brådskande fall GRTRN 27 Socialombudsmannens utredning för år 2013 GRTRN 28 s ekonomiska utfall 3/2014 GRTRN 29 Övriga ärenden

2 MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 3/2014 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo Närvarande medlemmar Dahlström Kaj, medlem ordförande Elo Tuula, medlem Mäenpää Mika, medlem Nordenswan-Lindén Eva, medlem Pekkinen Vesa-Matti, medlem Pettersson-Perklén Nina, medlem, anlände kl Tarnanen Keijo, medlem Övriga närvarande Laaksonen Merja, kst-ordförande Öberg Benita, grundtrygghetschef, föredragande Wetterstrand Cathrinne, vårdservicechef, sekreterare, avlägsnade sig under behandlingen av 23 kl Ärenden Underskrifter Kaj Dahlström ordförande Cathrinne Wetterstrand protokollförare, 21-22, Benita Öberg protokollförare, 23 Eva Nordenswan-Lindén protokolljusterare Vesa-Matti Pekkinen protokolljusterare Protokollet framlagt till påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift Martina Kinnunen kanslisekreterare

3 Sida 3 GRTRN 21 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare Beslut: - konstaterade mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört och - valde Eva Nordenswan-Lindén och Vesa-Matti Pekkinen till protokolljusterare.

4 Sida 4 GRTRN 22 Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut Kompletterande material Sedan början av året har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Grundtrygghetschef Benita Öbergs beslutsförteckning , 13-16/2014 Socialservicechefens beslutsförteckning inga beslut efter 2/2013 Seniorservicechef Cathrinne Wetterstrand /2014 Beslut: Enligt förslaget.

5 Sida 5 KH:524 /2012 GRTRN 23 ÄNDRING AV INSTRUKTIONEN FÖR GRUNDTRYGGHETS- NÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Kommunfullmäktige har på sitt möte den godkänt instruktionen för grundtrygghetsnämnden och grundtrygghetsavdelningen. I och med att det inte finns en ledande läkare som har ledningsansvaret för hälsoservicen har denna helhet varit direkt under grundtrygghetschefen. Detta kan vara sårbart på de enheter där det inte finns en närchef som personalen direkt kan vara i kontakt med och som mera kontinuerligt kan delta i utvecklandet av verksamheten. Dessa enheter är fysioterapi- och rådgivningsverksamheten. Munhälsovården har en ansvarig tandläkare och läkarmottagningsverksamheten sköts av en privat serviceproducent, men ansvaret för läkarmottagningsverksamheten är direkt under grundtrygghetschefen. Grundtrygghetschefen har med ett tjänsteinnehavarbeslut 16 (DNr 194/2014) ändrat seniorservicechefens tjänstebenämning till vårdservicechef fr.o.m Tjänstebenämningen ändras så att den motsvarar de arbetsuppgifter som hon gör. Vårdservicechefens arbetsområde sträcker sig över både senior- och hälsoservice och hon har därmed i sin helhet ett bredare ansvarsområde och möjligheter till en bredare insyn inom grundtrygghetsavdelningens ansvarsområden. Vårdservicechefen deltar inte i det direkta kliniska arbetet, vilket socialservicechefen gör och har på så sätt större möjligheter att åta sig administrativa uppgifter. Det mest optimala skulle vara att vårdservicechefen fungerar som grundtrygghetschefens ersättare. I instruktionen för grundtrygghetsnämnden och grundtrygghetsavdelningen 8 bör följande ändringar göras: Grundtrygghetschefen leder grundtrygghetsavdelningen. Vårdservicechefen fungerar som grundtrygghetschefens ersättare. Grundtrygghetsavdelningen består av följande resultatområden: 1. hälsovårdsservice, som chef fungerar grundtrygghetschefen i det fall att det inte finns en ledande läkare i kommunen 2. socialservice, som chef fungerar socialservicechefen 3. seniorservice samt hälsoservicens enheter fysioterapi- och rådgivningsverksamhet, som chef fungerar vårdservicechefen Under grundtrygghetschefen fungerar dessutom grundtrygghetskansliet. I 11 i instruktionen för grundtrygghetsnämnden och grundtrygghetsavdelningen bestäms om ledande läkarens uppgifter.

6 Sida 6 I 11 bör tilläggas att dessa uppgifter sköts av grundtrygghetschefen i det fall att det inte finns en ledande läkare i kommunen. I 13 i instruktionen för grundtrygghetsnämnden och grundtrygghetsavdelningen bestäms om seniorservicechefens uppgifter. Rubriken bör ändras till vårdservicechef och texten bör vara följande: Vårdservicechefens uppgift är att leda resultatområdet för seniorservice samt hälsoservicens enheter fysioterapi- och rådgivningsverksamhet. Resultatområdet svarar för vården i hemmet, för sjukhus- och långtidsvården och utvecklar förebyggande verksamhet för äldre samt för verksamheten inom fysioterapi- och rådgivningsenheterna inom hälsoservicen. Vårdservicechefen 1. beviljar undersökningslov 2. bereder budgeten och ekonomiplanen för sitt resultatområde 3. sköter igångsättandet av ersättningar och andra ansökningar 4. ordnar granskningar, syner och sammankomster 5. beviljar tillstånd för utomstående att använda eller hyra utrymmen som resultatområdet förfogar över i enlighet med grundtrygghetsnämndens principer 6. besluter om utbildningen för resultatområdets personal 7. besluter om öppettiderna för resultatområdets utrymmen Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att den beslutar göra följande ändringar i instruktionen för grundtrygghetsnämnden och grundtrygghetsavdelningen 8 Organisation och ledning: Grundtrygghetschefen leder grundtrygghetsavdelningen. Vårdservicechefen fungerar som grundtrygghetschefens ersättare. Grundtrygghetsavdelningen består av följande resultatområden: 1. hälsovårdsservice, som chef fungerar grundtrygghetschefen i det fall att det inte finns en ledande läkare i kommunen 2. socialservice, som chef fungerar socialservicechefen 3. seniorservice samt hälsoservicens enheter fysioterapi- och rådgivningsverksamhet, som chef fungerar vårdservicechefen Under grundtrygghetschefen fungerar dessutom grundtrygghetskansliet. 11 Ledande läkaren Ledande läkarens uppgift är att leda resultatområdet hälsovårdsservice. Dessa uppgifter sköts av grundtrygghetschefen i det fall att det inte finns en ledande läkare i kommunen.

7 Sida 7 Resultatområdet svarar 1. för de uppgifter som enligt hälsovårdslagen åläggs kommunen, om inte skötande av uppgiften i verksamhetsområdets instruktion ålagts någon annan avdelning eller något annat resultatområde 2. för ordnande av sjuktransport, bekämpande av smittsamma sjukdomar samt ordnande av screeningar och andra massgranskningar 3. för den medicinska rehabiliteringen, om inte uppgiften i instruktionen ålagts något annat resultatområde 4. för ordnande av de specialsjukvårdsuppgifter som åläggs kommunen samt för utvecklande av samarbetet mellan resultatområdena för den specialiserade sjukvården och hälsovårdstjänsterna. Ledande läkaren 1. beviljar undersökningslov 2. bereder budgeten och ekonomiplanen för sitt resultatområde 3. sköter igångsättandet av ersättningar och andra ansökningar 4. ordnar granskningar, syner och sammankomster 5. beviljar tillstånd för utomstående att använda eller hyra utrymmen som resultatområdet förfogar över i enlighet med grundtrygghetsnämndens principer 6. besluter om utbildningen för resultatområdets personal 7. besluter om öppettiderna för resultatområdets utrymmen 13 Vårdservicechef Vårdservicechefens uppgift är att leda resultatområdet för seniorservice samt hälsoservicens enheter fysioterapi- och rådgivningsverksamhet. Resultatområdet svarar för vården i hemmet, för sjukhus- och långtidsvården och utvecklar förebyggande verksamhet för äldre samt för verksamheten inom fysioterapi- och rådgivningsenheterna inom hälsoservice. Vårdservicechefen 1. beviljar undersökningslov 2. bereder budgeten och ekonomiplanen för sitt resultatområde 3. sköter igångsättandet av ersättningar och andra ansökningar 4. ordnar granskningar, syner och sammankomster 5. beviljar tillstånd för utomstående att använda eller hyra utrymmen som resultatområdet förfogar över i enlighet med grundtrygghetsnämndens principer 6. besluter om utbildningen för resultatområdets personal 7. besluter om öppettiderna för resultatområdets utrymmen Seniorservicechef Cathrinne Wetterstrand avlägsnade sig under behandlingen av detta ärende. Protokollet fördes av grundtrygghetschef Benita Öberg.

8 Sida 8 Behandling: Föredraganden gjorde ett ändrat beslutsförslag. Ändrat beslutsförslag: Nämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att den beslutar göra följande ändringar i instruktionen för grundtrygghetsnämnden och grundtrygghetsavdelningen 8 Organisation och ledning: Grundtrygghetschefen leder grundtrygghetsavdelningen. Vårdservicechefen fungerar som grundtrygghetschefens ersättare. Grundtrygghetsavdelningen består av följande resultatområden: 1. hälsovårdsservice, som chef fungerar grundtrygghetschefen i det fall att det inte finns en ledande läkare i kommunen 2. socialservice, som chef fungerar socialservicechefen 3. seniorservice samt hälsoservicens enheter fysioterapi- och rådgivningsverksamhet, som chef fungerar vårdservicechefen Under grundtrygghetschefen fungerar dessutom grundtrygghetskansliet. 11 Ledande läkaren Ledande läkarens uppgift är att leda resultatområdet hälsovårdsservice. Dessa uppgifter sköts av grundtrygghetschefen i det fall att det inte finns en ledande läkare i kommunen. Resultatområdet svarar 1. för de uppgifter som enligt hälsovårdslagen åläggs kommunen, om inte skötande av uppgiften i verksamhetsområdets instruktion ålagts någon annan avdelning eller något annat resultatområde 2. för ordnande av sjuktransport, bekämpande av smittsamma sjukdomar samt ordnande av screeningar och andra massgranskningar 3. för den medicinska rehabiliteringen, om inte uppgiften i instruktionen ålagts något annat resultatområde 4. för ordnande av de specialsjukvårdsuppgifter som åläggs kommunen samt för utvecklande av samarbetet mellan resultatområdena för den specialiserade sjukvården och hälsovårdstjänsterna. Ledande läkaren 1. beviljar undersökningslov 2. bereder budgeten och ekonomiplanen för sitt resultatområde 3. sköter igångsättandet av ersättningar och andra ansökningar 4. ordnar granskningar, syner och sammankomster 5. beviljar tillstånd för utomstående att använda eller hyra utrymmen som resultatområdet förfogar över i enlighet med grundtrygghetsnämndens principer 6. besluter om utbildningen för resultatområdets personal 7. besluter om öppettiderna för resultatområdets utrymmen 13 Vårdservicechef

9 Sida 9 Vårdservicechefens uppgift är att leda resultatområdet för seniorservice samt hälsoservicens enheter fysioterapi- och rådgivningsverksamhet. Resultatområdet svarar för vården i hemmet, för sjukhus- och långtidsvården och utvecklar förebyggande verksamhet för äldre samt för verksamheten inom fysioterapi- och rådgivningsenheterna inom hälsoservice. Vårdservicechefen 1. beviljar undersökningslov 2. bereder budgeten och ekonomiplanen för sitt resultatområde 3. sköter igångsättandet av ersättningar och andra ansökningar 4. ordnar granskningar, syner och sammankomster 5. beviljar tillstånd för utomstående att använda eller hyra utrymmen som resultatområdet förfogar över i enlighet med grundtrygghetsnämndens principer 6. besluter om utbildningen för resultatområdets personal 7. besluter om öppettiderna för resultatområdets utrymmen 8. fungerar som grundtrygghetschefens vikarie. Beslut: Enligt det ändrade beslutsförslaget.

10 Sida 10 GRTRN 24 KRITERIER FÖR DAGVERKSAMHETEN kommuns verksamhetstanke är att man åt den åldrande befolkningen producerar sådana tjänster med hjälp av vilka så många äldre personer som möjligt kunde bo i sitt eget hem. En gemensam målsättning är att göra en rätt nivåstrukturering av vården. För att den ska lyckas förutsätts fortgående bedömningar och överenskommelser. Avsikten med dagverksamheten är att genom att upprätthålla handlingsförmågan, funktionsförmågan och de sociala kontakterna stöda klienten så att hon/han klarar sig i sitt eget hem. Målet är att förebygga att utslagning sker och att minnet försämras, att förbättra den mentala hälsan och att få stöd av likställda. Verksamheten är förebyggande och rehabiliterande. Med hjälp av dagverksamheten får även närståendevårdaren stöd för att orka och hemvårdarna stöd i sitt arbete. Dagverksamheten är ämnad för de klienter som har svårt att röra sig utanför hemmet och som inte har mycket stimulans och kontakt med andra människor. Det är i allmänhet på vårdpersonalens initiativ (hemvården eller vid utskrivning från bäddavdelning, minnesskötaren eller hälsocentralens personal) som en klient blir upptagen till dagverksamheten. Klienten, en anhörig eller en vän kan även ta kontakt. Orsaken till kontakten är oftast oron över hur klienten klarar sig i vardagen. I de grupper som dagverksamheten har och som infaller på olika dagar finns olika tema allt efter klienternas intressen och funktionsförmåga. Verksamheten kan omfatta bl.a. sittgymnastik, musik, spel, hobbyarbeten, utflykter och bakning. Gemensamma luncher samt morgon- och eftermiddagskaffestunder hör till programmet. Kommunen ordnar vid behov transport till klubben. De kriterier för nivåstrukturering av vården som grundtrygghetsnämnden godkänt bilaga 2 kompletteras för dagverksamhetens del enligt följande: KRITERIER FÖR INTAGANDE I DAGVERKSAMHETEN: ensamt/isolerat liv beroende på hälsa eller hög ålder minnessjukdom stödande av person som sköter klienten mentala- eller missbrukarproblem intagandet i klubben fastställs i samband med SAS-mötet Beredning: vårdservicechef Cathrinne Wetterstrand, tfn , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi

11 Sida 11 Förslag: Beslut: beslutar godkänna kriterierna för dagverksamheten som grund för servicestrukturen, upptagande som klient och för beslutsfattande. Enligt förslaget.

12 Sida 12 PERUSTLTK:199 /2014 GRTRN 25 Bilaga 1 FÖRSÖK MED MÅLTIDSSERVICEN MENUMAT INOM SJUNDEÅ HEMVÅRD UNDER TIDEN En god kost upprätthåller hälsan, funktionsförmågan och livskvaliteten hos den åldrande människan. Målet med näringsrekommendationerna är att i första hand förebygga sjukdomar och ett gott nutritionstillstånd påskyndar tillfrisknande. Om nutritionstillståndet är bra är förutsättningarna för att bo hemma bättre. En individuell nutrition stöder funktionsförmågan. Näringsintaget och nutritionstillståndet minskar ofta med åldern. Risken för att det uppstår nutritionsproblem är störst för personer över 80 år. De mest centrala problemen är för litet energiintag och magrande. Inom hemvård vill man prova olika alternativa modeller för ordnande av måltidsservicen. Meningen är att öka på klienternas möjligheter att välja och att öka på den självständiga måltidsrytmen. Således får personalen mera tid för det egentliga vård- och rehabiliteringsarbetet. Inom hemvården har man bekantat sig med Menumat Oy:s tjänster och måltidsautomaten har presenterats för personalen. Förmännen har underhandlat om tjänsterna direkt med Menumat Oy. Både personalen och förmännen är av den åsikten att måltidsservicen Menumat är ett beaktansvärt alternativ som man önskar prova på. Måltidsservicen Menumat används bl.a. i Helsingfors, Forssa, Lojo, på Eksotes område i Södra Karelen, i Mäntyharju och Laukas. Meningen är att kommun inleder ett pilotprojekt så att med i försöket är ca 10 klienter inom hemvården. Deltagandet är frivilligt. Menumat är en måltidsautomat planerad för hemvården och som fungerar på följande sätt: - En Menumat-anläggning som talar och som är lätt att använda hyrs till hemmet. Anläggningen är en kombinerad frysbox och varmluftsugn. Matportionerna hålls alltid hygieniskt i frysboxen. Användaren behöver inte vänta på att maten ska hämtas hem och klienten kan själv avgöra vilken tid han/hon vill äta. Anläggningen kan tidsinställas så att måltiden blir klar vid den tidpunkt klienten önskar. Tidsinställningen kan göras antingen av en anhörig eller av hemvårdspersonalen. - Personalen vid Menumat Oy tar emot beställningen och fyller måltidsautomaten vid en gemensamt överenskommen tidpunkt med de djupfrysta måltider som klienten valt på serviceproducentens matlista, ca en gång under två veckor. - Finncatering Oy tillreder Menumat-måltiderna. I urvalet finns ca 70 huvudrätter och 20 efterrätter som förnyas fortlöpande. På månads-

13 Sida 13 listan finns 20 huvudrätter och 10 efterrätter. Listorna ändrar månatligen. - Då matlistorna uppgjorts har specialdieter beaktats. Måltidsalternativen innehåller laktosfria, låglaktoshaltiga, glutenfria måltider för celiakipatienter och mjuka måltider. Utgående från en klientenkät har konstaterats att maten är smakfull och mångsidig, valfriheten ger frihet i vardagen och servicen underlättar närståendevårdarnas vardag. Måltidsautomaterna levereras av Menumat Oy som för närvarande är den enda aktören i Finland. Således kan anskaffningen göras som direktupphandling. Helhetspriset bildas enligt följande: 1. Priserna på måltiderna (debitering enligt förbrukning) 2. Serviceavgift (fast dygnsavgift) 3. Hemtransport av måltiderna (enligt antalet måltider) 4. Installationsavgift (engångsdebitering) Menumat Oy:s service är ett ekonomiskt sätt beaktansvärt alternativ. Den nuvarande maten inkl. transport kostar 10,50 /person/måltid av vilket klienten betalar 8,40. Enligt det nya arrangemanget skulle helhetskostnaden vara 10,24 /person/måltid av vilken klientens andel skulle vara den samma. Det totala priset innehåller inte installationsavgiften av engångsnatur. Ifall det åt ett par levereras två huvudmåltider och två efterrätter per dag är den totala kostnaden för Menumat 8,84 /person/måltid. Beredning: vårdservicechef Cathrinne Wetterstrand, tfn , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Bilagor: - som bilaga 1 offerten från Menumat Oy Förslag: Nämnden beslutar - att ingå ett avtal med Menumat Oy om ett försök med måltidsservice under tiden för ca 10 klienter - att under tiden för försöket bedöma hur servicen fungerar och besluta om en eventuell fortsättning. Beslut: Enligt förslaget. Dessutom följer man under försöket med de synpunkter som klienterna, de anhöriga och skötarna har på verkningarna av måltidsservicen på klienternas välmåga. Medlem Nordenswan-Lindén anmälde sin avvikande åsikt.

14 Sida 14 PERUSTLTK:135 /2014 GRTRN 26 Bilaga 2 UTLÅTANDE TILL REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I SÖDRA FINLAND I ÄRENDET ESAVI/1736/ /2014 GÄLLANDE UTVÄRDERINGEN AV SERVICEBEHOVET FÖR ÅLDERSTIGNA PERSONER I ICKE BRÅDSKANDE FALL Tillstånds- och tillsyningsverket för social- och hälsovården Valvira och Institutet för hälsa och välfärd utförde under våren 2013 på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet en enkät bland kommunerna där meningen var att utreda situationen kring åldringsvården innan åldringsvårdslagen träder i kraft. Vid Valviras tillsyn beslöt man ta sikte bl.a. på fullföljandet av 40 a i socialvårdslagen som varit i kraft redan före åldringsvårdslagen trädde i kraft. Enligt författningen bör behovet av socialservice i brådskande fall bedömas utan dröjsmål och i icke brådskande fall senast den sjunde vardagen efter att begäran om bedömning har framförts. Enligt det svar på förfrågan som Sjunde kommun gett fullföljs bedömningen av servicebehovet för en ålderstigen person i icke brådskande fall endast sällan inom sju vardagar och oftast inom 7-15 dagar. Enligt 5 punkt 8 är det grundtrygghetsnämndens uppgift av avge kommunens utlåtanden i ärenden som avser nämndens uppgiftsområde. Utredning: Samarbetsområdet LOST har skött social- och hälsovårdsverksamheten i Lojo, Ingå, Karislojo och under åren Lojo stadsfullmäktige beslöt att säga upp avtalet så att det upphör Kommunfullmäktige i beslöt att kommun ordnar social- och hälsovården i egen regi fr.o.m Under hösten 2012 rekryterades fem personer till socialservicen: en socialservicechef, två socialarbetare, en familjearbetare och en förmånshandläggare. Utöver dessa inrättades en vakans som socialhandledare fr.o.m Till socialhandledarens uppgifter hör bland annat socialarbetet inom seniorservicen. En av de mest centrala socialarbetsuppgifterna inom seniorservicen är att tillsammans med klienten, hemvården, de anhöriga och andra nödvändiga parter i bred skala bedöma äldre personers servicebehov och att stöda boendet hemma. Även klienter i serviceboendet och intervallvård hör till socialarbetet inom seniorservicen. Socialarbetet medverkar i multiprofessionella arbetsgrupper både i och i samarbetsorganens arbetsgrupper. Förutom klientarbetet är det även meningen att utveckla seniorarbetet. Till socialhandledarens övriga uppgifter hör bl.a. att i form av hembesök bedöma servicebehovet, färdtjänster i enlighet med socialvårds- och handikapplagen, handledning och informering i socialskyddsärenden och att assistera vid uppgörande av olika ansökningar.

15 Sida 15 Socialhandledaren får i allmänhet uppgifter om klienten via hemvården, bäddavdelningen, serviceboendet eller via socialarbetaren på Lojo sjukhus. Även klienten själv eller en anhörig kan kontakta socialväsendet direkt. Den person som kontaktar socialhandledaren berättar sin egen syn på klientens situation; klienten kan vara orolig för sin penningsituation, sitt boende, hon/han kanske funderar på förmåner inom handikappservicen eller på familjens situation. I allmänhet kommer socialhandledaren redan under samtalets gång överens om när hon kommer att träffa klienten och gärna så att socialhandledaren har tid att utreda vilka förmåner klienten redan har. Även om socialhandledaren har en central roll då det gäller bedömande av servicebehovet görs det utredningar även i andra enheter där man är i kontakt med klienterna. Dessa servicebehovsbedömningar görs vid behov även på bäddavdelningen, i hemvården samt inom dagverksamheten. Både vårdkedjorna och kriterierna för nivåstruktureringen har fastställts under år Servicebehovsbedömningarna görs vid icke brådskande fall inom 7 vardagar eller genast då behovet av socialservice har konstaterats. Eftersom grundtrygghetsavdelningen har fått tilläggsresurser och vårdkedjorna och kriterierna har fastställts är det nu möjligt att göra servicebehovsbedömningarna i icke brådskande fall inom 7 vardagar vilket inte var möjligt under våren Bilagor: - som bilaga 2 begäran om utredning ESAVI/1736/ /2014 Beredning: vårdservicechef Cathrinne Wetterstrand, tfn , e-post: fornamn-efternamn@siuntio.fi Förslag: Beslut: Nämnden beslutar att ovannämnda utredning ges som svar till Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Enligt förslaget.

16 Sida 16 GRTRN 27 SOCIALOMBUDSMANNENS UTREDNING FÖR ÅR 2013 Bilaga 3 Under år 2013 omfattades socialombudsmannaverksamheten av Hyvinge och Lojo städer, kommun, grundtrygghetssamkommunen Karviainen (Vichtis och Högfors) och grundtryggheten Mustijoki (Mäntsälä och Borgnäs). I Socialkompetens arbetar en socialombudsman på heltid och som är stationerad i Järvenpää. För klientbesök reserverar kommunerna utrymmen till socialombudsmannens förfogande. Tjänsterna är avgiftsfria för klienterna. Utredningen beskriver hur klientens rättigheter och ställning utvecklats i kommunerna utgående från de kontakter som kommuninvånarna har tagit till socialombudsmannen. Socialombudsmannen kontaktas i allmänhet i sådana fall då klienten behöver allmän information eller handledning i socialservice eller om uträttandet av ärenden på socialkansliet inte har löpt på förväntat sätt. Den bild som utredningen ger är således mera negativ än om man skulle granska klientens ställning och rättigheter i en respons bland alla klienter inom socialväsendet. Socialombudsmannen är en opartisk och oberoende aktör. Ombudsmannen gör inga beslut, utan hon informerar och vägleder klienterna samt bistår vid behov vid ändringssökande i samband med beslut. Socialombudsmannens verksamhet sträcker sig inte till folkpensionsanstaltens, arbets- och näringslivsbyråns, hälsovårdens, skuldrådgivnings eller förmånsövervakningstjänster. I ärenden som gäller kontakter till dessa vägleder socialhandledaren till rätt myndighet. Socialombudsmannen gör årligen en utredning till kommun- eller stadsstyrelsen gällande de ärenden som under året har lyfts fram vid klientkontakterna. Utgående från detta material presenteras utvecklingsförslag med vilka socialservicens strukturer och verksamhetsmetoder kunde utvecklas. På en mera konkret nivå kunde utredningen anses vara en del av socialservicens klientresponssystem och i bästa fall kunde den utgöra en grund för utvecklandet av en fungerande socialservice. Klienternas kontakter till socialombudsmannen har vuxit rätt jämt till och med år Under år 2013 har antalet kontakter för första gången minskat jämfört med året innan (10 %). Antalet kontakter var 477 emedan de under år 2012 var 524. Eftersom antalet klienter klart har stigit från föregående år är minskningen av kontakterna proportionellt sett ännu större än året innan. Andelen kontakter som gällde utkomststöd i proportion till alla kontakter minskade under senaste år till under 40 procent jämfört med föregående år då procenten var 50. Under föregående år utgjorde antalet kontakter i barnskyddsärenden mer än en fjärdedel av alla kontakter men under förra året låg de igen på ca 15 %. Antalet kontakter gällande handikappservice har ökat jämfört med föregående år från 15,5 % till 22 % i fjol. Även kontak-

17 Sida 17 terna som gäller service för äldre har ökat en aning från föregående år då de var 5,5 % till 6,5 % i fjol. Märkas bör dock att även patientombudsmannen får sköta väglednings- och handledningsärenden för äldre och emotta utlåtanden om missnöje. Under senaste år tog man från kontakt till socialombudsmannen 14 gånger (19 ggr år 2012 och 23 ggr år 2011). Det kom 9 nya klienter (7 st. år 2012). Av kontakterna gällde hälften utkomststöd och från andra uppgiftsområden fanns det endast strökontakter. I anknytning till utkomststöden togs kontakt sex gånger per hundra hushåll och det fanns 119 klienthushåll med utkomststöd. Nämnden behandlade i fjol två rättelseyrkanden. Orsaken till kontakterna var i nästan hälften av fallen ärenden som berörde beslut eller avtal. Endast en kontakt gällde kö- och behandlingstider. Ingen klagade över osakligt bemötande. Inom handikappservicen i fanns det i fjol 93 personer inkl. utvecklingshämmade och klienter som erhåller färdtjänster. Inom barnskyddet fanns sammanlagt 70 klienter. Under fjolåret gjordes det inte i en enda anmärkning enligt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Inga besvär anfördes till förvaltningsdomstolen och inga klagomål anfördes till riksdagens justitieombudsman eller till regionförvaltningsverket. Enligt socialombudsmannens iakttagelser borde utveckling ske då det gäller myndighetens informationsskyldighet och då det gäller klientens rätt att få en utredning om olika åtgärdsalternativ. ens skyldighet att informera konkretiseras i serviceprinciperna. Kommunen är skyldig att ge ändamålsenlig service och som en del av den även nödvändig information om hur ärendet sköts. Informationsskyldigheten omfattar vägledning och besvarande av förfrågningar. Med skyldighet avses information om tillvägagångssätt men även materiell information. en är skyldig att, även om klienten inte begärt, informera om ärendet ifall det är uppenbart att information behövs i frågan. Om ärendet inte hör till myndighetens behörighetsområde bör klienten i mån av möjlighet dirigeras till behörig part. Kommunen är även skyldig att informera om olika åtgärdsalternativ. kommun tar dessa utvecklingsidéer till behandling. Bilagor: - som bilaga 3 socialombudsmannens utredning för år 2013 Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , e-post: benita.oberg@siuntio.fi

18 Sida 18 Förslag: Nämnden beslutar anteckna socialombudsmannens utredning för år 2013 för kännedom och skickar den vidare till kommunstyrelsen för kännedom. Beslut: Enligt förslaget.

19 Sida 19 GRTRN 28 GRUNDTRYGGHETSNÄMNDENS EKONOMISKA UTFALL 3/2014 Kompletterande material Budgetutfallet för grundtrygghetsnämndens driftsekonomi är 25 procent enligt situationen Enligt budgeten skall driftsekonomiutfallet i slutet av mars i genomsnitt få vara 25 procent. Ur den ekonomiska rapporten för mars 2014 saknas inkomster, ca , som baserar sig på klientavgifter. Specialsjukvårdskostnaderna är fakturerade enligt uppskattad användning och inte enligt verklig användning. Även ett förskott på extra dyr vård har betalas ut i januari till HNS. Specialsjukvårdsanvändningen för de två första månaderna är under det budgeterade. Om prognosen på basen av dessa uppgifter håller beräknas grundtrygghetsavdelningens verksamhetsresultat ligga inom ramen för de budgeterade medlen för år Kompletterande material: - Som kompletterande material finns det ekonomiska utfallet 3/2014 och en grafisk framställning över serviceprodukterna från HNS. Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , e-post: benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - anteckna ärendet för kännedom. Beslut: Antecknades för kännedom.

20 Sida 20 GRTRN 29 Förslag: Beslut: ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden. Man diskuterade aktuella ärenden: fullmäktiges utvecklingsseminarium verksamheten under sommaren om anmälan till A-studio programmet man bad socialservicechef Kari Heerman att komma och presentera sig på nästa möte.

21 Sida 21 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkande inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: Eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkande kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkande. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun Parkstigen sjundea@sjundea.fi Paragrafer: Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifrågavarande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet

22 Sida 22 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid Besvärstid dagar dagar Besvärsskrift Paragrafer: Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Inlämnande av besvärshandlingarna Tilläggsuppgifter Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Detaljerad anvisning för rättelseyrkande / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten.