2009:3 Gamlegård - fasadrestaurering Antikvarisk kontroll, 2007-2008 Helene Stalin Åkesson
Rapport 2009:3 Gamlegård - fasadrestaurering Antikvarisk kontroll, 2007-2008 Helsingborgs stad, 1262 Helsingborgs stad Skåne län Helene Stalin Åkesson
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.se 2008 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2009:3 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Författaren Fotomaterial i rapporten: Helene Stalin Åkesson och Henrik Borg. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Innehåll Inledning 5 Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 6 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 7 Rokokons stilideal 7 Henckelska gårdens förträdgård 8 Förvaltning och täta ägarbyten 8 Punschtillverkning 8 Stilrestaurering och läkarmottagning 9 Byggnadsminnesförklaring 9 Nuvarande ägare och användning 9 Utförda åtgärder 10 Tak 10 Plåtarbeten 10 Frontespis 11 Voluter 11 Murningsarbeten 11 Snickeriarbeten 12 Taktegel 12 Gatufasad 12 Korsvirke 12 Fönster 13 Dörr 13 Källarfönster 13 Gårdsfasad 14 Korsvirke 14 Fönster 15 Dörr 15 Gårdstrappa 15 Köksflygel 16 Balkong 16 Fönster 16 Dörr 17 Avvikelser från handlingarna 17 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 17 Iakttagelser under restaureringen 17 Källor 19 Tryckta källor 19 Otryckta källor 19 Informanter 19 Hemsidor 19 Bilaga 1 20
Helsingborgs centrala delar med Gamlegård markerat. Gamlegård ligger i Helsingborgs stad
Gamlegård sedd från öster med Henckelska gårdens förträdgård axialt placerad i förhållande till gatufasadens entré. Inledning Den antikvariska kontrollen av åtgärderna på Gamlegård är utförd av Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Arbetet har genomförts under hösten 2007, september november, och har därefter återupptagits under våren 2008. Arbetena avslutades i september 2008. Dokumentationen består av foton, minnesanteckningar från byggmöten, byggmötesprotokoll och iakttagelser på plats. Den antikvariska kontrollen har gjorts av byggnadsantikvarierna Henrik Borg och Helene Stalin Åkesson. Rapporten har sammanställts av Helene Stalin Åkesson. Sammanfattning av utförda åtgärder Arbetena på Gamlegård omfattar åtgärder på fasader och tak. Mindre arbeten har även gjorts interiört men har då gällt insatser i anslutning till fönster och ytterdörrar. I fasaden har snickerilagningar, mur- samt måleriarbeten gjorts. Vidare har fönster kittats och justerats och dörrar åtgärdats. Gårdsfasadens trappa har nytillverkats i massiv ek. På taken har plåtarbeten, åtgärder av rötskador, läggning av ny takpapp och läkt, omläggning av takpannor samt murningsarbeten i anslutning till skorstenarna genomförts. Gatufasadens frontespis flankeras av två kopparklädda voluter. Dessa liksom takets övriga plåtarbeten har också restaurerats. 5
Detalj av dörröverstycket före restaurering. Gatufasadens entré efter restaurering. Administrativa uppgifter Objekt: Magnus Stenbock 20 Socken: Helsingborgs stad Kommun: Helsingborgs stad Arbetshandlingar: Bidragsansökan Länsstyrelsens beslut om bidrag: 2007-05-25 Länsstyrelsens dnr: 434-52780-06 Regionmuseets dnr: K12.20-306-07, 1262 Byggherre: Fastigheten Gamlegård i Helsingborg AB Entreprenör: Folkes Bygg, Hanaskog Antikvarisk kontrollant: Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarie i Skåne genom byggnadsantikvarierna Henrik Borg och Helene Stalin Åkesson Byggnadstid: 2007-09-14-2007-11-23, 2008-05-16 2008-09-19 Andel bidrag till antikvarisk överkostnad: högst 90 % av de kulturhistoriskt motiverade överkostnaderna Bidrag till antikvarisk överkostnad inklusive antikvarisk kontroll: 598 070 kronor exklusive moms Slutbesiktning: 2008-09-19 6
Volut till gatufasadens frontespis under restaurering. De kopparklädda voluterna har innanmäten av trä. Byggnadshistorik med relevans för ärendet Gamlegård återfinns i ägarlängder sedan 1662. Befintlig byggnad uppfördes dock först 1712, då handelsmannen Mickel Swertfeger lät bygga en bostad. 1722 övergick ägandet till rådmannen Niklas von Dohren. Därefter förvärvades Gamlegård av Petter Pihl, en borgare som gick under namnet Hälsningborgskungen. I försäkringshandlingar finns Gamlegård först omnämnd 1759, då byggnaden ägdes av dödsboet efter Petter Pihl. Rokokons stilideal Nästa ägare blev direktör Fredrik Cöster, som ärvde fastigheten efter Petter Pihl 1761. I takt med att rådande stilideal förändrades, kom nya element att komplettera arkitekturen. Cöster lät bland annat smycka fasaden med arkitektoniska element präglade av rokokons tydliga ideal. Dörrarna med överstycken och omfattning i mjukt böljande former tillkom då. Rokokon förespråkade en ljus färgskala och det finns uppgifter om att Cöster därför lät putsa och måla fasaden vit. Gatufasadens undervåning smyckades också med pilastrar. De respresenterar snarare att klassicistiskt stilideal än rokokons formspråk och tillkom förmodligen vid en tidpunkt när även klassicistiska strömningar gjorde sig gällande. 7
Rötskador i gårdssidans tak åtgärdas. Gårdssidans tak efter avslutad åtgärd. Henckelska gårdens förträdgård På andra sidan Norra Storgatan finns, i anslutning till Henckelska gården en öppen plats i form av en stensatt förträdgård. Den ligger förhöjd i förhållande till gatan och avgränsas från gaturummet genom några träd. På tre sidor omgärdas trädgården av en putsad mur. Från Gamlegårds entré löper en axel rakt ut mot platsens centrum, dess springbrunn. I den bakomliggande muren finns en inmurad nisch, vilken ytterligare förstärker det axiala i förhållande till Gamlegård. Rokokons formspråk och ideal är fortfarande tydliga, dels i form av platsens plan och dels genom murens ljusgula kulör liksom de vitmålade omfattningarna. Förträdgården anlades 1766 av Fredrik Cöster, som då ägde både Henckelska gården och Gamlegård. Förvaltning och täta ägarbyten Mellan åren 1801 och 1864 hade Gamlegård flera ägare. Under en period fanns det både handelsbod och ompackning av tobak i gården. Punschtillverkning 1864 fick fastigheten åter en ny ägare, konsul Nils Persson. Utöver bostad användes Gamlegård till kontor för ett företag inom superfosfat och svavelsyra samt för ett vin- och spritföretag. Nu grävdes källaren ut, för att inrymma punschtillverkning. Vidare uppfördes ett gårdshus. 1882 genomfördes ytterligare förändringar i byggnaden, bland annat ska frontespisen mot gatan ha tillkommit då. Nu inreddes entréplanet mot gatan till butikslokaler. Två stora skyltfönster togs upp i fasaden på vardera sidan om huvudentrén. Respektive butiksentré lades vid sidan om skyltfönstren. På så vis kom gatufasadens ursprungliga korsvirke att brytas upp och kraftigt förvanskas. Av den tidigare fasadindelning återstod endast enstaka pilastrar och mindre putsade fält. Under det sena 1800-talet fanns också en stor veranda med tillhörande balkong på gårdssidan. Äldre fotomaterial visar en gårdsmiljö där verandan omges av en panelklädd fasad som till stor del täcks av vildvin eller liknande. 8
Ursprungligt kopparbleck med falsinering. Nytt kopparbleck som falsinerats efter att tegelpannorna har lagts om. Stilrestaurering och läkarmottagning Läkaren Martha P:son Henning köpte Gamlegård av sin far 1919, för att där kombinera bostad och praktik. 1921 gav hon arkitekt August Stoltz i uppdrag att återställa byggnadens till ett tänkt ursprungligt utseende. Skyltfönstren och butiksentréerna ersattes av tre fönsteraxlar på vardera sidan av gatufasadens huvudentré. Gårdsfasadens panel togs bort liksom putsen på gatufasaden. Korsvirket kunde då friläggas och rekonstrueras. Gatufasadens frontespis försågs med utsmyckning, bland annat i form av kopparklädda, flankerande voluter. 1923 var arbetet genomfört och Gamlegård hade återfått en stor del av sin ursprungliga karaktär samtidigt som det bör påpekas att flera detaljer är av eklektisk art och har tillförts byggnaden i estetiskt syfte. Byggnadsminnesförklaring År 1962 väcktes fråga om att byggnadsminnesförklara Gamlegård. Då hade fastigheten sedan 1955 haft skyddsföreskrifter inom ramen för 1942 års lag om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader. När lagen hävdes och ersattes med lagen om byggnadsminnen 1960, granskades skyddsföreskrifterna och fråga om att byggnadsminnesförklara Gamlegård blev en naturlig följd av detta. Efter ändring av stadsplanen, vilken bland annat berörde Gamlegård, och när yttranden från berörda parter var inhämtade, kunde Riksantikvarieämbetets byggnadsminnesförklaring av Gamlegård slutligen träda i kraft den 16 januari 1967. Därtill ingår fastigheten i riksintresset för Helsingborgs centrala delar. Nuvarande ägare och användning År 1971 köptes fastigheten av ett ordenssällskap, som avsåg att använda byggnaden som ordenshus. Sedan 1988 ägs Gamlegård av fastighetsbolaget Fastigheten Gamlegård i Helsingborg AB. Delar byggnadens hyrs ut till en restauratör, som har kök och restaurang i byggnaden. Övriga lokaler används bland annat för mötessammankomster. 9
Ursprunglig blyplåt på gatufasadens frontespis. Ny blyplåt har lagts ovanpå, för att bevara originalmaterialet. Utförda åtgärder Utgångspunkten för de åtgärder som nu har genomförts är det utseende som Gamlegård fick i samband med att den dåvarande ägaren, Marta P:son Henning, lät renovera byggnaden år 1923. Beslutet att välja denna tidpunkt att utgå ifrån bygger på att de arbeten som då gjordes fortsatt har fått prägla byggnaden och därför dominerar dess nutida karaktär. Tak Taket på Gamlegård har en framträdande roll, vilket bland annat poängteras genom frontespiser och stora takkupor. Utmärkande för huvudbyggnadens tak är för övrigt de många kopparplåtsarbetena och de branta, tegeltäckta takfallen. Plåtarbeten Plåtarbetena omfattar byte av merparten av befintliga plåtar, vilka sattes i upp i samband med en tidigare restaurering. Plåttäckningar på långa längder, bockade över skarpa järn, har nu ersatts av kopparplåt i korta längder som har bockats över runda järn. På så vis uppnås en exteriör som ligger närmare den fasad byggnaden hade 1923. Ytterligare exempel på detta är avtrappningarna i vid den södra skorstenen, som nu har gjorts på traditionellt vis. En hel del plåtarbeten utgörs av restaureringar, där exempelvis fogar på ursprungliga plåtar har spruckit. Där har man antingen har fått löda samman med nytt ämne eller fått komplettera originalmaterialet med en mindre och skyddande plåt. Brandväggen mot fastigheten i söder har delvis fått justeras, eftersom grannfastighetens plåtklädda vägg berördes i samband med byte till kopparplåt på vindskivan till Gamlegård. Mellan den nya kopparplåten och grannfastighetens galvade plåtinklädnad har en skyddande blyplåt lagts. Den galvade och målade plåten har efter åtgärd lagts tillbaka och sedan bättringsmålats på de ställen där färgskiktets var skadat. 10
Vindskiva i fabrikslackad plåt i långa längder. Ny vindskiva i kopparplåt i korta längder. Frontespis Frontespiserna i respektive takfall hör till Gamlegårds signum och i synnerhet frontespisen mot gatan, eftersom den därtill flankeras av voluter. Frontespisen förenar fasaderna med taket, eftersom fasadlivet där är förhöjt. Åtgärderna har bestått i att byta skadade panelbräder samt måla dem med tjärolja, en blandning av tjära, kokt och kallpressad linolja och terpentin från Gunnar Ottossons färgmakeri. Därtill har befintliga plåtar bytts ut och ersatts med kopparplåt i korta längder. I de fall ursprungliga plåtinklädnader har kompletterats, har detta gjorts med stor respekt för originalmaterialets karaktär. Voluter Voluterna på vardera sidan av gatufasadens frontespis hör till byggnadens mest karaktärsskapande detaljer. Här har arbetena både omfattat plåt- och snickeriarbeten, eftersom stommarna är av trä. Voluten till vänster om frontespisen (sett från gatan) var i så dåligt skick av den fick plockas isär, för att man skulle kunna byta den rötskadade stommen. Murningsarbeten Murningsarbeten har i första hand gjorts i anslutning till nockpannorna samt vid skorstenarna. Här har man använt murbruk av typen Jurabruk KKh 35/65/500 med kornstorlek om 0-3mm från Målarkalk. 11
Ett av trapphusets fönster under åtgärd. Samma fönster efter avslutat arbete. 12 Snickeriarbeten Snickeriarbetena omfattar läggning av ny takpapp och läkt samt justering av snickerier i anslutning till takkupor och frontespiser. Arbetena i anslutning till takfönster och takfot har föregåtts av kontroller tillsammans med antikvarisk kontrollant, för att gemensamt bedöma rötskador och åtgärdsbehov. Taktegel Befintligt enkupigt taktegel har plockats ner i samband med omläggning av takpapp och byte av läkt. Där tegelpannorna behövde kompletteras har man använt begagnade pannor av med samma dimensioner och utformning. Gatufasad Gamlegårds gatufasad är den mest publika delen av byggnaden och restaureringen av den har därför blivit mycket uppmärksammad. Korsvirke Gatufasadens korsvirke har målats med tjärolja från Gunnar Ottossons Färgmakeri. Tjärolja består av en blandning av tjära, rå och kallpressad linolja samt balsamterpentin. Skadade fogar i fasadteglet har åtgärdats genom omfogning med fogbruk. Här har använts Kulekalkbruk 1:3 från Målarkalk med kornstorlek om 0-4 mm samt tillsats av specialbrutet pigment, PKB 21. För att ytterligare anpassa nya fogar till befintliga, äldre fogar har även kalkvatten på Kulekalk använts.
Omläggning av takpannor. Restaurering av plåtarbeten. Fönster Fönstren har skrapats ner till fast underlag och därefter kittats. Iskarvningar med nytt virke har gjorts där fönstren varit rötskadade. Enstaka fönster har behövt justeras avseende lås och beslag. Beslagen har sedan strukits med järnmönja och målats med äkta linoljefärg i specialbruten kulör 1D-711 enligt Riksantikvarieämbetets färgkarta från Gunnar Ottossons Färgmakeri. Detta gäller även för takkupornas fönster. Dörr Dörren har målats med äkta linoljefärg i samma specialbrutna kulör som fönstren. Även dörromfattningarna av trä, har målats med denna linoljefärg. Därtill har befintligt, sentida dörrtryck ersatts med ett återbrukat, äggformat dörrtryck. I val av dörrtryck har man utgått från äldre fotomaterial och försökt hamna så nära 1923 års dörrtryck som möjligt. Slutligen har den skadade dörrkläppen ersatts av en likadan hel, eftersom en sådan fanns i byggnadens gömmor. Källarfönster I gatufasaden finns fyra källarfönster, vilka idag näst intill är dolda under kraftiga durkplåtar. Fönstren, som befinner sig under gatunivå skyddas av plåten samtidigt som de blockeras. För att öka ljusinsläppet i källarvåningen och för att låta källarfönstren bli en tydligare del av fasaden, har man diskuterat möjligheten att byta ut durkplåten mot glasbetong. 13
Idag är Gamlegård en eklektisk byggnad som genom sina många förändringar refererar till flera historiska epoker. Byggherren beslutade att avstå från att byta till glasbetong, med motiveringen att schakten ner till fönstren då riskerar att innesluta fukten. Durkplåtarna hindrar en förvisso också del vatten och snö från att nå ner till fönstren men förhindrar däremot inte fukten från att ta sig ut igen. Åtgärderna har därför endast bestått i kittning och målning av källarfönstren. Arbetena fick senareläggas något, då lokalerna är uthyrda till en restaurangrörelse och tillfälligtvis var svåra att få tillgång till. Gårdsfasad Korsvirke Gårdsfasadens korsvirke har målats med tjärolja från Gunnar Ottossons Färgmakeri. Tjärolja består av en blandning av tjära, rå och kallpressad linolja samt balsamterpentin. På samma sätt som för gatufasaden har skadade fogar omfogats med Kulekalkbruk 1:3 från Målarkalk med kornstorlek om 0-4 mm. Dock har pigmentet varit ett annat, PKB 32. 14
Köksflygeln efter restaurering. Detalj av huvudbyggnadens gårdfasad. Fönster Fönstren mot gårdsfasaden har åtgärdats på samma sätt som gatufasadens fönster. Kulören på linoljefärgen är också densamma. Dörr Även gårdsfasadens dörr har målats med äkta linoljefärg i den specialbrutna kulören 1 D-711 från Gunnar Ottossons färgmakeri. Gårdstrappa Den utvändiga trappan i gårdfasaden, vilken tidigare hade öppna plansteg av trä med plåtskoning, har rekonstruerats i enlighet med äldre fotomaterial. Planstegen liksom sättstegen är nu tillverkade i massiv ek. Trappans ekplankor har sågats av Skettiljunga Såg AB. Då de befintliga räckena liksom sidostyckena var i god kondition har dessa restaurerats. De har målats med äkta linoljefärg i samma bruna, specialbrutna kulör som fönstren och dörrarna. Planstegen och sättstegen har strukits med rå, kallpressad linolja. Trappan har nu återfått det utseende den hade när Marta P:son Henning hade genomfört restaureringen år 1923. 15
Gårdstrappan har fått nya plan- och sättsteg i ek. Gårdstrappan efter genomförd restaurering och rekonstruktion. Köksflygel Fasaden var innan arbetena påbörjades bemängd med diverse kablage från olika elinstallationer. Dessa har nu rensats bort och endast installationer som är absolut nödvändiga finns kvar. Tegelväggen uppvisar mörkare partier, enstaka fläckar och färgrester från tidigare verksamheter, som berättar om tidigare skärmtak och dylikt. Fastighetsägaren har framfört önskemål om att ge tegelfasaden en renare yta, antingen i form av en tvättning eller genom att måla teglet. Regionmuseet anser dock att fasaden i befintligt skick uppvisar värdefull patina och därför bör lämnas utan åtgärd. Balkong Köksflygelns balkong har åtgärdats avseende snickerier på balkongens räcke, framförallt i form av en kompletterande list. Snickerierna har målats med äkta linoljefärg i samma bruna, specialbrutna kulör som fönstren och dörrarna. Listen har däremot strukits med tjärolja. Fönster Köksflygelns fönster har åtgärdats och målats på samma sätt som för huvudbyggnadens fönster. 16
Fönsterbåge på gårdssidan med iskarvade delar. Köksflygelns fasad med utvändigt kablage. Dörr Dörrarna på köksflygeln har åtgärdats och målats på samma sätt som för huvudbyggnaden. Avvikelser från handlingarna Ursprungligen planerades att hängrännan på köksflygeln skulle bytas i samband med övriga restaureringsarbeten. Vid närmare besiktning konstaterades att man för att fästa in en ny hängränna, måste bryta upp befintlig, galvad plåt till hälften. Eftersom åtgärden resulterar i betydligt mer omfattande åtgärder, beslutade fastighetsägaren att vänta med omläggning av köksflygelns takplåt liksom byte av hängränna. Hängrännans byte ingick visserligen i de planerade byggnadsåtgärderna men omfattas inte av Länsstyrelsens bidragsmedel, varför utebliven åtgärd formellt inte utgör någon avvikelse från bidragsbeslutet. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Arbetena är utförda av hantverkare med gott hantverkskunnande och med stor respekt för originalmaterialens värde. Åtgärderna har skett dialog med antikvarisk kontrollant. Vid frågor kring utförande av detaljer och val av metoder har flera underhandsmöten hållits på plats. Därtill har kontinuerliga byggmöten tillsammans med byggherren ägt rum. Iakttagelser under restaureringen Under arbetet med fasadrestaureringen blev behovet av ett sammanhållande dokument, över vilka åtgärder som har genomförts och hur kommande byggnadsvårdsbehov ser ut, uppenbart. Idag är materialet samlat på flera olika ställen, vilket försvårar möjligheten att ta ett helhetsgrepp om fastigheten. Ett samlat dokument kan utgöras av en vård- och underhållsplan. En sådan plan skräddarsys utifrån befintlig fastighet och dess behov. 17
Kopparplåt i anslutning till voluterna, före åtgärd Voluterna på plats efter avslutad restaurering. Trots att Gamlegård har varit föremål för många dokumentationer och skrivelser anser Regionmuseet att det finns ett behov av att åskådliggöra de olika tidsskikten ytterligare. Framförallt borde en fördjupad byggnadsdokumentation göras, inte minst för att i detalj beskriva Gamlegård som ett viktigt dokument av den yngre tidens konstruktion av korsvirke. Jämför här Jacob Hansens hus längre norrut på Norra Strandgatan, där ovanvåningen tydligt kragar ut till skillnad från Gamlegårds ovanvåning som näst intill går i liv med undervåningen. Nuvarande fastighetsägare är välvilligt inställd till att vårda byggnadens kulturhistoriska värden men har likväl behov av att samla kunskapen om fastigheten. En vård- och underhållsplan skulle förenkla och förtydliga inför kommande insatser, vilket inte minst är viktigt då det rör sig om ett byggnadsminne och en fastighet där flera personer är involverade i byggnadens skötsel. 18
Dörrkläpp på gatufasadens port. Källor Tryckta källor Helsingborgs stadskärna, Bevaringsprogram, Helsingborg, 1985. Otryckta källor Äldre bildmaterial, Kulturmagasinet, Helsingborgs museer Arkivhandlingar från Riksantikvarieämbetet Förfrågningsmaterial, Renovering av Gamlegård kv Magnus Stenbock 20, Helsingborg, från Eurocon Arkitekter 2006-06-27 Informanter Kaj Stenberg, Ordförande, Fastigheten Gamlegård i Helsingborg AB Hemsidor http://sv.wikipedia.org, 2008-10-02 http://www.ottossonfarg.com, 2008-10-02 Lund 2009-01-16 Helene Stalin Åkesson 19
20 Bilaga 1
Regionmuseets rapportserie 2009 Kulturmiljö 1. Bröddarps mölla, Västra Ingelstads sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008 2. Fjälastorps småskola, - restaurering av uthus, Brunnby sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 3. Gamlegård fasadrestaurering, Helsingborgs stad, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 4. Hajen 13, Höganäs sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 5. Täckarehuset restaurering av två jordkällare, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation