2001 NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET Jesper Norda
Hyr filmen Breakdown (Kurt Russel, Kathleen Quinlan m fl, regi: Jonathan Mostow, 1997). I det tysta och stilla partiet, när Amy har lämnat Jeff vid vägen, föreställ dig en berättarröst som läser en av de nio texterna. Stanna filmen precis innan Jeff går in på Belles Diner. Lämna tillbaka filmen, alternativt gör om proceduren med någon av de texter du inte använt. 9 försök att ändra på händelseförloppet är tillägnat min pappa.
1/9 Mamma och pappa pratade ibland om när de flyttade till San Diego, det var året innan jag föddes. Jag kan tydligt se min pappa där på bensinmacken, han förstod aldrig att någon ville bråka med honom, han var taktlös ibland, men alltid helt uppriktig och alltid snäll, även om folk inte alltid förstod det. Men skälet till att de pratade om episoden var att dagen efter den första incidenten träffade dom lastbilschaffören igen. Dom hittade långtradaren längs vägkanten, gick av för att tacka för hjälpen igen och hittade chauffören med en pågående hjärtinfarkt i förarsätet. De släpade in honom i sin bil och körde honom till närmsta stad, dom räddade helt enkelt livet på honom. Helt utmattade tog dom senare in på ett litet motell, och alldeles förvirrade av adrenalin och den konstiga situationen glömde de allt vad preventivmedel heter. Det var då jag blev till.
2/9 Jag tänker alltid på mina föräldrar som väldigt lyckliga tillsammans. Jag vet inte hur det var innan de flyttade till San Diego, dom hade gått på ett par nitar med sitt företag och var väl helt panka, men dom var nog lyckliga. Säkert lika lyckliga som nu. En gång när jag var 10, var pappa och jag själva på bilsemester. Vi körde genom öknen, jag klagade för pappa att jag var så hungrig att jag kunde dö. Mm, okej sa pappa, jag stannar vid nästa matställe. Lite senare kom vi fram till ett jävligt sjaskigt ställe, jag ville inte gå in, jag blev rädd för människorna som var där, men pappa ville. När vi kom in sa pappa med ett alldeles saligt leende på läpparna: Det var här mamma berättade att du låg i hennes mage.
3/9 När pappa kom fram till Belles Diner fann han mamma och Red Barr där, lastbilschauffören alltså. Mamma hade bjudit honom på lunch som tack för hjälpen. Stämningen var känslosam, helt utan vidare hade börjat berätta för varandra om sina liv. Mamma hade hunnit berätta för Red om hur hennes äggstockar blev förflyttade vid en operation för ett par år sedan, Red berättade om hur hans fru och dotter för några månader sedan varit med om en trafikolycka. Hans fru hade dött omgående, hans 14-åriga dotter låg i koma, hennes utsikter att vakna upp var närmast obefintliga. Det som gjorde hans historia ännu mer helvetisk var att hans dotter hade en annan liten olycka i magen: nämligen mig. Där på Belles Diner slöts helt plötsligt ett förbund mellan mina föräldrar och Red Barr. Det var som om Gud hade satt sig ner vid bordet och berättat för dom hur de skulle göra. Där fick jag fick mina föräldrar.
4/9 Under tiden pappa satt vid bilen och väntade på att den skulle svalna, eller vad han nu egentligen trodde skulle hända, började det spira en märklig vänskap mellan mamma och Red Barr, chauffören alltså. Det är sånt som händer väldigt sällan, två personer som träffar rätt direkt. Red Barr levde ensam, han var homosexuell, han var enda barnet, hade aldrig träffat någon tillräckligt bra man, hade ingen kontakt med släktingar eftersom... ja, hans läggning föll inte riktigt dom på läppen. Hans föräldrar var nu döda; Red Barr var helt enkelt väldigt ensam. Två år senare, dvs ett år innan jag föddes, kom ett brev till San Diego med beskedet att Red Barr hade omkommit i en biloycka och testamenterat sina pengar till mamma, 2 200 dollar. Det var ju inte så mycket, men där fanns också ett papper om att det fanns frusen sperma på en spermabank i Atlantic city, avsedd för mamma. Och ett år senare... ja, som sagt... då föddes jag.
5/9 När jag drömmer ser jag min pappa där, vid bilen, ensam ute i öknen. Jag tror han tänker att det ordnar sig, allt ordnar sig, bilen går igång, San Diego är en bra stad, det nya jobbet blir bra, mamma blir snart gravid. När han kommer fram till Belles Diner väcks jag, det är min födelsedag, jag fyller 21, jag är på besök hemma. Mamma och pappa sjunger för mig, jag får varm choklad med vispgrädde precis som när jag var liten. Jag får en present, i motsats till den mängd som brukade fylla ut hela sängen. Jag vet inte om hur tacksam jag ska vara att mina föräldrar lever, jag tar det för givet. Hade jag fått fortsätta drömma, hade jag fått se min mamma le mot pappa när han klev in på Belles, dom hade fått ringa och avbeställa bärgaren, dom hade ätit en äcklig lunch och sedan fortsatt.
6/9 En gång berättade pappa för mig vad han tänkte på när han satt där vid bilen, han bestämde sig för två saker: Ett: om han fick en son skulle han vilja ge honom namnet Jesper. Ja, åtminstone föreslå det. Den andra saken var att berätta för sin egen pappa att han älskade honom. Med mammor är det en annan sak, dom säger lite oftare att dom älskar sina barn. Åtminstone hade det varit så för pappa. När pappa berättade det här för mig hade han bara dagar kvar att leva. Cancern hade ätit upp honom, mamma och jag och mina bröder turades om att vara hos honom, ofta var vi där allihop, men på nätterna fick vi turas om så att vi orkade allihop. Han gjorde det väldigt lätt för mig då: jag slapp sedan stå där med det hemska samvetet att aldrig på riktigt ha sagt att jag älskar honom.
7/9 En gång berättade pappa för mig vad han tänkte på när han satt där vid bilen, han bestämde sig för två saker: Ett: om han fick en son skulle han vilja ge honom namnet Jesper. Ja, åtminstone föreslå det. Den andra saken handlade om en bild av honom själv. Han tyckte det var lite larvigt men han hade gjort sig snygg och gått till en fotograf och bett honom ta en bild som mamma skulle ha i plånboken, sen hade han gått med den bilden i sin egen plånbok ett antal månader för att han tyckte det var lite... ja larvigt. Han bestämde sig att ge henne den när de träffades på Belles diner. Tydligen blev det succé, mamma älskade bilden, hon älskade att få den på det där stället, det blev som en tillfällighet som det var på sätt och vis men ändå inte ju. Pappa berättade det bara några dagar innan jag skulle gifta mig. Det är kanske inte så viktigt, men det känns som om det var en viktig erfarenhet han lärde mig då.
8/9 När pappa satt där i bilen och väntade rattade han runt lite på lite olika radiokanaler och hittade plötsligt ett stycke klassisk musik som han och mamma lyssnade väldigt mycket på när dom träffades. När han kom in på Belles diner så såg han inte mamma först, hon var på toaletten, så han stod där mitt på golvet och tittade efter henne. Utan att han riktigt tänkte på det så började han sjunga på det där stycket. Så där lite tyst ni vet. Så han stod där och såg lagom bortkommen och sjöng när mamma kom ut från toaletten, hon såg honom innan han såg henne. Hela inledningsfrasen tidigare närmare bestämt. Mamma brukar säga att det var något av det finaste hon sett. Som en ängel mitt i det där skitiga stället.
9/9 När pappa satt där vid bilen blev han hungrigare och hungrigare. Av någon anledning vägrade han äta av munkarna eller godiset som mamma hade köpt tidigare, han ville ha riktig mat. Tanken på mat lagad vid ett roadhouse mitt ute i öknen var helt plötsligt extremt tilltalande: en hamburgare, stekta ägg, ja vad som helst verkade gott. De skulle snart äta en lagom slabbig måltid tillsammans, vad han däremot inte hade en aning om var att han och mamma varje år, på årsdagen av denna dag skulle laga till en exakt kopia av den mat som de snart skulle äta. Det blev som en helgdag. En hemlig och vacker helgdag som bara dom två vet varför man ska fira.
Utställningar: BREAKDOWN, Galleri Rotor, Göteborg, 2001 Recycle Kulturhuset Stockholm 2003. Tidigare publicerad: Tidskriften Fabrik nr 1 2003 (text-version) Välfärdsbilder Svensk film utanför biografen, Statens Ljud och Bild-Arkiv (SLBA), 2008. (DVD-version) Jesper Norda 2001