CLEANTECH VAR MED & BYGG EN GRÖNARE PLANET. Banner. Nr. 1 / September 2010

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Nr. 1 / September 2010 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus ANNONS CLEANTECH VAR MED & BYGG EN GRÖNARE PLANET 5TIPS FOTO: YLVA SUNDGREN Ewa Björling, Handelsminister (m): Att vi är så långt framme inom miljöteknik hänger ihop med det allmänna intresset för naturen och miljön som länge genomsyrat det svenska samhället. Stockholm Utnämnd till Europas första miljöhuvustad Det bruna guldet Fler biogasbilar ökar efterfrågan på biobränsle INGEMAR JOHANSSON, CENTER POLITIKER I FALKENBERG. Banner Miljöteknikföretaget som utvecklar och producerar biogasanläggningar www.biogassystems.se 251 x 40 mm RINK FULL WIDTH

2 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Det kommer ofta rapporter som påtalar dagens behov och sätter prislappar på framtiden. Affärsmöjligheterna framstår som oändliga för de företag som kommer med lösningar på miljöproblemen. Men hur ser det egentligen ut bland Sveriges miljöteknikföretag? Svensk miljöteknik bäst i världen? VI REKOMMENDERAR SIDA 14 Henrik Wingfors Ansvarig för energieffektivisering och elfordon på Svensk Energi. En väldigt spännande nyhet är även att man i framtiden tänker sig att byggnader ska bli plusenergi hus och kunna leverera tillbaka energi De senaste åren har Swentec, Sveriges miljöteknikråd, gjort flera kartläggningar av svenska miljöteknikföretag. Med hjälp av resultaten har vi byggt upp Sveriges största samling med goda exempel. Vi har samlat företagen på vår hemsida där man i dag kan söka efter referensanläggningar och svenska leverantörer utifrån olika miljöteknikområden och geografisk placering. Resultatet är imponerande. Sverige har mängder med smarta lösningar och framgångsrika företag. Statistiken är tydlig Swentec har också de senaste 1 åren, tillsammans med Statistiska centralbyrån, SCB, tagit fram statistik om den svenska miljötekniksektorn. Statistiken visar att miljötekniksektorn fortfarande är ganska liten men växande. Trenden är tydlig: Sveriges cirka 6 500 miljöteknikföretag har de senaste åren ökat i omsättning och export proportionerligt mer än traditionell industri. Samtidigt som den nya tekniken bidrar till en bättre miljö och konkurrerar ut gammal teknik skapas jobb, tillväxt och skatte intäkter. Statistiken visar också tydligt att de allra flesta miljöteknikföretag är väldigt små. Det innebär att de flesta inte kommer att kunna ta del av de kommande årens stora investeringar runt om i världen. Därför måste förutsättningar skapas för företagen att växa på hemmaplan. Hitta partners och samverka Vi tror att svenska företag 2 skulle tjäna mycket på utökad samverkan. Sverige behöver utveckla nya affärsmodeller. Satsa på branschöverskridande kunskapskluster där akademi, näringsliv och offentlig sektor samverkar över gränserna. Sverige har en unik chans att bli världsledande inom flera områden. Ett exempel är biomassa som kan användas av flera branscher till produkter såsom biobränsle, fordonsbränsle, råvaror till kemikalier, samt plaster och material med mera. Nyttja de stöd som finns Staten har de senaste åren 3 satsat 500 miljoner på miljöteknik. Den största delen av pengarna går ut som stöd till forskning och företag. Det finns stöd att söka för de företag som behöver bygga demonstrationsanläggningar eller verifiera sin teknik, men det gäller som företag att vara aktiv och hitta stöden. Vi tror att den svenska kunskapsnivån inom miljöfrågor är större än i de fl esta andra länder. Använd den kunskapen. Berit Gullbransson Verksamhetschef, Swentec Swentec är en också en del av statens satsning. Vårt nuvarande uppdrag att stärka svensk miljöteknik fick vi 2008 och det löper ut vid årsskiftet. I Handlingsplan för svensk miljöteknik har Swentec, tillsammans för företag, branschorganisationer och akademin, föreslagit 82 åtgärder för framtida statliga satsningar. Svensk miljöteknik är viktig och kommer att bli ännu viktigare för svensk industri i framtiden. Utnyttja era miljökunskaper När Swentec representerar 4 Sverige eller träffar organisationer och företag från andra länder får vi ofta höra hur gott rykte vårt land har. Tyvärr får vi även ofta höra hur dåliga vi är på att omsätta detta goda rykte i affärer. Detta måste vi ändra på. Vi tror att den svenska kunskapsnivån inom miljöfrågor är större än i de flesta andra länder. Använd den kunskapen. Sist men inte minst, vi måste ju bli bättre på att tala om vad vi är bra på. Ett sätt att göra det är att visa upp goda exempel. Hur hittar man nu då till Sveriges största samling med goda exempel? Jo, här; Läs mer! på webben: swentec.se/hitta_miljoteknik Biobränsle s. 6 Efterfrågan på biobränsle ökar och miljövinsterna är stora. Allt större betydelse s. 12 Försäljning av elcertifi kat ger elproducenterna extra intäkter utöver intäkterna från elförsörjning. Vi får våra läsare att lyckas! CLEANTECH NR 1, SEPTEMBER 2010 Redaktionschef: Nadine Kissmann Affärsutvecklare: Linus Wennerström Redigerare: Alex Mak Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Fredrik Lundberg Tel: 08-510 053 00 E-post: fredrik.lundberg@mediaplanet. com Distribution: Svenska Dagbladet, september 2010 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 Fax: 08-510 053 99 E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Linus Wennerström Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Anders Mannikoff, projektledare för kompetensplattformen SP Wise Measurements for Smart Grids. Gå in på www.sp.se om du vill veta mer. Smart balans I takt med att vi vill införa mer förnybar el, behöver vi betydligt smartare elnät. Vi måste ha ett nät där vi bättre kan mäta, övervaka och styra både produktion och elanvändning. Ett exempel på detta är de nya elmätarna som infördes häromåret. Anders Mannikoff och hans team ingår i ett stort europeiskt forskningssamarbete för att utveckla framtidens smarta elnät. SP:s roll är att bidra till ny mätteknisk kunskap, bland annat för elöverföring med högspänd likström (HVDC). Detta är ett bra exempel på det vi menar med Science Partner. 1/3 251 x 110 mm THIRD PAGE FULL WIDTH SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är en internationellt ledande institutskoncern för forskning och innovation. Vi skapar värde i samverkan, vilket har avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. www.sp.se

HALVERAD ENERGIFÖRBRUKNING I NORRA DJURGÅRDSSTADEN EN MILJÖSTADSDEL I VÄRLDSKLASS I ByggVestas senaste projekt i Henriksdalshamnen halverades Boverkets nuvarande krav om 110 kwh / m 2 och år. Med en energiförbrukning på 55 kwh / m 2 mer än halverades Boverkets nuvarande krav om 110 kwh / m 2 och år i ByggVestas senaste projekt i Henriksdalshamnen. Tack vare god täthet i klimatskalet kombinerat med det högeffektiva värme och ventilationssystemet VoltAir System från Kraft&Kultur har vi förändrat synen på energiförbrukning i flerbostadshus. VoltAir Systems nya generation av FTX-aggregat håller världsklass med SP-testad temperaturverkningsgrad på 90%. Ett exempel på hur den nya standarden på 55 kwh / m 2 per år kan åstadkommas i praktiken. Och som Stockholms stad nu tillämpar i Norra Djurgårdsstaden med visionen att skapa En miljöstadsdel i världsklass. Men långsiktigt hållbara bostäder handlar om mycket mer än uppvärmningskostnader. Därför är ByggVestas Egenvärmehus byggda med miljövänliga material, har effektiv avfallshantering, individuell mätning av värme, el och varmvatten, elsnål belysning och yteffektiva planlösningar vilket gör att husen totalt förbrukar mycket mindre energi under hela sin livscykel jämfört med konventionella hus. Som hyresgäst ska det vara enkelt och självklart att bo och leva på ett långsiktigt hållbart sätt. Vi vill göra det lätt att göra rätt. www.voltair.se ByggVesta är Sveriges ledande utvecklare av gröna hyresrätter, med uppstart av 410 klimatkloka hyreslägenheter under 2010. www.byggvesta.se

4 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 1TIPS STOCKHOLM ÄR EUROPAS FÖRSTA MILJÖHUVUDSTAD UTVECKLA STÄDERNA Fråga: Varför behöver Europa en miljöhuvudstad? Svar: 80 procent av Europas innevånare bor i städer. Stadsmiljön spelar därför en viktig roll för medborgarnas livskvalitet. Stockholm har som första stad någonsin blivit utnämnd till Europas miljöhuvudstad av EU-kommissionen. Bo Bladholm är ordförande i Stockholms stadsfullmäktige: Den här betyder oerhört mycket för oss. Det är ett kvitto på vad vi har åstadkommit och uppriktigt sagt tycker jag verkligen att vi är värda titeln, säger Bo Bladholm. De städer som var nominerade till Europas miljöhuvudstad 2010 bedömdes inom en rad olika miljöområden klimatförändringar, lokala transporter, grönområden, luftkvalitet, buller, avfall, vatten, avlopp, hållbart utnyttjande av mark, biologisk mångfald och miljöstyrning och när alla aspekter hade vägts samman stod alltså Stockholm som slutsegrare. Bo Bladholm känner sig hedrad å stadens vägnar, men egentligen är han inte särskilt förvånad. Vi har jobbat länge med de här frågorna och jag tror inte att någon annan huvudstad har kommit lika långt som vi har gjort. Bo Bladholm menar att den politiska samsynen är en viktig anledning till att Stockholms stad har lyckats så bra med sitt miljöarbete. Oavsett partitillhörighet har alla strävat mot samma mål och velat slå vakt om miljön. Globalt intresse EU-kommissionens målsättning med Europas miljöhuvudstad är att den utsedda staden ska fungera som förebild och dela med sig av erfarenheter, tankar och idéer. Det arbetet är redan igång eftersom intresset för Stockholms miljöarbete sedan tidigare är stort. Vi tar emot delegationer från hela världen och blir hela tiden inbjudna att tala på konferenser och mässor. Det är fantastiskt roligt, men tyvärr kan vi inte tacka ja till allt, säger Bo Bladholm. Många städer och länder vill veta vad som ligger bakom Stockholms framgångar och en viktig del är inlemmandet av miljöfrågor i förvaltningarna. Varje förvaltningsbudget måste nämligen innehålla en redovisning av vilka miljöåtgärder man planerar att genomföra under året. På så sätt Bo Bladholm Ordförande i Stockholms stadsfullmäktige. FOTO: STOCKHOLMS STAD följs varje ekonomiskt beslut av ett miljöbeslut. Dessutom kräver vi att de företag som deltar i våra upphandlingar är miljöcertifierade, tillägger Bo Bladholm. Medvetenhet viktigt Biltullar, cykelbanor, gasstationer, kollektivtrafik, klimatsmarta hus under årens lopp har miljöinvesteringarna i Stockholm kostat staden stora belopp. Å andra sidan har kostnaderna inom andra områden sjunkit kraftigt tack vare satsningarna på miljön. De största förtjänsterna gör vi till följd av medvetenheten hos Stockholmarna. Bara en sån grej som att man släcker lyset när man går hem från kontoret spar stora belopp, säger Bo Bladholm. Och just medvetenheten hos medborgarna tror Bo Bladholm är den enskilt viktigaste nyckeln till ett framgångsrikt miljöarbete. Man måste informera om nyttan med till exempel källsortering och stora infrastruktursatsningar. Alla ska känna att man jobbar tillsammans för miljön, och det tycker jag verkligen att vi har lyckats med i Stockholm, avslutar Bo Bladholm. JENS ANDERSSON redaktionen@mediaplanet.com 1/3 251 x 110 mm THIRD PAGE FULL WIDTH Stockholms största nätverk för miljöteknik för affärsmöjligheter både i Sverige och internationellt Stockholms Miljöteknikcenter (SMTC) är ett operativt affärsutvecklingscentrum utan eget vinstintresse som styrs av företag med miljö som affärsidé. Fokus för verksamheten ligger främst på miljöteknik i Stockholm-Mälardalsregionen. För mer information kontakta Hanna Eriksson Lagerberg på tel. 08-598 563 60. www.smtc.se

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET SEPTEMBER 2010 5 MINSKA PÅ KOLDIOXIDUTSLÄPP Vi börjar med Norra Djurgårdsstaden men målen kan så småningom komma att gälla andra stadsdelar i Stockholm, säger Staffan Lorentz. FOTO: STOCKHOLMS STAD Norra Djurgårdsstaden miljöstadsdel i världsklass Under de kommande åren kommer industri och hamnmiljöer i Stockholm att omvandlas till en modern, innovativ och miljöanpassad stadsdel. Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Husarviken i norr, över hamnområdet till Loudden i söder och är ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden. I form av tid, engagemang och pengar kommer Norra Djurgårdsstaden att kosta de inblandade parterna mer än ett vanligt bygge. Men det är investeringar som genast kommer till nytta i andra bostadsprojekt i Stockholm och Sverige, säger Staffan Lorentz från Stockholm stads exploateringskontor. Som exempel nämner han arbetet med Hammarby sjöstad. När Hammarby sjöstad började byggas för drygt 15 år sedan, var många lösningar revolutionerande ur miljösynpunkt Men det som då var nytt har i dag blivit praxis och tanken är att Norra Djurgårdsstaden ska driva utvecklingen ytterligare ett steg framåt. Fri från fossila bränslen För två år sedan beslutade kommunfullmäktige att Norra Djurgårdsstaden ska ha en tydlig miljöprofil med tre övergripande mål: Norra Djurgårdsstaden ska vara fri från användning av fossila bränslen år 2030, stadsdelens koldioxidutsläpp ska understiga 1,5 ton per person och år till år 2020, Norra Staffan Lorentz Projektchef, Norra Djurgårdsstaden. FOTO: STOCKHOLMS STAD Djurgårdsstaden ska vara anpassad till kommande klimatförändringar. Framtidens bostäder bör byggas med liknande miljömål. Det ligger i tiden. Vi börjar med Norra Djurgårdsstaden men målen kan så småningom komma att gälla andra stadsdelar i Stockholm. När man bygger ett helt nytt område kan man se till att allting finns på plats från början och slipper bygga om och ändra befintliga system, säger Staffan Lorentz. Hitta helhetslösningar För att Norra Djurgårdsstaden ska nå de högt uppsatta miljömålen måste man hitta fungerande helhetslösningar kring områden som energi, transporter, kretslopp och livsstilsfrågor. För att det ska lyckas krävs ett nära samarbeta mellan förvaltningar, byggherrar och näringsliv. Det vi framför allt är duktiga på i Sverige, och som vi uppmärksammas för utomlands, är vår förmåga att ha ett samlat grepp på allt: kollektivtrafik, infrastruktur, trafikplanering, värme, vatten, el, gång, cykel, spårvagn, bussar. Rubbet. Det är jätteviktigt om man vill skapa en miljöstadsdel i världsklass, säger Staffan Lorentz. Med smarta systemlösningar kommer man en bit på vägen mot ett mer hållbart boende, men det är också viktigt att de boendes attityder och värderingar uppmuntras i en miljövänlig riktning. Exempelvis ska användarvänliga installationer i Norra Djurgårdsstaden göra det enkelt att själv påverka den dagliga användningen av varmvatten och hushållsel. JENS ANDERSSON redaktionen@mediaplanet.com TIDSAXEL 2010: Tunnelförläggning av kraftledningen mellan Värtaverket och Fisksjöäng. Byggstart för Värtapiren. Gasverket stängs. Byggstart för de första 700 lägenheterna i Norra Djurgårdsstaden. 2011: Första inflytning i Norra Djurgårdsstaden 2012: Byggstart för kontor och handel i Södra Värtahamnen. 2013: Invigning av den nya passagerarterminalen på Värtapiren. 2014: Invigning av den nya moderna godshamnen för container- och ro-rotrafik i Nynäshamn. 2015: Norra länken öppnar för trafik. Invigning av kontor och handel i Södra Värtahamnen. 2017: Norra Djurgårdsstadens bebyggelse når kajområdena i Ropsten. 2018: Första inflyttning i bostäder och arbetsplatser i Frihamnen. 2020: Byggstart för nya bostäder och arbetsplatser på Loudden. Koldioxidutsläppen i Norra Djurgårdsstaden understiger 1,5 ton per person och år. 2030: Norra Djurgårdsstaden är fri från användning av fossila bränslen. FOTO: SHUTTERSTOCK Eva Sikander är sektionschef för Byggnadsfysik och Innemiljö vid SP Energiteknik. Gå in på www. sp.se om du vill veta mera. Bygg klokare 1/3 251 x 110 mm THIRD PAGE FULL WIDTH Byggbranschen ställs i dag inför många utmaningar. Framtidens byggnader ska både vara fuktsäkra och ha god innemiljö, dessutom ska de vara mycket energieffektiva. En utmaning är att skapa så kallade plushus där byggnaden producerar mer energi över året än vad som används. Eva Sikander och hennes kollegor arbetar med dessa frågor i samverkan med byggsektorns aktörer. Framför allt när det gäller att ta fram, förmedla och tillämpa kunskap. Detta är ett bra exempel på det vi menar med Science Partner. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är en internationellt ledande institutskoncern för forskning och innovation. Vi skapar värde i samverkan, vilket har avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. www.sp.se

6 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Det bruna guldet från avfall till bränsle Fråga: Varför ska man satsa på biogasanläggningar? Svar: Miljövinsterna är stora och med allt fl er biogasbilar i omlopp ökar efterfrågan på biobränsle. Arbetet med att få till stånd en anläggning tog fart på allvar kring millennieskiftet, men tanken fanns långt tidigare. När man inser vilken potential som finns i gödsel känns det slösaktigt att bara låta det ligga, säger Ingemar Johansson, Center politiker i Falkenberg. Han låter smått lyrisk när han berättar om den biogasanläggning som kommunen var med och färdigställde förra året, och det är lätt att förstå honom. Obearbetat avger gödsel den farliga växthusgasen metan, men genom att röta gödslet i en särskild anläggning kan man i stället framställa biogas som exempelvis kan användas till att driva bilar. När biogas används som fordonsbränsle tillförs nästan ingen ny koldioxid till atmosfären det är samma koldioxid som bundits i gröna växter som återförs och den koldioxiden kan växterna ta upp på nytt. Förutom koldioxid slipper miljön även utsläpp av tungmetaller, svaveloxid, kväve, stoft och sot när bilen drivs med biogas. Snabba miljövinster Biogasanläggningen utanför Falkenberg, som är en av landets största, producerar cirka 37 gigawattimmar gas per år. Det motsvarar fyra miljoner liter bensin och täcker stor del av hela Falkenberg kommuns behov av fordonsgas. MILJÖVINSTERNA ÄR VIKTIGAST. Allt fler privatpersoner och företag köper biogasbilar och på kommunen köper vi enbart gasbilar när så är möjligt, berättar Ingemar Johansson. FOTO: EVA JOHANSSON BOARP Allt fler privatpersoner och företag köper biogasbilar och på kommunen köper vi enbart gasbilar när så är möjligt, berättar Ingemar Johansson. FAKTA Biogasanläggningen utanför Falkenberg har bara funnits i drygt ett år, men koldioxidutsläppen har redan minskat. På ett ungefär handlar det om en 20 procentig nedgång. Falkenbergs biogasanläggning producerar cirka 37 gigawattimmar gas per år. Det motsvarar fyra miljoner liter bensin och en god del av Falkenberg kommuns behov av fordonsgas. Falkenbergs övergripande miljömål är att all energi som förbrukas inom kommunen ska produceras som grön energi inom kommunens gränser. Falkenberg kommun äger 20 procent av biogasanläggningen, men enligt Ingemar Johannson är det inte av ekonomiska skäl som man gått in i projektet. Anläggningen är ett stort steg på vägen. Biogödsel, restprodukten från biogasframställning av gödsel, är nästan helt luktfri och har jämnare näringsvärde. De lokala lantbrukarna använder biogödseln i sin växtproduktion och minskar där med både sina utgifter och sin användnings av konstgödsel. Lokal produktion ger även lokala arbetstillfällen. Sysselsättningspotentialen inom svensk biogasframställning är stor. Det handlar om hundratals nya jobb, även i landets mer glesbefolkade delar. 2TIPS BIOBRÄNSLE Miljövinsterna är viktigast och vi kan redan se att koldioxidutsläppen har minskat. Det är svårt att göra en exakt mätning, men på ett ungefär handlar det om en minskning med 1 500 ton. Lånad gödsel Att hitta en plats att bygga biogasanläggningen på, var ett av projektets tuffaste utmaningar. Det fanns flera lämpliga områden, men varje gång föll det på de kringboendes motvilja. Det fanns en stor oro för att gasproduktionen skulle lukta illa. Till slut gick jag i personlig garanti för att de inte skulle känna någon lukt alls och det gör de inte heller, berättar Ingemar Johansson. Ätradalen, som anläggningen ligger i, är djurintensiv och varje år tar biogasanläggningen emot 50 000 ton svingödsel och 50 000 ton kogödsel från gårdarna runtomkring. Men man lånar den bara. Efter att gödseln körts genom anläggningen får man, förutom biogas, även biogödsel som lantbrukarna använder till gödning av sina åkrar. Biogödseln är nästan luktfri och har dessutom ett jämnare näringsvärde, eftersom spillning från olika djurarter har blandats. I nästa steg siktar vi på att ta hand om allt matavfall i Varberg och Falkenberg kommun och rötar det i vår biogasanläggning. I dag eldas det upp, men i framtiden kommer vi att tanka våra bilar med det, avslutar Ingemar Johansson. JENS ANDERSSON redaktionen@mediaplanet.com BIOGAS Så funkar det Gödsel kan användas för produktion av biogas och bryts då ner under syrefria förhållanden i en rötkammare. Gödsel från nötkreatur ger mindre gas i en biogasanläggning än gödsel från svin och fjäderfä. Det beror på att fodret redan brutits ner syrefritt i idisslarnas magar. Efter rötningen återstår en restprodukt, rötresten. Rötad gödsel blir mer homogen och därmed lättare att sprida jämt på åkrarna, samtidigt som den luktar mindre än obehandlad gödsel. Avloppsslam vid reningsverk är ett av de vanligaste sätten att producera biogas på. Avloppsvatten kommer in till reningsverket där det renas i olika steg innan det släpps ut igen. Tyngre partiklar sjunker till botten i så kallade sedimenteringsbassänger och bildar ett slam. Det är detta slam som sedan pumpas in i en rötkammare och bryts ner till gas. Mat- och trädgårdsavfall är biologiskt lättnedbrytbart. Det finns två typer av biologisk behandling av avfallet: kompostering och rötning. Kompostering gör att det organiska avfallet bryts ned med hjälp av syre och mikroorganismer och kan används som till exempel jordförbättring. Vid rötning bryts det organiska materialet ned i en syrefri miljö och biogas bildas. I Sverige produceras i dag 1,3 TWh biogas från avfall, men den totala potentialen beräknas vara 11 TWh. Skogsavfall, träflis, jordbruksavfall och annan biomassa kan under hög temperatur och tryck förgasas till en syntesgas som huvudsakligen innehåller metan, vätgas och koloxid. Den producerade biogasen blir då kvalitetsmässigt jämförbar med naturgas. Grattis Nordkalk. Ni har sparat 70 000 ton utsläpp av koldioxid (per år). Läs mer om hur du kan spara både bränsle och utsläpp på www.cortus.se

LNG bron till biogassamhället. Vi bygger Östersjöns första LNG-terminal i Nynäshamn. För oss är LNG bron till biogassamhället. Varför? LNG Liquefied Natural Gas eller naturgas, är det mest miljövänliga fossila bränslet då det jämfört med olja avger cirka 30 procent mindre koldioxid. Naturgas har dess utom en rad användningsområden och kan ersätta i stort sett alla fasta och flytande bränslen i olika för - brän nings sammanhang. Då naturgas och biogas främst består av metan kan de blandas. Naturgas är därmed en bra back-up när bio - gasen inte räcker till. Vi kan hjälpa dig att reducera koldioxidutsläppen och samtidigt minska din totala energiförbrukning. Kontakta oss: Peter Jansson, 070-579 65 46, peter.jansson@se.aga.com Christer Sandqvist, 070-228 82 37, christer.sandqvist@se.aga.com Martin Eriksson, 070-627 03 22, martin.eriksson@se.aga.com Trond Jerve, +47 952 763 55, trond.jerve@no.aga.com AGA ideas become solutions. www.aga.se Med så små spår som möjligt Vi använder inga klorkemikalier. Vi producerar närmare 500 GWh grön el. Vårt avloppsvatten är så rent att fiskarna trivs i det. Nu tar vi ett till och satsar 500 miljoner kronor på att ersätta två gamla oljeeldade ugnar med en ny som eldas med bränslepellets från SCA BioNorr. På det sättet minskar vi utsläppen av koldioxid från fossila bränslen med 80 procent! Satsningen har fått namnet Bio Loop 2011 och gör att vi kan fortsätta öka produktionen på Östrands massafabrik med mindre och mindre miljöpåverkan. www.scasundsvall.com SCA ÖSTRAND

8 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Vad görs i Sverige för att främja utvecklingen och exporten av miljöteknik? Svar: Handelsministern framhåller vikten av utbildning och ett bra innovations- och företagsklimat. Svensk miljöteknik går på export LEDARE TILL LEDARE STOCKHOLM Intresset är stort för svenskt kunnande inom grön samhällsplanering och effektiv integration av infrastruktur. Vattenrening, energieffektivisering, bioenergi samt avfallshantering är andra bitar där vi har många duktiga företag, säger handelsminister Ewa Björling (m). Att vi är så långt framme inom miljöteknik hänger ihop med det allmänna intresset för naturen och miljön som länge genomsyrat det svenska samhället. Vi var tidiga med en offensiv miljölagstiftning i slutet av 1960-talet. Högre krav på utsläppsrening ledde till att ny teknik utvecklades. Det kommunala självstyret har bidragit till långsiktiga investeringar och efter oljekrisen på 1970-talet byggde många kommuner ut sina fjärrvärmesystem och utvecklade system för att utnyttja energi smartare. Positiv med konkurrens Ewa Björling framhåller dock vikten av att, i en värld med global konkurrens, ständigt sträva efter att bli bättre. Konkurrensen ser hon i grunden som positiv, eftersom den sporrar till utveckling, forskning och effektiviseringar. Sveriges miljöteknikråd, Swentec, presenterade i fjol en rapport till regeringen med 82 olika förslag för hur Sverige ska bibehålla och utveckla vår position. På regeringskansliet pågår nu ett arbete med att utveckla en miljöteknik strategi, bland annat utifrån detta förslag. Det handlar mycket om att skapa ett bra innovations- och företagsklimat samt att ha ett bra utbildningssystem för att försörja våra företag med kompetent arbetskraft. Vid en hel del av landets universitet och högskolor finns inkubatorer för nya produkter och företag, och många lärosäten har ett aktivt samarbete inom miljöteknikområdet med andra lärosäten, företag och organisationer. Här finns en potential som bör tas tillvara och utvecklas, säger Ewa Björling. Kunnande från andra områden Det är enligt Ewa också viktigt att dra nytta av kompetens och kunnande från andra områden. Miljöteknik som utvecklas från IT, bio-, rymd- och nanoteknik kan både skapa nya produkter och komplettera befintliga system. Som exempel nämner hon avancerad mjukvara som kan optimera PROFIL Ewa Björling Ålder: 49. Bakgrund: Docent i virologi. Arbetat som HIV-forskare vid Karolinska Institutet. Riksdagsledamot sedan 2002. Familj: Man, två barn, hund och katt. Bor: Ekerö Intressen: Bilar och skidåkning. fjärrvärmedistribution och nya renodlade bakteriestammar som påskyndar biogasröta från VA-slam. Genom statliga och kommunala upphandlingar kan vi också bidra till att ny teknik utvecklas. Det gör vi i dag, men vi kan bli ännu bättre. Upphandlingar i internationella organisationer, till exempel FN och Världsbanken, skulle också kunna skötas mer effektivt, säger Ewa. Behovet av rent vatten, drägliga sanitära förhållanden och en effektivare avfallshantering är enormt i många länder och Ewa Björling är övertygad om att Sverige kan bidra till att utvecklingsländer får en mer effektiv och välfungerande infrastruktur. Genom mer modern miljöteknik kan många länder hoppa över ett antal utvecklingssteg, precis som man gjort när det gäller telefoni, och på så sätt få lösningar som är långsiktigt hållbara. Säljstöd ute i världen Det finns flera vägar att utveckla och öka exporten av svensk miljöteknik. Många miljöteknikaffärer är långa processer och småföretag saknar ofta den uthållighet som krävs för att bearbeta en ny exportmarknad. Regeringen gav 2008 Exportrådet i uppdrag att främja små och medelstora miljöteknikföretags exportsatsningar genom praktiskt säljstöd på plats ute i världen. Andra sätt att skapa förutsättningar för miljöteknikföretagen att växa är att minska på byråkrati, skatter och avgifter, säger Ewa Björling. Enligt en rapport som Världsnaturfonden presenterade i mars i år beräknas de globala investeringarna i miljöteknik de kommande 30 åren uppgå till 350 biljoner dollar, det vill säga mer än sju gånger den globala BNP:n. Så möjligheterna inom miljöteknik är mycket stora. Det finns bland annat stora investeringar att göra för att effektivisera energianvändningen i bostäder och byggnader ifrån 1950- och 1960-talet, såväl i Sverige som i Europa och i resten av världen, avslutar Ewa Björling. FOTO: EMILIA ÖIJE EVA GUSTIN redaktionen@mediaplanet.com Tempte Less is more Globala utmaningar som brist på dricksvatten och energi kräver nya lösningar, som kan kombinera ökat välstånd med minimal miljöpåverkan. Här kan Cardo spela en viktig roll. Vi bidrar med ABS EffeX, marknadens mest energieffektiva dränkbara pump för avloppsvatten. Och vi erbjuder Crawford Monitoring System, som kan mer än halvera energiförlusterna genom industriportar. Potentialen för reducering av energiförbrukning och miljöpåverkan är enorm. Bara i Storbritannien skulle en övergång till ABS EffeX-pumpar i avloppsreningsverken kunna spara mer än 800 GWh. Det är lika mycket energi som behövs för att värma 55.000 villor under ett år. Att använda Crawford Monitoring System vid alla lastkajer i Europa skulle spara nästan lika mycket. Energieffektivt och till stor nytta för vår miljö. www.cardo.com

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET SEPTEMBER 2010 9 5 EWA BJÖRLINGS TIPS FOTO: SHUTTERSTOCK VI BRYR OSS OM NATUREN Att vi är så långt framme inom miljöteknik hänger ihop med det allmänna intresset för naturen och miljön som länge genomsyrat det svenska samhället säger Ewa Björling. FOTO: GUNNAR SEIJBOLD Steps to export 1 Utnyttja Exportrådets Steps to Export -tjänst. Där kommer du bland annat att få hjälp med vilka marknader som du har bäst chanser på. Ta hjälp av Exportrådet 2 Om du redan har en plan, undersök möjligheterna att ta hjälp av Exportrådet på plats ute i världen och utnyttja inkubatorverksamheten. Det vill säga etablera ett så kallat BSO, Business Support Office, där du på plats får hjälp och får någon som kan jobba åt dig i landet så att säga. Långsiktig plan 3 Ha en långsiktig plan det tar tid i många länder. Möjlig partner 4 Swedfund kan vara en möjlig partner på ett antal marknader. Partnerskap 5 Skapa partnerskap och konsortium tillsammans med andra företag. DEN LUGNA BLICKEN DET TRYGGA LEENDET Det märks när du är säker. 1/3 FLER OCH SÄKRARE EXPORTAFFÄRER MED GARANTERAD BETALNING. 251 x 110 mm THIRD PAGE FULL WIDTH Kroppsspråket säger mycket, oavsett var i världen du befinner dig. När du känner dig säker på din sak utstrålar du förtroende och trygghet på ett sätt som inte går att ta miste på. Med EKN:s garantier för betalning och finansiering har du en grundtrygghet i din affär som gör det möjligt för dig att koncentrera dig på kunden, produktionen och leveransen. Resultatet? Fler och säkrare exportaffärer även på marknader som du inte trodde var möjliga för dig. www.ekn.se DET FASTA HANDSLAGET

10 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION 3TIPS SMARTA ELEKTRISKA NÄT FOTO: SHUTTERSTOCK FÖRDEL FÖR ALLA Vår vision är att människor som bor på landet inte bara ska kunna försörja sig på skog och jord utan även kanske som elproducent, säger Per Eiritz. FOTO: GÖSTA LÖFSTRÖM E n öppen arena kring förnybar energi Fråga: Kan en framtida småskalig energiproduktion inlemmas i det stora elnätet? Svar: Sannolikt, vid Glava Energy Center, GEC, nära Arvika i Värmland utvecklas metoder för hållbar energi och ett bättre energiutnyttjande. SHOWCASE VÄRMLAND Glava Energy Center ska vara en öppen arena för utveckling av förnybar energi som passar den svenska landsbygden och småskalig energiproduktion, säger Per Eiritz, känd värmländsk industriman och ordförande i den nystartade ekonomiska föreningen GEC. Syftet är att skapa förutsättningar för innovation, lärande, utveckling och tester inom förnybar energi. Ett internationellt forskningscentrum växer fram, där all möjlig expertis ska kunna mötas. Vår vision är att människor som bor på landet inte bara ska kunna försörja sig på skog och jord utan även kanske som elproducent, säger Per Eiritz. Smart grids Det är troligt att elektricitet i allt större utsträckning kommer att genereras av storskalig vindkraft och lokal småskalig solkraft. Eftersom solen inte alltid lyser och det Magnus Nilsson Projektledare, ScanModule FAKTA Förnybar energi kommer från källor som hela tiden förnyas i snabb takt. Exempel är vattenkraft, vindkraft, solenergi och bioenergi. Bioenergi framställs av till exempel växter och växtdelar. Sverige har mycket goda förutsättningar för produktion och användning av förnybar energi. Fossila bränslen så som kol, olja och naturgas räknas inte som förnybara. Dessa förnyas visserligen, men under en väldigt lång tid, många miljoner år. Dessutom förbrukas de i dag i en högre hastighet än vad de förnyas. Per Eiritz Ordförande, GEC inte alltid blåser blir behovet att jämna ut toppar och dalar i elnätet allt större. Man talar om smart grids (smarta elektriska nät). Både näringsliv och privata hushåll måste hjälpa till med balansen och bli både förbrukare och producenter av el. Kärnkraft räknas vanligtvis inte heller som förnybart, eftersom den baseras på ändliga resurser. EU:s gemensamma mål om förnybar energi: år 2020 ska 20 procent av EU:s energikonsumtion komma från förnybara källor och andelen biodrivmedel ska vara minst tio procent. Dessutom ska EU nå ett mål om 20 procents energieffektivisering till 2020. Sverige ska öka andelen förnybar energi från 39 procent i dag till 49 procent år 2020. KÄLLA: JORDBRUKSVERKET På så sätt kan en villa försedd med solceller komma att bidra som leverantör av regler-el i det gemensamma nätet. Det primära för oss är att se hur olika energikällor kan interagera med varandra och mot elnätet och varierande behov, säger Per Eiritz. Solcellsmoduler GEC är beläget vid Hillringsbergs Herrgård vid sjön Glafsfjorden. Grunden för centret lades för tre år sedan under ledning av den norske finansmannen Alf Bjørseth, grundare av ScanModule. Det allra hetaste just nu är att utveckla smart grids och att decentralisera energiproduktionen med mindre anläggningar. Vilket också ställer större krav på elnätet när många små elproducenter ansluts, säger Magnus Nilsson, projektledare vid ScanModule. I anslutning till GEC ligger en av Skandinaviens största solcellsparker. Solceller, som bygger på kiselcellers förmåga att omvandla solenergi till el, ska för övrigt inte förväxlas med solfångare, som överför solvärme till främst vatten. Föreningen planerar även att integrera vindkraft, vattenkraft och biogasanläggningar i verksamheten. GÖSTA LÖFSTRÖM redaktionen@mediaplanet.com VINDKRAFT Lång väg för vindkraften Utvecklingen av vindkraftverken har gått mycket snabbt. Sedan mitten av 80-talet har vindkraftverken fördubblats i storlek ungefär vart fjärde år. De största verk som är i drift i Sverige i dag har ett 80 meter högt torn, 3 MW effekt och producerar cirka 8 000 MWh el per år. Det största verket finns på Gotland. Vindkraftverk producerar energi när det blåser mellan 4-25 meter per sekund. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså cirka 80 procent av tiden. I ett gott vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk om 1 MW drygt 2 800 MWh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen i cirka 140 eluppvärmda villor. I slutet av 2009 fanns det 1 419 vindkraftverk i Sverige som producerade cirka 3 TWh. Vindkraften beräknas stå för 15 TWh år 2020. Det ska jämföras med att vattenkraften, som förstås också är förnybar, redan idag producerar 65 TWh. Sverige har lite vindkraft jämfört med de stora vindkraftsländerna. I Tyskland finns 21 000 maskiner som ger drygt 40 TWh och Danmark får 20 procent av all sin el från vindkraft. Skillnaden beror dock inte på att Sverige har sämre förutsättningar för vindkraft, tvärtom finns här långa kuster och blåsiga fjäll. Problemet har snarare varit den politiska viljan och de villkor som gäller för vindkraft i Sverige. Certifikat subventionerar Regeringens mål är att öka produktionen av förnybar el i Sverige med 10 TWh till 2010. I dagens stödsystem med elcertifikat (som alla elkonsumenter betalar på sin elräkning) som ska generera 17 TWh 2016 ryms enligt bedömningar cirka 7 TWh vindkraft. (KÄLLOR: SVENSK VINDENERGI OCH VATTENFALL) GÖSTA LÖFSTRÖM redaktionen@mediaplanet.com

NU BYTER SWEPRO NAMN TILL Nordens mest expansiva projektledarföretag inom energi, samhällsbyggnad och miljö. Bältgatan 5, 114 59, Stockholm Tel: 08-545 835 80 www.faveoprojektledning.se join the future www.femweb.nu www.yourfuture.nu www.stalverkstad.se

12 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Fråga: Hur skapar försäljning av elcertifikatsystem bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion? Svar: Genom försäljning av elcertifikat får producenterna extra intäkter utöver intäkterna från elförsörjningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor. 4TIPS FÖRNYBAR ENERGI FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR FÅR ALLT STÖRRE BETYDELSE Från det traditionella sättet att använda skatter finns nu ett allt större intresse för marknadsbaserade styrmedel. Detta illustreras väl av elcertifikatsystemet som introducerades i maj 2003 och av handeln med utsläppsrätter som infördes i januari 2005. Enligt Roger Östberg, handläggare på analysavdelningen på Energimyndigheten, är elcertifikatsystemet ett marknadsbaserat stödsystem som ska gynna elproduktion från förnybara energikällor på ett kostnadseffektivt sätt. Systemet ersätter tidigare statliga investerings- och driftsbidrag. I och med försäljningen av elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver intäkterna från el- Roger Östberg Handläggare på analysavdelningen på Energimyndigheten. försörjningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion. Elcertifikatsystemet berör främst producenter av el från förnybara energikällor, elleverantörer, elintensiva företag och vissa elanvändare. De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, vattenkraft, biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Kristina Petersson Handläggare på analysavdelningen på Energimyndigheten. FOTO: JOHAN WINGBORG Ansöka om godkännande För att en anläggning ska kunna tilldelas elcertifikat måste innehavaren ansöka om godkännande av anläggningen hos Energimyndigheten. Grundkrav är att anläggningen använder någon av de godkända energikällorna och har timvis mätning av elproduktionen, berättar Roger Östberg. EU:s system för handel med utsläppsrätter är en viktig del i Sveriges arbete med att begränsa utsläppen av växthusgaser. Syftet är att på ett kostnadseffektivt sätt nå de utsläppsminskningar som krävs för att EU ska klara sina åtaganden enligt Kyotoprotokollet. Handelssystemet sätter ett tak för de samlade utsläppen från de anläggningar som inkluderas. Inom handelssystemet får energiintensiva industriföretag och energianläggningar ett antal utsläppsrätter tilldelade gratis eller mot betalning. Ingen anläggning får ha större utsläpp än vad den kan redovisa utsläppsrätter för, om detta sker sanktioneras dem hårt. En anläggning som minskar sina utsläpp kan spara överskjutande utsläppsrätter till kommande år eller period eller sälja dem till anläggningar som har brist på utsläppsrätter, förklarar Kristina Petersson, handläggare på analysavdelningen på Energimyndigheten. Alla försäljningar och inköp av utsläppsrätter registreras i ett särskilt nationellt register för utsläppsrätter, SUS, Svenskt utsläppsrättssystem. Registret används bland annat för att sammanställa statistik över anläggningarnas årliga utsläpp och hur utsläppen kompenserats med utsläppsrätter. Handeln med utsläppsrätter är, enligt Kristina Petersson, inte begränsad till de verksamhetsutövare som är skyldiga att överlämna utsläppsrätter utan även företag med finansiell karaktär, intresseorganisationer och privatpersoner. Långsiktig politik viktig Syftet med Energiindikatorerna är att de ska användas för att följa upp de energipolitiska målen. Sverige har en hög ambitionsnivå men skulle kunna höja målen ytterligare efter år 2020, menar Roger Östberg. För att detta ska kunna uppnås måste vi ha en långsiktig och hållbar energipolitik. 1 ANNIKA GAVRIC redaktionen@mediaplanet.com Ett universitet med internationell lyskraft som är en drivkraft i en kosmopolitisk kunskapsregion Vi ser möjligheter där andra ser problem. Det har gjort oss till en förnyare av svensk högskoleutbildning och till ett ledande universitet när det gäller eko-industriella perspektiv. Forskning och utbildning i nära samspel med framsynta regionala aktörer har skapat en miljö, internationellt känd som Clean Tech Valley. www.liu.se/sustainable

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET SEPTEMBER 2010 13 1 2 NYHETER I KORTHET 2 2 Begränsa koldioxidutsläppen Genom elcertifikatsystemet införs kvoter över andelen förnybar energi som marknaden måste tillfredställa och genom utsläppshandeln sätts ett tak för koldioxidutsläppen. Detta medför att resultaten redan är givna vid införandet av styrmedlen samtidigt som de medger marknaden att avgöra vilka åtgärder som ska genomföras för att resultaten ska nås, vilket i sin tur leder till kostnadseffektivitet. Öka elproduktion från förnybar energi Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem där handel sker mellan producenter av förnybar el och kvotpliktiga. Elcertifikatsystemet syftar till att öka elproduktionen från förnybara energikällor på ett kostnadseffektivt sätt. Det sker genom att konkurren uppstår mellan de förnybara energikällorna. FÖRNYBAR ENERGI 1. Grundkrav är att anläggningen använder någon av de godkända energikällorna och har timvis mätning av elproduktionen, berättar Roger Östberg. 2. De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, vattenkraft, biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. FOTO: SHUTTERSTOCK Minska utsläpp av växthusgaser Handel med utsläppsrätter är ett viktigt verktyg för att nå EU:s åtagande om minskade utsläpp av växthusgaser enligt Kyotoprotokollet. Målet är att skapa en effektiv europeisk marknad för utsläppsrätter med minsta möjliga negativa påverkan på ekonomisk utveckling och sysselsättning inom unionen. Foto: PeO Persson Så gör vi vindkra mer lönsamt Arise Windpower har som mål a vara e av Sveriges ledande bolag inom landbaserad vindkra. Vi växer snabbt och planerar a de närmaste åren investera cirka 10 miljarder kronor i egna vindkra sparker. Vindkra verken uppförs i södra Sverige där förutsä ningarna är särskilt goda för vindkra med starka elnät och bra vindlägen. Problem med snö och is är ringa vilket sänker investeringskostnaden och ökar llgängligheten. Industriell erfarenhet: Vd Peter Nygren och styrelseordförande Pehr G Gyllenhammar i Arise vindkra park i Oxhult utanför Laholm. På vår hemsida www.arisewindpower.se berä ar vi om Arise Windpowers unika industriella angreppsä, om bolagets projektpor ölj, och om hur vi arbetar för a bygga vindkra verk snabbt och lönsamt. Välkommen Arise Windpower har som mål a ll 2014 dri sä a 300 vindkra verk i södra Sverige med en produk- on på 2 TWh. De a motsvarar den totala vindkra sproduk onen i Sverige idag. Arise Windpower är e publikt bolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm. www.arisewindpower.se

14 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Energieffektivisering spar på miljö och ekonomi Fråga: Vad innebär energieffektivisering av byggnader och vilka vinster ger det? Svar: Tekniken att bygga energisnålt utvecklas ständigt och ger stora besparingar över tiden. Det finns oerhört många olika vägar för att minska energiförbrukningen i en fastighet. Varje fastighet är unik, även om det finns gemensamma funktioner som värme, ventilation och ljusinsläpp. Energieffektiviseringen måste ses i ett större sammanhang där varje byggnad kan kräva unika lösningar. Det är skillnad på ett sjukhus, en kyrka, en korvkiosk och en stuga i fjällen, säger Henrik Wingfors, som är ansvarig för energieffektivisering och elfordon på Svensk Energi. Finns inga ursäkter Tekniken att bygga energisnålt utvecklas hela tiden. Att inte bygga energisnålt från början är något som det enligt Henrik Wingfors knappast finns några ursäkter för i dag. På senare år har det kommit ny teknik, så kallad passivhusteknik, som inte bara handlar om att bygga med ett välisolerat klimatskal och bra fönster. Det innebär i stället att mer aktivt ta till vara den värme som de boende och deras apparater avger och där med radikalt minska byggnadens behov av köpt energi. En väldigt spännande nyhet är även att man i framtiden tänker sig att byggnader ska bli plusenergi hus och kunna leverera tillbaka energi. I länder som Tyskland och Frankrike har de kommit FOTO: PETER JANSSON TIPS Tre nivåer av renoveringsåtgärder och besparingspotentialer: Energieffektiviseringen måste ses i ett större sammanhang där varje byggnad kan kräva unika lösningar. Henrik Wingfors Ansvarig för energieffektivisering och elfordon på Svensk Energi. Mini: Traditionell renovering med fokus på att upprusta klimatskärmen, installationer och lägenheternas ytskikt så att byggnaden inte förfaller. Kan spara 10 15 procent. Mellan: Traditionell renovering kompletterat med åtgärder som tilläggsisolering av tak och installation av frånluftsventilation med värmepump. Kan spara 30 40 procent. Stor: Utöver ovannämnda åtgärder förses byggnaden med nya fönster och väggar på västfasaden, gavlarna tilläggsisoleras och det installeras individuell mätning av tappvarmvatten. Kan spara 50 60 procent. Enligt Boverket man kan spara 2 675 kronor per kvadratmeter på att genomföra en energibesparing på 50 procent. I en byggnad på 2 500 kvadratmeter innebär det en besparing på 6,7 miljoner kronor. Utgångspunkten är att byggnaden hade en energianvändning på 220 kwh per kvm innan renoveringen, energipriset är 1 krona/kwh, energiprishöjning per år är fem procent, livslängden 40 år och kalkylräntan 8 procent. KÄLLA: BOVERKET 5TIPS BYGG ENERGISNÅLT längre med att till exempel installera solceller på taken. Det hänger bland annat ihop med att det där finns ett ersättningssystem med ett fast pris för leverans av el tillbaka till elnätet, men också på att de har fler soltimmar än oss, förstås. Miljötänkandet är en ständigt pågående process och kostnaden för att bygga välisolerat vägs hela tiden dels mot framtida driftskostnader och dels mot vad kunden är villig att betala. Enligt representanter för byggbolagen har en ökad kundmedvetenhet kring energipriser och klimatfrågan medfört ett större intresse för att bygga mer energieffektivt på senare år. Det kan ta fem till tio år innan man tjänar in en energieffektiviseringsinvestering, men byggnader ska oftast stå ganska länge, så i det perspektivet är det inte så lång tid. Givetvis finns det variationer i landet men med lägre energikostnader är man också mindre påverkad av plötsliga energipristoppar, säger Henrik. Ta hjälp av expert Innan en fastighetsägare ger sig på en större renovering menar Henrik att det kan vara värt att låta en expert gå igenom ens hus eller byggnad så att man inte missar något uppenbart eller väljer att göra något som har låg lönsamhet. Framför allt framhåller han vikten av att tänka på att köpa energieffektiva fönster när man ändå byter fönster. Det brukar löna sig ganska snabbt eftersom merkostnaden inte är så stor. Att täta läckande dörrar och fönster lönar sig också alltid. Det finns gott om studier som visar på höga potentialer med energieffektivisering, vissa byggnader har halverat sin energiförbrukning. Samtidigt är det självklart också bra för miljön och klimatet att bygga energisnålt och att byta från förorenande eller fossilbundna energikällor, till exempel att byta bort oljepannan mot en värmepump eller fjärrvärme. Genom att tänka på att teckna ett grönt elavtal om man installerar en värmepump kan man ytterligare minska sin miljöbelastning. Glöm inte heller de enkla åtgärderna i vardagen som att vädra effektivt, duscha i stället för att bada, sänka temperaturen på natten och fylla tvättmaskinen, avslutar Henrik Wingfors. EVA GUSTIN redaktionen@mediaplanet.com STAMMAR Miljöeffektivisera Med elektromagnetisk vattenbehandling av fastighetens stammar kan livslängden ökas genom att avlagringar i stammarna avlägsnas. I och med att man får bort de avlagringar som hindrar värmen att nå ut, kan man minska energikostnaden med 10-15 procent. Att inventera sin belysning är ett enkelt sätt att energieffektivisera. Den energi som går åt till belysning kan tyckas vara låg, men ofta utgör belysningen en stor del av verksamhetens energianvändning. Att investera i miljövänligare och energisnålare belysning är därför enkla åtgärder som gagnar både miljön och ekonomin. Pumpar för olika typer av vätskor är vanligt förekommande i industriföretag. Till drift av pumpar går närmare 18 procent av industrins energianvändning. För att effektivisera pumparna finns det flera sätt för hur man kan gå tillväga, är det inte aktuellt för en ny pump kan man istället till exempel justera och effektivisera vätskeflödet. I fastigheter och flerbostadshus kan fastighetsägare begränsa energiåtgången och således även sin klimatpåverkan genom renovering. Det handlar bland annat om att använda mer isolering, välja energieffektiva fönster och effektivisera värmeåtervinningen på ventilationen. Programmet för energieffektivisering, PFE, är ett program som riktar sig till energiintensiva industriföretag i Sverige. Programmet ger företag en möjlighet att få skattebefrielse på el som används i tillverkningsprocesser. Programmet ska bidra till att höja företagens energieffektivitet, och Energimyndigheten är tillsynsmyndighet. Förläng rörsystemens livslängd. Sänk uppvärmningskostnaderna. Försäkra Er om hög vattenkvalitet genom Bauers kemfria vattenbehandling. KLART BÄTTRE VATTEN! Naturligtvis utan kemikalier Bauer Watertechnology AB, Box 243, 177 24 JÄRFÄLLA Tel: 08-580 380 66 Fax: 08-580 380 67 email: info@bauer-wt.se www.bauer-wt.com

Kreativa lösningar för vår miljö Vi skapar kreativa lösningar för att förbättra livskvaliteten i din stad. I vårt tjänsteerbjudande erbjuder vi förbättrad funktion av energi- och teknisk infrastruktur och användning av förnyelsebara energikällor. Vi hjälper våra kunder att energioptimera sina aktiviteter och därmed reducera energiåtgången och miljöpåverkan ur ett helhetsperspektiv. Vi främjar innovation, forskning och utveckling, för att möta kommande generationers behov. Genom vårt miljö engagemang bidrar vi till att bevara naturresurser och biologisk mångfald. Därmed kan vi bidra med att bekämpa klimatförändringarna. Vår koncern utvecklar varje dag nya och bättre sätt att hantera energi. Dalkia är en av Europas ledande leverantörer av energi- och tekniktjänster till företag och myndigheter. Vi är ett dotterbolag till Veolia Environnement och Electricité de France (EDF) och har sedan företaget grundades fokuserat på energi- och miljöoptimering. www.dalkia.se ANNONS Småskalig teknik ger lönsam produktion av biogasbränsle Med Greenlanes nya produktserie för småskalig uppgradering av biogas kan mindre biogasproducenter få en lönsam framställning av grön fordonsgas. Det säger Morgan Jansson-Ternow VD för Greenlane Biogas AB. Vi levererade den första kommersiella uppgraderingsenheten för grön fordonsgas i Sverige till Trollhättan. Nu har vi utvecklat och förenklat tekniken och tagit fram en standardiserad produktserie i sex olika utföranden. Seriens minsta enhet Manuka passar särskilt bra för kommuner, lantbruk och andra mindre biogasproducenter, berättar Morgan Jansson-Ternow. Standardiseringen medför både lägre investering och effektivare konsultkostnader eftersom tekniken är beprövad och färdigställs i fabrik. Seriens enheter levereras färdiga på plats i en standard 20-fotscontainer som är enkel att installera och kopplas in. Vår småskaliga teknik är prisvärd för kommunerna. Totalt har vi levererat anläggningar till ett 15-tal kommuner och vi har identifierat 120 kommuner där vår teknik passar bra. Vi använder endast vanligt vatten i vår process, vilket är en miljövänlig metod som ger låg energiförbrukning framhåller Morgan Jansson-Ternow. Hur har marknaden utvecklats? Det har gått väldigt snabbt inte minst tack vare politiska beslut. Det är svårt att hitta bra förnyelsebara drivmedel till transportsektorn, därför är biogas ett intressant alternativ. Självklart kommer det att behövas flera alternativa bränslen för att fasa ut de fossila bränslena. En av dessa är helt klart biogas. Hur har er teknik fungerat? Det är en relativt ny teknik och det är klart att vi haft tekniska problem i utvecklingen. Att göra tekniken småskalig har varit en utmaning, speciellt i vintras när det visade sig att våra enheter inte tålde den extrema kylan. Nu har vi hittat en lösning och vet att vi har en robust och enkel produkt som klarar extrema väderförhållanden. Vad tycker kunderna? De var självklart otåliga i vintras, nu är våra kunder däremot mycket nöjda. Morgan Jansson-Ternow VD för Greenlane Biogas www.greenlanebiogas.se

1/1 251 x 370 mm FULL PAGE