Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Zambia. juli 2008 december 2011

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Zambia juli 2008 december 2011

~ - Regerings Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 115 53 Stockholm Samarbetsstrategi för Zambia 2008-201 1, 2 bilagor Ärendet Genom beslut den 3 augusti 2007 (UD2007/1067/AF) uppdrog regeringen åt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) att inkomma med förslag till strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia. Sida har i skrivelse den 23 maj 2008 överlämnat ett förslag till samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Zambia under perioden 2008-201 1. Regeringens beslut Regeringen beslutar att fastställa en samarbetsstrategi för det svenska stödet till Zambia att galla 2008-2011 i enlighet med bilaga 1. Samarbetsstrategin ska styra utvecklingssamarbetet med Zambia under angivna tid. Regeringen uppdrar åt Sida att i enlighet med strategin ansvara för genomförandet av utvecklingssamarbetet med Zambia under 2008-201 1. Regeringen bemyndigar också Sida att inga samarbetsavtal med Zambia för perioden 2008-201 1 under förutsättning att det i huvudsak stämmer överens med bilagan, se bilaga 2. Pa5tadress Telefonväxel E-post: registratwqdfueign.ministry.se 103 39 Stockholm 08-405 10 00 i 31 7 Besöksadress Telefax,' ':;:!L o:;e12,,? L -... -......! A...'"''i

Gunilla Carlsson Kaj persion Kopia till Ju/PO UD-AF UD-FMR UD-MU UD-STYR UD-UP UD-SP UD-IH UD-PIK Fö/SI Fi/Ba Ambassaden i Lusaka. Kopians WensstBmmelse

Bilaga till reg.beslut 2008-07-24 (UD2008/19176/AF) Promemoria 2008-06-30 Utrikesdepartementet Samarbetsstrategi för Zambia 2008-2011 Sammanfattning Denna samarbetsstrategi är styrande för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia. Den grundar sig på regeringens politik för internationellt utvecklingssamarbete, politiken för global utveckling, Parisdeklarationen om biståndseffektivitet, EU:s uppförandekod om arbetsdelning och komplementaritet och på de prioriteringar som lagts fast i Zambias fattigdomsstrategi. Strategiska val har gjorts med utgångspunkt från analyser av fattigdomen i landet och överenskomna principer om arbetsdelning mellan givarna i den givargemensamma strategin (JASZ), baserat på erfarenheter från tidigare samarbete, övriga givares åtaganden och svenska komparativa fördelar. Det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet med Zambia är ett effektivt genomförande av Zambias utvecklingsstrategi (FNDP) för att minska fattigdomen, stärka demokratin, stimulera bred tillväxt i ekonomin och nå millennieutvecklingsmålen. Strategins övergripande processmål som utgår från Sveriges bidrag till de mål som anges i JASZ avseende biståndseffektivitet är att andelen stöd som använder zambiska system för genomförande och uppföljning ökar och uppgår till minst 50 % av landallokeringen vid slutet av strategiperioden samt att samarbetet koncentreras och minskar från sex till tre huvudsektorer. De övergripande frågorna för strategisk dialog under strategiperioden är att stärka demokratins institutioner, respekten för de mänskliga rättigheterna och medborgarnas insyn i offentlig verksamhet, samt att statens samlade resurser används effektivt i enlighet med FNDP, i syfte att minska fattigdomen. I enlighet härmed kommer det svenska samarbetsprogrammet under strategiperioden att koncentreras till sektorerna hälsa, jordbruk och

2 energi. Zambias strategi för fattigdomsminskning ska även finansieras genom budgetstöd. Stödet kompletteras av insatser som riktas mot att stärka det civila samhället. Zambia har under de senaste åren haft en gynnsam makroekonomisk utveckling med en tillväxt på cirka fem procent. Trenden mot en fortsatt demokratisering av samhället är positiv. Zambia är dock fortfarande ett av världens fattigaste länder och mer än 64 % av befolkningen lever i fattigdom. Effekterna av hiv och aids-pandemin är allvarliga och har ännu inte fått fullt genomslag. Kapacitetsbegränsningar finns på alla nivåer i samhället. Slutsatser från tidigare samarbete visar att det svenska stödet haft betydelse för Zambias kamp mot fattigdomen och att det också bidragit till att skapa förutsättningar för tillväxt i landet. Pågående reformer av statsförvaltningen förutses bidra till att skapa en miljö som stärker förutsättningar för ett effektivt utvecklingssamarbete. Zambia har tagit fram en ny strategi för att minska fattigdomen för perioden 2006-2010; Fifth National Development Plan (FNDP). Denna utgör grunden för det fortsatta svenska utvecklingssamarbetet. Den svenska strategin är kopplad till givarnas gemensamma strategi för samarbetet med Zambia, Joint Assistance Strategy for Zambia (JASZ). JASZ utgör därmed en integrerad del av samarbetsstrategin. Volymen på samarbetet ska uppgå till ca 400 miljoner kr år 2009, ca 500 miljoner kr år 2010 och ca 600 miljoner kr år 2011(exklusive krediter, stöd till landet inom regionala program, samt humanitärt bistånd) vid strategiperiodens slut. Detta är avhängigt en fortsatt positiv utveckling när det gäller demokrati och genomförandet av en politik för minskad fattigdom. UDel 1. Samarbetets mål och inriktning 1. Övergripande mål för samarbetet Målen för Sveriges politik för global utveckling är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Målet för det svenska utvecklingssamarbetet är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Utgångspunkten för samarbetet är de två perspektiven i PGU: fattiga människors perspektiv på utveckling och rättighetsperspektivet samt Zambias utvecklingsmål så som det formuleras i den nationella fattigdomsstrategin (FNDP) för perioden 2006-2010. Principerna om icke-diskriminering, delaktighet, transparens och ansvarsutkrävande spelar en central roll både när det gäller rättighetsperspektivet och fattiga människors perspektiv på

3 utveckling och ska vara vägledande för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia. Det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet med Zambia är ett effektivt genomförande av Zambias utvecklingsstrategi (FNDP) för att minska fattigdomen, stärka demokratin, stimulera bred tillväxt i ekonomin och nå millennieutvecklingsmålen. Strategins övergripande processmål som utgår från Sveriges bidrag till de mål som anges i JASZ avseende biståndseffektivitet är: att andelen stöd som använder zambiska system för genomförande och uppföljning ökar och uppgår till minst 50 % av landallokeringen vid slutet av strategiperioden. att samarbetet koncentreras och minskar från sex till tre huvudsektorer. De övergripande frågorna för strategisk dialog är att stärka demokratins institutioner, respekten för de mänskliga rättigheterna och medborgarnas insyn i offentlig verksamhet, samt att statens samlade resurser används effektivt i enlighet med FNDP, i syfte att minska fattigdomen. Den svenska dialogen tar sin utgångspunkt i PGU och fattiga människors perspektiv på utveckling och rättighetsperspektivet samt regeringens tre tematiska prioriteringar; jämställdhet och kvinnors roll i utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Dialogen ska komplettera och samverka med det finansiella stödet. Den svenska regeringens tre tematiska prioriteringar; Ujämställdhet och kvinnors roll i utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter samt miljö och klimat Uska få genomslag i samarbetet. 1.2 Mål för respektive samarbetsområde I enlighet med den arbetsfördelning som överenskommits mellan givarna och den zambiska regeringen inom ramen för JASZ kommer det svenska samarbetsprogrammet att koncentreras till sektorerna hälsa, jordbruk och energi. Pågående samarbete inom övriga sektorer - urban utveckling, utveckling av privat/ finansiell sektor och demokratisk samhällsstyrning genom offentlig sektor - fasas ut under strategiperioden. Budgetstödet riktas till genomförandet av Zambias strategi för fattigdomsminskning. Stödet till offentlig sektor kompletteras av insatser i syfte att stärka det civila samhället.

4 2. Inriktning och omfattning 2.1 Samarbetsområden Samarbetsområdena till vilka programmet ska koncentreras har valts utifrån analyser av fattigdomen i landet, övriga givares åtaganden och svenska komparativa fördelar. Valen har gjorts i samverkan med zambiska staten och utgår därmed från Zambias bedömning av Sveriges mervärde som samarbets- och dialogpartner. Valda samarbetsområden är högt prioriterade av Zambia. Sverige har tidigare erfarenhet av samarbete med Zambia inom samtliga områden, och bygger i det kommande utvecklingssamarbetet vidare på desamma, med avstamp i de resultat som uppnåtts och de utmaningar landet står inför inom respektive område. Utformningen av det svenska stödet beaktar regeringens tre tematiska prioriteringar, förstärker fattigdomsprofilen och syftar till att bidra till en bred tillväxt inom ramen för ett samhälle byggt på demokratins och rättsstatens principer. Inom samtliga områden finns förutsättningar att arbeta genom solida strukturer och välutvecklade samordningsmekanismer. Den svenska resursbasen är stark inom samtliga områden. Genom budgetstödet möjliggörs en bred dialog och resultatorienterad finansiering av Zambias samlade utvecklingsagenda. Detta kompletteras av stöd till det civila samhället. UFattigdomsminskning genom budgetstödu FNDP-mål: Skapande av välfärd och arbetstillfällen i det zambiska samhället genom deltagande av medborgarna och tekniska framsteg. Strategiskt fokus: Utveckling av ekonomisk infrastruktur och mänskliga resurser. Svenskt mål: Ett effektivt genomförande av Zambias utvecklingsstrategi (FNDP) för att minska fattigdomen, stärka demokratin, stimulera bred tillväxt i ekonomin och nå millennieutvecklingsmålen Målet för det svenska budgetstödet är kopplat till det övergripande FNDP-målet, men med ett särskilt fokus på effektiv samhällsstyrning och respekt för de mänskliga rättigheterna som en förutsättning för ett effektivt genomförande av utvecklingsstrategin och stödformen som sådan. Det svenska budgetstödet är koordinerat med andra givare och har en tydlig resultatorientering med en fast och en rörlig del. Utbetal-

ningen av den rörliga delen kommer att vara avhängigt framsteg enligt ett särskilt resultatramverk; ett så kallat Performance Assessment Framework (PAF), vilket bygger på indikatorer från FNDP. Förutsättningarna för fattigdomsminskning genom budgetstöd analyseras i Sidas promemoria: Bedömning av förutsättningarna för budgetstöd till Zambia. Analysen ska följas upp kontinuerligt i enlighet med gällande kriterier avseende fattigdomsstrategin, offentliga finansiella styrsystem, makroekonomisk politik, korruptionsbekämpning, demokratisk samhällsstyrning och respekt för de mänskliga rättigheterna. UHälsa och hiv/aids FNDP-mål: Att förbättra det zambiska folkets hälsostatus i syfte att främja socioekonomisk utveckling i linje med millenniemålen samt minska spridningen av hiv och aids. Specifikt svenskt mål: Förbättrad hälsosituation för fattiga kvinnor, män, flickor och pojkar inom ramen för ett effektivt och decentraliserat hälsosystem, som utgår ifrån rättighetsperspektivet och tar hänsyn till jämställdhetsfrågor, UsamtU minskad spridning av hiv/aids. Strategiska frågor för dialog ska vara: Sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa, jämställdhet samt att förebyggande arbete mot hiv/aids får tydlig prioritet och genomslag i genomförandet av den nationella hälsoplanen Inom ramen för stödet till hälsosektorn kommer Sverige att lägga särskild vikt vid sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa, jämställdhet inklusive satsningar för att minska mödradödligheten, samt vid att det finns tillräckliga personalresurser inom hälsosektorn. Det svenska stödet ges i form av programstöd och har en stark betoning på kvinnors hälsa och utveckling. Sverige ska under perioden aktivt stödja det civila samhället i att driva frågan om rätten till hälsovård av god kvalitet. Zambias regering har lagt ökad tonvikt vid att göra behandling tillgänglig för människor som lever med hiv/aids. Från svensk sida kommer det förebyggande arbetet och främjandet av ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter att vara fortsatt prioriterat. Integrering av hiv/aids-perspektivet i de olika program och insatser som stöds av Sverige ska även fortsättningsvis vara huvudspåret för svenskt stöd på detta område. Sverige kommer dock fortsätta att lämna direkt stöd till strategiska program, som t ex den nationella samordningen och uppföljningen av arbetet med hiv/aids och till riktade förebyggande hiv/aids-insatser. Stöd kan ges både via det civila samhället och genom 5

6 relevanta myndigheter. Jämställdhetsaspekten ska ges en framträdande roll i alla insatser. UJordbruk FNPD-mål: Att främja ökad och hållbar produktion, produktivitet och konkurrens inom jordbruket för att trygga tillgången på mat, generera inkomster, skapa arbetstillfällen och minska fattigdomen. Specifikt svenskt mål: Att den fattigdomsinriktade och tillväxtbefrämjande jordbrukspolitiken i FNDP de facto genomförs och i ökad utsträckning klimatanpassas, vilket i sin tur leder till ökad och hållbar produktion, högre produktivitet och stärkt konkurrens inom jordbruket. Detta för att trygga tillgången på mat, generera inkomster, skapa arbetstillfällen och minska fattigdomen. Den jordbrukspolitik som FNDP presenterar utgör en förbättring i jämförelse med den politik som hittills utmärkt jordbrukssektorn och som bl a resulterat i en suboptimal resurstilldelning som inte gynnat en bred tillväxt inom jordbruksnäringen. En samstämmig jordbrukspolitik, budgetdisciplin och ökad kapacitet för att genomföra policies och program kommer att krävas om FNDPs mål ska kunna realiseras i jordbrukssektorn. Detta kommer att särskilt lyftas i dialogen med Zambia. Svenskt stöd kommer att fokusera på kunskapsutveckling och tryggad tillgång till mat för småbönder, samt utveckling av och tillträde till framförallt inhemska och regionala marknader för denna kategori bönder. Stödet är såtillvida handelsfrämjande. Hänsyn kommer att tas till kvinnors och mäns olika förutsättningar att bli ekonomiska aktörer. Stöd ska också riktas mot kapacitetsutveckling inom jordbruksministeriet på såväl central som distriktsnivå. Zambia påverkas starkt av klimatförändringarna och frågan om hur jordbruket kan bedrivas på ett hållbart sätt under pågående klimatförändringar kommer därför att bli central. UEnergi FNDP-mål: Att säkerställa tillgång och tillgänglighet till adekvat och tillförlitlig energiförsörjning från olika källor till lägsta möjliga ekonomiska, sociala och miljörelaterade totalkostnad, i linje med nationella utvecklingsmål för hållbar tillväxt, skapande av arbetstillfällen och fattigdomsminskning.

Specifikt svenskt mål: Ökad tillgång till energi som tar hänsyn till miljö och klimat, för i synnerhet landsbygds- och tätortsnära befolkning, på en välreglerad inhemsk och regional, integrerad marknad Strategiska frågor för dialog ska vara: att den planerade utbyggnaden av energiförsörjningen riktas till fattiga och underförsörjda grupper och områden, samt sker på ett miljö- och klimatmässigt hållbart sätt Bristen på investeringar i kraftindustrin under de senaste decennierna har lett till ett underskott på elektricitet i Zambia och utgör en hämsko för fortsatt ekonomisk tillväxt. Zambia prioriterar nu reformer och investeringar inom sektorn. Som en del av den förstärkta satsningen på energisektorn ska Sverige överväga stöd till kapacitetsutveckling av relevanta statliga institutioner, en utbyggnad av ledningsnätet på landsbygden och i tätortsnära områden, energieffektivisering, elöverföring och -generering. Sverige kan även komma att stödja utvecklingen av förnyelsebar energi/biobränslen samt teknologi för ren och effektiv energiproduktion, för minskad påverkan på klimat och miljö. Olika sätt att stärka Zambias position i södra och östra Afrikas elhandel ska undersökas. 7 UStöd till det civila samhälletu Specifikt svenskt mål: Ett livaktigt, demokratiskt och pluralistiskt civilt samhälle som främjar transparens, ansvarsutkrävande, delaktighet och ickediskriminering Strategiska frågor för dialog ska vara att det civila samhället ges tillträde till och insyn i demokratiska beslutsprocesser samt stärks i sin ansvarsutkrävande roll Sverige kommer under strategiperioden att fortsätta stödet till demokratisk utveckling och till främjandet av respekten för de mänskliga rättigheterna, inte minst kvinnor och barns rättigheter, via det civila samhället. Fokus kommer att ligga på att stödja det civila samhället i uppföljningen av FNDP och på en policydialog med den zambiska regeringen. Organisationer inom sektorerna jordbruk, hälsa och energi kommer att vara särskilda målgrupper, i syfte att komplettera stödet till den offentliga sektorn. Stödet är direkt kopplat till två av den svenska regeringens tre tematiska prioriteringar; demokrati och mänskliga rättigheter samt jämställdhet och kvinnors utveckling. Även stöd till organisationer som arbetar med miljö och klimatfrågor kan komma att bli aktuellt. Stödet till det civila samhället förutses öka under

strategiperioden. Civilsamhällets deltagande i debatten om dödsstraffets avskaffande bör också kunna uppmärksammas. 2.1.2 Utfasningsområden UDemokratisk samhällsstyrning stöd till offentlig sektor FNDP-mål: Att öka individens tillgång till rättvis behandling inom rättssystemet. Att uppnå en väsentlig minskning av korruptionen i Zambia och ingjuta god och ansvarstagande styrning i offentliga och privata institutioner. Att uppnå och upprätthålla ett effektivt tillhandahållande av offentliga tjänster. Specifikt svenskt mål: Förbättrad effektivitet och finansiell kontroll inom den offentliga sektorn samt ökad respekt för barnens rättigheter inom rättssystemet Sverige stödjer två av tre pelare i den zambiska regeringens reformprogram för den offentliga sektorn - reformen av systemet för offentlig finansiell styrning och förvaltningsreformen. Programmen stöds via sektorprogramstöd och samfinansieras med andra givare. Inom den förstnämnda är EU, genom kommissionen, en viktig aktör. När de svenska avtalen löper ut förutses den svenska finansieringen tas över av annan givare. Eftersom reformprogrammen är centrala för god samhällsstyrning, och för utvecklingssamarbetet som helhet, kommer Sverige att fortsätta följa utvecklingen inom detta område. Överenskommelsen med domstolsväsendet om stöd till att förbättra villkoren för barn och ungdomar i kontakt med rättssystemet upphör 2008. En del av budgeten för insatsen har redan tagits över av Zambias regering. Urban utveckling FNDP-mål: Att förbättra den demokratiska samhällsstyrningen och leverera god service på lokal nivå. Specifikt svenskt mål: En enhetlig mark-, plan- och bygglagstiftning samt förbättrad kommunal service för underförsörjda stadsdelar i Lusaka Det svenska stödet på detta område består av tekniskt stöd till att skapa en enhetlig mark-, plan- och bygglagstiftning, samt stöd till att förbättra kapaciteten hos Lusaka City Council att leverera kommunal service. Som en del av utfasningsstrategin kommer erfarenheterna från Lusaka City Council-projektet att spridas brett för att därigenom skapa intresse för en eventuell utvidgning av projektet till andra städer i Zambia, samt för 8

att länka samman det med decentraliseringsprocessen. Andra givare inom området är för närvarande bl. a. Danmark, Tyskland och Japan. Lagstiftningsstödet förutses slutföras 2009. 9 Utveckling av näringslivet och den finansiella sektornu Specifikt svenskt mål: Förbättrat affärs- och företagsklimat, inklusive ökad tillgång till finansiella tjänster för fattiga människor Den största delen av det svenska stödet riktas till de två pågående reformprogrammen för ett förbättrat näringslivsklimat respektive utveckling av den finansiella sektorn, och kommer att fortsätta till 2009. Sverige stödjer vidare en mikrofinansorganisation som lämnar lån till fattiga småföretagare; dels genom lån, dels genom mindre gåvobidrag för kapacitetsutveckling. Som del av utfasningsstrategin har dialog inletts med andra potentiella finansiärer av programmen. Andra givare som är aktiva inom området inkluderar DFID, EU, Nederländerna och Världsbanken. Aspekter som rör den privata och finansiella sektorn hanteras även inom programmet för jordbruksutveckling. Dessutom kommer energiprogrammet att ha kopplingar till den privata sektorn när det gäller t ex investeringar i elektrifiering på landsbygden och i krafthandel. 2.2 Biståndsformer Valet av biståndsform ska utgå från Zambias biståndspolicy och Parisagendan, så som den operationaliseras i JASZ. I enlighet härmed, och i syfte att uppnå strategiperiodens processmål, ska Sverige sträva efter att utöka andelen stöd som använder zambiska system för genomförande och uppföljning. Erfarenheter från föregående strategiperiod visar dock att en blandning av biståndsformer varit fruktbart, och olika instrument kommer därför att användas även i det framtida samarbetet. Under förutsättning att Zambia fortsatt uppfyller kraven för budgetstöd förutses denna biståndsform öka som andel av det totala stödet. Under strategiperioden ska Sverige därför bl a pröva förutsättningarna för att finansiera hälsosamarbetet genom budgetstöd. Sverige ska även tillsammans med andra givare bistå Zambia i att utveckla ett sektorprogramstöd på jordbrukssidan. Det förutses att projektfinansieringen kommer att fortsätta som huvudsaklig biståndsform inom energisektorn under strategiperioden. Förutsättningarna för ett programstöd ska dock undersökas. Krediter och garantier kan komma att användas som komplement till gåvofinansiering för investeringar i energisektorn.

Stödet till offentlig sektor ska kompletteras med stöd till det civila samhället för att främja ett pluralistisk och demokratiskt samhälle med ett stort antal aktörer som har förmåga att främja kollektiva intressen och fungera som oberoende granskare av statens agerande. Sverige ska sträva efter att stärka det zambiska ägarskapet för samarbetet och dess resultat, oavsett biståndsform och kanal. 2.3 Dialogfrågor Enligt principerna i JASZ ska givarsamfundet arbeta för en mer harmoniserad dialog och samverkan med den zambiska regeringen samt sträva efter att bättre anpassa sig till Zambias planeringscykel. Sverige ställer sig bakom de här principerna och ska verka för att de får genomslag under strategiperioden. De främsta plattformarna för dialog på nationell nivå utgörs av årliga uppföljningar av FNDPs genomförande, årliga policydialogmöten med finansministeriet, större möten kring det generella budgetstödet samt regelbundna möten i de rådgivande tekniska grupperna som finns inom varje sektor. Den politiska dialogen kommer framför allt att genomföras gemensamt inom EU-gruppen i linje med artikel 8 i Cotonou-avtalet. Med anledning av utfasningen av det riktade samarbetet med den zambiska regeringen för demokratisk samhällsstyrning bör Sverige inom dialogen om budgetstödet vara särskilt lyhört för frågor som rör dödsstraffets möjliga avskaffande i Zambia. Sådana frågor kan handla om stöd till domstolar, samarbete om utarbetande av lagar eller förstärkning av möjligheter till rättshjälp för enskilda. 2.4 Omfattning (volym) Zambia är ett av världens fattigaste länder, och behoven är stora. Baserat på tidigare erfarenheter bedöms förutsättningarna för att uppnå resultat inom de valda samarbetsområdena som goda, även om utmaningarna är många, inte minst vad gäller den samlade kapaciteten inom statsförvaltningen. Tidigare erfarenheter ger också vid handen att absorbtionskapaciteten inom koncentrationsområdena är relativt god. Förutsättningar finns således för att öka det svenska stödet till Zambias utvecklingssträvanden. Landallokeringen (exklusive krediter, stöd till landet inom regionala program, samt humanitärt bistånd) ska därför öka från ca 345 miljoner kronor (2008) till ca 600 miljoner kronor vid strategiperiodens slut. Prognosen för stödet är 400 miljoner kr 2009, 500 miljoner kr 2010 och 600 miljoner kr 2011. Denna ökning möjliggör en ytterligare kraftsamling och höjd svensk profil inom de koncentrationsområden som det svenska biståndet ska riktas till. 10

Det svenska utvecklingssamarbetet förutsätter att den zambiska regeringen är beredd att fortsatt bekämpa fattigdomen och att landets demokrati mognar. Om förutsättningarna för svenskt samarbete med Zambia förändras kan volymen omprövas. Inför eventuella förändringar ska samråd ske mellan Regeringskansliet/UD och Sida. En förändring av volymen för samarbetet kräver regeringsbeslut. 11 3. Genomförande Fattiga människors perspektiv på utveckling och rättighetsperspektivet ska användas i bedömning av och dialog kring alla insatser i Zambia. Principerna om icke-diskriminering, delaktighet, transparens och ansvarsutkrävande spelar en central roll både gällande rättighetsperspektivet och fattiga människors perspektiv på utveckling och ska integreras i samarbetet. Med utgångspunkt från resultat och erfarenheter från såväl dialog som genomfört samarbete ska bedömningar göras om hur regeringens tre tematiska prioriteringar; jämställdhet och kvinnors roll, demokrati och mänskliga rättigheter samt miljö och klimat kan stärkas ytterligare inom ramen för samarbetet. Samtliga insatser inom samarbetsområdena ska utformas så att de bidrar till att stärka inhemsk kapacitet, motverka korruption samt säkerställa bästa möjliga resultat. Den vägledande principen för utfasningsområdena är att ingångna avtal skall respekteras. Utfasningen ska därutöver ske på ett tydligt och förutsägbart sätt, där Sverige gör sitt yttersta för att stärka den zambiska partnerns kapacitet. De principer som anges i JASZ för samarbetet med den zambiska regeringen, ska vägleda Sverige på detta område. Regionala aspekter och effekter av samarbetet med Zambia ska beaktas under strategiperioden. Om den demokratiska utvecklingen, korruptionsbekämpningen, respekten för de mänskliga rättigheterna, den politiska stabiliteten eller resultaten av det övergripande utvecklingssamarbetet bedöms gå i negativ riktning under strategiperioden, ska en översyn av de biståndsformer och kanaler som används göras. T3.1. Samarbete med andra givare, inklusive multilaterala aktörer Samarbete mellan givarna är väl utvecklat i Zambia och utgår från Parisdeklarationens principer. Samarbetet styrs av JASZ:en, som är givarnas svar på FNDP och på den zambiska biståndspolicyn. JASZ:en har undertecknats av Världsbanken, FN-systemet, EC, AfDB och samtliga större traditionella bilaterala givare.

Ett nära samarbete mellan Sverige och EU-kommissionen (EC) sker på övergripande nivå inom ramen för harmoniseringsinitiativet, liksom inom områdena budgetstöd, energi, hälsa, jordbruk och privatsektorutveckling. EC är också en viktig och tongivande aktör inom ramen för stödet till reformprogrammet för offentlig finansiell styrning. UNDP har spelat en viktig roll inom ramen för det bredare harmoniseringsinitiativet, och har tillsammans med Sverige och Tyskland lett samordningsarbetet på övergripande nivå. UNDP driver också, tillsammans med bl a UNICEF och UNFPA, rättighets- och jämställdhetsfrågor i utvecklingsarbetet. Ett nära samarbete sker med Världsbanken, som har en framträdande roll inom områdena makroekonomi, jordbruk och utveckling av den privata sektorn. Inom energisektorn tar Sverige och Världsbanken en gemensam ledarroll. Även inom de övriga områdena samarbetar Sverige som ledande givare med andra nyckelaktörer; med WHO och Storbritannien inom hälsa, och med USAID och Världsbanken inom jordbruk. Inom budgetstödet är Sverige aktiv partner och har tagit på sig en ledande roll för enskilda delprocesser. Den afrikanska utvecklingsbanken har öppnat kontor i Zambia och deltar nu mer aktivt i givarsamordningen. T3.2. Alignment, harmonisering och koordinering För att öka biståndseffektiviteten, minska transaktionskostnaderna och uppnå en mer heltäckande finansiering av Zambias utvecklingsagenda har givarsamfundet kommit överens om att gå mot en ökad arbetsfördelning inom ramen för JASZ. Ökad användning av Zambias egna system för planering, genomförande och uppföljning utgör grundbultar i JASZ. Den svenska strategins upplägg och genomförande tar sin utgångspunkt i JASZ:ens uppförandekod, och respekterar därmed principerna i Parisdeklarationen avseende alignment, harmonisering och koordinering för ökad effektivitet i utvecklingssamarbetet. Det delegerade partnerskapet med Nederländerna, i vilket Sverige är den aktiva partnern i hälsosektorn, förväntas bestå under strategiperioden och utökas till energisektorn. Sverige är vidare aktiv partner åt Norge inom jordbrukssektorn. Detta samarbete förväntas dock förändras, då Norge avser att öka sina bilaterala aktiviteter inom jordbruket. Utöver landallokeringen kommer Sverige under strategiperioden att hantera ytterligare ca 150 miljoner kronor per år åt andra givare. 4. Uppföljning Zambias genomförande av FNDP, liksom vilka framsteg den zambiska regeringen och dess samarbetspartners gör i arbetet med att genomföra Parisdeklarationen, kommer att följas upp gemensamt inom ramen för 12

13 JASZ. En oberoende utvärderingsfunktion kommer, i linje med Parisdeklarationens princip om ömsesidigt ansvarsutkrävande, att granska den zambiska regeringens och givarnas årliga prestationer. Uppföljning av resultat genom målsatta indikatorer kommer att kombineras med kvalitativ resultatanalys. En halvtidsöversyn av strategin kommer att genomföras 2010. I samband med de årliga resultatredovisningarna och översynen ska regeringens tre tematiska prioriteringar jämställdhet och kvinnors roll, demokrati och mänskliga rättigheter samt miljö och klimat särskilt beaktas. I översynen ska även andra givares agerande och planering utgöra en viktig del. UDel 2. BakgrundU 1. Sammanfattande landanalys Zambia är ett stabilt land med ett demokratiskt styre som utvecklas i en positiv riktning. Under senare år har viktiga steg tagits som stärkt det politiska deltagandet och det demokratiska ansvarsutkrävandet. Respekten för de politiska rättigheterna är god, medan respekten för de medborgerliga rättigheterna påverkas av bristerna i rättsväsendets kapacitet och genom att traditionell lagstiftning påverkar kvinnors rättigheter negativt, framförallt när det gäller familjerätt. Det finns ett aktivt civilsamhälle i Zambia, och koalitioner av enskilda organisationer har en stark röst i specifika frågeställningar, som t ex i debatten om en ny konstitution, vilken delvis handlar om att stärka de mänskliga rättigheterna. Mediafriheten i stort är god och journalister tillåts verka fritt i landet. Korruptionen är fortfarande ett stort problem på alla samhällsnivåer. Kampen mot korruptionen har dock fått ökad kraft. Hittills har satsningarna framförallt inriktat sig på de ansvariga för den storskaliga korruption som skedde under den förra regimen och ett antal zambier som innehaft höga positioner har fällts för korruption, t ex expresidenten Chiluba. Även inom nuvarande regim har fall uppdagats och högt uppsatta personer är suspenderade och under utredning. Detta sänder viktiga signaler i det zambiska samhället. Det är dock framförallt den småskaliga korruptionen som finns i samhället, såsom att betala extra för offentliga tjänster, som zambiska medborgare och företag råkar ut för. Zambia har under de senaste åren genomfört en rad åtgärder för att minska fattigdomen och stabilisera ekonomin. Inflationen har kraftigt reducerats och Zambia har fått skuldlättnader via de multilaterala initiativen. Allokeringarna till de sociala sektorerna har ökat. Det privata näringslivet ses idag som motorn för fortsatt ekonomisk tillväxt. Zambia har nått tillväxtsiffror på ca 5 % i snitt under de senaste fem åren, och

åtgärder vidtas för att ytterligare förbättra näringslivsklimatet i landet. Den tillväxt Zambia haft under de senaste åren har i huvudsak drivits av gruvindustrin och byggsektorn, vilket inneburit att den inte i någon större utsträckning involverat fattiga. För att tillväxten på allvar ska gynna den fattiga majoriteten av befolkningen, och en ökning av inkomstklyftorna kunna undvikas, krävs en bred och hållbar tillväxt som i betydligt högre utsträckning inkluderar och skapar möjligheter för fattiga människor, framför allt på landsbygden, att bidra till och dra nytta av högre tillväxt. Jordbruket har en framträdande roll för att uppnå en bred tillväxt, men den politik som tidigare förts har inte tillvaratagit den potential som finns inom sektorn och dess breda bas av småbrukare och entreprenörer. Det är angeläget att en politik bedrivs med syfte att främja ökad produktivitet i jordbruket, samt skapandet av fler och mer produktiva arbetstillfällen inom den privata sektorn. En minskning i fattigdomsnivån från 73 % till 64 % av befolkningen har dock skett mellan 1998 och 2006. Fattigdomsminskningen har nästan uteslutande skett i urbana områden där en kraftig nedgång ägt rum under senare år. Fattigdomen är därmed fortfarande utbredd på landsbygden. Kvinnor är generellt sett fattigare och mer utsatta än män. Barnfattigdomen har ökat under det senaste decenniet, främst som en följd av hiv/aids. Ca 16 % av befolkningen är hiv-smittad och kvinnor är mer drabbade än män. Epidemin utgör ett hot mot utveckling och fortsatt tillväxt. Andelen smittade har emellertid börjat stabiliseras och det är sannolikt att Zambia kommer att kunna nå millenniemålet att stoppa och vända takten i smittspridningen. Vårdresurserna för att hantera hiv/aids har ökat de senaste åren, och bromsmediciner och viss övrig hiv och aids-vård är nu gratis i den offentliga vården. Hittills nås ungefär hälften av dem som behöver bromsmediciner. Ett ökat fokus på förebyggande insatser behöver komplettera satsningarna på vård och medicinering. I Zambias fattigdomsstrategi FNDP presenteras en övergripande plan för hur fattigdomsproblematiken ska hanteras och landet utvecklas. FNDP innebär en förbättring i förhållande till den tidigare nationella fattigdomsstrategin (PRS) vad gäller såväl struktur som fokus, prioriteringar, resultatinriktning och föreslagna åtgärder för genomförande och uppföljning. God samhällsstyrning har lyfts fram på ett mer systematiskt sätt och kampen mot hiv/aids fått en mer framskjuten position. Arbetet med FNDP har karaktäriserats av ett tydligt zambiskt ägarskap och planen har tagits fram inom ramen för en deltagandeprocess med omfattande konsultationer på distriktsnivå. Det fattigas perspektiv har därmed stärkts. Planen har brett stöd inom den zambiska regeringen. Det finns en god överensstämmelse mellan FNDP och Sveriges syn på utveckling, tillväxt och fattigdomsminskning. 14

15 Zambia och Sverige har därmed en gemensam uppfattning om hur fattigdomen ska angripas. Regeringens förmåga att driva och genomföra FNDP kommer till stor del att bero på förmågan att modernisera den offentliga förvaltning och att säkerställa att tillräckliga resurser riktas till de prioriterade områdena. Den ambitiösa målsättningen för ökad inhemsk resursmobilisering för kommande år är beroende av en fortsatt hög tillväxttakt och en breddad skattebas. I syfte att öka de offentliga intäkterna ser den zambiska regeringen också över skattepolitiken och de villkor som gäller för gruvbolagens verksamhet. Det statliga finansiella styrsystemet och statsförvaltningen reformeras, men processen är komplicerad och framstegen tar längre tid än önskvärt. Förvaltningen, liksom hälso- och utbildningssektorn, lider brist på personal, vilket är en effekt av kompetensflykt och hiv/aids-epidemin. Trots en policy och ett institutionellt ramverk för att främja jämställdhet mellan könen har arbetet hittills nått begränsade resultat. Ytterligare kapacitetsuppbyggnad för att stärka och lyfta fram jämställdhetsarbetet behövs på alla nivåer i samhället. Utnyttjandet av naturresurser har i stort skett på ett icke hållbart sätt. I och med klimatförändringarna kommer ett hållbart utnyttjande av naturresurserna att bli både viktigare och svårare. Det institutionella ramverket för hantering av miljö- och klimatfrågor är dock svagt utvecklat. 2. Sammanfattande resultatbedömning Den föregående landstrategin konstaterade att Zambia tagit förnyade steg mot en demokratisering av samhället, samtidigt som ansträngningar gjorts för att förbättra ekonomin efter en period av ekonomisk instabilitet, hög korruptionsnivå och sviktande förtroende mellan den zambiska regeringen och dess samarbetspartners. Sammantaget bedömdes detta skapa förutsättningar för ökat samarbete och fördjupad dialog med Zambia. Strategins försiktigt positiva bedömning avseende förutsättningarna för fattigdomsbekämpning och ett mer effektivt utvecklingssamarbete, med möjlighet till ökade volymer för samarbetet, infriades. Nivån på det svenska stödet har följaktligen ökat från cirka 125 miljoner kronor till 360 miljoner kronor under strategiperioden. Fördelningen per målområde framgår av tabellen nedan. Tabell: Fördelningen av svenskt stöd 2003-2007 (utbetalt i tusentals kronor) Mål/Sektor 2003 2004 2005 2006 2007 Mål 1: Ekonomisk tillväxt Jordbruk 37 136 41 710 66 366 55 325 60 660

16 Energi 5 440 4 175 4 904 11 354 6 470 Privat and Finansiell sektor 8 371 5 039 6 743 10 626 8 834 Totalt Mål 1 50 947 50 924 78 013 77 305 75 964 Mål 2: Social utveckling Hälsa 59 095 91 695 62 818 143 000 132 441 HIV och AIDS 489 573 3 908 7 840 1 847 Urban utveckling - 1 001 3 166 235 13 787 Totalt Mål 2 59 584 93 269 69 892 151 075 148075 Mål 3: Demokratisk samhällsstyrning Statlig 4 726 5 540 20 534 32 619 16 319 Civila samhället 6 177 12 396 14 550 24 555 16 149 Totalt Mål 3 10 903 17 936 35 084 57 174 32 468 Budgetstöd - - - 48 500 96 250 Övrigt 1 999 1 224 1 487 1 430 3 309 Totalt 123 433 163 353 184 476 335 484 356 066 Det övergripande målet för strategin var att bidra till fattigdomsminskning. I detta syfte skulle utvecklingssamarbetet främja en bred ekonomisk tillväxt, demokratisk utveckling och respekt för de mänskliga rättigheterna, social utveckling inklusive jämställdhet mellan kvinnor och män, samt förbättrad livsmedelssäkerhet. Insatser för att motverka hiv/aids-epidemin gavs en framträdande plats. Genomförandet av Zambias strategier för fattigdomsminskning (PRS och senare FNDP) har varit relativt tillfredsställande. Sverige har lämnat stöd till strategierna genom direkt insatser inom samarbetes sex huvudsektorer, samt genom ett budgetstöd för fattigdomsminskning. Resultaten på övergripande nivå är att fattigdomen sjunkit från 73 % till 64 % under strategiperioden. Hiv/aids-prevalensen har börjat stabiliseras runt 16 % och aidsmedicin är avgiftsfri. Framsteg har också gjorts vad gäller makroekonomisk stabilitet och inflationen har minskat från 30 % till 10 % de senaste fem åren. Tillväxten har under hela strategiperioden varit positiv, med i snitt 5 % per år. Trenden för demokratisk samhällsstyrning är också positiv, inte minst vad gäller politiskt deltagande och korruptionsbekämpning. Andel barn i grundskolan har ökat från 78 % till 95 % mellan 2003 och 2005 och 85 % av barnen under ett år vaccinerades 2007 jämfört med 74 % 2003. Infrastrukturen byggs ut, och mellan 2005 och 2006 reparerades och underhölls t ex 2000 mil väg.

TP PT 17 Den resultatutvärdering som gjorts av den svenska landstrategin för 1 ZambiaTPF FPT visar att svenskt stöd medverkat till denna utveckling, och därmed haft betydelse för Zambias kamp mot fattigdomen och också bidragit till att skapa förutsättningar för tillväxt i landet. En sammanfattning av resultat inom de olika målområdena följer nedan. Mål 1: Att bidra till en miljö som är gynnsam för fortsatt fattigdomsinriktad ekonomisk tillväxt och som skapar förutsättningar för de fattiga i städerna och på landsbygden att förbättra och vidareutveckla sina levnadsförhållanden. Det svenska stödet inom jordbrukssektorn har nått ut till 40 000 jordbrukshushåll i Zambia, vilket motsvarar fem procent av samtliga jordbrukare. Över 55 % av de deltagande hushållen har tryggat tillgången på mat, samtidigt som hushållsinkomsterna i snitt fördubblats. Genom ett mikrofinansieringsstöd har 36 000 lån till småentreprenörer lämnats. 60 % av låntagarna är kvinnor. Detta har bidragit till en fattigdomsinriktad tillväxt och har möjliggjort för småbrukarhushåll och enskilda entreprenörer att förbättra sina levnadsvillkor. Genom svenskt stöd har en helt ny myndighet för landsbygdselektrifiering etablerats. Myndighetens arbete skall på sikt leda till ökad eletrifieringsgrad på landsbygden, och bidrar därmed till att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt såväl i stad som på landsbygd. Mål 2: Att bidra till utbyggnaden av ett fungerande välfärdssystem som erbjuder lika rättigheter och tillgång till god social service och skyddsnät för de fattiga, både i städerna och på landsbygden. Sverige har genom det generella budgetstödet och det riktade sektorstödet till hälsa medverkat till en förutsägbar finansiering av hälsovårdstjänster på distriktsnivå och till att Zambia uppnått målet att 60 % av hälsobudgeten de facto går till distrikten. Därmed har vården gjorts tillgänglig på både stad och landsbygd. Vårdutbudet har också ökat; bland annat har antalet hiv-positiva som behandlas med bromsmediciner ökat från 2000 år 2003 till ca 150 000 år 2007. Mödradödligheten är dock fortsatt hög och särskilda ansträngningar kommer fortsatt att krävas för att komma till rätta med problemet. Personalresurserna inom hälsosektorn utgör också en utmaning som måste hanteras framöver. 1 Resultatanalys av genomförandet av Sveriges landstrategi för Zambia 2003-2007 (Sida 2007)