Riktlinjer för insatser riktade till befolkning

3B2B1B0B Riktlinjer för insatser riktade till befolkning Utifrån Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland Befolkningsmålet

Innehåll Sammanfattning 4. 1. Bakgrund och Uppdrag 5. 1.1.1 Bakgrund 5. 1.1.2 Uppdrag 6. 1.1.3 Principiella utgångspunkter för riktlinjer och uppdrag 6. 1.1.4 Dokumentets struktur och disposition 6. 2. Mål- och styrdokument 7. 2.1.1 Hälso- och sjukvårdslagen 7. 2.1.2 Landstingets vision 8. 2.1.3 Politisk plattform 8. 2.1.4 En god hälsa för hela befolkningen nationella folkhälsomål 8. 2.1.5 Länsstrategi för folkhälsoarbete 9. 2.1.6 FN:S Konvention om barnets rättigheter och nationella strategin för dess genomförande 9. 2.1.7 Kommentar Mål- och styrdokument 9. 3. Uppfyllandet av befolkningsmålet idag uppdrag till imorgon 11. 3.1 Verksamheter med ett strategiskt folkhälsouppdrag 12. 3.1.1 Folkhälsocentrum (Sektionen för folkhälsoarbete) 12. 3.1.2 Folkhälsocentrums (Sektionen för folkhälsoarbete) - uppdrag 12. 3.1.3 FoU centrum (Samhällsmedicinska verksamheten) 13. 3.1.4 FoU centrums (Samhällsmedicinska verksamheten) - uppdrag 13. 3.1.5 Smittskydd/Vårdhygien 14. 3.1.6 Smittskydd/Vårdhygien - uppdrag 14. 3.1.7 Politiken 14. 3.1.8 Politiken uppdrag 15. 3.1.9 Kommentar: Verksamheter med ett strategiskt folkhälsouppdrag 15. 3.2 Befolkningsinriktade verksamheter som representerar en eller flera hälsans bestämningsfaktorer 16. 3.2.1 Kulturverksamheten 16. 3.2.2 Kulturverksamheten uppdrag 17. 3.2.3 Fritid-/Friluftsverksamheten 18. 3.2.4 Fritid-/Friluftsverksamheten - uppdrag 18. 3.2.5 Utbildningsverksamheten 18. 3.2.6 Utbildningsverksamheten uppdrag 19. 3.2.7 Organisationsbidrag 20. 3.2.8 Organisationsbidrag uppdrag 20. 3.2.9 Demokrati- och jämställdhetsfrågor/verksamhet 21. 3.2.10 Demokrati- och jämställdhetsfrågor/verksamhet uppdrag 21. 3.2.11 Habilitering och hjälpmedel 22. 3.2.12 Habilitering och hjälpmedel - uppdrag 22. 3.2.13 Kommentar: Befolkningsinriktade verksamheter 23. 3.2.14 Definition av samverkan 23. 3.3 Hälso- och sjukvården förebyggande och/eller hälsofrämjande respektive behandlande/åtgärdande verksamheter 24. 3.3.1 Folktandvården, barnhälsovården, SESAM-mottagningar, Ungdomsmottagningar samt Familjecentraler - uppdrag 25. 3.3.2 Hälso- och sjukvården uppdrag 25. 2

Innehåll forts. 3.4 Interna stöd- och servicefunktioner med uppdrag som berör bestämningsfaktorer till befolkningens hälsa 26. 3.4.1 Sektionen för miljöstöd 26. 3.4.2 Sektionen för miljöstöd - uppdrag 26. 3.4.3 Sektionen för Barnrättsfrågor 26. 3.4.4 Sektionen för Barnrättsfrågor uppdrag 27. 3.4.5 Landstingets centrala upphandlingsenhet 27. 3.4.6 Landstingets centrala upphandlingsenhet uppdrag 28. 3.4.7 Landstingets Service fastigheter 28. 3.4.8 Landstingets Service fastigheter uppdrag 28. 3.5 Övriga strategiska resurser Information 29. 3.5.1 Informationsenheten 29. 3.5.2 Informationsenheten uppdrag 29. 4. Implementering och Uppföljning 30. 5. Uppdragets slutförande 31. Bilaga 1. Vad menas med befolkningens hälsa (Folkhälsan), dess vetenskapsområde och praktik 32. Beslutad av Landstingsstyrelsen 09 03 24 ärende LS-LED08-551 Rapporten är skriven av Martin Ward Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland 2009 3

Sammanfattning: Riktlinjer för Insatser riktade till befolkning Uppdraget i denna skrivning har varit att tydliggöra, konkretisera samt utveckla riktlinjer för delmålet Insatser riktade till befolkning ( Befolkningsmålet ) inom Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Inledningsvis har det gjort en genomgång av övriga relevanta styr- och måldokument. Det finns ett påtagligt stöd för befolknings- och/eller folkhälsoperspektiv även i hälso- och sjukvårdens styrdokument. Hälso- och sjukvårdslagen har flera formuleringar som betonar vikten av en behovsorienterad planering av hälso- och sjukvården samt att landstinget i övrigt skall verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Landstingets vision uttalar ambitionen att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna. En genomgång har därpå gjorts av landstingets verksamheter där dessa kategoriserats utifrån respektive verksamhets skiftande möjligheter att bidra till uppfyllandet av befolkningsmålet. Varje verksamhet har försetts med riktlinjer och uppdrag. En första kategori av verksamheter är de med ett, helt eller delvis, naturligt strategiskt folkhälsouppdrag. Dessa verksamheter bidrar genom en fortsatt konsekvent inriktning mot strategiskt befolkningsorienterat arbete med hälsans bestämningsfaktorer i centrum. Man bidrar även genom att utgöra kompetens- och stödresurs åt övriga verksamheter i deras arbete med befolkningsmålet. Politiken bidrar bl a genom ökad behovsorientering, medvetenhet kring hälsans bestämningsfaktorer samt hänsyn till hälsans fördelning i befolkningen. En annan kategori av verksamheter berör i sina grunduppdrag tydligt en eller flera av hälsans bestämningsfaktorer som t ex kultur, utbildning eller friluftsliv. Dessa verksamheter bidrar till befolkningsmålet genom att bevaka att den egna verksamheten når de grupper i befolkningen med störst behov. Detta sker genom målgruppsanalyser, besökarinventeringar och utvecklande av strategier för att nå högprioriterade grupper. För hälso- och sjukvårdens del sker en urskiljning av verksamheter med befolknings- och folkhälsouppdrag via individmöten, så som Folktandvården, Barnhälsovården, SESAM, Ungdomsmottagningar och Familjecentraler. Dessa verksamheter ska känna till vilka grupper man når respektive inte når med den egna verksamheten och utveckla strategier för att nå högprioriterade men uppenbart underrepresenterade grupper. Den övriga hälso- och sjukvården utgör en egen kategori där resursallokeringen i tilltagande utsträckning bör utgå från behovsanalyser baserade på befolkningsundersökningar. Planeringsfunktioner samt strategisk personal ska ha kännedom om hälsans respektive ohälsans fördelning i befolkningen samt sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och ohälsa. Denna behovsorientering samt kunskap utgör en länk till insatserna för individmålet. Slutligen avhandlas Landstingets interna stöd- och servicefunktioner som t ex Miljöstöd, Barnrätt, Upphandling samt Service/fastigheter. Dessa verksamheters grunduppdrag riktas in mot egna verksamheter men med vissa konsekvenser i slutändan för både personal, patienter, befolkning och samhälle. Strategiska åtgärder vid dessa verksamheter ska, utifrån ett normerande och opinionsbildande syfte, göras kända för allmänheten, andra offentliga samt kommersiella verksamheter. Årliga insatser i linje med riktlinjerna samt redovisning sker enligt ordinarie struktur för budget, uppdrag, verksamhetskontrakt samt verksamhetsredovisning. Implementeringen och tolkningen av riktlinjerna sker med stöd från Folkhälsocentrum. 4

1. Bakgrund och Uppdrag: Riktlinjer för Insatser riktade till befolkning 1.1.1 Bakgrund Landstinget Sörmland fastställde i oktober 2006 Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland (förkortad PHL). Policyn omfattar en uppdelning på insatser riktade till befolkning, individ samt personal. Avgränsningen Insatser riktade till befolkning har följande övergripande inriktning: Landstinget Sörmland ska arbeta för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Alla människor ska ha möjlighet att uppnå bästa möjliga hälsa utifrån sina förutsättningar. Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland, 2006. Den övergripande inriktningen följs av en viss precisering, dock utan fördelning av ansvar och uppdrag inom organisationen: Folkhälsa är det samlade begreppet för hela befolkningens hälsotillstånd, hälsan bör vara så bra och så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoarbete innebär ett brett spektrum av insatser för att påverka människors livsvillkor och levnadsvanor. Vissa grundläggande förutsättningar måste finnas för att befolkningen ska ha en god hälsa. Sysselsättning, ekonomisk trygghet och sociala nätverk är några förutsättningar som är grundläggande för detta. En god hälsa ökar möjligheterna för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Kulturupplevelser är en viktig komponent i ett rikt och friskt liv. Landstinget har ett ansvar för att kontinuerligt kartlägga och följa befolkningens hälsa. Detta ger en inblick i människors livsvillkor och kunskap om sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Landstinget är därmed en viktig aktör när det gäller att identifiera och motverka ojämlikhet i hälsa. Sådan kunskap är också viktig att sprida och kommunicera samt utgör ett viktigt verktyg när det gäller att stärka och stödja det lokala folkhälsoarbetet. Insatser för att förbättra folkhälsan kan även ske genom insatser som ökar personalens kunskapsnivå och medvetenhet. Landstinget har en viktig roll i att sprida samt utveckla metoder för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland, 2006. 5

1.1.2 Uppdrag Uppdraget i denna skrivning är att tydliggöra, konkretisera samt utveckla riktlinjer för delmålet Insatser riktade till befolkning 1 inom Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Insatser riktade till befolkning benämns synonymt även Befolkningsmålet i detta dokument. Som stöd och styrning åt uppdraget används följande frågeställningar : a) Vilka av landstingets övriga styrdokument uppmärksammar och ger stöd åt ett folkhälso-, befolknings- och/eller samhällsperspektiv? b) Vilka verksamheter inom landstinget har idag, i någon mån, uppdrag/verksamhet som är i linje med Befolkningsmålet respektive vilka verksamheter har förutsättningar för inriktning/uppdrag i linje med målet? c) Hur kan Befolkningsmålet tydliggöras, upprätthållas och utvecklas dels inom verksamheter som redan idag har uppdrag/verksamhet i linje med målet, dels inom andra verksamheter med förutsättningar för inriktning/uppdrag i linje med målet? Svaren utifrån frågeställning (c) utgör tillika grund för verksamheternas fortsatta inriktning, insatser och arbete för uppfyllande av Befolkningsmålet. 1.1.3 Principiella utgångspunkter för riktlinjer och uppdrag Den principiella utgångspunkten i detta dokument är att hela tiden utgå från verksamheternas grunduppdrag. Uppfattningen är att är att ställda riktlinjer inte ska hamna i konflikt med ordinarie uppdrag utan snarare att den samlade uppsättningen ordinarie uppdrag utgör själva möjligheten för uppfyllande av befolkningsmålet. Dessutom är ambitionen att ordinarie uppdrag berikas och underlättas genom befolkningsmålets riktlinjer. 1.1.4 Dokumentets struktur och disposition Detta dokument är möjligt att läsa i sammanfattad form genom att prioritera gråmarkerade textpartier. En sådan läsning ger givetvis inte samma genomgripande version men är ändå ett alternativ för den som är i behov av en sammanfattning. Huvuddokumentet omfattar Bakgrund, Uppdragsbeskrivning, Mål- och styrdokument, Uppfyllandet av befolkningsmålet idag samt uppdrag till imorgon. En omfattande bilaga (1) utgör mer specifikt kunskapsunderlag och avhandlar bl a : Folkhälsa kontra hälsa Folkhälsans bestämningsfaktorer Samhällsmedicin Generella insatser Orsaker till variation i folkhälsa Den nationella folkhälsopolitiken Folkhälsohistorik Modernt folkhälsoarbete. 1 Insatser riktade till befolkning benämns även Befolkningsmålet i detta dokument då den senare benämningen blivit vedertagen i redovisningar, internt arbete, diskussioner m m. 6

2. Mål- och styrdokument Landstingets folkhälsouppdrag respektive befolknings- och samhällsuppdrag uttrycks i flera styr- och måldokument på olika nivåer och med viss överlappning. Inledningsvis görs korta sammanfattningar av hur dessa uppdrag formuleras i ett urval av mer generella dokument. Styr- och måldokument som berör specifika undergrupper i befolkningen hanteras senare. 2.1.1 Hälso- och sjukvårdslagen Det finns ett flertal formuleringar i hälso- och sjukvårdslagen som stödjer ett befolknings- och folkhälsoperspektiv i landstingets olika patientverksamheter. I Hälso- och sjukvårdslagen framgår bl a att: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Även i övrigt skall landstinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Landstinget skall planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård Landstingen och kommunerna skall medverka vid finansiering, planering och genomförande av folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Hälso- och sjukvården är ett av landstingets obligatoriska ansvarsområden. I övrigt förekommer både andra obligatoriska uppgifter samt frivilliga åtaganden som varierar mellan olika landsting. Landstingens obligatoriska uppgifter Hälso- och sjukvård Tandvård för personer upp till 20 år Kollektivtrafik (tillsammans med kommunerna) Exempel på frivilliga åtaganden Kultur Utbildning Turism Regional utveckling I Landstinget Sörmland förekommer idag kultur, utbildning och fritid som frivilliga åtaganden bredvid de obligatoriska uppgifterna. De frivilliga åtagandena är till stor del av befolkningsoch samhällsinriktad karaktär. Även en betydande del av de obligatoriska uppgifterna, bredvid hälso- och sjukvården, har en befolkningsinriktning. 7

2.1.2 Landstingets vision Landstinget Sörmland har en uttalad vision för all sin verksamhet och planering. I visionen finns ett tydligt befolkningsperspektiv : Vi arbetar för att alla människor i länet, i olika skeden av livet, tillförsäkras en god livskvalitet och ett gott liv. För oss är samverkan med andra aktörer inom och utom länet ett naturligt arbetssätt. Resurserna satsas där de behövs och på ett rättvist sätt Vi arbetar för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna Visionen är landstingsövergripande, skildrar ett önskat läge och uttrycker även landstingets värderingar. Den övergripande visionen ska brytas ner till verksamhetsanpassade visioner och även till konkreta arbets- och förändringsplaner och vidare in i budget och planeringsprocessen. 2.1.3 Politisk plattform Den politiska majoriteten i landstinget Sörmland uttrycker bl a följande syn och ambitioner i sin politiska plattform (augusti 08): Landstingets samtliga verksamheter ska bidra till ett gott liv för invånarna för hälsa och trygghet i vardagen och för ett livskraftigt framtida Sörmland. Folkhälsa är en avgörande välfärdskomponent. Folkhälsa handlar om rättvisa. Dagens skillnader i livsvillkor mellan olika grupper visar sig i form av ojämlik hälsa. En politik mot segregation, diskriminering och utanförskap och för minskade klyftor ger stora hälsovinster. Kultur ska betraktas som en viktig del av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Vi ska verka för att nya arenor för mötet mellan befolkning och kulturen skapas. Vi ska verka för att mångfalden i föreningslivet stärks. 2.1.4 En god hälsa för hela befolkningen Nationella Folkhälsomål Sverige har sedan år 2003 (delvis reviderat i prop 2007/08:110) en samlad folkhälsopolitik med ett övergripande Nationellt Folkhälsomål samt elva målområden. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. De elva målområdena utgår från de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Målområdena omfattar uppmaningar till nationella myndigheter och en mängd olika politikområden på nationell nivå, kommunal politik och dess verksamheter, regionala organ som länsstyrelser och landsting, frivilligsektorn m fl. Insatserna inom samtliga elva målområden skall syfta till gynnsamma långsiktiga förutsättningar inom organisation och struktur snarare än omedelbar effekt på individnivå. 8

2.1.5 Länsstrategi för folkhälsoarbete Kommunerna i Sörmland och landstinget har, med tydlig förankring i de Nationella folkhälsomålen, utarbetat en gemensam länsstrategi för folkhälsoarbetet. Länsstrategin är antagen i respektive kommunfullmäktige samt landstingsfullmäktige (2003). I länsstrategin framhålls bl a: Huvudansvaret för folkhälsoarbetet ur ett befolkningsperspektiv åvilar kommuner och landstinget Hälsoupplysning och information om levnadsvanor (rökning, alkohol, matvanor mm) är inte tillräckligt för att nå en god folkhälsa. Insatser måste framför allt vidtas kring människors livsvillkor och den fysiska miljö de vistas i. Folkhälsoarbete är exempel på frågor som inte kan hanteras för sig i en bestämd beslutsnivå eller i ett avgränsat beslutsområde, utan berör alla samhällssektorer på alla nivåer. Landstinget samlar redan idag in och tillhandahåller olika bakgrundsdata som är viktiga för folkhälsoarbetet och det är naturligt att så sker även i fortsättningen. 2.1.6 FN:S Konvention om barnets rättigheter och nationella strategin för dess genomförande Barnkonventionen ställer ett antal krav på offentlig verksamhet när det gäller barn och ungas rätt till goda uppväxtvillkor, skydd mot utnyttjande och diskriminering samt rätten till delaktighet och inflytande. Offentlig verksamhet ska enligt dessa dokument arbeta med och sträva mot: Datainsamling och kartläggning av barn och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa (artikel 2) Prövningar av barnets bästa vid beslut som rör barn och unga, direkt eller indirekt (artikel 3) Aktiva prioriteringar av barnets rättigheter (artikel 4) Helhetssyn och samverkan för barnets bästa (artikel 6) Skapa former för barn och ungas delaktighet och inflytande (artikel 12) Information och kunskapshöjande insatser om barnets rättigheter (artikel 42) 2.1.7 Kommentar Mål- och styrdokument Det finns ett påtagligt stöd för folkhälso- och befolkningsperspektiv även i landstingets mer generella mål- och styrdokument. Hälso- och sjukvårdslagen uttrycker t ex på flertalet sätt landstingens skyldigheter gentemot befolkningen. En formulering ger särskilt stöd för folkhälso- och befolkningsperspektiv i landstingens verksamheter utanför hälso- och sjukvården: Även i övrigt skall landstinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Befolkningsperspektivet (befolkningens behov) markeras även för hälso - och sjukvårdens produktions- och planeringsprocess Landstinget skall planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård. Också landstingets egen övergripande Vision poängterar behovsperspektivet Resurserna satsas där de behövs och på ett rättvist sätt och framhåller betydelsen av samverkan För oss är samverkan med andra aktörer inom och utom länet ett naturligt arbetssätt. 9

I den Politiska plattformen (2008) finns en jämlikhetssträvande markering gällande den befolkningsinriktade Kulturverksamheten I kulturarbetet ska etnicitet och genusperspektiv förstärkas. De specifika mål- och styrdokumenten gällande folkhälsa har inte en påtagligt urskiljande karaktär i jämförelse med övriga mer generella mål- och styrdokument. Huvudsakliga uppmaningar och perspektiv är till stor del gemensamma även om folkhälsodokumenten är något mer detaljerade och precisa i formuleringar. Barnrättsuppdraget, Folkhälsomålen samt Länsstrategin uttrycker en strävan att konsekvent uppmärksamma medborgargruppen barn och unga när det gäller jämlika förutsättningar för hälsa. De mest påtagliga gemensamma nämnarna för de olika mål- och styrdokumenten är: Hälso- och sjukvården är en av många aktörer i folkhälsoarbetet Folkhälso- och befolkningsperspektiv behövs både i hälso- och sjukvårdens planeringsprocesser (behovsstyrning) men även i övriga landstingsuppdrag. Landstinget behöver samverka med andra samhällsaktörer för fullföljande av sitt folkhälso- och befolkningsuppdrag Folkhälso- och befolkningsperspektiv är till stor del synonymt med jämlikhetsperspektiv; verksamheter och uppdrag ska identifiera, nå och stärka utsatta grupper för mer jämlika förutsättningar till hälsa. 10

3. Uppfyllandet av befolkningsmålet idag - uppdrag till imorgon Befolkningsmålet innebär ett förhållningssätt där den egna verksamheten sätts i ett större sammanhang och betraktas utifrån befolkningens hela livssituation och samhällets samlade behov. Det finns idag, trots gemensamma mål- och styrdokument, en viss diskrepans (obalans) och åtskillnad mellan det övergripande strategiska folkhälsouppdraget i landstinget och delar av det mer individ-/patientbundna folkhälsoarbetet. Dessutom har folkhälsoperspektivet inte konsekvent tydliggjorts i praktiken inom landstingets befolkningsinriktade uppdrag som t ex kultur, fritid, utbildning och organisationsbidrag. Kunskap och uppgifter kring folkhälsans bestämningsfaktorer 2 är vidare endast sporadiskt integrerat i hälso- och sjukvårdens planering och verksamhet. Det går dock ändå redan idag att urskilja fem kategorier av verksamheter och uppdrag som idag på något sätt och i någon mån bidrar till att uppfylla befolkningsmålet inom Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Sörmland. I landstinget finns: Strategiska folkhälsouppdrag Befolkningsinriktade verksamheter som representerar en eller flera av folkhälsans bestämningsfaktorer eller har en strategisk roll i sammanhanget. Hälso- och sjukvårdens verksamheter som utför ett systematiskt men i huvudsak individcentrerat förebyggande och/eller hälsofrämjande arbete. Hälso- och sjukvårdens verksamheter som utför ett individcentrerat och i huvudsak behandlande/åtgärdande arbete. 3 Interna stöd- och serviceverksamheter med uppdrag som i någon mån berör befolkningens hälsa I det följande görs en genomgång av verksamheter inom de fem kategorierna. De olika verksamheternas koppling till bestämningsfaktorer för folkhälsa samt relation till de nationella folkhälsomålen tydliggörs. För respektive verksamhet formuleras riktlinjer för uppdrag kring hur verksamheten kan utvecklas i linje med strävan i Befolkningsmålet / Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Sörmland. De aktuella riktlinjerna och uppdragen förekommer redan i dag i viss mån i berörda verksamheter. Detta utgör dock inget hinder utan ökar snarare dess relevans. 2 Se bilaga 1. s. 29 3 I viss mån överlappar de två kategorierna inom hälso- och sjukvården varandra då det kan finnas både förebyggande och behandlande inslag samt i en och samma verksamhet. 11

Målet beträffande Insatser riktade till befolkning innebär möjlighet till större samsyn och kontinuitet mellan landstingets olika verksamheter av folkhälso- och befolkningsrelevans. 3.1 Verksamheter med ett Strategiskt folkhälsouppdrag Med strategiskt folkhälsouppdrag avses funktioner och verksamheter som helt eller delvis har i uppdrag att agera strategiskt för folkhälsans positiva utveckling. Den strategiska betoningen innebär taktiskt agerande för långsiktig effekt och framgång. Det strategiska folkhälsouppdraget innebär i huvudsak stimulans, stöd och åtgärder mot verksamheter och samhällsfunktioner snarare än direkt mot medborgare. I viss mån kan insatser vara riktade mot individer men ändå med en tydlig strategisk ambition om att t ex i första hand nå vissa grupper i befolkningen. 3.1.1 Folkhälsocentrum / Sektionen för folkhälsoarbete I Landstinget Sörmland finns en strategisk folkhälsofunktion i form av Folkhälsocentrum / Sektionen för folkhälsoarbete. Folkhälsocentrum / Sektionen för folkhälsoarbete har ett tydligt läns- och befolkningsperspektiv d v s målgruppen finns i en vidare krets än dem som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården som patienter. Den strategiska inriktningen innebär en ambition mot varaktiga och långsiktiga effekter genom i första hand strategiska strukturella åtgärder snarare än individuella. Arbetet vid Folkhälsocentrum / Sektionen för folkhälsoarbete utgår från hälsans bestämningsfaktorer och syftar till att på olika sätt bidra till att påverka livsvillkor och levnadsvanor i gynnsam riktning och därmed även hälsan. I uppdraget ingår att stärka och stödja det lokala folkhälsoarbetet i länet genom till exempel folkhälsorapportering, metodstöd och utvärdering. Vidare eftersträvas samverkan med samhällsaktörer som t ex kommunerna, länsstyrelsen, bostadsföretag, länsbildningsverksamhet, idrottsrörelsen och andra representanter från föreningslivet och övriga frivilligsektorn. Internt i landstinget omfattar inte det strategiska folkhälsouppdraget verksamhet som har nått ett driftstadium utan resurserna vid Folkhälsocentrum / Sektionen för folkhälsoarbete ägnas åt utvecklingsarbete, administrativt stöd, utredningar och kvalitetssäkring. Folkhälsocentrum / Sektionen för folkhälsoarbete medverkar som tjänstemannastöd i den politiska beredningsprocessen och vid framställandet av remiss-svar, underlag till motions- och interpellationssvar m m. Folkhälsocentrum / Sektionen för folkhälsoarbete uppbär dubbla roller, som både medel och mål, i den bemärkelsen att vissa uppdrag sorterar in som lednings- och verksamhetsstöd medan andra uppdrag har mer av en utvecklingskaraktär. 3.1.2 Riktlinjer för Folkhälsocentrums uppdrag utifrån befolkningsmålet Det strategiska folkhälsoarbetet vid Folkhälsocentrum / Sektionen för folkhälsoarbete ska i linje med de Nationella folkhälsomålen även fortsatt utgå från hälsans bestämningsfaktorer; livsvillkor och levnadsvanor. Arbetet ska primärt ha en strategisk inriktning d v s riktas mot verksamheter och funktioner inom landstinget, andra offentliga verksamheter, myndigheter, intresseorganisationer, frivilligverksamheter m m. Samverkan med dessa verksamheter och övriga insatser ska i första hand sikta till att stärka grupper i befolkningen med en ofördelaktig situation beträffande livsvillkor och levnadsvanor. 12

Uppdrag Folkhälsocentrum forts. Som länsaktör och expertorgan ska Folkhälsocentrum erbjuda metodstöd för kommunernas styrnings- och ledningsprocesser med fokus på hälsans bestämningsfaktorer genom verktyg som välfärdsbokslut och hälsokonsekvensbedömningar. Syftet är dels att samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa beaktas i kommunala styrnings- och ledningsprocesser, dels att de samhälleliga förutsättningarna kan mätas och följas upp i de kommunala planeringsprocesserna och uppföljningssystemen. Som ett medel för att identifiera utsatta grupper ska regelbundet befolkningsstudier genomföras i samverkan mellan Folkhälsocentrum / Sektionen för folkhälsoarbete och FoU-centrum / Samhällsmedicin. Befolkningsstudierna nyttjas dels i landstingets egen verksamhetsplanering men ska också, enligt bl a Länsstrategin, erbjudas som resurs i det länsgemensamma folkhälsouppdraget d v s för kommuner m fl. Folkhälsocentrum / Sektionen för folkhälsoarbete ska vara en kompetens- och stödfunktion för övriga verksamheters utmaningar utifrån Befolkningsmålet. 3.1.3 FoU-centrum (Samhällsmedicinska verksamheten) Exempel på tillämpad verksamhet inom fältet samhällsmedicin är insamling av uppgifter om befolkningens hälsosituation och sjuklighet i relation till bestämningsfaktorer som livsvillkor och levnadsvanor. Uppgifterna är ett viktigt underlag för att beskriva behovet av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, vård, behandling eller rehabilitering både utifrån den egna huvudmannens verksamheter men också i samverkan med andra samhällsaktörer. Den samhällsmedicinska verksamheten inom FoU-centrum har i uppdrag att: Ta fram underlag för planering, ledning, styrning och uppföljning där grundläggande perspektiv är befolkning/medborgare, behov, effekt och kvalitet. Genomföra, analysera och redovisa resultaten från befolkningsundersökningar, för att på så sätt spegla hälsoläge och livsvillkor hos den sörmländska befolkningen. Den samhällsmedicinska verksamheten inom FoU-centrum utgör idag ett stöd och samverkanspartner åt bl a Folkhälsocentrum. Det sker fortlöpande en diskussion och utveckling av det samlade samhällsmedicinska uppdraget inom ramen för de bägge verksamheterna. 3.1.4 Riktlinjer för FoU centrums (Samhällsmedicinska verksamheten) uppdrag utifrån befolkningsmålet Den samhällsmedicinska verksamheten inom FoU-centrum ska även fortsatt samverka med Folkhälsocentrum inom det samhällsmedicinska uppdraget. I detta uppdrag ingår kontinuerlig produktion, sammanställning, analys samt målgruppsanpassad presentation av befolkningsstudier så som Liv och hälsa el dyl samt övrig epidemiologisk bevakning. Den samhällsmedicinska verksamheten inom FoU-centrum ska, utifrån resurser, bistå landstingets olika verksamheter i deras strävan mot uppfyllande av befolkningsmålet så som formuleras för respektive verksamhet i detta dokument. Utifrån uppdragen till flertalet verksamheter torde återkommande behov av stöd finnas bl a beträffande att: genomföra populationsbeskrivningar medverka till att upptäcka och tydliggöra prioriterade målgrupper utifrån urskiljande variabler i populationsbeskrivningarna som kön, ålder, svensk / utländsk bakgrund, funktionshinder samt utbildningsnivå / socioekonomisk status. 13 genomföra fördjupade analyser av befintliga relaterade datamaterial

3.1.5 Smittskydd/Vårdhygien Smittskydd/Vårdhygien i Sörmland är landstingets infektionsförebyggande enhet med uppgift att förebygga och minska spridningen av smittsamma sjukdomar till och mellan människor i samhället och inom sjukvården. Arbetet är strategiskt, länsövergripande och sker genom epidemiologisk övervakning, smittspårning, information och utbildning. Smittskydd/Vårdhygien omfattas i stor grad av två målområden inom det Nationella folkhälsomålet: Målområde 7 Skydd mot smittspridning samt målområde 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa men berörs även av utvecklingen inom flera andra målområden som Målområde 5 (Miljöer och produkter), Målområde 6 (Hälsofrämjande hälso- och sjukvård), Målområde 10 (Matvanor och livsmedel) samt målområde 11 (Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel) inom det Nationella folkhälsomålet. Utvecklingen inom samtliga dessa målområden är av relevans för samhällets behov av smittskydd.. 3.1.6 Riktlinjer för Smittskydd/Vårdhygiens uppdrag utifrån befolkningsmålet Smittskydd/Vårdhygien ska fortsätta utveckla samverkan med, för sitt befolkningsuppdrag, andra strategiska verksamheter så som t ex Folkhälsocentrum, FoU-centrum samt informationsverksamheten. Smittskydd/Vårdhygien bör ta del av och involveras i landstingets befolkningsstudier bl a för bevakning av utvecklingen kring sexuellt risktagande. Även övrig kunskap om samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bör integreras i det strategiska smittskyddsarbetet inklusive informationsinsatser. 3.1.7 Politiken Det nationella folkhälsomålet involverar ett stort antal politikområden i folkhälsoarbetet. Det övergripande nationella målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och i fokus är följaktligen de samhällsfaktorer som påverkar folkhälsan. Det politiska ansvaret för dessa faktorer är fördelat mellan olika sektorer och nivåer i samhället. Ett samlat folkhälsoarbete förutsätter därför aktiva insatser av flera samhällsaktörer och inom flera politikområden. För kommuner, landsting, frivilligorganisationer och andra aktörer visar det nationella folkhälsomålets elva målområden på hur de egna verksamheterna kan inordnas i arbetet för att nå det övergripande målet samtidigt som de ger vägledning i arbetet med att formulera mer preciserade delmål på olika nivåer. För landstingspolitikens del finns ett naturligt särskilt stort ansvar för målområde 6 som berör en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård men även i övriga landstingspolitiska frågor går det ofta att urskilja en folkhälsorelevans med stöd av särskilda metoder som t ex HKB (Hälsokonsekvensbedömning). 14

3.1.8 Riktlinjer för Politikens uppdrag utifrån befolkningsmålet Kunskap och uppgifter om hälsans/ohälsans fördelning samt sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa/ohälsa ska regelbundet presenteras politiker med anpassning till behoven och uppdragen i olika politiska organ. Politiska beslut bör i tilltagande utsträckning beakta behovsanalyser som ser till befolkningens samlade situation utifrån livsvillkor, levnadsvanor och hälsa/ohälsa. Politikens olika organ ska i konsekvens med ovan efterfråga befolkningsuppgifter och konsekvensanalyser som t ex HKB för att belysa folkhälsoaspekter i så många ärenden/underlag som möjligt. För allsidig förståelse för den sörmländska befolkningens behov är det angeläget med politiska samverkansorgan. För befolkningens förståelse för ökad behovsorientering inom politiken bör kunskapsunderlag som t ex Liv & Hälsa (vuxen/ung) spridas via etablerade interna och externa informationskanaler men även genom befolkningsinriktade verksamheter som kultur och utbildning samt friluftsliv. För att för att stärka befolkningens delaktighet och inflytande (Nationella Folkhälsomålet, målområde 1 samt 3) är det av vikt att allmänheten ges mest möjliga insyn i de politiska processerna och besluten i landstinget. Information om detta bör produceras i varierande form, språk och omfattning för att nå största möjliga antal undergrupper i befolkningen. Nya former för allmänhetens dialog med landstingets politiker bör likaså utvecklas liksom barn- och ungas möjlighet till inflytande. 3.1.9 Kommentar: Verksamheter med ett Strategiskt folkhälsouppdrag Riktlinjerna för de verksamheter som i sitt grunduppdrag har ett strategiskt folkhälsouppdrag (främst Folkhälsocentrum samt FoU-centrum/samhällsmedicin) handlar till viss del om att upprätthålla snarare än att etablera nya inslag i verksamheten. Detta kan eventuellt uppfattas som passivt och måttligt utmanande men faktum är att det kan vara svårt att över tid konsekvent upprätthålla en strategisk befolkningsinriktning där vissa insatser sker via aktörer utanför den egna organisationen. T ex finns det samhällsmedicinska funktioner och folkhälsoenheter i övriga landet som förlorat sin ursprungliga strategiska inriktning eftersom förståelsen för frågornas karaktär och medföljande arbetssätt inte funnits inom organisationen. Det är därför viktigt att de strategiska folkhälsouppdragen kontinuerligt återkopplas till landstingsledningen samt ansvarigt politiskt organ för synliggörande av nyttan med denna typ av uppdrag. 15

3.2 Befolkningsinriktade verksamheter som representerar en eller flera av folkhälsans bestämningsfaktorer Med Befolkningsinriktade verksamheter som representerar en eller flera av folkhälsans bestämningsfaktorer avses landstingsverksamheter med befolknings- snarare än individfokus och med uppdrag som inte primärt har folkhälsosyfte men ändå är av sådan relevans. 3.2.1 Kulturverksamheten Kulturverksamheten (teater, musik, dans, film, museum, länsbibliotek m m) representerar bestämningsfaktorn kultur och sorterar under Målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället, samt Målområde 3. Barns och ungas uppväxtvillkor. Kultur är en flerdimensionell bestämningsfaktor för hälsa. Befolkningsstudier har visat att dödligheten är lägre 4 bland dem som ofta deltagit i kulturella evenemang. Detta gäller oavsett kön, ålder (< 70 år), fysisk aktivitet och sociala nätverk. Kultur kan konsumeras i form av upplevelser som teater, konserter, museibesök m m men är också förknippat med förståelsen för samhället, demokratiska processer, politik och valdeltagande. Kultur utgör således bestämningsfaktor för hälsa både i form av levnadsvana och livsvillkor 5. Kultur som levnadsvana innebär att t ex teater, konserter, film, museibesök bidrar till berikande fritid, rekreation och upplevelser medan kultur som livsvillkor mer åsyftar delaktigheten i samhällslivet, insikt och förståelse för demokrati, känslan av att kunna påverka m m. De bägge dimensionerna av kultur är dock nära förknippade då kultur som upplevelse kan initiera ett engagemang mot samhällsfrågor och i viss mån även tvärtom. Kulturkonsumtionen är dock ojämnt fördelad i befolkningen utifrån utbildningsnivå 6, då grupper med högre utbildning konsumerar mer kultur än grupper med lägre utbildning. Få beteenden skiljer sig så markant mellan kort- och långtidsutbildade som kulturkonsumtion. Universitetsutbildade konsumerar två till tre gånger mer kultur än dem med enbart grundeller folkskola 7 och sambandet slår igenom även beträffande samma gruppers barn 8. Nationella folkhälsokommittén poängterar i sitt slutbetänkande 9 kulturens betydelse för hälsan. Kommittén konstaterar att ett aktivt deltagande, särskilt från utsatta grupper, sannolikt skulle medföra en bättre och mer jämlik hälsa i befolkningen. För att åstadkomma 4 Nationella Folkhälsokommittén; Levnadsvanor 2. Underlagsrapport nr 6.. (1999). s. 55. 5 Se Bilaga 1 för redogörelse av begreppen och dess teoretiska ram. 6 Nationella Folkhälsokommittén; Levnadsvanor 2. Underlagsrapport nr 6.. (1999). s.52-53. 7 Ibid 8 41 procent av alla barn i åldrarna 3 8 år vars föräldrar enbart har utbildning på folkskole-/grundskolenivå hade under år 1996 besökt något musikevenemang. Motsvarande siffra för barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning var 70 procent. Kulturen en viktig bestämningsfaktor för folkhälsan: Dokumentation från en hearing om kultur och hälsa på Medelhavsmuseet i Stockholm den 29 januari 2003. 9 Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan, slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén: SOU 2000:91 16

detta bör samhällsinstitutioner för kultur, utbildning, folkbildning, fritid, folkhälsa, sjukvård och omvårdnad samverka. I regeringens proposition Mål för folkhälsan (2002/03:35) poängteras kulturens betydelse särskilt under målområde 1 (Delaktighet och inflytande) "...För att nå det övergripande folkhälsomålet skall särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer...". Målområde 3 i det Nationella folkhälsomålet rör barns och ungas uppväxtvillkor. I en kommentar till målområdet skriver regeringen: "Att göra kulturen tillgänglig för så många människor som möjligt är ett viktigt mål för kulturpolitiken. Att ge barn och ungdomar möjlighet att på jämställda och jämlika villkor delta i kulturlivet och få ett eget utrymme för kreativitet och eget skapande i olika verksamheter är också viktigt för att skapa trygga och goda uppväxtvillkor. Målen för kulturpolitiken är därför viktiga och ändamålsenliga även ur ett folkhälsoperspektiv." Det statliga Kulturrådet verkar för att kulturkonsumtion bland olika grupper i samhället ska bli mer jämlik bl a utifrån ett folkhälsoperspektiv. Kulturrådet har ett uppdrag att sammanställa åtgärder som leder till en mer jämlik kulturkonsumtion med hänvisning till det övergripande Nationella Folkhälsomålet. Det är dock viktigt att påpeka i sammanhanget att kopplingen mellan kultur och folkhälsa inte alls förutsätter en innehållsmässig anpassning inom kulturen. Kultur som bestämningsfaktor för folkhälsa betyder således inte att konst, teater, utställningar m m innehåller ett hälsobudskap el dyl. 3.2.2 Riktlinjer för Kulturverksamheternas uppdrag utifrån befolkningsmålet Landstingets olika kulturverksamheter ska ha kännedom om hur kulturkonsumtionen ser ut i befolkningen i stort samt vilka grupper man når respektive inte når med de egna verksamheterna. Särskilt prioriterade målgrupper ska definieras. Strategier ska finnas för att nå högprioriterade men uppenbart underrepresenterade grupper. Särskild vikt ska läggas vid urskiljande variabler som kön, ålder, svensk/utländsk bakgrund, funktionshinder samt socioekonomisk status/utbildningsnivå. Resultat från Landstingets befolkningsstudier som t ex Liv & Hälsa (vuxen/ung) ska presenteras vid och genom landstingets kulturverksamheter. Samverkan med andra samhällsaktörer är angeläget som medel för måluppfyllelse. 17

3.2.3 Fritids-/Friluftslivsverksamheten Fritids-/Friluftslivsverksamheten (Nynäs, Hedlandet mm) representerar bestämningsfaktorerna rekreation och fysisk aktivitet och sorterar under Målområdena 5. Miljöer och produkter samt Målområde 9. Fysisk aktivitet. Möjligheter till rekreation i skog och mark är en betydelsefull hälsofrämjande faktor och utgör en egen utvecklingsindikator inom de Nationella folkhälsomålen. Det har också visat sig att möjlighet till rekreation i t.ex. natur- och grönområden, genom kultur-upplevelser eller skapande verksamhet, påverkar människors förmåga att återhämta sig från olika stressdepressions- och s k utbrändhetssyndrom. I övrigt bidrar friluftsliv även till bättre miljömedvetenhet och förståelse för en hållbar förvaltning av vårt natur- och kulturarv. Förutom rekreationsaspekten innebär friluftsliv ofta även utövande av fysisk aktivitet vilket är en av de starkaste bestämningsfaktorerna för hälsa. Liksom i fallet med kulturaktiviteter visar sig dock deltagandet i friluftsliv snedfördelat utifrån utbildningsnivå då högutbildade samt barn 10 till högutbildade utövar friluftsliv betydligt mer än lågutbildade. Svenskar utövar också friluftsliv oftare än invandrare, i synnerhet inom första generation. 3.2.4 Riktlinjer för Fritids-/Friluftslivsverksamhetens uppdrag utifrån befolkningsmålet Landstingets verksamheter för friluftsliv ska ha kännedom om hur vanor kring friluftsliv ser ut i befolkningen i stort samt vilka grupper man når respektive inte når med den egna verksamheten. Särskilt prioriterade målgrupper ska definieras. Strategier ska finnas för att nå högprioriterade men uppenbart underrepresenterade grupper. Särskild vikt ska läggas vid urskiljande variabler som kön, ålder, svensk/utländsk bakgrund, funktionshinder samt socioekonomisk status/utbildningsnivå. Resultat från Landstingets befolkningsstudier som t ex Liv & Hälsa (vuxen/ung) ska presenteras vid och genom landstingets verksamheter för friluftsliv. Samverkan med andra samhällsaktörer är angeläget som medel för måluppfyllelse. 3.2.5 Utbildningsverksamheten Utbildningsverksamheten (Folkhögskolor, Naturbruk) representerar bestämningsfaktorn utbildningsnivå och berör Målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället, Målområde 2. Ekonomisk och social trygghet samt Målområde 3. Barns och ungas uppväxtvillkor. I Mål för folkhälsan (2002/03:35) beskrivs utbildningens betydelse: Att kunna erbjuda utbildning för de personer som behöver det är en viktig uppgift för samhället och för hälsoutvecklingen i befolkningen. Regeringens strategi för att uppnå målet att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation är att satsa på ett brett utbud av vuxenutbildning, öppen högskoleutbildning samt särskilda satsningar på invandrare och funktionshindrade, där hänsyn tas till kvinnors och mäns särskilda behov och förutsättningar. Utbildningsnivå utgör dubbel bestämningsfaktor för hälsa genom både en direkt men även indirekt betydelse. Med detta avses att utbildningsnivå har dels en fristående betydelse för hälsan men även att högre utbildning ger större sannolikhet för hälsosamma levnadsvanor (rörande tobak, kost, motion m m). Möjligheter till vidareutbildning, yrkesutbildning och omskolning är således av stark betydelse för en positiv utveckling av folkhälsan. Ur ett 10 Är det inne att vara ute? en studie av friluftsaktiviteter bland ungdomar, Erik Backman Idrottshögskolan Rapport nr 3 i serien Skola-Idrott-Hälsa, December 2004. 18

folkhälsoperspektiv bör utbildning göras särskilt tillgänglig för grupper som har en svag utbildningstradition. Landstingets externa utbildningsverksamhet består av naturbruksgymnasium samt folkhögskolor. Folkhögskolorna omfattas av folkbildningens fyra övergripande syften som till stor del är en accentuering av folkhälsoperspektivet på utbildning. De fyra övergripande syftena är: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet Enligt Folkbildningens Framsyn 11 ska folkhögskolorna framöver ytterligare skärpa sina insatser för att nå utsatta människor och grupper 3.2.6 Riktlinjer för Utbildningsverksamheternas uppdrag utifrån befolkningsmålet Landstingets utbildningsverksamheter (Folkhögskolor, Naturbruk) ska ha kännedom om hur utbildningskonsumtionen ser ut i befolkningen i stort samt vilka grupper man når respektive inte når med den egna verksamheten. Särskilt prioriterade målgrupper ska definieras. Strategier ska finnas för att nå högprioriterade men uppenbart underrepresenterade grupper. Särskild vikt ska läggas vid urskiljande variabler som kön, ålder, svensk/utländsk bakgrund, funktionshinder samt socioekonomisk status/utbildningsnivå. Publika aktiviteter (öppet hus, konserter, utställningar m m) som arrangeras, ska informeras och i övrigt göras tillgängliga för mindre resursstarka grupper. Landstingets folkhögskolor ska fortsatt medverka i och följa det påbörjade systematiska nationella kvalitetsarbetet för folkbildningen, med grund i folkbildningspropositionen 2006. Resultat från Landstingets befolkningsstudier som t ex Liv & Hälsa (vuxen/ung) ska presenteras vid och genom landstingets utbildningsverksamheter. Samverkan med andra samhällsaktörer är angeläget. 11 Folkbildningsrådets framtida inriktning mot 2010 talet framtagen utifrån bl a 117 rådslag med ca 7500 deltagare. 19

3.2.7 Organisationsbidrag Organisationsbidrag (Sörmlandsidrotten, sociala stödverksamheter, pensionärsorganisationer, ungdomsorganisationer, friluftsverksamheter, kulturorganisationer, politiska ungdomsförbund mm) representerar bestämningsfaktorn socialt stöd/sociala nätverk samt ytterligare specifika bestämningsfaktorer inom de olika organisationer som stöds. Verksamheten med Organisationsbidrag berör Målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället samt ytterligare målområden inom de specifika understödda organisationerna. Deltagande i föreningsverksamhet och organisationsliv stimulerar sociala kontakter och bygger viktiga sociala nätverk för individen. Socialt stöd är en mycket betydelsefull bestämningsfaktor för hälsa och skyddar även i händelse av livskris, sjukdom m m. Organisationslivet bidrar till att introducera och upprätthålla demokratiska värderingar och strukturer vilket är en ytterligare dimension av s k socialt kapital. I Mål för folkhälsan (2002/03:35) påpekas: Folkrörelsepolitiken har som mål att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Vid sidan om de olika sociala aspekterna på verksamheten med organisationsbidrag finns åtskilliga andra hälsofrämjande aspekter utifrån den verksamhet som bedrivs inom de olika understödda organisationerna. Sörmlandsidrotten är t ex huvudorganisation för i stort sett all föreningsbunden fysisk aktivitet som utövas i länet av barn och ungdom. Den föreningsbundna fysiska aktiviteten har över tid fått en allt större betydelse då den s k spontanidrotten avtagit. Även verksamheten inom övriga understödda organisationer har ofta en tydlig relation till för hälsan betydelsefulla bestämningsfaktorer. Kultur-, studieförbund- och friluftslivsorganisationer berör hälsans bestämningsfaktorer på samma sätt som beskrivs under kopplingarna till landstingets egna kultur-, utbildnings- och friluftsverksamheter. Drogförebyggande organisationer adresserar tydligt levnadsvanor som alkohol, tobak och narkotika (samt doping). De politiska ungdomsförbunden har en stor betydelse för det demokratiska samhällets fortlevnad och utveckling. I ungdomsförbunden får många unga människor grundläggande utbildning i demokratins spelregler och möjligheter. Ungdomsförbunden utgör också en plattform från vilken den yngre generationen kan driva sina frågor och därmed påverka samhällsutvecklingen. Efter ett utvecklingsarbete år 2004 med revidering av kriterierna för landstingets organisationsbidrag har folkhälso- och befolkningsperspektivet haft en framträdande roll vid fördelning av stöd. Bl a har dessa urvalskriterier varit av avgörande betydelse: Organisationerna skall vid sidan om medlemsinriktade aktiviteter även bedriva befolkningsinriktad verksamhet. Organisationerna skall rikta de befolkningsinriktade insatserna främst mot utsatta grupper Organisationerna skall aktivt söka samverkan med andra föreningar/organisationer eller offentliga verksamheter 3.2.8 Riktlinjer för Organisationsbidrags-verksamhetens uppdrag utifrån befolkningsmålet Landstingets bidragsverksamhet till olika typer av organisationer och föreningar ska omfatta kriterier som stärker organisationernas befolkningsperspektiv, jämställdhet samt förmåga att nå icke-etablerade grupper. Organisationernas samverkan med andra samhällsaktörer är angeläget som medel för måluppfyllelse. 20

3.2.9 Demokrati- och jämställdhetsfrågor/verksamhet Demokrati- och jämställdhetsfrågor/verksamhet representerar bestämningsfaktorerna inflytande, diskriminering och genus. Verksamheten med Demokrati- och jämställdhetsfrågor berör Målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället samt Målområde 3. Barn och ungas uppväxtvillkor. Delaktighet och inflytande i samhället utgör några av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan och utgör portalformulering vid Målområde 1 i de Nationella folkhälsomålen. Delaktighet och inflytande är väsentligt i en mängd skiftande sammanhang i skolan, på arbetsplatser, i föreningslivet samt inte minst som allmän upplevelse av att tillhöra samhället. Valdeltagandet i Sverige visar dock en minskning under de senaste två decennierna. Minskningen är främst påtaglig när det gäller förstagångsväljare och utländska medborgares deltagande i kommunalval. Detta indikerar att många i dessa grupper upplever bristande delaktighet eller möjlighet till inflytande vilket på sikt kan få konsekvenser för folkhälsan. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Av de jämställdhetspolitiska delmålen är det framförallt delmålen som rör en jämn fördelning av makt och inflytande samt lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger som bör uppmärksammas i det folkhälsopolitiska arbetet. Landstinget har, vid administrativa enheten, ett uppdrag att bevaka och utveckla demokratioch jämställdhetsfrågor. Arbetet med dessa frågor har en tydlig koppling till folkhälsan då centrala bestämningsfaktorer berörs. Egenvärdet i stärkandet av demokrati och jämställdhet kan lätt kompletteras med samma frågors folkhälsorelevans. 3.2.10 Riktlinjer för Demokrati- och jämställdhetsfrågor/verksamhetens uppdrag utifrån befolkningsmålet Landstinget har ett uppdrag att bevaka och utveckla demokrati- och jämställdhetsfrågor internt men också ur ett befolkningsperspektiv. Arbetet med dessa frågor omfattar centrala bestämningsfaktorer för folkhälsan. Folkhälsorelevansen bör dock påtalas och tydliggöras i mesta möjliga sammanhang och skrivningar rörande demokrati- och jämställdhetsfrågor. Aktuella handläggare bör ha grundläggande kännedom om sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Demokrati- och jämställdhetsfrågor bör beredas i nära samverkan med företrädare för det strategiska folkhälsouppdraget i landstinget. För att för att stärka befolkningens delaktighet och inflytande är det av vikt att allmänheten ges mest möjliga insyn i de politiska processerna och besluten i landstinget. Information om detta bör produceras i varierande form, språk och omfattning för att nå största möjliga antal undergrupper i befolkningen. Nya former för allmänhetens dialog med landstingets politiker bör likaså utvecklas. 21