Nämndens underlag för övergripande plan med budget

Nämndens underlag för övergripande plan med budget Socialnämnden 2016

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Ansvarsområden och volymmått... 6 2.1 Socialnämnden... 6 3 Övergripande mål och resultatmål... 9 4 Tillväxt, jobb och egen försörjning... 10 4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 10 4.2 Resultatmål... 13 4.3 Indikatorer... 13 5 Attraktiva boende- och livsmiljöer... 15 5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 15 5.2 Resultatmål... 15 5.3 Indikatorer... 16 6 Utbildning... 17 6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 17 6.2 Resultatmål... 17 6.3 Indikatorer... 18 7 Omsorg och trygghet... 20 7.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 20 7.2 Resultatmål... 22 7.3 Indikatorer... 22 8 Kultur, idrott och fritid... 26 8.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 26 8.2 Resultatmål... 26 8.3 Indikatorer... 26 9 Hållbar miljö... 28 9.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 28 9.2 Resultatmål... 28 9.3 Indikatorer... 28 10 Ekonomi och organisation... 30 10.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 30 10.2 Resultatmål... 32 10.3 Indikatorer... 32 2

11 Prioriteringar av investeringar... 34 12 Bilaga: Nya upphandlingar... 35 Bilagor Bilaga 1: Prognos resursbehov 2016 3

1 Inledning Under våren 2015 tog kommunen fram en rapport för samhällsplanering på längre sikt. Rapporten heter Case 2030 och utgår ifrån Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) identifierade trender som kommer påverka den kommunala verksamheten. I omvärldsanalysen som socialnämnden genomförde, i samband med rapporten, identifierades ett flertal utmaningar som kommer att påverka verksamheten nästa år och flera år framöver. I framtiden kommer invånarna ha ökade och helt nya krav på välfärden. Nämndens utmaning kommer att vara att möta dessa nya krav på kvalitet, tillgänglighet och flexibilitet. Fler kommer behöva samhällsvård och därför blir det viktigt att utveckla effektiva insatser tillsammans med skola och andra aktörer. Socialnämnden ser redan idag ett växande behov av individanpassade insatser som är riktade till barn, unga och deras föräldrar. Det kommer att finnas ett behov av att erbjuda flera insatser samtidigt till individerna, vilket kommer ställa stora krav på aktörernas samsyn, samverkan och tydlig verkställighet. Ett generationsskifte kommer påverka Socialnämnden på många sätt. Den yngre generationen socionomer ställer helt nya krav på sin arbetsplats och karriärmöjligheter. En socionomutbildning ger ca 30 olika karriärmöjligheter vilket innebär att många nya och erfarna socionomer väljer en karriär inom områden som erbjuder hög lön, bättre löneutveckling och en arbetsgivare som erbjuder bättre specialiseringsmöjligheter. Allt fler unga socionomer är mindre intresserade av chefs och ledarskap vilket kommer på längre sikt resultera i ökad brist på chefer inom socialtjänsten. Färre chefer innebär mindre tid för den enskilda medarbetaren då grupperna tenderar att bli allt större och det kan bli svårare att ta snabba beslut. För Socialnämnden är det viktigt att fortsätta utveckla arbetsmiljön, fungerande arbetsbelastning, arbetsuppgifternas karaktär och verka för att hitta nya sätt att ge administrativ avlastning till socialsekreterare inom myndighetsutövningen. Genom denna utveckling kan socialförvaltninen förbli en attraktiv arbetsplats. Under flera år har urbaniseringen ökat, där ungdomar söker sig till städer i allt högre grad. Detta innebär att ungdomar med högre utbildningar flyttar till större städer. Ungdomarna återvänder inte heller tillbaka till Katrineholm efter att de har slutfört sina studier på universitet och högskola. Det finns en stor risk att segregeringen i samhället ökar om trenden fortsätter utvecklas som den har gjort under de senaste åren. Tillsammans måste vi lyfta upp det som är unikt med kommunen. Katrineholm måste visa upp sina upplevelsemiljöer och skapa möjligheter att kombinera arbetsliv med fritid. Socialförvaltningen ska vara attraktiv arbetsplats för de som vill arbeta på ett nyskapande sätt. Socialnämnden ska tillsmans med övriga aktörer verka för att Katrineholm ska vara en attraktiv kommun för de som vill flytta till kommunen och de som vill bilda familj. Kommunens invånare söker i ökad utsträckning efter hållbara transportlösningar. Socialnämnden bedömer att invånarna kommer ställa större krav på tillgänglighet, särskilt från de invånare som bor på landsbygden. Behovet kommer öka för elektronisk kommunikation, mobil socialtjänst, mobil öppenvård som når invånare som inte kan ta sig till socialförvaltningen eftersom de exempelvis bor långt ute på landsbygden. I andra fall behöver kommunen se över behovet av en mötesplats i form av kontaktcenter för invånare. Genom ett kontaktcenter kan invånarna, på en och samma plats, möta representanter från kommunens olika verksamheter och andra myndigheter. Exempelvis socialsekreterare, arbetsmarknadscoach, arbetsförmedlare och handläggare från försäkringskassan med flera. Ny teknik förändrar beteenden hos invånarna och verksamheten. Majoriteten av alla hushåll o Katrineholm har uppkoppling till Internet och uppkopplingen på landsbyggden utvecklas allt snabbare. Socialnämnden behöver anpassa sin verksamhet för att kunna erbjuda mer 4

lättillgängliga digitala tjänster till invånarna. Nämnden kommer framöver behöva se över behovet av att utveckla chattfunktion, där invånare kan chatta med socialsekreterare och utveckla informativa webbinarier som är riktade till invånare som söker information om socialtjänstens insatser. Ny teknik har också gett socialtjänsten en större tillgång på information om klienternas behov, insatsernas effektivitet och verksamhetens kostnader. Nämndens utmaning är att hitta effektiva former för analys av information som finns inom verksamhetens system. Statistik ska omvandlas till fakta vilka, förutom att vara nödvändigt underlag för beslut och prioriteringar är en förutsättning för nämnden att formulera mål som ska uppnås. Socialnämnden behöver, med stöd av kommunens övergripande IT funktion, hitta IT lösningar som skapar tid. Socialsekreterare inom myndighetsutövning har höga krav på journal och dokumentationsföring. De administrativa kraven, i kombination med nuvarande teknik, har resulterat i att socialsekreterarnas tid för samspel med klienten har fått offras för att hinna med dokumentationen. Bland de största faktorerna som skapar värde i det sociala arbetet är mötet och samspelet med klienten. I nämndens arbete med ständiga förbättringar så ska värdeskapande faktorer ges mer utrymme i det vardagliga arbetet. Polariseringen av inkomster, hälsa och åsikter ökar. Skillnaderna i invånarnas levnadsförutsättningar har ökat under en längre tid och Katrineholms demografiska utveckling gör att allt färre ska försörja allt fler. Många kvinnor och män, inrikes födda och nysvenskar, saknar idag ett jobb att gå till. All den kunskap, ambitioner och utvecklingspotential som dessa invånare har måste man ta tillvara på för att öka sysselsättningen i Katrineholm. Socialnämnden har i flera år uppmärksammat att en ökad andel av invånarna lider av psykosociala funktionsnedsättningar samt att ungdomarna har börjat förändra attityd till droger som spice eller cannabis. Det krävs mer förebyggande arbete som är riktad till riskbruk och effektivare insatser till samsjuka som har psykiska funktionsnedsättningar kombinerat med ett missbruk eller som har haft ett tidigare missbruk. Historiskt sätt har tillfälliga trender inom socialtjänsten styrt vilken metod som har ansetts vara mest värdefull för den enskilda individen. Lokala arbetssätt, rutiner och kommunens förutsättningar samt socialsekreterarnas personliga värderingar har alltför stor betydelse i det sociala arbetet. Socialnämnden måste skapa en förutsägbarhet och likabehandling som genomsyrar det sociala arbetet och detta ska uppnås genom att socialförvaltningens personal ska jobba utifrån kvalitetsledningssystemet. Offentliga tjänster blir relativt sett allt dyrare. Allt fler kommuner har börjat erbjuda gör-detsjälv - lösningar till sina invånare så att minimal administrativ handläggning ska göras av handläggare. Trenden ställer krav på effektivisering av de personalintensiva verksamheterna i kommunen då tjänst per invånare blir allt dyrare. Utvecklingen kommer troligen leda till att personal kommer ersättas av tekniska hjälpmedel i verksamheter som inte är beroende av ett större samspel mellan individer. Socialnämnden kommer jobba för att kunna erbjuda hjälp-tillsjälvhjälp till invånare som söker stöd och som socialförvaltningen bedömer har god förmåga att förändra sin livssituation på egen hand. Socialförvaltningen möter däremot sällan denna grupp av människor, invånarna som söker stöd är i regel i stort behov av möten och ett nära samspel med socialsekreterare eller behandlare. 5

2 Ansvarsområden och volymmått 2.1 Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap. 3 ska samtliga insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Utförande av insatser inom socialtjänsten genomförs av personal med relevant utbildning och erfarenhet. Kvalitet i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är en skyddslag för barn och unga under 21 år och ett komplement till socialtjänstlagen, när nödvändig hjälp och stöd inte kan ges med samtycke från barnet och/ eller dennes föräldrar. Socialtjänsten kan komma med förslag på olika typer av lösningar för att föräldrarna ska få det stöd de behöver för att barnet/barnen ska ha det bra. I de fall där vare sig föräldrarna eller barnet/barnen samtycker till socialtjänstens förslag kan LVU användas för att se till att vården kan ges. För att vård ska kunna ges, med stöd av LVU, måste socialnämndens utsedda utskott ansöka och få detta beviljat hos Förvaltningsrätten. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är ett annat komplement till socialtjänstlagen och kan tillämpas då möjligheterna att tillgodose en missbrukares behov av vård i frivillig form är uttjänta eller har varit otillräckliga. Vården enligt LVM syftar till att avbryta en destruktiv utvecklig av ett missbruk och motivera klienten till behandling som kan leda till missbruksfrihet. För att vård ska kunna ges, med stöd av LVM, måste socialnämndens utskott ansöka och beviljas detta hos Förvaltningsrätten. Enligt skuldsaneringslagen 2 ska kommunerna lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och betalningsplanens löptid. Socialnämnden erbjuder budget- och skuldrådgivning till Katrineholms och Vingåkers skuldsatta invånare. I arbetet med försörjningsstöd har gällande lagstiftning gett socialförvaltningen två uppdrag. Det primära uppdraget är att stödja den enskilde så att denne blir självförsörjande. Det sekundära uppdraget handlar om att i väntan på att den enskilde är självförsörjande har denne, under vissa förutsättningar och efter behovsprövning, rätt till bistånd i form av försörjningsstöd. Till socialnämndens uppgifter hör även handläggning av serveringstillstånd samt tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen. Som grund för bedömning av serveringstillstånd ligger alkohollagen och andra tillämpliga lagtexter. Socialnämnden är personuppgiftsansvarig för personuppgifter i register inom nämndens verksamhetsområde. Socialnämnden ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna ungdomar, råd och stöd för utsatta kvinnor, insatser mot familjevåld, budgetrådgivningen och handläggning enligt skuldsaneringslagen. För att kunna nå personer i ett tidigare skede och för att kunna ge vård på hemmaplan har socialnämnden utvecklat olika former av öppenvårdsinsatser såsom Mercur och Familjeenheten. Nämndens driver även ett eget hem för vård och boende (HVB) som heter Kollektivet HVB samt ett lägenhetsboende för ungdomar som heter Klivet. Vårdförbundet Sörmland bedriver familjerådgivning och institutionell behandling vid Vårnäs behandlingshem för kommunens räkning. Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni2015 Prognos 2015 Prognos 2016 6

Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Antal hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd, genomsnitt per månad 1 031 713 700 750 Antal sociala kontrakt 130 130 Antal stadigvarande alkoholtillstånd 33 31 33 33 Antal kvinnofridsärenden 150 160 Antal besök budget- och skuldrådgivning samt skuldsanering Antal utnyttjade vårddygn på institution, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på institution, vuxna Antal utnyttjade vårddygn i familjehem, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på Vårnäs, öppet intag 655 550 5 899 4 801 7 751 8 000 8 145 4 119 8 500 8 500 21 735 10 311 22 000 24 000 1 612 800 1 606 1 610 Antal inkomna aktualiseringar 4 140 2 224 4 240 4 340 Antal startade utredningar 1 857 926 1 900 1950 Antal avslutade utredningar 1 891 913 1 850 1 850 Antal pågående utredningar 2 248 2 261 2 298 Antal pågående insatser, kontaktfamiljer/kontaktpersoner 166 113 110 100 Förslag till förändring av volymmått Följande volymmått föreslås förändras/tas bort/läggas till Antal stadigvarande alkolholtillstånd Antal besök budget- och skuldrådgivning samt skuldsanering Förslag till förändring Ändras till; Antal stadigvarande serveringstillstånd Tas bort 2.1.1 Kommentarer till volymmått För perioden januari till juni 2015 så redovisar Socialnämnden ett relativt högt antal utnyttjade vårddygn på institution för barn och unga. Till en viss del beror årets ökning på förvaltningens kvalitetarbete, allteftersom verksamheten har kommit i kapp med ärendeinflödet så har det visat sig att många som har väntat på insats tidigare åren är i behov av behandling på institution. En annan orsak till den redovisade ökningen är ensamkommande barn och unga som placerad på institution. Ensamkommande barn och unga som placeras på institution kommer troligen att öka eftersom antalet asylsökande barn och unga som söker asyl i Sverige förväntas fortsätta öka år 2016, jämfört med år 2015. Socialnämnden har under året även haft många vuxna placerade på institution. En utmaning som nämnden har tampats med är behandling av samsjuka som har en psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruksproblematik. Dessa individer har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter inom olika livsområden, vilket innebär att de inte klarar av att sköta egen bostad och allmänt förekommande vardagssysslor. En särskild utredning har genomförts kring samsjuka och utredningen har överlämnats till Kommunstyrelsen för vidare behandling. Socialnämnden bedömer att samsjuklighet kommer att öka under nästkommande år. 7

Antal placerade ban och unga på familjehem fortsätter hålla sig på en hög nivå. Det är många av kommunens barn och unga som är i behov av denna insats. En grupp som uppskattas öka bland familjehemsplacerade är ensamkommande barn och unga. Migrationsverket ser en trend att barn och unga som söker asyl i Sverige börjar bli allt yngre, under 13 år. Om Migrationsverkets prognos stämmer så kommer Socialnämnden behöva överväga uppväxtplacering för dessa barn. Barn bör inte vara institutionsplacerade när det handlar om en uppväxtplacering. Socialnämnden har ansvar för samtliga ensamkommande barn och unga som anvisas till kommunen fram till och med att det enskilda barnet fyller 21 år. 8

3 Övergripande mål och resultatmål 9

4 Tillväxt, jobb och egen försörjning Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling 4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Katrineholm växer och befolkningen förväntas öka med drygt 1 000 personer de närmaste fyra åren för att antalet invånare ska år 2018 uppgå till 34 000 invånare. Denna ambition innebär både ett större barnafödande och en större inflyttning till kommunen, vilket kommer ställa krav på Socialnämnden att ständigt anpassa sina processer och säkra en effektiv resursanvändning. Katrineholm fortsätter vara en attraktiv kommun att bosätta sig i. Det är fler som vill bosätta sig i kommunen och färre vill flytta till andra kommuner. Den stora efterfrågan på bostäder har gjort det väldigt svårt för kvinnor och män som en gång har förlorat sitt boende att få en andra chans då villkoren på bostadsmarknaden har hårdnat. Bostadsbristen i kommunen har medfört mycket stora kostnader för Socialnämnden eftersom nämnden behöver bevilja tillfälliga boenden för bostadslösa invånare. Det är inte bara försörjningsstödstagare utan även skuldsatta kvinnor och män som har en svag förankring på bostadsmarknaden och tvingas bo i andra hand eller är inneboende. Idag finns det många barnfamiljer som är bostadslösa och där har det varit nödvändigt att hitta ett boende utifrån ett barnperspektiv. Flera familjer har även många barn, vilket innebär att många familjer lever i trångboddhet och detta påverkar hela familjens situation. Utvecklingen, där bostadslöshet ökar i kommunen, förväntas öka under resterande delen av året och under år 2016. Utvecklingen kommer medföra höga kostnader för tillfälligt boende, sociala kontrakt och träningslägenheter. Socialnämnden bedömer att det finns ett behov av boendealternativ för kvinnor och män med funktionsnedsättning och behov av stöd för personer med psykisk ohälsa eller som är samsjuka. Nämnden ser att alltfler kvinnor och män från dessa målgrupper inte klarar de boendealternativ som finns idag. Det har medfört att en del blir kvar på exempelvis institutioner. Bristen på bostäder har även slagit hårt mot invånare som är i behov av någon form av behandling på hemmaplan. För ungdomar och familjer samt skuldsatta invånare med begränsade ekonomiska resurser slår bostadsbristen hårt. Socialnämnden efterfrågar en större vilja hos fastighetsägarna och det kommunala bostadsbolaget att till rimlig kostnad upplåta hyresrätter till ungdomar och kommunens utsatta invånare. För att hantera bostadsfrågorna på ett kostnadseffektivt sätt behöver hela kommunen ta ett samlat grepp om frågan. Från Socialnämndens sida har ett arbete påbörjats för att få en bättre uppföljning av sociala kontrakt som nämnden beviljar. Eftersom utvecklingen på bostadsmarkanden år 2016 bedöms vara i likhet med årets utveckling så kommer Socialnämnden behöva fortsätta använda resurser för att hantera detta och ge invånarna mer stöd och motivation till att klara ett eget boende. Utifrån att antalet nyanlända ökar i kommunen så kommer den demografiska utvecklingen även ställa nya krav på Socialnämndens utbud och innehåll i öppenvården. Redan idag kan socialnämnden se att den familjebehandling som erbjuds bygger på den svenska kulturen och de 10

normer som råder här. Det uppkommer kultur och kunskapskrockar mellan individsamhället och kollektivsamhället. Detta i kombination med andra saker som exempelvis individens krigsupplevelser, trauma, flykt med mera så kommer dagens insatser behöva anpassas. Socialnämnden ser även att nyanlända ensamstående mödrar har extra svårt i sin föräldraroll. Socialnämnden efterfrågar en större samverkan med andra professionella som exempelvis barnoch vuxenpsykiatrin så att tidigare insatser kan ges till de föräldrar- och barn som behöver stöd. I takt med att landsbygdsutvecklingen går framåt så kommer socialnämndens öppenvårdsinsatser göras tillgängliga på annat sätt. Lättillgänglig information på webben, möjlighet att ställa frågor på webben, generösa telefontider och fler hembesök kommer att vara en nödvändighet. Konjunkturinstitutets senaste prognos visar att både sysselsättningen och arbetslösheten kommer att öka något. Vanligtvis brukar en stigande sysselsättning medföra en sjunkande arbetslöshet. Men nu ökar utbudet av arbetskraft mer än sysselsättningen och det beror främst på att flyktingmottagningen till länet bedöms bli omfattande även under kommande år. På kort sikt ökar arbetslösheten men på längre sikt är det helt nödvändigt för företag och verksamheter i länet att få tillgång till mer arbetskraft. Arbetslösheten i Sverige beräknas bli 7,8 procent mot slutet av år 2015 och förväntas minska med ytterligare 0,3 procentenheter år 2016. I Södermanlands län prognostiseras däremot arbetslösheten stiga svagt både under år 2015 och år 2016. Vid utgången av år 2016 väntas 14 200 personer, eller 10,4 procent av den registerbaserade arbetskraften, vara arbetslösa i länet. Närmare 75 procent av de arbetslösa ingår i någon av de grupper som bedöms som särskilt utsatta för arbetslöshet. Det gäller personer med högst förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt äldre 55-64 år. Arbetsgivarna har samtidigt mycket svårt att hitta personal med vissa kompetenser, det handlar ofta om yrken med krav på högre eftergymnasial utbildning. Så många som 55 procent av de offentliga arbetsgivarna har haft svårigheter att hitta personer med rätt kompetens under de senaste åren i länet. I början av juni fanns det 1 571 öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Katrineholm. Det är en minskning med 6,3 procent jämfört med samma period föregående år. Det är fortfarande invånare med låg utbildningsnivå som har svårast att hitta ett arbete. Försäkringskassans senaste rapport visar att Katrineholms kommun har bland det högsta ohälsotalet i länet. Statistiken visar att det är dubbelt så många kvinnor än män i Katrineholm som får utbetalda dagar med sjukpenning inkl. arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen. Under år 2015 har antalet hushåll som behövt ansöka om försörjningsstöd ökat. Förutsatt att trenden fortsätter i samma riktning så kommer närmare 10 procent av Katrineholms kommuns invånare att ansöka om försörjningsstöd någon gång under år 2015. Det är en stor utmaning framåt att få fler kvinnor och män vidare till egen försörjning. Även ur ett barnperspektiv är det av största vikt att föräldrar kommer vidare till någon form av sysselsättning eller studier. En orsak till ökningen av antal hushåll som ansöker om försörjningsstöd kan vara att de som tidigare gått igenom Arbetslinjen nu återigen behöver hjälp med sin försörjning eftersom de är inte längre berättigade till ALFA-kassa med mera. Det är däremot inte alla av Arbetslinjens deltagare som kommer tillbaka. Bidragstiden för de som uppbär försörjningsstöd tenderar också att bli längre. Detta har sin orsak i att de försörjningsstödstagare som står nära arbetsmarknaden kommer ut i arbete medan de hushåll som fortsatt söker försörjningsstöd står längre ifrån arbetsmarknaden. Detta är en trend som många av Sveriges kommuner redovisar. Försörjningsstödstagare som står längre ifrån arbetsmarknaden har på grund av ohälsa, språk och sociala problem stora behov av rehabilitering och arbetsförberedande stöd för att komma 11

vidare till egen försörjning. Det är önskvärt att kommunens insatser anpassas till de utmaningar som försörjningsstödstagarna har. Detta kommer troligen att medföra ökade kostnader för kommunen då verksamheterna måste kunna möta upp förändringar av försörjningsstödstagarnas behov och insatserna måste vara mer individanpassade. Kommunerna runt om i landet visar att korta yrkesutbildningar är en framgångsrik insats som vänder sig till försörjningsstödstagare som står långt i från arbetsmarknaden. Det är önskvärt att denna insats kan utvecklas även i Katrineholm. Insatsen Arbetslinjen, Arbetslinjen 2.0 samt Arbetslinjen 3.0 har gett goda resultat, över flera år. Insatserna har påverkat hundratals personer och där många blev självförsörjande på grund av studier, ALFA kassa eller fortsatt anställning. För att minska försörjningsstödet krävs insatser som hjälper vidare till egen försörjning. Fortsatt god samverkan med Viadidakt, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är nödvändigt. Under 2015 har det initierats flera samverkansprojekt där flera nämnder och myndigheter går samman i syfte att snabbare komma fram till eventuella bakomliggande orsakerna till svårigheten att komma vidare till egen försörjning. Socialnämnden kommer fortsätta bidra till att främja kommunens företagsklimat. För att underlätta för restaurangägare att ansöka om serveringstillstånd och anmäla serveringsansvariga har socialförvaltningen bytt leverantör av e-tjänster. Leverantören tillhandahåller totalt elva e- tjänster gällande serveringstillstånd. Utbildningen Ansvarfull alkoholservering hålls en gång per år för restaurangägare och personal. Socialnämnden samverkar med flera myndigheter kring serveringstillstånd och bjuder in restaurangägarna till träffar två gånger per år. Tillsyner av krogarna i centrum kommer fortsätta genomföras enligt den tillsynsplan som socialnämnden fastställer varje år. I hela Sverige har ca 19 procent av befolkningen problem med att betala sina räkningar och det finns över 400 000 svenskar som har skulder hos Kronofogdemyndigheten. Därutöver finns ett stort antal personer som har skulder hos inkassobolag eller som på annat sätt har återkommande problem med sin ekonomi. Varje år tar Kronofogdemyndigheten emot ca 1, 2 miljoner ärenden och överskuldsättningen kostar samhället mer än 5 000 miljoner kronor per år. En del av den kostnaden belastar Katrineholm och denna överskuldsättning medför ett stort mänskligt lidande, som bland annat kan komma till uttryck genom fysisk och psykisk ohälsa. Enligt Kronofogdemyndighetens senaste rapport så har ca 4,3 procent av Katrineholms invånare ett ärende hos Kronofogden, vars totala skulder uppgår till ca 189 miljoner kronor. En del av kommunens skuldsatta invånare söker hjälp hos Socialnämndens budget-och skuldrådgivare, men långt ifrån alla. Socialnämnden har en stor utmaning framför sig för att försöka nå ut till kommunens skuldsatta invånare och stödja dem så att individerna kan få en överblick över sin ekonomi samt bryta passivitet genom att ge praktiska råd på hur den enskilde ska hantera och prioritera sina skulder. Socialnämnden ser också att klienterna inom budget- och skuldrådgivning har börjat ändras. Invånare som har börjat söka stöd har inte bara ekonomiska problem utan även andra problem kopplade till individens uppgivenhet och desperation. Personalen som möter dessa individer känner en stor glädje över att kunna medverka till att göra skillnad men eftersom antalet ärenden ökar så förväntas arbetsbelastningen fortsätta öka inom budget- och skuldrådgivningen. Socialnämndens utmaningar inom tillväxt, jobb och egen försörjning beräknas resursbehovet vara närmare 80 miljoner kronor under det nästkommande året, där 85 procent av resursbehovet är en direkt effekt av det prognostiserade konjunkturläget i kommunen. 12

4.2 Resultatmål Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål Invånarantalet ska öka till minst 34 000 personer vid mandatperiodens slut Ytterligare förbättrat företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Växande handel och besöksnäring Fler nystartade företag Fler ungdomar ska starta UF-företag Andelen deltagare i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som börjar arbeta eller studera efter avslutad insats ska öka Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka SOCN 4.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Invånarantalet ska öka till minst 34 000 personer vid mandatperiodens slut Invånarantal SCB befolkningsstatis tik Ytterligare förbättrat företagsklimat Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service SKL:s mätning Insikten. KKiK Udda år Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna Svenskt Näringsliv Kundnöjdhet avseende kommunens service och bemötande vid bygg-, trafik- och miljöärenden SBF baserad på kundenkät Kundnöjdhet avseende lokaler som KIAB tillhandahåller KIAB kundenkät Jämna år Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Andel av totala antalet branscher i Sverige som finns representerade i Katrineholms näringsliv Växande handel och besöksnäring Försäljningsindex för dagligvaruhandeln Handeln i Sverige, HUI Research AB Försäljningsindex för sällanköpsvaruhandeln Handeln i Sverige, HUI Research AB Detaljhandelns totala omsättning Handeln i Sverige, HUI Research AB Sysselsättning inom handeln Handeln i Sverige, HUI Research AB. Antal sysselsatta 16+ år inom total 13

Resultatmål Indikator Källa Omsättningen inom besöksnäringen Sysselsättning inom besöksnäringen detaljhandel TEM (turismekonomis k mätning) TEM (turismekonomis k mätning) Fler nystartade företag Antal nya företag Nyföretagarcentr ums Fler ungdomar ska starta UFföretag Andelen deltagare i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som börjar arbeta eller studera efter avslutad insats ska öka Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka Antal nya företag per 1000 invånare Antal nya företag som finns kvar efter tre år Antal elever som driver UF-företag Resultat vid avslut i kommunens arbets-marknadsverksamhet, andel deltagare som börjat arbeta Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, andel deltagare som börjat studera Andel deltagare som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning Andel personer med ekonomiskt bistånd som anvisas till Viadidakt som går vidare till studier eller arbete Andel invånare med tillgång till fiberbaserat bredband, i tätort resp landsbygd Andel invånare med tillgång till 100 Mbit/s bredband, i tätort resp landsbygd Nyföretagarcentr ums företagarbarome ter, Bolagsverket. KKiK Ung Företagsamhet Södermanland Viadidakt, SKL Viadidakt, SKL Viadidakt, Skolverket SOC Viadidakt PTS PTS Uppfölj ning Kommentar 14

5 Attraktiva boende- och livsmiljöer Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik 5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Socialnämnden har idag ansvar för många boenden i form av Kollektivet HVB, Klivet Ungdomsboende, träningslägenheter, sociala kontrakt och modulerna. Utöver det så placeras ofta personer på exempelvis camping och vandrahem eftersom det inte finns några andra boendealternativ tillgängliga i kommunen. För att kunna erhålla en trygg- och säker miljö för såväl för klienterna som för invånarna kommer en större andel av socialförvaltningens personal behöva arbeta kvällar och helger. Arbetet behövs utifrån ett förebyggande syfte, att förhindra vräkningar, skadegörelse eller återfall i missbruk och annan placering. Arbetet behövs också utifrån ett omvårdande syfte där förvaltningen ska kunna erbjuda stöd omgående. Socialnämndens öppenvårdsavdelning kommer fortsätta att delta på trygghetsvandringar och annat förebyggande arbete för att skapa en trygg och säker boendemiljö i Katrineholm. Likaså fortsätter arbetet med konsekvenser av brott som är ett förebyggande föreläsningsprogram som Socialnämnden och polisen genomför tillsammans. Socialnämnden kommer fortsätta ha en aktiv beredskap där utredare kan rycka ut vid allvarliga händelser inom kommunen som berör barn, unga och vuxna under icke-kontorstid. Socialförvaltningen förblir också en av de förvaltningar i kommunen som kommer fortsätta kunna nås dygnet runt. Nämnden har också det akuta ansvaret för krisstöd och sociala insatser genom gruppen för psykosocialt stöd till drabbade av krisen (POSOM) vid allvarliga händelser i kommunen. Ledningsgruppen i POSOM består av 9 medlemmar som kommer från kommunens olika förvaltningar, utöver dessa så ingår ytterligare 13 stödpersoner i gruppen. POSOM-gruppen hade planerat att under 2015 omarbeta de styrdokument som finns för gruppen, men inväntar kommunens övergripande dokument samt kommunens nya säkerhetschef. Under år 2015 startas detta arbete men måste slutföras och implementeras under år 2016. Socialnämnden beräknar att det resursbehovet som behövs för det förebyggande arbetet som förvaltningen behöver bedriva för att erhålla en trygg- och säker miljö, aktiv beredskap och krisstöd vid allvarliga händelser uppgår till närmare 5 miljoner kronor under år 2016. 5.2 Resultatmål Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål Ökat bostadsbyggande Andelen nöjda hyresgäster hos KFAB ska öka Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Fortsatt bra kommunikationer Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar 15

5.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Ökat bostadsbyggande Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus, totalt samt uppdelat på småhus respektive flerbostadshus SCB Kommunens försäljning av tomter för småhus och flerbostadshus SBF, egen av sålda tomter Andelen nöjda hyresgäster hos KFAB ska öka Kundnöjdhet avseende KFAB:s bostäder KFAB kundenkät Jämna år Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Tillgänglighet till kommunala lokaler Fortsatt bra kommunikationer Invånarnas bedömning av kommunikationerna SCB:s medborgarundersökning Udda år Antal resande med stadstrafiken (buss) Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Antal resande med landsbygdstrafiken (buss) Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Antal tågstopp i rusningstid vid Katrineholm Central (vardagar kl 06-09 samt 16-19 under normal säsong) Samtrafiken (tidtabellerna 56, 60, 61, 70, 80) Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar Andelen invånare som är nöjda med kommunens gång- och cykelvägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) SCB:s medborgarundersökning Udda år Andelen invånare som är nöjda med kommunens gator och vägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) SCB:s medborgarundersökning Udda år Vägunderhåll i förhållande till beräknat nyvärde STF 16

6 Utbildning Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå 6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Socialnämnden kommer fortsätta att utveckla samverkan med Bildningsnämnden. Nämnderna, med dess tillhörande förvaltningar, kommer tillsammans arbeta förebyggande med barn och deras föräldrar som uppvisar svårigheter inom skolan och relationer som kan leda till ett utanförskap. Nämndernas gemensamma arbete med barn- och ungdomar som inte har en kontinuerlig skolgång, Samtid, kommer även att fortsätta under nästkommande år. Ambitionen är att Samtid ska på sikt även omfatta lågstadiebarn. På grund av en sjukskrivning så har inte socialförvaltningen haft någon representerad i Samtid, sedan en tid tillbaka, men tjänsten kommer tillsättas under senare delen av år 2015. Föregående år startade socialnämnden det manualbaserade projektet SkolFam och även i detta projekt involverades Bildningsnämnden. Detta arbete ska fortsätta fram till slutet av år 2016. Projektet syftar till att systematiskt följa upp och genomföra åtgärder i samverkan med skolan och familjehemmen med avsikt att möjliggöra varje placerat barns skolgång utifrån målbilder som tar utgångspunkt i barnens inlärningskognitiva potential. Projektet SkolFam syftar till att successivt bli permanent verksamhet inom kommunen. Det är dock fortfarande oklart när SkolFam övergår från projektform till permanent verksamhet, sker det inför år 2016 så behöver särskilda medel avsättas för verksamheten. Social insatsgrupp är en arbetsmetod riktad mot ungdomar i riskzonen i samverkan mellan Socialnämnden, polisen och Bildningsnämnden. Socialnämnden och polisen har arbetat med att förbättra samverkan sedan en tid tillbaka och i september år 2015 är det planerat att arbetsmetoden ska träda i kraft. Om allt går enligt plan så kommer arbetsmetoden vara implementerad under år 2016. Socialnämndens verksamhet Ungdomssupport kommer fortsätta samverka med skolorna i kommunen. Samverkan omfattar både enskilda ärenden men även ett generellt förebyggande arbete. Efterfrågan på Ungdomssupportens stöd är stort och Socialnämnden bedömer att denna verksamhet kommer att behöva utökas under år 2016. I dag består verksamheten av två personer vilket bedöms vara för lite i relation till antalet skolor och årskullar så behöver och kommer behöva stöd under nästkommande år. I takt med utvecklingen av Socialnämndens projekt som förebygger utanförskap i ett tidigt skede och allt större efterfrågan på Socialnämndens deltagande i skolor och årskullar, så beräknas resursbehovet för detta arbete uppgå till närmare 3,5 miljoner kronor år 2016. 6.2 Resultatmål Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål Förskolan ska byggas ut efter behov Trygg och utvecklande förskoleverksamhet 17

Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka Höjd utbildningsnivå i kommunen Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar 6.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Förskolan ska byggas ut efter behov Trygg och utvecklande förskoleverksamhet Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat Minst 15 nya förskoleavdelningar ska öppnas under mandatperioden Andel barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum Antal barn per avdelning i förskolan Faktisk personaltäthet, antal närvarande barn per närvarande personal Kvalitetaspekter i förskola Föräldrarna ska vara nöjda med den verksamhet som bedrivs i Katrineholms förskolor Andel flickor och pojkar som går ut årskurs 1 som kan läsa Andel flickor och pojkar som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 Andel flickor och pojkar som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 6 Andel flickor och pojkar i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan Meritvärdet för flickor och pojkar i årskurs 9 Andel flickor och pojkar som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år BIF KKiK, egen BIF KKiK, egen BIF BIF BIF KKiK, egen BIF Qualis enkät till föräldrar BIF Skolverket Skolverket Skolverket Skolverket Skolverket Andel flickor och pojkar med SCB och 18

Resultatmål Indikator Källa Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka Höjd utbildningsnivå i kommunen Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar grundläggande behörighet till universitet och högskola Betygspoäng för flickor och pojkar efter avslutad gymnasieutbildning Antal barn per klass i förskoleklass-årskurs 3 Andel flickor och pojkar i årskurs 5 som har en positiv syn på skolan och undervisningen Andel flickor och pojkar i årskurs 8 som har en positiv syn på skolan och undervisningen Andelen flickor och pojkar som mår bra Andelen flickor och pojkar som inte använder tobak, alkohol eller droger Elevnärvaron vid skollunchen ska öka på högstadiet och Duveholmsgymnasiet Andel kvinnor och män som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning Andel kvinnor och män som börjat på universitet/högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning Andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktiga Antal personer som deltar i kommunens aktiviteter för att öka den digitala delaktigheten Skolverket SCB och Skolverket BIF KKiK KKiK Landstinget Sörmland, Liv & hälsa ung Landstinget Sörmland, Liv & hälsa ung STF Skolverket SCB och Skolverket SCB SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga, KTF Uppfölj ning Vart tredje år Vart tredje år Udda år Kommentar 19

7 Omsorg och trygghet Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i 7.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Sveriges Kommuner och landsting, SKL och Socialdepartementet har under 2014 arbetat fram en överenskommelse om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. I den satsningen ingår att ha en utförlig information på respektive kommuns och landstings webbplats om var man kan söka vård för barn och unga med psykisk ohälsa. Även om PRIO-satsningen inte kommer att fortsätta år 2016 så kommer Socialnämnden att fortsätta arbetet, tillsammans med Vård- och omsorgsnämnden, för att ha en bra information på kommunens hemsida. Barnens och ungdomars ökade användning av sociala medier och andra digitala kommunikationsmedel leder inte alltid till positiva effekter visar flertal nationella studier då individens sårbarhet ökar för de individer som redan är utsatta i samhället. Det vore önskvärt att kommunen sprider mer information och kunskap om digital kommunikation samt informera om vilket stöd som finns att tillgå i kommunen när någon utsätts för mobbing och kränkningar genom sociala medier. Detta arbete bör också kopplas till Socialnämndens Ungdomsmottagning där webben kan användas tydligare för att nå barn och unga i åldrarna 12 till 23 år. Ungdomar och vuxna med missbruksproblematik, psykisk ohälsa och behov av behandling förväntas fortsätta öka år 2016. Missbruksbilden har förändrats med åren från att den enskilde tidigare använt heroin, amfetamin, cannabis och alkohol till att man nu använder flera preparat samtidigt. Narkotikaproblemet har enligt Polismyndigheten i Sörmland blivit allt allvarligare. Antalet dödsfall i överdoser har ökat de senaste åren och problemen, speciellt bland ungdomar ökar. Det är framförallt heroin- och ectasymissbruket som har ökat i Sörmland jämfört med de fem senaste åren. Ökningen sker snabbast bland ungdomar. Det är mer vanligt med rökheroin bland 17-18 åringar. Hasch förekommer bland 14-15 åringar men är mer vanligt i åldern 18 år och uppåt. Många nätbutiker har slutat sälja Spice efter att många substanser narkotikaklassades i januari år 2015 och dels har drogen och den höga dödligheten fått mycket uppmärksamhet i medierna och därigenom fått ett dåligt rykte, enligt polisen. Användningen av Spice ökade kraftigt i Sörmland förra året och att flera överdoser rapporterades, bland annat i Katrineholm. I år har polisen börjat varna för så kallade bensodiazepiner. Normalt sett är det lugnande medel eller sömnmedel, men som i kombination med alkohol eller andra droger kan leda till aggressivitet. Den kanske mest kända sorten är det tidigare sömnmedlet rohypnol som länge använts av missbrukare i kombination med alkohol eller andra droger. Det nya preparatet, flubromazolam, är inte narkotikaklassat, men finns på listan över preparat som väntar på klassning av regeringen men i väntan på att preparatet narkotikaklassas så är den lätt att köpa på nätet. Den allvarliga situationen med missbruk återfinns i vår kommun och situationen kommer fortsätta att medföra mycket ökad tryck på kommunens Socialnämnd eftersom anmälningar från skola och polis ökar. 20

Behandlingshemmet Vårnäs, som erbjuder invånarna i Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Vingåkers kommuner att fritt och anonymt söka sig till behandlingshemmet för att genomgå behandling med avgiftning rörande sitt missbruk, har under året påtalat att antalet intagna missbrukare som fastnat i nätdroger har ökat markant de senaste åren. Framförallt så fortsätter nätdrogsmissbruket i åldersgruppen 18 till 30 år att öka. Socialnämnden bedömer att det kommer finnas fortsatt högt krav på sysselsättning eller arbetsträning för invånare med social problematik, missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Nämnden är beroende av att hela kommunen bidrar med att utveckla metoder för att ge fler klienter inom socialtjänsten tillgång till sysselsättning och arbetsträning, där målsättningen är att de på en längre sikt ska öka sina möjligheter till egen försörjning. Utan dessa alternativ bedömer Socialnämnden att verksamheten inte kan erbjuda klienterna insatser i tillräcklig omfattning för att det ekonomiska biståndet ska minska. Socialnämnden och kommunens invånare i de utsatta grupperna är beroende av hela kommunens insatser. För närvarande pågår en förstudie till familjecentral i Katrineholm. Socialnämnden och Bildningsnämnden genomför förstudien tillsammans med Landstinget. Med en familjecentral finns möjlighet att nå fler familjer som är i behov av stöd och med tidiga insatser kan annan problematik förbyggas. Regeringen har genomfört en utredning om olika boendeformer för ungdomar som bedrivs av kommunen och beviljas av socialtjänsten. I dag är det bara en boendeform där det finns krav på tillsyn av inspektionen för vård- och omsorg (IVO) och det är hem för vård eller boende (HVB). Socialnämnden ansvarar för ett HVB som heter Kollektivet. Enligt utredningen kommer även jourfamilj, familjehem och lägenhetsboende för ungdomar att innefattas av krav på innehåll och personaltäthet. För att Socialnämnden ska kunna leva upp till dessa kvalitetskrav som förändringen kommer innebära krävs flera åtgärder. Den stora förändringen för Socialnämndens öppenvårdsavdelning är att Klivet lägenhetsboende kommer kräva mycket större personaltäthet på kvällar och helger. Klivet kommer även behöva en kvalificerad föreståndare. I de nya nationella riktlinjerna för beroende- och missbruk kommer det framöver ställas krav på att kommunen ska erbjuda fler behandlingsmetoder. Socialnämnden har under delåret 2015 satsat på att utbilda personal i fler metoder, vid årsskiftet kommer kognitiv beteendeterapi (KBT) kunna erbjudas till klienterna. Enligt FN:s Barnkonvention och den svenska modellen för att säkerställa barnets rättigheter i samhället så ska föräldrar erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Stödet ska vara frivillig och styras av föräldrarnas egna behov av stöd. Stödet ska också erbjudas samordnat under hela barnets uppväxt. Länsstyrelsen rapporter visar att kommunerna i Sörmland har ett stort intresse av att utveckla stödarbetet till föräldrar med barn, särskilt i tonåren. Socialnämnden kommer framöver arbeta för att nå ut till fler familjer i behov av stöd. Nämndens öppenvårdsavdelning ska även fortsätta utveckla föräldrar-stödprogram i förebyggande syfte. Migrationsverket prognostiserar att över 10 000 ensamkommande barn och unga kommer att söka asyl i Sverige år 2016. Det är ungefär 2 000 fler ensamkommande barn och unga än vad Migrationsverket prognostiserar för år 2015. Katrineholms kommun har ingått en överenskommelse med Migrationsverket om att tillhandahålla tio asylplatser och fem platser för barn med permanent uppehåll (PUT) från och med första juli år 2015. Eftersom antalet ensamkommande barn och unga överskrider antalet överenskomna platser i Sverige så är det högst sannolikt att kommunens mottagande kommer fortsätta vara betydligt högre än det som anges i överenskommelsen. Socialnämndens verksamhet omfattar boende, omvårdnad och stöd för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar, liksom för dem som beviljats permanent uppehållstillstånd. De nästkommande åren behöver antalet platser öka både 21

i jour- och familjehem men även i lägenheter. Beroende på ålder och behov placeras barnet i första hand i jourhem eller på ett HVB, i sådana fall där kommunen tar emot väldigt unga ensamkommande barn är det mest lämpligt med en uppväxtplacering i ett familjehem. De ensamkommande ungdomar som idag finns placerade på HVB kommer successivt behöva integreras i samhället och där respektive individ behöver få en egen bostad. Socialnämndens arbete inom omsorg och trygghet är omfattande. Utvecklingen i demografin, lagändringar och allt mer ökad psykisk ohälsa uppskattas kosta Socialnämnden 82 miljoner kronor nästkommande år. Denna kostnadsbild kan dock komma att ändras, beroende på vad förstuden om familjecentralen, samsjuka och sociala kontrakt resulterar i. 7.2 Resultatmål Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov Ökad trygghet för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av service och omvårdnad för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för äldre i särskilt boende Minskad risk för undernäringför äldreomsorgens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum Fortsatt utveckling av socialnämndens insatser utifrån den enskildes behov Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare SOCN SOCN 7.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov Väntetid till särskilt boende inom äldreomsorgen KKiK, egen VOF Antal platser på demensavdelningar VOF Inleda byggnation av ett nytt äldreboende VOF/KFAB Ytterligare en gruppbostad ska skapas för unga med funktionsnedsättning VOF/KFAB Ökad trygghet för hemtjänstens brukare Personalkontinuitet inom hemtjänsten antal personer som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde KKiK, egen VOF Andel brukare inom hemtjänst som svarar att de är trygga i sin bostad Kompassen, egen VOF Udda år Väntetid till särskilt boende inom äldreomsorgen KKiK, egen VOF Andel brukare inskrivna i hemsjukvården med en Närvård Sörmland 22

Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar sam-ordnad individuell plan (SIP) Fortsatt utveckling av service och omvårdnad för hemtjänstens brukare Omsorgsoch serviceutbud hemtjänst KKiK, andel av maxpoäng. VOF. Andel brukare som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med den hemtjänst de har Socialstyrelsens brukarundersökn ing, KKiK Fortsatt utveckling av vård och omsorg för äldre i särskilt boende Kvalitetsaspekter inom särskilt boende för äldre KKiK, andel av maxpoäng. undersökning samt uppgifter från Äldreguiden och Palliativa registret Andel brukare inom särskilt boende som svarar att de är trygga i sin bostad Kompassen, egen VOF Udda år Andel brukare som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med sitt äldreboende Socialstyrelsens brukarundersökn ing, KKiK Minskad risk för undernäringför äldreomsorgens brukare Andel brukare i särskilt boende med risk för undernäring enligt bedömning i Senior Alert Kvalitetsregistret Senior Alert Andel av brukare i särskilt boende med bedömd risk för undernäring som har en planerad förebyggande åtgärd Kvalitetsregistret Senior Alert Andel brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är kortare än 13 timmar (med hänsyn till den enskildes önskemål) Kvalitetsregistret Senior Alert Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning Kvalitetsaspekter inom LSS-boende KKiK, andel av maxpoäng. VOF. Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som svarar att de är trygga i sitt boende Kompassen, egen VOF Udda år Kvalitetsaspekter inom LSS daglig verksamhet KKiK, egen VOF Andel brukare inom omsorg till personer med funktions-nedsättning som varit delaktiga i personlig planering avseende sin arbetssituation Kompassen, egen VOF Udda år Andel brukare inom omsorgen till personer med Kompassen, egen Udda år 23