Klimat- och energiprogram för ett fossilbränslefritt Kalmar Gäller fr. om 131203 Beslutad av kommunstyrelsen
MEDVERKANDE Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Carolin Svensson, Kalmar Energi AB Layout har utförts av Sara Svensson, KLK PROJEKTORGANISATION Arbetet med klimat- och energiprogrammet har bedrivits i ett kommunövergripande uppdrag. I förekommande fall har även andra personer deltagit för särskild sakkunskap i olika delar. Beställare Kommunstyrelsen Styrgrupp Anna Karlsson, Kalmar Energi (VD) Annette Andersson, Serviceförvaltningen (förvaltningschef) Björn Strimfors, kommunledningskontoret (mark- och planeringschef) Eva Jansson, samhällsbyggnadskontoret (miljöchef) Kenneth Condrup, kommunledningskontoret (kommundirektör) Per-Olof Johansson, samhällsbyggnadskontoret (förvaltningschef) Ulf Ohlsson, Kalmar Vatten (utredningschef) Referensgrupp Klimat- och energiprogrammet har remitterats till kommunens nämnder och styrelser. Energikontor Sydost, Regionförbundet i Kalmar län samt Länsstyrelsen i Kalmar län har fått uttala sig. En kommunalreferensgrupp har kontinuerligt varit med i arbetet bestående av: Klara Persson, kommunledningskontoret (exploateringsingenjör) Elena Bäcklund, kommunledningskontoret (planeringsarkitekt) Emil Andréasson, samhällsbyggnadskontoret (arkitekt) Hanna Ohlsson, kommunledningskontoret (planeringsarkitekt) Arbetsgrupp Karin Nilsdotter, kommunledningskontoret (strateg för Ekologisk hållbarhet) Jane Wågsäter, kommunledningskontoret (strateg för Ekologisk hållbarhet) Marie Jönsson, samhällsbyggnadskontoret (klimat-, energi-, och transportrådgivare) Ansvarig för dokumentet Kommunstyrelsen 2
INNEHÅLL Sammanfattning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Avgränsningar... 5 Kommunens möjligheter att påverka... 5 Mål och strategier för ett fossilbränslefritt Kalmar... 6 Fem strategiska områden för att nå Fossilbränslefri kommun 2030... 6 1. Hållbart samhällsbyggande... 7 2. Hållbar konsumtion... 7 3. Hållbar energiproduktion och energianvändning... 9 4. Hållbara transporter...10 5. Beteendepåverkan genom information och samverkan...11 Kommunala styrdokument...12 Nätverk och åtaganden...13 Information och genomförande...13 Uppföljning...13 3
Sammanfattning Klimatarbete består av både att hindra att klimatpåverkande ämnen släpps ut samt att lindra effekterna av de klimatförändringar som sker och kommer att ske. I klimat- och energiprogrammet är utsläppsbegränsningen i fokus, det vill säga hindra. Kommunen har en viktig roll att spela inom klimat- och energiarbetet genom sina många ansvarsområden inom allt från fysisk planering till upphandling och informationsspridning. Kalmar kommun har långtgående mål inom klimat- och energiområdet främst av dessa är att vara fossilbränslefri kommun 2030. Det grundar sig i att Kalmar, liksom samtliga kommuner i länet, har ställt sig bakom No Oil = Fossilbränslefri region 2030. Det här programmet sammanfattar den politiska ambitionen och vägen till att nå målet om Fossilbränslefri kommun 2030 och pekar ut fem strategiskt viktiga områden (utan inbördes ordning) som kommunen behöver fokusera på: 1) Hållbart samhällsbyggande 2) Hållbar konsumtion 3) Hållbar energiproduktion och energianvändning 4) Hållbara transporter 5) Beteendepåverkan genom information och samverkan Det är viktigt att analysera nuläget för att veta vilka utmaningar vi har framför oss i klimat- och energiarbetet. Därför delas programområdena in i vad vi vill uppnå, nuläget, hur uppföljning går till för att veta om vi är på rätt spår samt vad vi behöver göra ytterligare inom respektive område. Det finns ingen egen handlingsplan kopplat till detta program, utan uppdrag och ansvar för utförande av mål och delmål pekas ut i den årliga budgeten. Uppföljning sker genom budgetens årsredovisning. Bakgrund Vi har bara ett jordklot och det måste vi vara rädda om. Det är därför viktigt att vi tar vårt ansvar gentemot jorden och kommande generationer genom att lämna minsta möjliga spår. Kalmar kommuns arbete med klimat- och energifrågor är av stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Såväl Sverige och Europa som hela vår planet påverkas av den negativa klimatpåverkan som utsläppen av växthusgaser till atmosfären ger upphov till. Klimat- och energifrågan är därför med sin miljöpåverkan en av de största utmaningarna som världen och Kalmar kommun står inför. Kommunen som organisation måste i sitt arbete inspirera, uppmuntra och engagera företag och hushåll för att kommunen som geografiskt område ska få en positiv framtidsutveckling ur ett klimatperspektiv. Det finns en tydlig koppling till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling. Syfte Klimat- och energiprogrammet ska ange vägen för kommunens arbete för att nå målet om Fossilbränslefri kommun 2030. Det är programmets huvudsyfte. Programmet tar avstamp i de politiskt styrda dokumenten Vision 2020 1, den årliga budgeten 2 och översiktsplanen 3. När klimatanpassningsplanen är 1 www.kalmar.se/demokrati/ekonomi/budget 2 www.kalmar.se/demokrati/ekonomi/budget 3 www.kalmar.se/demokrati/stadsutveckling-och-samhallsplanering/oversiktsplanering 4
politiskt tagen ska den tillsammans med klimat- och energiprogrammet vävas samman till ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Klimat- och energiprogrammet har flera delsyften: Kalmar kommun har under 2012 undertecknat Borgmästaravtalet 4 vilket innebär att kommunen ska gå längre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidutsläppen fram till 2020. Programmet är en del av att uppfylla kommunens åtagande enligt Borgmästaravtalet. Kalmar kommun ska bidra till att nå de internationella, nationella 5, regionala och lokala miljömålen för begränsad klimatpåverkan och en god bebyggd miljö. Avgränsningar Klimatarbete består av både att hindra negativ klimatpåverkan och att lindra effekterna av ett förändrat klimat. I klimat- och energiprogrammet är utsläppsbegränsningen i fokus, det vill säga hindra. I kommunens kommande klimatanpassningsplan beskrivs lindra mer utförligt. I klimat- och energiprogrammet kommer mål och aktiviteter för hur vi ska uppnå Fossilbränslefri kommun 2030 inte att redovisas. Detta redovisas i budgetens årsredovisning och uppdrag och ansvarsområden inom de fem strategiska områdena delas ut via den årliga budgeten. Det här programmet har huvudfokus på att minska koldioxidutsläppen trots att det finns flera klimatpåverkande gaser såsom exempelvis metan och lustgas (dikväveoxid). Åtgärder för att minska utsläpp av dessa gaser har inte lika stark koppling till energiområdet och ligger ofta längre från kommunens möjligheter till inflytande. Dessutom är det statistiska underlaget på kommunal nivå mer osäkert. Kommunens möjligheter att påverka Kommunen har en viktig roll att spela inom klimat- och energiarbetet genom sitt ansvar för fysisk planering, energiplanering, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar. Kommunen har samtidigt goda möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för information, utbildning, tillsyn och rådgivning. Programmet är utformat efter kommunens egen möjlighet att förändra i den egna organisationen och genom att indirekt påverka andra aktörer. Kommunen kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som delägare till ett energibolag. Det är viktigt att ha en helhetssyn på energiplaneringen och ta hänsyn till miljöeffekterna i såväl lokalt, regionalt som globalt perspektiv. Kommunen är också en av de största enskilda upphandlarna av varor och tjänster och bör utnyttja sin konsumtionskraft till en upphandling som är hållbar både ekologiskt, socialt och ekonomiskt samt har minsta möjliga transporter. Kalmar kommun ska vara ett föredöme inom klimat- och energiområdet och leda genom goda exempel. 4 www.borgmastaravtalet.eu 5 www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/sveriges-miljomal/ 5
Mål och strategier för ett fossilbränslefritt Kalmar Kalmar kommun har långtgående mål inom klimat- och energiområdet, som sträcker sig längre än EU-mål och nationella mål. Då det nationella målet är att ha 50% fossilbränslefri energi 2020 så är Kalmar kommuns övergripande och långsiktiga mål fossilbränslefri kommun 2030. Det grundar sig i att Kalmar, liksom samtliga kommuner i länet, har ställt sig bakom No Oil 6 = Fossilbränslefri region 2030. Fossilbränslefri region 2030- definition Då vi använder begreppet fossilbränslefri region menar vi att det inte ska ske något nettoutsläpp av fossil koldioxid från Kalmar läns gränser. År 2030 ska alltså nettoutsläppen av fossil koldioxid från all energianvändning, inklusive tranporter, vara noll. Exempelvis kan lokal produktion av förnybar energi såsom vindkraft och biogas kompensera för kvarvarande utsläpp från fossila energikällor inom exempelvis transporter. Export av förnybar energi utanför länets gränser kan också tillgodoräknas. Länets övriga elförbrukning anses ha samma sammansättning som den nordiska elmixen 7. Nuläge Målet Fossilbränslefri kommun 2030 gäller för alla verksamheter inom kommunens geografiska gräns. Kommunen har alltså inte full rådighet över de åtgärder som behövs för att nå målet. Energibalansen 8, baserat på siffror från 2008, visar att kommunen har minskat koldioxidutsläppen med cirka 100 000 ton från byggnader, utrustning/anläggningar och industri jämfört med 1990. När det gäller transporter har utsläppen istället ökat med cirka 50 000 ton. Det innebär en total minskning med CO2-utsläpp med 19 % från 1990 till 2008, räknat per invånare. Sammantaget går det alltså åt rätt håll. Den stora utmaningen är transporter som väsentligt måste minska beroendet av fossila bränslen. Uppföljning Koldioxidutsläppen följs upp med hjälp av statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). För närvarande kan inte statistiken brytas ned på kommunal nivå med tillräcklig tillförlitlighet. Utvecklingen för kommunen speglas dock av utvecklingen i länet. Tillsvidare använder vi därför länets mätningar för att följa utvecklingen i kommunen 9. Fem strategiska områden för att nå Fossilbränslefri kommun 2030 I detta avsnitt beskriver vi hur omställningen till ett fossilbränslefritt Kalmar ska ske; huvudsakligen genom fem strategiska områden (utan inbördes ordning) som tar oss i rätt riktning mot målet: Det är viktigt att analysera nuläget för att veta vilka utmaningar vi har framför oss i klimat- och energiarbetet. Därför delas programområdena in i vad vi vill uppnå, nuläget, hur uppföljning går till för att veta om vi är på rätt spår samt vad vi behöver göra ytterligare inom respektive område. Under rubriken 6 www.rfkl.se/sv/verksamheter/miljo/nooil1/ 7 www.energimyndigheten.se/sv/foretag/hallbara_branslen/hallbarhetskriterier/fragor-och-svarhbk/vaxthusgasberakning/ 8 Energibalans 2008 Kalmar kommun, Energikontor sydost, 110413 9 www.airviro.smhi.se/rus/emistrend.htm 6
fortsatt arbete kan vissa uppgifter vara utan ansvarig ägare och som således ska delas ut i kommande budgetar. 1. Hållbart samhällsbyggande Det här vill Kalmar kommun För ett hållbart samhällsbyggande behöver vi ta hänsyn till många olika intressen ekologiska, ekonomiska, politiska och sociala. Här belyser vi främst de ekologiska aspekter. Översikts- och detaljplaner utgör en viktig funktion vad det gäller energianvändning t.ex. gällande lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilken infrastruktur som kan användas. I Kalmar planeras många byggprojekt, både i kommunal och privat regi och det är viktigt att det som byggs nytt följer kretsloppsprinciper och utformas på ett klimatsmart sätt. Helhetsperspektiv är viktigt för att lösa behov av avfallshantering, vattenrening, transporter, energiförsörjning etcetera i samhället. Vi ska bygga en tätare stad där avstånden mellan målpunkter såsom skola, butiker, hem, arbetsplats och fritidsaktiviteter minskar och där även grönstrukturen är stark och varierande. Det är hela kommunen som ska leva och växa och det är klimatsmart att ta till vara de resurser som finns i vårt närområde. Kommunen som organisation Kommunen har planmonopol och är således med och bestämmer vad som får byggas var och på vilket sätt. Kommunen ska fortsätta jobba med dialogsamtal där allmänheten får ett forum att diskutera beslut om till exempel ett nytt boendeområde. Vid dessa möten kan värdefull lokalkunskap samlas in. Vid omoch nybyggnation i kommunens egna fastigheter ska hög energiprestanda eftersträvas liksom medvetna materialval. Nuläge Ett gediget arbete är gjort för att beskriva hur ett hållbart Kalmar ser ut i Vision 2020 och i Översiktsplanen. Det är dock oklart var vi står idag i förhållande till visionen. Kommunen ställer energikrav i samband med upphandling av om- och nybyggnation som är strängare än Boverkets byggregler. I övrigt finns inga generella riktlinjer som gäller vid byggnation på kommunalägd mark. Uppföljning Energimätningar görs i den Energibalans som Regionförbundet och/eller Energikontor sydost tar fram med underlag från SCB. Resvaneundersökning och transportslagsmätningar Fortsatt arbete Det behöver tas fram ett generellt hållbarhetsprogram där det ställs tydliga miljökrav i samband med att kommunen själva bygger eller när det byggs på kommunal mark. Kommunen vill ha ett nära samarbete med byggherrar och andra exploatörer. Att främja en samsyn inom klimat- och energifrågorna måste därför prioriteras. 2. Hållbar konsumtion Det här vill Kalmar kommun Konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön från vaggan till graven. Utsläpp som sker utanför kommunens gränser som en följd av vår konsumtion är inte inräknade i definitionen för Fossilbränslefri kommun. Det är viktigt att vi alla väljer med omsorg de varor vi konsumerar i och med att vi den vägen 7
kan påverka utbudet och möjligheterna för morgondagens generationer i en positiv, hållbar riktning. Kalmar kommun ska ta ett socialt och etiskt ansvar för hur verksamheten bedrivs och hur vi samspelar med omvärlden. Det är viktigt att vi arbetar tillsammans med våra leverantörer, myndigheter och organisationer. Genom medvetna val kan vår regionala marknad stärkas och den lokala självförsörjningsgraden av varor och tjänster öka. Hållbar konsumtion handlar inte bara om att handla medvetet, det handlar även om att ha en annan syn på konsumtion. Här ska kommunen främja initiativ som verkar för att återanvända varor som fortfarande är brukbara eller tjänster som lagar och reparerar. Vi ska i första hand förebygga avfallets uppkomst men också se till att avfallet kan återanvändas och återvinnas i högre utsträckning. Kommunen som organisation Kommunen handlar upp varor och tjänster för mycket stora belopp varje år och kan med en mer klimatsmart upphandling minska våra utsläpp. Det gäller allt från energieffektivt byggande till energieffektiva och fossilbränslefria varuleveranser. Kalmar kommun ska vara en aktiv och medveten beställare av varor och tjänster. Vi ska öka vår kunskap om och skapa bättre rutiner för hur vi tar större socialt och etiskt ansvar i vår verksamhet. Vi ska öka användningen av ekologiska, etiskt godtagbara och närproducerade varor i den egna verksamheten. Mat har stor klimatpåverkan och i vår egen verksamhet har vi möjlighet att påverka vilken mat som köps in, hur maten tillagas och att arbeta med beteendepåverkan för att minska matsvinnet. Nuläge Kalmar är idag en Fairtrade City 10, vi har anslutit oss till FN:s Global Compact 11 och ställer omfattande krav i samband med upphandling och inköp. Andelen ekologisk och/eller närproducerad mat var 45 % år 2012 vilket är en stor ökning jämfört med målet 25 % 2010. Genom delade upphandlingar där mindre enheter upphandlas, fördelat över tid, har vi förbättrat de lokala producenternas möjligheter att delta. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för samverkan mellan näringsidkare och kommunen har inletts. Enstaka stickprov på att leverantörer följer våra krav på upphandling och inköp är gjorda. Byggnationen av en ny sorteringsanläggning för matavfall har inletts och anläggningen planeras stå klar till insamlingsstarten 2014. Matavfallet ska producera biogas vilket ökar energiutnyttjandet från avfallet. Uppföljning Följer upp andelen ekologisk/närproducerad mat genom vår upphandlings organisation. Saknar systematisk uppföljning av att leverantörer följer våra krav. Fortsatt arbete Fortsätta arbetet med att inrätta en samlastningscentral i Kalmar för att underlätta producenternas möjligheter att leverera på ett effektivt sätt och minska våra transporter. Fortsätta arbetet med samverkan mellan näringsidkare och kommunen. Vi behöver införa system för uppföljning av att leverantörer följer våra krav. 10 www.kalmar.se/demokrati/vad-vill-vi-i-kalmar/miljoarbete-i-kalmar/fairtrade-city/fairtrade-city---mall/ 11 www.unglobalcompact.org/ 8
3. Hållbar energiproduktion och energianvändning Det här vill Kalmar kommun En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Ju mindre energi en byggnad förbrukar desto bättre är det för både miljön och plånboken vilket gör energieffektivisering till ett viktigt arbetsområde. Omställning behöver göras till större andel förnybara energikällor, t.ex. fjärrvärme. Det är också viktigt att trygga en säker och tillräcklig energitillförsel. Helhetsperspektiv behövs för stadsintegrerade nät för exempelvis fjärrvärme, kyla och el. Beteendepåverkan inom energianvändning är nästa steg efter att vi har fokuserat på mer tekniska energieffektiviseringsåtgärder. Kommunen som organisation Som fastighetsägare av stora fastighetsbestånd har vi stor påverkansmöjlighet på dels tekniska åtgärder inom ventilation, isolering, underhåll, uppvärmning, belysning etcetera. Samt mer mjuka insatser riktat mot beteendepåverkan där vi själva är hyresgäster. Kalmar kommun följer noga teknikutvecklingen. En stor del av kommunens egen elkonsumtion kan produceras förnyelsebart. Vi ska ersätta fossil energi för uppvärmning av kommunala byggnader/fastigheter med förnybar energi. Nuläge Huvuddelen av våra utsläpp av växthusgaser i Kalmar, och därmed klimatpåverkan, kommer från energiproduktion av el och värme samt våra transporter. Koldioxidutsläppen kommer till knappt hälften från energisektorn och till drygt hälften från bränslen för transporter. Länet drivs till 65 % av förnyelsebar energi en av de högsta siffrorna i världen. Fjärrvärmen baseras i huvudsak på förbränning av biobränslen och en marginell del fossilolja. Moskogens nya kraftvärmeverk har bidragit till ökad lokal förnybar elproduktion i Kalmar. Kraftvärmeverket står också för en tredjedel av Kalmars elförsörjning. Det finns goda möjligheter att öka den lokala elproduktionen ytterligare genom att öka fjärrvärmeunderlaget. I lagen om kommunal energiplanering anges att det i varje kommun ska finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Lagstiftningens utgångspunkt är att energiplanen ska behandla alla energifrågor inom kommunens geografiska område. Kalmar kommuns förra energiplan upprättades 1989. Förutsättningarna för den lokala energipolitiken har sedan dess förändrats så mycket att energiplanen sedan länge inte kan uppfattas som aktuell. Vi bedriver ett av Sveriges största energieffektiviseringsprojekt i kommunens egna fastigheter. Det finns stor potential att genom framförallt underhållsåtgärder minska energiförbrukningen mellan 10-20 %. Genom att kommunen har en opartisk energi- och klimatrådgivning kan kommuninvånarna stöttas i att välja energieffektiva lösningar. Man kan kontakta rådgivaren för uppdaterad energiinformation om kommunen. Kommunen ställer energikrav i samband med upphandling av om- och nybyggnation som är strängare än Boverkets byggregler. Kommunen har undersökt möjligheterna med energibesparingar genom ny teknik, till exempel i ett projekt som undersöker LED- belysning 12 i offentliga miljöer. Arbetet forsätter med att titta på denna teknik och de besparingar, både för miljön och ekonomiskt, som kan göras. 12 www.kalmar.se/demokrati/internationellt-arbete/internationella-projekt/led-/ 9
Uppföljning Energimätningar görs i den Energibalans som Regionförbundet och/ eller Energikontor sydost tar fram med underlag från SCB. Fortsatt arbete För att uppfylla Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) behöver en uppdaterad energiplan tas fram i samarbete med Kalmar Energi. Fortsätta arbetet med att effektivisera energianvändningen i kommunala byggnader/fastigheter. Fokusera på beteendepåverkan hos framförallt egen personal som är hyresgäster i kommunalägda fastigheter. 4. Hållbara transporter Det här vill Kalmar kommun Den bästa resan för miljön är den som inte görs. När det gäller transporter är det viktigt att dels minska biltrafiken och dels att ersätta de fossila bränslena med förnybara bränslen. Vi ska hitta former för en samexistens mellan trafikslagen där vart och ett fyller sin uppgift på sin plats. I regional samverkan ska vi åstadkomma hållbara transporter och en samhällsplanering som ger god tillgänglighet och minskat transportbehov. Kommunen vill ha ett gott sammarbete med andra kommuners hamnar och gynna regionen genom t.ex. att Oskarshamn får ha kvar Gotlandsfärjan. Kommunen kan, i sina olika roller, arbeta för mer miljövänliga transporter. Till exempel kan kommunen påverka och förbättra infrastrukturen för fossilfria bränslen. Dessutom kan kommunen, i rollen som beställare, skapa behov genom sina val av fordon. Den planerade samlastningscentralen i Kalmar ska minska den tunga motortrafiken i stadens centrala delar och öka framkomligheten för cykel- och gångtrafikanter. Kommunen som organisation Som arbetsgivare till mer än 5000 anställda har kommunen stor påverkansmöjlighet på de resor som görs i tjänsten men har också ett ansvar att genom uppmuntran och stimulerande åtgärder påverka arbetspendlingen i rätt riktning. Kalmar kommun har en stor fordonspark och här finns också goda möjligheter att styra vilka fordon som köps in samt vilket bränsle som används. Upphandling är ett viktigt instrument för att ställa relevanta krav. Kommunens rese- och transportpolicy är ett viktigt dokument för att styra mot att vi planerar våra resor, så att de sker så trafiksäkert, kostnadseffektivt och miljöanpassat som möjligt samt får en hög nyttjandegrad av kommunens fordon. Nuläge Transportsektorn står för cirka 40 % av den totala energianvändningen i kommunen och för cirka hälften av de fossila koldioxidutsläppen. En resvaneundersökning 13 genomfördes på kommunnivå år 2012 och visar att 59 % av alla resor görs med bil, 6 % med kollektivtrafik (inklusive tåg) och 20 % av resorna görs med cykel. Detta gör Kalmar bäst i undersökningen vad det gäller andel resor gjorda med cykel. Det finns en nationell trend för ökad cykeltrafik vilket också märks i Kalmar. Kalmar Cykelstad har haft en stor inverkan och starkt bidragit till att cyklingen har ökat. Vad det gäller biltransporter så försöker kommunen stimulera ny teknik. T.ex. har man från och med maj 2013 en kommersiell elbilspool. 13 www.kalmar.se/kalmar%20kommun/demokrati/vad_vill_vi_i_kalmar/framtidens_resande/rvu_slutrapport.pdf 10
Från och med januari 2012 så är Landstinget ny huvudman för Kalmar Länstrafik (KLT) vilket begränsar vår påverkansmöjlighet på kollektivtrafiken. 2010 gjordes en omfattande analys av kommunanställdas resor till och från arbetet samt inom tjänsten. 2012 gjordes en genomlysning av fordonsparken. Det ger oss en god bild av var vi har störst potential att minska koldioxidutsläppen. 80 % av utsläppen från resor sker till och från arbetet. Uppföljning Resvaneundersökning, transportslagsmätningar och olika kundmätningar. Fortsatt arbete Transportfrågan kräver samverkan över länsgränserna och en dialog med trafikhuvudmän (kollektivtrafik, landsting, kommuner, myndigheter, med flera). Utvecklingen av kollektivtrafiken inom regionen är ett avgörande område för att vi ska kunna nå våra utsläppsmål. Här måste även kommunen visa att bytet av huvudman för KLT inte kommer påverka prioriteringen av kollektivtrafik för kommunen. Hamnen ligger i centrala Kalmar där många intressenter möts; därför är det viktigt att arbete på en bredare samsyn av hamnens roll och hur den samspelar med övriga staden och samhället. Transporterna till och från hamnen måste ha hög säkerhet och det arbetet måste även fortsatt ha hög prioritet. Fortsätta arbetet med att ta fram ett transportprogram som täcker samtliga transportslag inom hela det geografiska området och stakar ut vägen för hur vi ska uppnå visionen i översiktsplanen. Fortsätta arbetet med Kalmar Cykelstad. För transporter och resor i den kommunala organisationen behövs en mix av stimulansåtgärder som främjar samåkning, cyklande och kollektivtrafiken. Dessutom kommer ett långsiktigt attityd- och beteendearbete att behövas, med särskilt fokus på arbetspendling. Kommunens rese- och transportpolicy är i stort behov av att utvärderas och revideras. Genom virtuella möten och distansarbete kan en del resor undvikas helt. 5. Beteendepåverkan genom information och samverkan Det här vill Kalmar kommun Kalmar kommun är väl medveten om att information och samverkan är viktigt för att åstadkomma en bestående positiv förändring på klimat och miljö. Att vara ett gott exempel och sprida erfarenheterna både lokalt och internationellt är en viktig del av Kalmars klimat- och energiprogram som även stärker det interna arbetet. Att få människor att ändra beteende är mycket svårt om det innebär ekonomisk uppoffring eller ändrad livsstil. Därför ska man se till att omställningen är så bekväm som möjligt och lyfta fram ekonomiska fördelar, positiva hälsoaspekter samt att det kan vara del av en attraktiv livsstil. Strategin är att göra det enkelt att leva ett liv utan fossila bränslen, till exempel billig och bekväm fjärrvärme, attraktiv kollektivtrafik och tillgång på ekologiska och närproducerade varor. Engagera fler i omställningen till en mer hållbar energianvändning. Öka samverkan mellan olika aktörer. Kommunen som organisation Kommunanställda har stor möjlighet att påverka attityder och beteenden i sitt arbete inom till exempel förskola och skola, där tidiga miljövärderingar hos barnen och ungdomarna skapar goda framtida vanor och kan även påverka hur barnens närstående agerar. Inom äldreomsorgen kan personalen hjälpa brukarna att vara mer miljömedvetna i sina dagliga rutiner genom att exempelvis källsortera sitt avfall, släcka lampor samt handla miljömärkta varor. Kommunens miljöhandläggare och klimat-, energi- och transportrådgivare påverkar också kommuninvånarnas beteende genom rådgivning och tillsynsarbete. 11
Kommunen har också ett informationsuppdrag angående förändringar i det kommunala arbetet till exempel vid eventuella utbyggnationer av fjärrvärmeverk eller hur gång- och cykelbanor snöröjs. Det ger kommunen ett bra tillfälle att ta upp klimat- och energifrågor i ett naturligt sammanhang. För att höja medvetenheten generellt om klimat- miljö och energifrågor så ska samtliga anställda på Kalmar kommun genomgå en miljöutbildning. Utbildningen kommer vara färdig att rullas ut hösten 2013. Nuläge Kalmar kommun har lång erfarenhet av att arbeta med olika typer av projekt som ska engagera till förändrade attityder och beteende. Kalmar ligger i framkant vad det gäller just beteendeförändring inom klimatområdet. Det mest kända projektet är Klimatpiloterna som fick riksintresse. Därefter följde en bredare kampanj vid namn Klimatlöfteskampanjen och sedan Hållbart liv hemma som var ett initiativ från IKEA och WWF som kontaktade Kalmar kommun just för vår erfarenhet av liknande kampanjer. Uppföljning Svårt att mäta beteendeförändring och dess orsaker. Kommunen följer till viss del upp antalet informations- och rådgivningstillfällen samt antal deltagare men effekten av dem är svårare att mäta. Fortsatt arbete Kommunikationsstrategen ska göra en översyn av hur Kalmar kommun marknadsför sig generellt och där ska även marknadsföring och kommunikation av klimat- och energifrågor integreras. Fortsätta att arbeta med beteendepåverkan och samarbeta med andra aktörer som vill förmedla klimat- och energikunskap. Detta bör göras på ett mer systematiskt sätt där en plan tas fram på vilka områden man ska fokusera på samt vilka målgrupper. Viktigt att bjuda in allmänheten till dialog om kommunens miljöarbete. Detta kan göras genom olika dialogs aktiviteter eller temadagar. Kommunala styrdokument Det finns flera kommunala styrdokument och underlag som klimat- och energiprogrammet har koppling till, exempelvis: - Budgetmål - Energieffektiviseringsstrategi 14 - Energiplan - Fördjupad översiktsplan 15 - Vindkraftsplan 16 - Vision 2020 - Översiktsplan Det finns även en del dokument som är under konstruktion, där en koppling är viktig: - Klimatanpassningsplan - Transportprogram 14 Rapport till Energimyndigheten: Energieffektiviseringsstrategi för Kalmar kommun 2010-2020 120331 15 www.kalmar.se/demokrati/stadsutveckling-och-samhallsplanering/oversiktsplanering/ 16 www.kalmar.se/kalmar%20kommun/demokrati/styrdokument/samhallsplanering/vindkraftsplan.pdf 12
Nätverk och åtaganden Att delta i nätverk är ofta förknippat med någon form av förbindelse där man delar en gemensam vision eller målsättning. Kalmar kommun är med i flera nätverk inom klimat- och energiområdet, exempelvis: - Klimatkommissionen 17 - Borgmästaravtalet Covenant of Mayors - Union of Baltic Cities (UBC) 18 - Miljöresurs Linné 19 Information och genomförande För att tydligt omsätta programmet i successiva handlingar ska vi framförallt använda vårt ordinarie styrsystem, det vill säga vårt målarbete. Det innebär att uppdrag och ansvarsfördelningar för hela eller delar av målsättningar kommer att ske kontinuerligt varje år i budgeten och uppföljning kommer att ske kontinuerligt varje år i årsredovisningen. Uppföljning För att klimat- och energiprogrammet ska kunna fungera långsiktigt behöver det vara aktuellt. Eftersom programmet bygger på politiska mål ska det uppdateras senast våren 2015 i samband med budgetarbetet. Därutöver bör kommunen vid varje mandatperiod pröva att programmet är aktuellt och revideras vid behov. Ansvarig för processen är kommunstyrelsen. 17 www.rfkl.se/sv/klimatsamverkan-kalmar-lan/om-klimatsamverkan/ 18 www.ubc.net 19 www.miljoresurslinne.se 13