Stenparkens växter Kom och njut av kryddväxter, gammaldags läkeväxter och den japanska hörnan
Välkommen till Stenparken Stenparken vid Geologiska muséet anlades 2001 och 2006 av Borlänge kommun. Intressanta stenar samsas här med många olika växter. I trädgården bakom muséet ligger tyngdpunkten på växterna. Här finns malört, fingerborgsblomma, humle, lavendel och timjan. Här hittar du örter som din mormor odlade i sin trädgård, många av dem användes förut som läkeväxter för att bota sjukdomar. I Stenparken fi n ns också en japansk trädgård i miniatyr med vackra stenar, en plats att slå sig ner och fi losofera på. Är du intresserad av stenarna i trädgården fi n ns en broschyr att hämta på Geologiska muséet. Landskapsarkitekten som ritat parken, Gudrun Rabenius, har tillsammans med geologen Peter Harström och Tunabygdens geologiska förening samlat in stenar till trädgården. Rådgivning i vissa växtfrågor har kommit från Stiftelsen Nordlig trädgårdskultur. I parkens centrum ligger korsgången med kryddväxter.
Varför började man odla örter? Örter började odlas för deras läkande effekter, redan på 400-talet f.kr användes de som läkemedel i Grekland. Senare började man även använda örter som parfym och i matlagning för att dölja dålig smak. När romarriket föll glömdes dock läkeväxterna bort och man började behandla sjukdomar med magi istället. Men i samband med kristendomen, klostren och munkarna kom läkeväxterna tillbaka. Klostren kan sägas vara våra första sjukhus. På 1500-talet stängde Gustav Vasa alla kloster i Sverige, men som tur var tog gamla kloka kvinnor då över kunskapen om läkeväxterna och fortsatte att behandla människor, med trolldom och vidskepelse som en extra krydda. Inte förrän på 1700-talet började det vanliga folket, allmogen, att odla kryddväxter, läkeväxter och nyttoväxter i sina trädgårdar. Att odla växter bara för att de var vackra sågs som fåfänga, det började man inte med förrän på 1800-talet. Röd solhatt, bilden till vänster, är en av växter som fi nns i Stenparken. Denna ört har länge använts i läkemedel.
Turistbyrån Järnvägen Borganäsvägen Stenparken ligger i centrala Borlänge invid Geologiska muséet. Hit tar man sig till fots, följ bara Borganäsvägen mot Hantverksbyn eller ta vägen genom Liljeqvistska parken. I denna broschyr hittar du ritningar med växtarterna i fem av planteringarna i Stenparken, här finns även kuriosa om några av växterna. Planteringarna på nästa sida är numrerade och markerade med olika färger för att du lätt ska hitta dem i häftet. Geologiska muséet
Damm 5 Japanskinspirerad trädgårdsdel Geologiska muséet 3 2 Schackbräde 1 Borganäsvägen 4 Norr Plantering 1 Plantering 2 Plantering 3 Plantering 4 Plantering 5
Plantering 1- Kryddväxter och läkeväxter Geologiska muséet P10 P10 P8 P6 P3 P2 P1 P12 P11 P12 P9 P5 P1 P8 P3 P14 P13 P10 P4 P8 P5 P12 P11 P15 P2 P6 P10 P8 P9 Plantering 1 PERENNER P1 Allium schoenoprasum P2 Artemisia schmidtiana P3 Heuchera micrantha Palace Purple P4 Hypericum perforatum P5 Hyssopus officinalis P6 Lavandula angustifolia Dwarf Blue Melissa officinalis P8 Origanum vulgare ssp. P9 Ruta graveolens P10 Sanguisorba minor P11 Thymus vulgaris P12 Thymus x citridorius P13 Thymus x citridorius Doone Valley P14 Thymus x citridorius Silver Queen P15 Thymus serpyllum Albus gräslök krypmalört rödbladig alunrot äkta johannesört, gul isop lavendel citronmeliss kungsmynta vinruta pimpinell kryddtimjan citrontimjan gulbrokig timjan vitbrokig citrontimjan backtimjan
Lavendel doftar väldigt gott och användes förut i doftpåsar i linneskåp. Växten kan även ätas, finhacka några späda blad och blanda i salladen. Har du huvudvärk kan du badda lavendelvatten på pannan. Växten är på gränsen av sin härdighet i Dalarna. Men väljer du någon av de tåligare sorterna och gynnsamma lägen klarar de våra vintrar. Lavendel, Lavandula angustifolia Korsgångar var ett vanligt inslag i klosterträdgårdar.
Vinruta används som krydda i bland annat ägg- och osträtter, de råa bladen är även goda i sallader. Men man ska vara försiktig med denna växt. I för stora doser är den giftig och växtsaften kan ge hudutslag. Förr sas det att man kunde bli synsk om man strök ett färskt vinruteblad över ögonen. Vinruta, Ruta graveolens Timjan fi n ns i olika former och färger. Den ljusa sorten på bilden är vitbrokig citrontimjan. Citrontimjan doftar gott och används som krydda i matlagning. Förr i tiden använde man den som omslag på variga sår.
Plantering 2 - Läkeväxter P6 P2 P10 P2 P17 P1 P8 P9 P16 T1 Schackbräde P11 P14 P11 P12 P3 P4 P15 P13 P5 P12 TRÄD T1 Crataegus laevigata Paul s Scarlet PERENNER P1 Althea officinalis P2 Angelica archangelica P3 Aquilegia vulgaris Nora Barlow P4 Artemisia abrotanum P5 Artemisia absinthium P6 Artemisia pontica Chrysanthemum vulgare Crispum P8 Digitalis purpurea Gloxinieflora P9 Echinacea purpurea Rubinstern P10 Foeniculuc vulgare P11 Inula helenium P12 Levisticum officinale P13 Malva moschata P14 Menta piperita P15 Monarda Squaw P16 Myrrhis odorata P17 Valeriana officinalis rosenhagtorn läkemalva kvanne akleja åbrodd malört romersk malört munkrenfana fi n gerborgsblomma röd solhatt fänkål ålandsrot libsticka myskmalva, rosa pepparmynta temynta spansk körvel läkevänderot
I bildens framkant syns libstickans stora, gröna blad. Libsticka var en av våra första deodoranter, idag används den ofta i vegetarisk buljong. Den vita blomman på bilden är en läkemalva, den sägs lindra vid brännsår och fungera som hostmedicin. Solhatt, Echinacea, heter den vackra röda blomman, den ingår i naturläkemedel mot influensa. Den skira, höga växten med gula flockblommor är fänkål. Fänkålens blad och stjälk kan användas i sallader och soppor. Dess frön används ofta som brödkrydda.
Fingerborgsblomman är giftig och ingår i hjärtmediciner. Detta är en av de första växterna som kommer upp ur nyuppriven mark; en pionjärväxt. Dess frön kan ligga i jorden i årtionden och vänta på en ledig plats att växa på. Fingerborgsblomma, Digitalis purpurea Temyntan kommer från Nordamerika och hämtades till Sverige av en av Linnés lärjungar. Vanligtvis pollineras växten av kollibrifåglar, därför har den trattformade blommor. Att växten är vackert röd är bra då kollibrin går efter färg då de leter nektar. Våra bin och getingar går inte efter färg utan efter lukt, därför är svenska blommor ofta vita men doftar gott.
Plantering 3 - Inslag av gammaldags växter Planteringen intill husväggen innehåller många olika arter, här finns bland annat aster, kärleksört, gul daglilja, stäppsalvia och fem olika sorters rosor. Vildvin är en klätterväxt med vacker röd höstfärg. Denna sort klättrar med hjälp av slingrande armar i motsats till klättervildvin som har sugfötter.
PERENNER P1 Aster amellus Lady Hindlip brittsommaraster P2 Chrysanthemum maximum jätteprästkrage Christine Hagemann P3 Echinacea purpurea Rubinstern röd solhatt P4 Fragaria vesca Rödluvan smultron P5 Fragaria vesca Snövit smultron P6 Hemerocallis lilioasphodelus gul daglilja Lavandula angustifolia Dwarf Blue lavendel P8 Lilium bulbiferum brandlilja P9 Rudbeckia laciniata Goldkugel höstrudbeckia P10 Salvia nemorosa Ostfriesland stäppsalvia P11 Sedum x telephium ssp. Maximum kärleksört Matrona GRÄS G1 Achnaterum calamagrostis silvergräs G2 Mischanthus Purpurescens elefantgräs G3 Hakonechloa macra Auerola gulgrönt hakonegräs ROSOR R1 Rosa pimpinellifolia Staffa pimpinellros R2 Rosa bifera Rose de Rescht buskros, Damascena-gruppen R3 Rosa helenae Hybrida honungsros R4 Rosa gallica Aimable Amie buskros, Gallica-gruppen R5 Rosa pimpinellifolia pimpinellros Stanwell Perpetual KLÄTTERVÄXT K1 Parthenocissus quinquefolia vildvin G2 G3 P6 G1 G2 BUSKAR B1 Sambucus nigra fläder P2 P9 B1 P6 P8 P1 R1 K1 P2 R3 P3 P4 P5 P11 P6 R2 R4 R4 P8 P4 P5 P6 R3 P10 Plantering 3 R5
På östra sidan om Geologiska muséet ligger den lilla Japanska hörnan. Här växer olika gräsarter vid fasaden. Bland stenarna finns växter som klarar torka, bland annat taklök, krypmalört, timjan och fetknopp.
Plantering 4 - Skuggrabatten PERENNER P1 Asarum europauem hasselört P2 Hemerocallis lilioasphodelus gul daglilja P3 Hosta sieboldiana Elegans daggfunkia P4 Hosta undulata Univitita brokfunkia P5 Iris germanica Harbour Blue trädgårdsiris, ljusblå P6 Lamium galeobdolon Florentinum gulplister Matteuccia strutheopteris strutbräken GRÄS G1 Carex morrowi Aurea gulbladig bunkestarr T2 P1 P2, P3, P4, P5 utspridda över ytan Plantering 4 T1 TRÄD T1 Quercus robur ek T2 Prunus sargentii bergskörsbär KLÄNG- OCH KLÄTTERVÄXTER K1 Clematis Tangutica gullklematis K2 Humulus lupulus humle K3 Lonicera periclymenum Liden svensk kaprifol G1 P6 K2 K2 K2 P6 K1 K3 K3 K3 K3 K1 P2, P3, P5, utspridda över ytan
Humlen är en riktig snabbklättrare och slingrar alltid åt höger. Den kan växa sex meter på en säsong för att sedan vissna ner på hösten och börja om igen på våren. Växten har skilda han- och honplantor. Det är honblommornas mogna kottar som neutraliserar det söta i ölet och gör det lagom beskt. Kottarna innehåller ett medel som gör oss sömniga, därför kan du lägga ett par kottar under huvudkudden om du har svårt att somna.
Funkian, med det latinska namnet Hosta, kom till Europa för mer än hundra år sedan. I slutet av 1800-talet var det populärt med växter som hade ett annorlunda bladverk, det kunde vara en udda bladform eller flerfärgade blad liksom denna. Iris finns i många färger och tillhör våra äldsta trädgårdsväxter med anor från antiken. Namnet betyder regnbåge på latin. En gudasaga berättar om hur regnbågsgudinnan Iris använde regnbågen som bro mellan himlen och jorden. Regnbågens färger fastnade på hennes fötter och i fotspåren på jorden växte det upp blommor i regnbågens alla färger. Hasselört, Asarum europaeum, är en låg vintergrön perenn som trivs bra i skuggan under träd och buskar. Dess latinska namn Asarum härstammar från grekiskans asaron och ase som betyder illamående. Förr torkades hasselörtens blad och rötter för att användas som kräkmedel, bl a som avvänjningskurer för alkoholister.
Plantering 5 - Växterna framför muséets huvudenté Framför muséet växer rönnar. Rönnens bär är rika på C-vitamin och kan malas och bakas in i bröd. Förut använde man de torkade bären mot reumatism och njursten. Ett gammalt talesätt säger att det blir det mycket snö till vintern om träden är fulla med bär. På rönnbärsblad kan man koka te. Rönn, Sorbus aucuparia Edulis. På bilden syns stendammen med Geologiska muséet i bakgrunden. Det höga gräset som växter intill dammen heter tuvrör, Calamagrostis x acutiflora Karl Foerster.
Geologiska muséet huvudentré Stenmur med sedummatta, bl.a. gul fetknopp. PERENNER P1 Alchemilla mollis jättedaggkåpa P2 Geranium Johnson s blue praktnäva P3 Nepeta x faassenii kantnepeta KLÄNGVÄXT K1 Lonicera periclymenum skogskaprifol Plantering 5 TRÄD T1 Abies concolor coloradogran T2 Fraxinus excelsior ask T3 Prunus sargentii bergskörsbär T4 Quercus rubra rödek T5 Sorbus aucuparia Edulis rönn
Denna broschyr är gjord på Borlänge Energi hösten 2006. (reviderad våren 2009). Vissa förändringar sker ständigt i planteringarna vilket gör att uppgifterna i denna broschyr i vissa delar kan ha blivit inaktuella. Vill du läsa mer om gammaldags växter, kryddväxter och läkeväxter kan du bland annat titta i böckerna Längtans blommor - om gammaldags trädgårdsväxer av Karin Berglund, Salvia och bondpion - I trädgårdar och täppor på Skansen av Marguerite Walfridson och Stora Örtaboken av Elisabeth Hoppe. Text och foto; Åsa Andersson, Borlänge Energi. Box 834, 781 28 Borlänge, besöksadress: Nygårdsvägen 9 Tel: 0243-730 00, Fax: 0243-863 04 www.borlange-energi.se