ÅRSREDOVISNING. Ett högteknologiskt internationellt malmförädlingsföretag

ÅRSREDOVISNING 96 Ett högteknologiskt internationellt malmförädlingsföretag

Innehåll VD-kommentar 2 Koncernöversikt 1996 4 Affärsidé, mål och strategier 5 Produkter, marknader och organisation 6 Marknadsöversikt 8 LKABs verksamhet 1996 Produktion 12 Logistik 13 MTAB 14 Övriga dotterbolag 16 Framtidssatsningar 18 Forskning och Utveckling 2 LKABs personal 22 LKAB och miljön 24 Ekonomi och finans Industriverksamheten 26 Omvärldsfaktorer 28 Tioårsöversikt 3 Förvaltningsberättelse 32 Resultaträkningar med kommentarer 34 Balansräkningar med kommentarer 36 Finansieringsanalyser med kommentarer 38 Redovisningsprinciper 4 Noter 41 Vinstdisposition 45 Revisionsberättelse 45 Styrelse och revisorer 46 Koncernledning 48 Adresser 49 Definitioner. Ord & Uttryck Omslagets flik Ekonomisk information från LKAB För 1997 lämnar LKAB följande ekonomiska rapporter: Delårsrapport januari april 4 juni 1997 Delårsrapport januari augusti 15 oktober 1997 Bokslutskommuniké 1 mars 1998 Årsredovisning april 1998 Dessa rapporter kan beställas från: LKAB, Koncernstab Information, Box 952, 971 28 Luleå. Telefon: 92-38. Telefax: 92-195 5. Rapporterna finns även tillgängliga på engelska. Företagsinformation finns även på LKABs hemsida. Internet: http://www.lkab.se

96 Bättre för LKAB trots stora påfrestningar 1996 blev ett mellanår för världens stålproducenter. Råstålsproduktionen sjönk med,6 %, eller 5 miljoner ton (Mt), men mot slutet av året kunde en förbättring märkas bl a inom EU. Även världsproduktionen av järnmalm och järnmalmsexporten minskade under året och rekordnivåerna från 1995 kunde inte upprepas. Nedgången i handeln drabbade dock enbart fines medan pelletsexporten fortsatte öka. LKABs leveranser blev,8 Mt lägre än föregående år och stannade vid 2,6 Mt, på grund av lägre efterfrågan samt en strejk i Narviks malmhamn som drabbade företaget under hösten. Trots de ekonomiska påfrestningar som detta innebar kunde resultatet efter finansiella intäkter och kostnader förbättras något från 92 till 941 Mkr. Konjunkturutvecklingen för det kommande året är svårbedömd. I branschen råder en försiktig optimism och det finns prognoser som till och med pekar mot en ny rekordnivå för världens stålkonsumtion 1997. Kort om LKAB Högförädlade produkter LKAB är en av världens ledande producenter av högförädlade järnmalmsprodukter. Ökad förädlingsgrad och fokus på kvalitet är av strategisk betydelse för framtiden. Teknik på hög nivå LKAB är en högteknologisk processindustri som målmedvetet satsar på ny teknik, forskning och utveckling, kostnadsbesparande investeringar och utveckling av personalen. Europas hemmagruva LKAB har järnmalmsgruvor och malmförädlingsverk i Kiruna och Malmberget, pelletsverk i Svappavaara och utskeppningshamnar i Luleå och Narvik. LKAB är Europas hemmagruva och 8 % av leveranserna går till europeiska stålverk. Dessutom har LKAB sedan länge en stark ställning på marknaden för DR-pellets i Mellanöstern och Sydostasien. Effektivare transporter Sedan 1 juli 1996 driver LKAB malmtransporterna i egen regi via dotterbolaget MTAB. Målsättningen är att göra LKABs transportsystem till ett av världens mest effektiva med internationellt konkurrenskraftiga fraktkostnader. Investeringar för framtiden LKAB säkrar produktionen inför 2-talet, ökar pelletskapaciteten och effektiviserar verksamheten. I Kiruna är ett nytt pelletsverk i produktion sedan drygt två år och 1997 tas en ny huvudnivå i drift. Hösten 1996 började skeppningarna från den nya malmhamnen i Luleå. De närmaste åren kommer de stora satsningarna att göras i ny huvudnivå och kapacitetsökning i Malmberget samt i transportsystemet på Malmbanan.

VD-kommentar Vi har nått målet full kontroll över järnvägstransporterna. Det är en strategiskt viktig del i LKABs produktflöde. 1996 ett år med tuffa utmaningar För såväl stål- som järnmalmsproducenterna blev 1996 ett svagare år än året innan. Nedgången började redan sista kvartalet 1995. Under 1996 minskade råstålsproduktionen både inom EU och i Japan. I Tyskland, som är LKABs största exportmarknad, sjönk produktionen med 5,4 %. Den svenska och finska marknaden, där LKAB är ledande leverantör, hade däremot en positiv utveckling. Råjärnsproduktionen ökade med 3,6 % i Sverige och 9,6 % i Finland. Den totala världshandeln med järnmalm bedöms ha minskat under året med uppskattningsvis 1 15 Mt eller 2 3 %. Det ska dock noteras att nedgången inte drabbade handeln med pellets, vilken istället fortsatte att öka under året. För LKABs del stannade leveranserna vid 2,6 (21,4) Mt på grund av lägre efterfrågan samt en strejk i Narvik som drabbade LKAB under hösten. Leveransminskningen låg helt på fines. Pelletsleveranserna däremot ökade med nära 6 % till 13,9 Mt. LKABs totala produktion minskade med,4 Mt till 21,3 Mt. Lagren ökade med,3 Mt till 2,1 Mt. LKAB drabbades av två strejker under året. Den ena var en veckolång vild aktion som genomfördes av SJs lokförare på Malmbanan i början av juni, vilket helt stoppade alla järnvägstransporter. Strejken utlöstes bl a på grund av de krav som ställdes på oförändrade pensions- och semestervillkor vid övergången till det nya järnvägstransportbolaget MTAB. Den andra strejken inleddes i slutet av september och genomfördes av LKABs arbetare i Narvik. Strejken, som varade i 32 dagar, stoppade all skeppning över Narvik. En begränsad del av leveranserna kunde omdirigeras till Luleå, där den nya malmhamnen just tagits i drift. Aktionen genomfördes i samband med ordinarie avtalsförhandlingar, där krav bl a ställdes på generellt sänkt pensionsålder vid personalneddragningar alternativt garanti mot uppsägningar. För LKAB blev följdverkningarna av lokförarstrejken tämligen obetydliga medan strejken i Narvik fick allvarliga konsekvenser. Sammanlagt förlorade företaget leveranser på nära,8 Mt, vilket motsvarar ett intäktsbortfall i storleksordningen 2 Mkr. Moderbolagets resultat bedöms ha försämrats med 165 Mkr på grund av strejken. Bättre resultat trots allt Förutom effekterna av Narviksstrejken och den lägre leveransvolymen har rörelseresultatet belastats med en engångskostnad på 25 Mkr avseende förtida lösen av entreprenadavtalet med SJ och NSB. Trots detta blev rörelseresultatet 423 Mkr, att jämföra med föregående års 485 Mkr. Det var framförallt en ökad förädlingsgrad och höjda järnmalmspriser på i snitt 6 % som kompenserade för de negativa resultateffekterna. Dessutom förbättrades det finansiella nettot med 83 Mkr till 518 Mkr. Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader ökade därmed till 941 (92) Mkr. Fortsatt hög investeringstakt Hösten 1996 togs den nya malmhamnen i Luleå i drift en investering på totalt 5 Mkr där LKABs andel var drygt 3 Mkr. I Kiruna fortsätter arbetet med nästa huvudnivå som gradvis kommer att tas i drift från maj 1997. Den totala investeringskostnaden bedöms till 2,6 miljarder kronor och investeringen beräknas vara fullt genomförd år 2. I december 1996 beslutades att investera 394 Mkr för att bryta den så kallade Sjömalmen som delvis går in under sjön Luossajärvi i Kiruna. Brytningen beräknas kunna komma igång år 21 och förlänger livslängden för den nya huvudnivån med fyra år vid nuvarande brytningstakt. I Malmberget investeras 226 Mkr för brytning och förädling av hematitmalm. Därmed kommer produktionen att kunna öka med 1,7 Mt till sammanlagt 8,7 Mt. Produktionsstarten beräknas till maj 1998. 2

I mars 1997 beslutade dessutom LKABs styrelse att investera 672 Mkr i en ny huvudnivå i Malmberget. Genom den nya huvudnivån som tas i drift år 21 blir mer än 11 Mt malm tillgängligt för brytning och gruvans livslängd förlängs med tio år. En satsning av strategisk betydelse är beslutet att investera drygt 5 Mkr i en experimentell masugn pilotmasugn i Luleå. Pilotmasugnen, som tas i bruk vid årsskiftet 1997/98, kommer att avsevärt förkorta utvecklingstiden för nya pelletsprodukter och ger LKAB en möjlighet att bygga upp en unik kunskap om produkternas egenskaper i masugnen. Kontroll över järnvägstransporterna Vid halvårsskiftet tog Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB) över ansvaret för malmtransporterna på Malmbanan. Därmed har LKAB slutligen uppnått målet full kontroll över järnvägstransporterna, vilka utgör en strategiskt viktig del i företagets produktflöde. MTAB ägs gemensamt av LKAB, SJ och NSB med LKAB som majoritetsägare. NSBs medverkan förutsatte beslut av norska Stortinget och kopplat till detta beslut är en rad villkor som LKAB måste uppfylla. Det handlar bl a om att bidra till etableringen av en ny verkstadsindustri i Narvik. Denna fråga drivs och utreds av utvecklingsbolaget Futurum, där LKAB är delägare tillsammans med Narviks kommun och övrigt näringsliv i Narvik. Positivt i dotterbolagen Bland LKABs övriga dotterbolag finns flera glädjeämnen. Kimit har stärkt marknadspositionen som ett av Sveriges ledande sprängmedelsföretag. I Minelco fortsätter satsningarna på produkt- och marknadsutveckling. Det framgångsrika arbetet i G-Drill har under året övergått i en kommersialiseringsfas då marknadslanseringen av den nya unika borrtekniken inletts. Utsikter för 1997 Konjunkturutvecklingen är fortsatt svårbedömd. I branschen finns en försiktig optimism om att 1997 kommer att bli ett bättre stålår än 1996. Förhoppningen är därför att LKAB ska kunna öka leveranserna jämfört med föregående år. Då järnmalmspriserna för 1997 har kunnat bibehållas på i stort sett oförändrad nivå finns goda förutsättningar för att 1997 kommer att bli ytterligare ett framgångsrikt år för LKAB. Carl Ameln, Verkställande direktör Luleå den 12 mars 1997 Carl Ameln Verkställande direktör 3

Koncernöversikt 1996 Mkr 1 5 1 2 9 6 3 Resultatutveckling % 2 16 12 87 88 89 9 91 92 93 94 95 96 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, Mkr Avkastning på totalt kapital, % 1996 års resultat kunde förbättras trots kostnader av engångskaraktär på över 4 Mkr. (I 1994 års resultat ingick en realisationsvinst på 875 Mkr.) 8 4 Omsättning LKAB-koncernens omsättning 1996 ökade med 7 % från 4 557 Mkr till 4 891 Mkr trots att leveransvolymen minskade. Bakom omsättningsökningen ligger prisökningar på i snitt 6 % samt ökad förädlingsgrad i och med en högre andel pellets. Resultat Koncernens rörelseresultat efter avskrivningar blev 423 (485 ) Mkr. Förutom effekterna av den lägre leveransvolymen beräknas strejken i Narvik ha medfört en negativ resultateffekt på 165 Mkr. Härtill kommer kostnader av engångskaraktär på 25 Mkr som avser förtida lösen av entreprenadavtalet med SJ/NSB i samband med etableringen av MTAB. Det finansiella nettot kunde förbättras med nära 2 % till 518 (435) Mkr. Sammantaget innebar detta att koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader förbättrades till 941 (92) Mkr. Leveranser och produktion Under 1996 levererade LKAB 2,6 Mt förädlade järnmalmsprodukter, vilket är en minskning med,8 Mt jämfört med föregående år. Den lägre leveransvolymen beror på en efterfrågeminskning samt på effekterna av Narviksstrejken som medförde förlorade leveranser. Även om de totala leveranserna sjönk så ökade dock pelletsleveranserna med nära 6 % och utgjorde 67 % av årets leveransvolym. Produktionen under året uppgick till totalt 21,3 (21,7) Mt färdiga produkter. LKABs totala pelletsproduktion ökade med 1 Mt genom kapacitetsökningar. Utsikter för 1997 För LKABs del kommer järnmalmspriserna att vara i stort sett oförändrade under det kommande året. Även leveranserna bör kunna hållas på en god nivå. Konjunkturutvecklingen för 1997 är dock fortsatt svårbedömd. Inom järn- och stålindustrin råder en försiktig optimism och det finns till och med prognoser som pekar på att världens stålkonsumtion kommer att nå en ny rekordnivå under 1997. Mt 25 2 15 1 5 Leveranser Koncernsammandrag Förändring Mkr där ej annat anges 1996 1995 i % Omsättning 4 891 4 557 +7 varav export, % 75 76 Rörelseresultat före avskrivningar 949 96 1 Avskrivningar enligt plan 526 475 +11 Rörelseresultat efter avskrivningar 423 485 13 Finansiella intäkter och kostnader 518 435 +19 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 941 92 +2 Nettoresultat 67 657 +2 87 88 89 9 91 92 93 94 95 96 Högfosformalm Lågfosformalm Masugnspellets DR-pellets LKABs leveranser av pellets har successivt ökat sedan 197-talet och svarar idag för 67 % av leveranserna. Omsättningstillgångar 5 26 4 844 +7 Anläggningstillgångar 5 845 5 688 +3 Eget kapital 8 175 7 928 +3 Investeringar 1 629 1 162 +4 Antal anställda 31/12 3 285 3 241 +1 Produktion av järnmalm, Mt 21,3 21,7 2 Leveranser av järnmalm, Mt 2,6 21,4 4 4

Affärsidé, mål & strategier LKABs vision 25 LKABs vision inför år 25 omfattar bl a: Marknadsposition: LKAB ska uppfattas som den tekniskt och kvalitativt ledande leverantören av pelletsprodukter. Produkter och produktionsstruktur: Över 8 % av produktionen ska utgöras av pellets. Befintliga pelletsverk ska ha effektiviserats och nya byggts. Kvalitet: Kvalitetsarbetet har högsta prioritet och andelen nöjda kunder ska vara 1 %. Kompetens: LKABs medarbetare ska vara välutbildade och minst 2 % ska ha utbildning på högskolenivå. Avkastning på totalt kapital i järnmalmsverksamheten % 3 25 2 15 1 5 5 1 8 85 Mål: 11 % LKAB har satt avkastningskravet till 11 % på det till järnmalmsverksamheten totala knutna kapitalet. De två senaste åren har kravet uppnåtts. Ökad förädlingsgrad och leveransvolym samt fortsatta kostnadseffektiviseringar krävs för att lönsamhetsnivån ska bibehållas. 9 95 LKAB ska på affärsmässiga grunder uthålligt och kostnadseffektivt marknadsföra, tillverka och leverera förädlade, kvalitetssäkrade järnmalmsprodukter från Malmfälten till utvalda kunder. LKABs affärsidé bygger på tre viktiga grundpelare som alla är av avgörande betydelse för företagets framtid och lönsamhet. Dessa grundpelare är affärsmässighet, förädling och kvalitet samt långsiktiga kundrelationer. Affärsmässighet LKABs verksamhet ska bedrivas på affärsmässiga grunder. Målet är att vidareutveckla positionen som en av världens ledande järnmalmsproducenter med en långsiktigt god lönsamhet. En hög avkastning på järnmalmsverksamheten är en förutsättning för att långsiktigt verka som järnmalmsproducent i Malmfälten. Förädling och kvalitet LKABs alla produkter är förädlade och ökad förädlingsgrad är av strategisk betydelse för framtiden. Det är vidareförädlingen som är grunden till LKABs starka marknadsposition. För att behålla denna position satsar LKAB målmedvetet på forskning och utveckling. LKABs vision är att minst 8 % av leveransvolymen i framtiden ska utgöras av pellets. Ett stort steg för att nå visionen togs i och med den utökade kapaciteten i Kiruna. Under 1996 utgjorde pellets 67 % av leveranserna. En hörnsten i trovärdigheten gentemot kunderna är kvalitetssäkring. Framförallt gäller det rätt och jämn kvalitet. Dessutom handlar det om att leverera i rätt tid och LKAB strävar därför efter full kontroll över hela transportkedjan, från gruva till kund. Den 1 juli 1996 övertog LKAB ansvaret för malmtransporterna på både den svenska och norska sidan av Malmbanan via dotterbolaget MTAB. Härmed lades grunden för ett nytt effektivt och konkurrenskraftigt transportsystem. Långsiktiga kundrelationer En annan hörnsten i förhållandet till kunderna är långsiktigheten. LKAB eftersträvar långsiktiga kundrelationer och arbetar målmedvetet för att kundkretsen ska bestå av företag som kan tillvarata produkternas kvalitetsfördelar och som dessutom köper en väl avvägd del av sitt malmbehov från LKAB. Dessa långsiktiga relationer medför ett positivt och ömsesidigt ansvarstagande, samtidigt som denna typ av långtidskontrakt minskar konjunkturkänsligheten. Ekonomiska mål En uthållig lönsamhet är LKABs centrala ekonomiska mål. Avkastningskravet på totalt kapital knutet till järnmalmsverksamheten har LKAB satt till 11 %, vilket motsvarar 18 % på eget kapital före skatt. Centralt vid fastställandet av lönsamhetsmålet är det kassaflöde som måste genereras för att klara det stora investeringsprogrammet och kommande investeringsbehov. Till grund för beräkningen ligger dessutom bedömningen att förräntningen av riskkapitalet måste överstiga en alternativ och mer riskfri placering med 4 5 procentenheter. Järn- och stålindustrin är kapitalintensiv och utsatt för stora konjunktursvängningar, varför en god finansiell styrka är viktig. LKAB har idag en stark finansiell ställning. En hög avkastning på järnmalmsverksamheten är nödvändig för att även säkerställa en fortsatt finansiell balans som ger grund för vidare investeringar och långsiktig lönsamhet. De två senaste åren har avkastningskravet uppnåtts. Lönsamhetsnivån ska bibehållas genom ökad förädlingsgrad och leveransvolym samt fortsatta kostnadseffektiviseringar i hela produktionskedjan. 5

Produkter, marknader och organisation LKABs huvudprodukt är pellets som produceras i två varianter för masugn och för direktreduktion. Utvecklingen går mot allt mer förädlade produkter. % 1 8 6 4 2 Försäljning per järnmalmsprodukt Förbrukningen av pellets ökar såväl i masugnar som för direktreduktion. Idag svarar pellets för 78 % av LKABs järnmalmsförsäljning att jämföra med 33 % år 1975. Sydostasien 12% Försäljning per marknadsområde 1996 totalt 4 482 Mkr Frankrike 1% 75 Mellanöstern och Afrika 13% Benelux 13% 8 85 Högfosformalm Lågfosformalm Masugnspellets DR-pellets Övriga 3% Tyskland 24% 9 96 Sverige 24% Finland 1% LKABs två största marknader är Sverige och Tyskland. Tillsammans svarar de för nästan hälften av järnmalmsförsäljningen. LKABs PRODUKTER Det dominerande järnmineralet i LKABs gruvor är magnetit. Malmfyndigheterna har högt järninnehåll och malmen är dessutom magnetisk, vilket är en stor fördel bl a under sovrings- och anrikningsprocesserna. Magnetit har en ytterligare fördel genom att energi frigörs under sintringsprocessen något som LKAB utnyttjar vid pelletstillverkningen. Hela 7 % av den värmeenergi som behövs under processen kommer från järnmalmen. Pellets Pellets är LKABs mest förädlade produkter och svarar idag för 67 % av leveranserna och 78 % av den fakturerade försäljningen. LKAB har under den senaste tioårsperioden utvecklats till en av världens ledande leverantörer av pellets. Pellets är färdigsintrade, centimeterstora malmkulor med hög järnhalt och jämn kvalitet. LKAB producerar två pelletsvarianter: olivinpellets och dolomitpellets (DRpellets). Olivinpellets används i masugnsprocessen och LKAB levererar denna produkt framför allt till stålverk i Europa. Marknadsandelen* inom EU var 1996 cirka 32 %. Dolomitpellets används i direktreduktionsprocesser baserade på naturgas. DRprocesser har blivit allt vanligare i oljeproducerande länder och andra länder med tillgång till billig naturgas. Idag går leveranserna främst till stålverk i Mellanöstern och Sydostasien. LKAB är ett av de företag i världen som levererat mest DR-pellets sedan processerna utvecklades och fick större kommersiell betydelse under 197-talet. Den totala marknaden för DR-pellets uppgick 1996 till drygt 22 Mt. LKAB hade en marknadsandel* på cirka 15 %. Fines Fines är ett fint, järnrikt pulver, till utseende och konsistens ungefär som gråsvart sand. Vid stålverken sintras detta till större stycken innan det kan användas i masugnarna. LKAB producerar fines som innehåller mindre än,5 % fosfor. Denna lågfosformalm levereras främst till kunder i Europa. Marknadsandelen* inom EU var 1996 cirka 5 %. Produktionen av högfosformalm (fines och styckemalm) upphörde 1995 och under det gångna året slutlevererades kvarvarande lager. LKAB har anpassat produktionen och renar numera råmalmen från fosfor så att den istället kan användas vid pelletstillverkning. ORGANISATION Den helt dominerande verksamheten i LKAB-koncernen bedrivs i moderbolaget, vars järnmalmsverksamhet svarar för 92 % av koncernens omsättning. Dotterbolagen bedriver verksamhet som på ett eller annat sätt är kopplad till eller utgör ett stöd för kärnverksamheten järnmalmsrörelsen. Moderbolagets järnmalmsverksamhet är en integrerad process. Operativt består det sammanhållna flödet av försäljning, produktion och logistik. Verksamheten bedrivs på fem orter i norra Sverige och i Norge. Koncernkontoret och marknadsenheten är placerade i Luleå. Försäljningskontor finns i Luleå, Bryssel, Essen och Singapore. Gruvor och malmförädlingsverk finns i Malmberget och Kiruna med pelletsverk även i Svappavaara samt utskeppningshamnar i Luleå och Narvik. Dotterbolag med stark anknytning till kärnverksamheten är det majoritetsägda malmtransportföretaget MTAB, de helägda bolagen Kimit AB (sprängmedel), Minelco AB (specialprodukter av järnoxid) och LKAB Fastighets AB samt AB Kiruna Grus & Stenförädling som ägs till 55 %. Ett annat viktigt dotterbolag är det delägda G-Drill AB som under 1996 marknadsintroducerade en unik borrteknik. * Med marknadsandel avses andel av handeln mellan företag. 6

LKABs MARKNADSOMRÅDEN LKAB Norden, Luleå LKAB S.A., Bryssel, Belgien LKAB Schwedenerz GmbH, Essen, Tyskland LKAB Far East Pte. Ltd. Singapore Skandinavien, Östeuropa Benelux, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien, Portugal, Turkiet, Nordafrika, Amerika Tyskland, Österrike Fjärran Östern, Sydostasien, Mellanöstern, Australien Andel av LKABs försäljning 1996 1 572 Mkr, 35 % Andel av LKABs försäljning 1996 733 Mkr, 17 % Andel av LKABs försäljning 1996 1 76 Mkr, 24 % Andel av LKABs försäljning 1996* 1 95 Mkr, 24 % Andel av LKABs leveranser 1996 7,2 Mt, 35 % Andel av LKABs leveranser 1996 4,5 Mt, 22 % Andel av LKABs leveranser 1996 5, Mt, 24 % Andel av LKABs leveranser 1996* 3,9 Mt, 19 % * Inklusive Nordafrika som under 1996 ingick i detta marknadsområde. Luleå Bryssel Essen Singapore OPERATIV ORGANISATION FÖRSÄLJNING PRODUKTION LOGISTIK VD Koncernchef Ekonomi och Finans Administration Information Singapore Essen Bryssel Luleå Kiruna Malmberget Forskning och Utveckling Narvik malmhamn Koncernstaber: Järnvägstransporter (MTAB) Luleå malmhamn K U N D E R DOTTERBOLAG Kimit AB Minelco AB LKAB Fastighets AB AB KGS G-Drill AB MTAB 7

Marknadsöversikt Mt 1 8 6 4 Världens produktion av råstål 2 196 197 198 199 2 Råstålsproduktionen i världen har mer än fördubblats sedan 196- talet. För resten av 199-talet pekar prognoserna på en ökning i snitt med 2 % per år. Mt 5 4 3 2 1 196 Exportpriser på stål USD/ton 6 55 5 45 4 35 3 87 88 89 9 91 92 93 94 95 96 Diagrammet visar EU-verkens fob-priser på kallvalsad tunnplåt för export till tredje land. Världens export av järnmalm 197 198 199 2 Världsexporten av järnmalm är idag mer än 3 gånger större än på 196-talet. Den bedöms komma att öka med knappt 2 % per år fram till år 2. Pelletsexporten förväntas öka med 3%. STÅLMARKNADEN Ett mellanår med ljusning mot slutet För världens stålproduktion blev 1996 ett mellanår. Enligt preliminära bedömningar från International Iron and Steel Institute minskade produktionen av råstål med,6 %, från 1995 års 756 Mt till 751 Mt. Utvecklingen i olika länder uppvisade stora skillnader. I Japan, f d Sovjetunionen och USA sjönk råstålsproduktionen med 2,8, 2,3 respektive,5 %. I övriga Östeuropa blev fallet nära 1 %. I Sydamerika däremot noterades en ökning med 2,8 %. Den stora tillväxten skedde dock i Kina (+5,2 %) och i Sydkorea (+5,7 %). Tillsammans med Taiwan har Kina och Sydkorea på fem år blivit dubbelt så stora som Japan i stålproduktion. Kina avancerade 1996 till första plats bland världens stålproducenter och var det enda land som producerade mer än 1 Mt råstål. Inom EU sjönk råstålsproduktionen med 5,5 % med den kraftigaste minskningen i Italien och Spanien. LKABs största exportmarknad Tyskland noterade en produktionsnedgång med 5,4 %. Produktionen av råjärn i det viktiga närområdet Sverige och Finland upprätthölls dock väl och råjärnsproduktionen ökade med 3,6 % respektive 9,6 %. De största stålproducerande länderna (miljoner ton) 1996 199 1. Kina 1,4 (+ 5,2) 66,3 2. Japan 98,8 ( 2,8) 11,3 3. USA 94,6 (,6) 89,7 4. Ryssland 49,2 ( 4,2) 89,6 5. Tyskland 39,8 ( 5,3) 38,4 6. Sydkorea 38,9 (+ 5,7) 23,1 7. Brasilien 25,2 (+,6) 2,6 8. Italien 24,5 ( 11,7) 25,5 9. Ukraina 22,1 ( 1,2) 52,6 1. Indien 21,8 (+ 4,9) 15, 27. Sverige 4,9 (,3) 4,5 Siffror inom parentes anger förändring i % jämfört med 1995. Källa: IISI Produktionsminskningen inom EU var kraftigast under första halvåret och en viss förbättring kunde märkas under hösten. En normalisering av stållagren, ökad efterfrågan från vissa stålkonsumerande branscher och gynnsammare förutsättningar för stålexporten gav då bättre balans mellan utbud och efterfrågan och tillät vissa prisförbättringar på stål. I början av 1997 accentuerades de finansiella och strukturella problemen i den belgiska stålindustrin. Då gick Forges de Clabecq i konkurs samtidigt som Usines Gustave Boël stängde sin masugn inför ett planerat samgående med Hoogovens. JÄRNMALMSMARKNADEN Rekordåret 1995 upprepades inte För världsproduktionen av järnmalm var 1995 ett rekordår. Då översteg produktionen för första gången 1 miljard ton. Därav exporterades knappt hälften eller 447 Mt, vilket även det var den högsta nivån någonsin. Rekordnivåerna kunde inte upprätthållas under 1996. Istället sjönk såväl produktion som handel med preliminärt 1 15 Mt. För helåret blev exempelvis produktionen 1 % eller 14 Mt lägre och exporten 3 % eller 13 Mt lägre än under 1995. Orsaken till de lägre nivåerna var främst minskad råjärnsproduktion i de stora importområdena Väst- och Östeuropa samt Japan. Kina passerade Tyskland och gick upp på andra plats efter Japan som största järnmalmsimporterande land. Nedgången i handeln drabbade enbart sinterfines och styckemalm, medan handeln med pellets fortsatte att öka. Härtill bidrog bl a den ökade världsproduktionen av järnsvamp (DRI/HBI) som framställs ur DRpellets. Järnsvampsproduktionen ökade både i importländerna i Mellanöstern och Sydostasien och i de självförsörjande ledande producentländerna Venezuela, Indien och Mexico. 8

Världshandeln med järnmalm 1996 (miljoner ton) Exportområden Australien 136 ( 1) Brasilien 13 ( 2) Indien 32 ( 1) Afrika 31 ( 3) f d Sovjet 3 ( 1) Kanada 28 ( 1) Skandinavien 17 ( 2) Övriga 31 ( 2) 434 ( 13) Importområden Västeuropa 131 ( 15) Japan 119 ( 1) Kina 44 (+ 3) Östeuropa 35 ( 2) Sydkorea 34 ( 1) USA 18 (+ 1) Taiwan 1 (+ 1) Övriga 36 (+ 2) 427 ( 13) Uppgifterna för 1996 är preliminära. Siffror inom parentes anger förändring i miljoner ton jämfört med 1995. Skillnaden mellan totalsummorna beror på ofullständig statistik samt malmfartygsförlisningar. Källa: UNCTAD Den totala världshandeln med järnmalm sjönk under 1996. Nedgången drabbade dock inte handeln med pellets som istället fortsatte öka. En global marknad De största exportörerna av järnmalm är Australien och Brasilien med tillsammans 6 % av den totala exporten. De största importregionerna är EU och Japan som tillsammans svarar för en nästan lika stor andel av den totala importen. LKAB svarar för 2 % av världsproduktionen och 4 % av världens export. Järnmalmsmarknaden är global. Under 1995 exporterade Australien t ex 25 Mt till Västeuropa samtidigt som Brasilien exporterade 27 Mt till Japan. 9

Frankrike,7 LKABs leveranser 1996 Totalt 2,6 Mt Övriga Mellanöstern,6 och Afrika 2, Fjärran Östern 1,8 Benelux 3,4 Tyskland 5, Sverige* 4,7 * Inklusive leveranser till dotterbolaget Minelco på,2 Mt. Finland 2,4 Omkring 8 % av LKABs leveranser går till europeiska stålverk. LKABs genomsnittspris Kr/ton 25 2 15 1 5 87 88 89 9 91 92 93 94 95 96 Förutom av det faktiska priset påverkas genomsnittspriset av produktmixen och dollarkursen. En viktig orsak till de senaste årens ökning är högre förädlingsgrad. Prisutveckling järnmalmsprodukter US cent/unit 6 5 4 3 2 87 88 89 9 91 92 93 94 95 96 97 LKAB Pellets (fob Narvik) CVRD Pellets (fob Tubarao) Kiruna B Fines (fob Narvik) CVRD Fines (fob Tubarao) Efter flera år av prissänkningar vände priserna uppåt under 1995 och 1996. För 1997 blir priserna för LKABs del i stort sett oförändrade. LKAB har dock en fraktfördel i Europa jämfört med mer avlägsna leverantörer. LKABs LEVERANSER LKAB levererade 2,6 Mt förädlade järnmalmsprodukter under 1996, varav 4,7 Mt till Sverige och 15,9 Mt på export. Leveranserna till andra EU-länder var 11,5 Mt motsvarande 56 % av de totala leveranserna. Pelletsleveranserna ökade med nära 6 % och uppgick till 13,9 Mt, vilket var 67 % av den totala leveransvolymen. Leveransvolymen 1996 påverkades av strejken i Narvik samt en konjunkturmässigt betingad lägre efterfrågan. Dessutom upphörde all handel med högfosformalm under året. För LKABs del inleddes 1997 med en svag efterfrågan på pellets, vilket bl a berodde på att två av företagets belgiska kunder drabbades av finansiella och strukturella problem. Ökade leveranser till Norden och till kunder utanför Europa väntas dock kompensera en lägre efterfrågan i Belgien. PRISFÖRHANDLINGARNA FÖR 1997 Till följd av den starka efterfrågan som rådde 1995 steg 1996 års järnmalmspriser för LKABs del med drygt 6 %. Inför förhandlingarna om 1997 års priser hade marknaden försvagats och efterfrågan minskat. Detta ledde till krav på prissänkningar. Liksom tidigare år etablerades nivån i förhandlingarna mellan de australiska malmproducenterna och den japanska stålindustrin. I januari 1997 träffade Broken Hill Pty Co och den japanska stålindustrin en första överenskommelse som innebar 1,1 % prishöjning på sinterfines och oförändrat pris på styckemalm. Uppgörelsen återspeglar det långvariga beroendeförhållandet mellan australisk gruvindustri och japansk stålindustri samt osäkerheten kring den japanska stålkonjunkturens utveckling. Överenskommelsen följdes snabbt av liknande uppgörelser för andra leverantörer till Japan. Därmed var den generella prisnivån på världsmarknaden etablerad. I Europa kom brasilianska CVRD och den tyska stålindustrin överens om 1,1 % prishöjning på fines fob Tubarao. Eftersom sjöfrakterna gått ned sedan förra årets prisuppgörelse kunde mer närbelägna leverantörer inte uppnå samma procentuella prishöjning som CVRD. En första indikation om pelletspriserna kom i slutet av januari, då Iron Ore Company of Canada och den tyska stålindustrin kom överens om en sänkning av pelletspriset med 1 %. LKABs första prisuppgörelse kom i början av februari. Då gjordes en överenskommelse med Hoogovens som innebar oförändrade priser på fines. Förhandlingarna om pelletspriset drog ut på tiden och några veckor senare träffade LKAB en uppgörelse med den tyska stålindustrin om en sänkning av olivinpelletspriset med 1,25 %. UTSIKTER FÖR 1997 OCH FRAMÅT Inom branschen råder en försiktig optimism och vissa prognoser utesluter inte att världens stålkonsumtion kommer att nå en ny rekordnivå 1997. Fortsatt stark tillväxt av konsumtionen väntas främst i Asien och Sydamerika. Även i Västeuropa väntas en uppgång om än från en låg nivå. I Ryssland finns förhoppningar om en ökad inhemsk stålkonsumtion, vilket i så fall skulle minska landets export av stål. Det finns dock även orosmoment i framtidsbilden. Japans stålindustri har fortfarande strukturella problem att lösa och osäkerhet råder om styrkan i den amerikanska stålkonjunkturen. På ett par års sikt är utsikterna relativt gynnsamma. Världskonsumtionen av stål beräknas öka med totalt 2 % per år fram till år 2. I stort sett hela denna ökning drygt 6 Mt beräknas ske i Kina, övriga Asien, Latinamerika och Östeuropa. I Västeuropa väntas konsumtionen ligga förhållandevis stabil kring nuvarande nivå på 135 Mt. 1

LKABs leveranser Förändring (Mt) 1996 1995 % Leveranser totalt 2,6 21,4 3,6 varav pellets 13,9 13,1 +5,8 Export totalt 15,9 17,1 7, varav pellets 9,5 9,3 +2,1 Under 1996 levererade LKAB 2,6 Mt förädlade järnmalmsprodukter. Pelletsleveranserna ökade med nära 6 % och utgjorde därmed 67 % av den totala leveransvolymen. Den nya malmhamnen i Luleå togs i drift i slutet av september 1996. Hela transportkedjan i hamnen, från lossning av malmtågen till lastning av fartygen, sker med modern teknik och effektivare utrustning. Stor hänsyn till miljön har tagits vid utformningen av hamnanläggningen. 11

LKABs verksamhet 1996 LKAB EN PROCESSINDUSTRI LKABs verksamhet bildar ett sammanhållande flöde som sträcker sig från brytning och förädling av järnmalmen till transporterna av färdiga produkter från gruvorterna till hamnarna. Brytning I LKABs gruvor bryts årligen mer än 3 miljoner ton råmalm med avancerad gruvteknik. Förädling Råmalmen förädlas till över 2 miljoner ton färdiga produkter. Pellets är LKABs mest förädlade produkt. Järnvägstransporter Järnmalmsprodukterna fraktas på Malmbanan till utskeppningshamnarna i Narvik och Luleå. Utskeppning I hamnarna lastas varje år omkring 5 malmfartyg för vidare transport till kunder både i Europa och mer avlägsna marknader som t ex Asien. PRODUKTION LKABs produktionsenheter består av gruvorna och malmförädlingsverken i Kiruna och Malmberget. Kiruna-verksamheten omfattar även ett anrikningsoch pelletsverk i Svappavaara. Kiruna I Kiruna bröts 21,4 Mt råmalm under 1996. Detta förädlades till 14,3 Mt färdiga produkter, varav pellets utgjorde 1,7 Mt. Produktionen i Kiruna fick kännbara effekter av den månadslånga strejken i Narvik och under några veckor i oktober tvingades LKAB stoppa pelletsproduktionen. Tillsammans med en lägre efterfrågan innebar detta att 1996 volymmässigt inte blev ett lika bra år som 1995. Den totala produktionen sjönk med,5 Mt jämfört med föregående år. Trots begränsningarna ökade dock produktionen av pellets med drygt,6 Mt. Produktionen av högfosformalm i Kiruna upphörde redan under 1995 och det gångna året har leveranser skett från lager. Anläggandet av den nya huvudnivån på 1 45 meter fortsätter planenligt och i maj 1997 ska den successivt tas i drift. Fram till och med 1999 kommer såväl den gamla som den nya transportnivån att användas, varefter all malmproduktion kommer att hanteras via den nya nivån. Förberedelserna för brytning av Sjömalmen startar under 1997. Sjömalmen är den del av malmkroppen som delvis ligger under sjön Luossajärvi. Anläggningsarbetena börjar under året med förberedelser för sjötömning och ortdrivning under jord. År 22 börjar Sjömalmen ge rågods för pelletstillverkning. Malmberget Råmalmsproduktionen i Malmberget blev 11,5 Mt och av detta framställdes drygt 7, Mt färdiga produkter. Verksamheten i Malmberget drabbades inte alls av Narviksstrejken. Tvärtom blev produktionen här den högsta sedan rekordåret 1974. Jämfört med föregående år steg produktionen med,1 Mt och pelletstillverkningen ökade med drygt 1 % till 4,3 Mt. För att öka råmalmstillförseln har LKAB beslutat att hematitmalmen i Malmberget ska 12

Mt 25 2 15 1 5 Produktion 87 88 89 9 91 92 93 94 95 96 Totalt Kiruna Malmberget LKABs totala produktion minskade med 2 % under 1996. Produktmixen ändrades med högre andel pellets i både Kiruna och Malmberget. ton/anställd 8 7 6 5 4 3 2 1 Produktivitet 87 88 89 9 91 92 93 94 95 96 Produktiviteten har förbättrats med över 5 % under de senaste tio åren. brytas och förädlas. Härigenom kan produktionen av färdiga produkter öka till 8,7 Mt, vilket är en kapacitetshöjning med nära 25 %. Investeringen uppgår till 226 Mkr och produktionen beräknas starta i maj 1998. Projektet möjliggör att Malmbergets malmreserv till fullo kan tas till vara. Beslut har även fattats att bygga ett automatiskt system för lastning av malmtågen. Investeringen på knappt 1 Mkr innebär en effektivisering av malmtransporterna och anläggningen beräknas vara i drift i slutet av 1997. I mars 1997 togs det viktiga beslutet om att investera 672 Mkr i en ny huvudnivå i Malmberget på 1 -metersnivån. Därmed kommer gruvans livslängd att förlängas med tio år och mer än 11 Mt malm blir tillgängligt för brytning. Anläggningsarbetena börjar under 1997 och den nya huvudnivån M 1 ska stå klar år 21. LOGISTIK Logistikenheten består operativt av verksamheterna i Narvik och Luleå malmhamnar samt av det nybildade järnvägstransportföretaget MTAB. Strejker stoppade transporter och utskeppningar Malmtransporterna stördes av flera strejker under året. Kring månadsskiftet maj/juni utbröt två vilda strejker bland SJs lokförare. Den första strejken varade något dygn medan den andra tog en vecka att lösa. Orsaken var missnöje med pensions- och semestervillkoren i samband med övergången från SJ till MTAB. Frågan komplicerades av att huvuddelen av lokförarna är organiserade som tjänstemän och övriga tillhör LOkollektivet. Det har därför varit omtvistat och oklart vilket förbund som ska vara facklig företrädare. Konflikten resulterade i att lokförarna tills vidare fortsätter att vara SJ-anställda och att MTAB i avvaktan på en slutlig lösning istället hyr in lokförartjänsterna. Vid malmhamnen i Narvik inleddes i slutet av september en strejk som varade i fyra veckor. Det var oro inför effekterna av nödvändiga organisationsförändringar och personalneddragningar som mynnade ut i krav på sänkt pensionsålder och garanti mot uppsägningar. LKAB tillbakavisade kraven eftersom de avvek från de villkor som gäller inom övriga delar av koncernen samt generellt på den norska och svenska arbetsmarknaden. Kompromisslösningen som parterna enades om innebär att pensionsåldern under en femårsperiod sänks till 58 år, vilket är likartade villkor som vid tidigare personalneddragningar tillfälligt har gällt för anställda vid de svenska enheterna. Lokförarstrejkerna fick enbart begränsade effekter på verksamheten. Den månadslånga Narviksstrejken innebar däremot att utskeppningarna från hamnen stoppades. Av de planerade leveranserna över Narvik kunde drygt,5 Mt transporteras till Luleå och istället skeppas ut därifrån. LKAB förlorade dock,8 Mt i leveranser till kunder som valde att senarelägga sina avhämtningar eller köpa malm från andra malmleverantörer. Strejken i Narvik inföll samtidigt som den nya malmhamnen på Sandskär i Luleå togs i drift. Att utskeppning då kunde ske från både den nya och den gamla hamnen bidrog till att så pass stor kvantitet kunde levereras från Luleå under strejken. Transporterna av malm till den gamla hamnen på Svartön upphörde i slutet av december. Kvarvarande malmlager kommer att skeppas ut under våren och sommaren 1997. Bortsett från strejkeffekterna har malmtransporterna fungerat bra under året och driftsstörningarna har varit få. Årets totala skeppningar från Narvik minskade med 1,8 Mt till 13,4 Mt. Antalet fartygsavgångar var 171(198) och varje fartyg lastade i genomsnitt 77 (76 ) ton. Över Luleå levererades 7,2 Mt, vilket är,8 Mt mer än föregående år. Av detta levererades 2,7 (2,4) Mt till SSAB i Luleå. Skeppningarna ökade med,6 Mt till 4,6 Mt. Antalet fartygsavgångar var 327 (325) och genomsnittslasten uppgick till 14 4 (12 ) ton. Ny effektiv hamnanläggning i drift I och med idrifttagandet av Luleås nya malmhamn i oktober har LKABs logistiksystem kompletterats med en modern, effektiv och miljövänlig hamnanläggning. Med den nya anläggningen blir effektivitetsvinsterna i hamnarbetet betydande och driftskostnaderna beräknas bli halverade. 13

MTAB TAR ÖVER Från och med den 1 juli 1996 är det MTAB (Malmtrafik i Kiruna AB) som driver malmtransporterna på Malmbanan. Därmed har en mer än hundraårig SJ-verksamhet upphört. På sätt och vis kan cirkeln nu sägas vara sluten: Malmbanan till Malmberget byggdes och drevs en gång av samma intressenter som bedrev gruvverksamheten. Nu är det återigen gruvintresset som styr malmtrafiken eftersom LKAB är majoritetsägare i MTAB. Full kontroll Transportkostnaderna är en stor del av LKABs kostnadsmassa och därmed av stor betydelse för företagets konkurrenskraft. Det var 1991 som LKAB bestämde sig för att försöka bryta de statliga järnvägsmonopolen och få full kontroll över malmtransporterna mellan gruvorna och hamnarna. I samband med LKABs framtidssatsningar i Kiruna gjordes analyser som visade att radikalt sänkta transportkostnader var en förutsättning för att de stora investeringarna skulle bli lönsamma. Principbeslutet om investeringarna villkorades därför av att LKAB fick full kontroll över järnvägstransporterna. Målet var att ta över transporterna i egen regi på den svenska delen av Malmbanan från och med 1 januari 1993 och på den norska delen ett år senare. LKAB beviljades också trafikeringsrätt på den svenska sidan enligt det uppsatta målet, men på den norska sidan dröjde det ytterligare två år. I detta läge inledde SJ och NSB samarbete och erbjöd LKAB ett entreprenadavtal för transporterna. Ett femårigt avtal tecknades för perioden 1993 97 och i och med detta avtal sänktes fraktkostnaderna för LKAB med 23 Mkr per år. Parterna startade även Projekt Malmtrafik en genomgripande utredning av verksamheten med målsättning att åstadkomma internationellt konkurrenskraftiga fraktkostnader på Malmbanan. En operatör De fortsatta analyserna visade att enda sättet att driva malmtransporterna rationellt var att de utfördes av en enda operatör. Därför träffade LKAB, SJ och NSB den 26 juni 1995 en principöverenskommelse om att bilda ett gemensamägt bolag för driften. Ett slutgiltigt avtal träffades mellan parterna i november 1995, men först i slutet av juni 1996 godkände det norska Stortinget NSBs medverkan. Stortingsbeslutet innehöll en rad villkor. Bland annat ska LKAB och NSB bidra med motsvarande vardera 24 miljoner norska kronor i kapital och anläggningar till en ny verkstadsindustri i Narvik. Projektet benämns Narviks Verksteds Industri och involverar även andra intressenter. Sedan den 1 juli 1996 ansvarar MTAB för malmtågstrafiken. Företaget ägs till 51 % av LKAB medan SJ och NSB har 24,5 % var. På den norska sidan bedrivs verksamheten genom MTABs helägda dotterbolag MTAS. MTAB drivs på affärsmässiga villkor. Ett särskilt avtal mellan företaget och LKAB reglerar järnvägsfrakterna. För LKABs del är den omedelbara effekten att de årliga transportkostnaderna sänks med ytterligare 8 Mkr per år. Mindre personalstyrka MTAB förvärvade allt rullande materiel och verkstäder från delägarna. I det norska bolaget är all personal från NSB respektive LKAB på plats, totalt ca 8 personer. I det svenska MTAB har ledningen tillsatts och samtliga 8-talet berörda från LKAB anställdes från och med 1 juli 1996. Förhandlingarna om anställningsvillkoren för de tidigare SJ-anställda tog längre tid och verkstads- och bangårdspersonalen, även det ca 8 personer, anställdes av MTAB först den 1 januari 1997. För de svenska lokförarna har ännu ingen överenskommelse träffats. De är fortfarande SJ-anställda och hyrs in av MTAB till och med utgången av 1998. 14

Ett tågsätt på Malmbanan består av 52 vagnar som vardera kan lasta 8 ton. Ett malmtåg kan således totalt lasta över 4 ton järnmalmsprodukter. Varje dag trafikeras Malmbanans olika delar av ett 2-tal lastade malmtåg. MTAB Mkr 1996 1995 Omsättning 247 Rörelseresultat efter avskrivningar 6 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 3 4 Omsättningstillgångar 64 29 Anläggningstillgångar 469 Justerat eget kapital 245 28 Avkastning på eget kapital, % neg neg Antal anställda 31/12 146 Totalt arbetar idag drygt 3 personer i MTAB och MTAS inklusive de inhyrda lokförarna. Det är omkring 1 personer färre än när verksamheten drevs av LKAB, SJ och NSB. I första hand är det koncentrationen av underhållet till färre verkstäder som givit betydande rationaliseringsvinster. Dessutom har tre administrativa funktioner slagits samman till en enda. Upprustning en framtidsfråga Den viktigaste frågan för MTABs framtid är en uppgradering av Malmbanan till 3 tons axellast. Idag har den 25 tons axellast vilket innebär att malmvagnarna kan lasta högst 8 ton vardera. Med en uppgradering kan vagnslasten höjas till 1 ton. Det innebär att 8 9 tåg om dagen till Narvik skulle klara de transporter som idag kräver 12 13 tåg. Detta skulle även öka säkerheten i leveranserna eftersom risken för störningar vid banunderhåll och annan trafik minskar. LKABs konkurrenter har i stor utsträckning tillgång till järnvägar med 3 tons axellast, vilket ger dem en kostnadsfördel. För att säkerställa LKABs konkurrenskraft och för att klara transportbehovet kring sekelskiftet, som beräknas till 25 Mt per år, krävs en lösning på banfrågan. En gemensam utredning av Svenska Banverket och norska Jernbaneverket om axellasten på Malmbanan beräknas bli klar under 1997. Möjligheterna är stora att ett positivt beslut kommer att tas redan under våren och en uppgradering kan bli aktuell i början av 2-talet. Stora investeringar MTAB står inför en generationsväxling av det rullande materielet inom en tioårsperiod. Det innebär byte av hela lok- och vagnparken till en ny, underhållsvänlig och driftsäker generation en investering i storleksordningen 1,5 miljarder kronor. Projektering av lok och provning av prototypvagnar pågår. Om en uppgradering av Malmbanan genomförs kommer utrustningen att bytas ut tidigare eftersom en ökad lastkapacitet kräver tyngre lok och kraftigare vagnar. Resultatet enligt planerna MTABs resultat för andra halvåret 1996 påverkades negativt av strejken i Narvik. Dessutom drabbades verksamheten av driftsstopp efter ras på den norska sidan av Malmbanan. Exklusive effekterna av dessa händelser följde resultatet fastställda planer. 15

ÖVRIGA DOTTERBOLAG Samtliga LKABs dotterbolag har verksamhet som är kopplad till eller utgör ett direkt stöd för järnmalmsrörelsen. Förutom MTAB och försäljningsbolagen är de fem viktigaste dotterbolagen: Kimit AB Sprängmedel och sprängteknik. Minelco Specialprodukter ur järnoxid. LKAB Fastighets AB Bostadsfastigheter i Malmfälten. G-Drill AB Utveckling av borrteknik (till 3 % ägt av Sandvik Rock Tools). Kiruna Grus & Stenförädling Grus- och betongproduktion samt bergförstärkning (till 45 % ägt av Siab). Kimit AB Kimit är ett av Sveriges ledande företag inom sprängmedel och sprängteknik med en marknadsandel på nära 5 %. Företaget bildades 1975 och har idag verksamhet i Kiruna, Eskilstuna och Göteborg. En lager- och försäljningsterminal är dessutom under uppbyggnad i Stockholm. Två tredjedelar av Kimits produktion går till LKABs gruvor, som i sin tur svarar för en tredjedel av landets totala sprängämnesförbrukning. Tillsammans med LKAB vidarutvecklas produkter och sprängteknik. Kimit har successivt utökat kundkretsen och levererar idag till såväl andra gruvföretag som till anläggningsindustrin. Företagets specialitet är s k bulksprängämnen och här svarar Kimit ofta även för laddning och aptering, vilket sker med egenutvecklad maskinutrustning. Det flytande vattenbeständiga emulsionssprängämnet Kimulux R är företagets största produkt och svarar för 8 % av produktionen. Omsättningen 1996 steg med 1 % till 199 (18) Mkr, främst som följd av en 7-procentig volymökning. Försäljningen till andra kunder än LKAB ökade med 4 %. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader blev 49 (35) Mkr. Minelco Minelco bildades 1989 för att utveckla nya användningsområden för ren järnoxid som kan utvinnas ur LKABs malmer. Verksamheten är tekniskt specialiserad och går ut på att utnyttja järnoxidens unika egenskaper som industrimineral. Viktiga användningsområden är pulvermetallurgi, värmelagringsteknik och tungbetong. Därutöver finns flera användningsområden som har goda utsikter att växa genom företagets satsningar på produkt- och marknadsutveckling. Under året har leveranser skett till bl a Storbritannien för strålskyddsanvändning på sjukhus och till Polen för rening av kol. Cirka 73 % av Minelcos omsättning utgörs av export och dotterbolag finns i Nederländerna och Storbritannien. Under 1996 uppgick omsättningen till 112 (114) Mkr och resultatet efter finansiella intäkter och kostnader blev oförändrat 9 Mkr. 16

LKAB Fastighets AB LKAB har sedan 19-talets början erbjudit de anställda attraktiva bostäder på verksamhetsorterna. LKAB Fastighets AB (FAB) bildades 198 och beståndet omfattar idag 4 fastigheter med 2 2 lägenheter i Kiruna, Malmberget och Luleå. Cirka 45 % av lägenheterna hyrs ut till LKAB-anställda inklusive pensionärer. I Kiruna och Gällivare kommuner råder för närvarande ett överskott på bostäder. FABs andel outhyrda lägenheter är under 3 %, vilket är väsentligt lägre än fastighetsmarknaden i övrigt på orterna. Omsättningen 1996 uppgick till 98 (96) Mkr. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader blev 2 (3) Mkr. G-Drill AB G-Drill bildades 1989 för att utveckla en ny unik vattendriven borrteknik. Den bygger på en hydraulisk sänkhammare som drivs av vatten i stället för hydraulolja. Därigenom uppnås bl a ökad borrhastighet, lägre energiförbrukning, hög precision och minskad dammbildning. Utvecklingsarbetet har skett i samarbete med LKAB. G-Drills huvudprodukt Wassara-hammaren har successivt kommit att svara för en större del av LKABs totala produktionsborrning. Leveranser har även skett till två kanadensiska gruvföretag. De viktigaste användningsområdena för G-Drills produkter finns inom gruv- och anläggningverksamhet. En stor potential finns dessutom inom olje- och gasborrningsindustrin. Sedan flera år driver G-Drill ett utvecklingsprojekt inom detta område tillsammans med bl a Statoil. Under 1996 förvärvade Sandvik Rock Tools 3 % av aktierna i G-Drill samtidigt som ett nära samarbete mellan företagen etablerades. En kommersiell lansering av den nya tekniken påbörjades under året. Omsättningen för 1996 uppgick till 16 (15) Mkr och resultatet efter finansiella intäkter och kostnader blev 3 ( 3) Mkr. Kiruna Grus & Stenförädling Kiruna Grus & Stenförädling (KGS), till 55 % ägt av LKAB, startade som grus- och betongleverantör på 196-talet men arbetar numera också med torvproduktion och bergförstärkning. För det senare ändamålet är speciella betongsprutningsaggregat stationerade hos LKAB. I KGS-koncernen ingår verkstadsföretagen KGS Contracting och KGS Mekaniska. KGS Contracting är specialiserat på materialhantering inom industrin. KGS Mekaniska med 46 av KGS totalt 76 anställda arbetar med stålkonstruktioner och maskinbearbetningar. Under året har företaget bl a tillverkat brodetaljer till den nya Höga Kusten-bron samt bergtappar till Kirunagruvans nya huvudnivå. Omsättningen 1996 steg till 152 (11) Mkr, främst beroende på ökad försäljning inom bergförstärkning och betong. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader blev 19 (12) Mkr. LKAB Fastig- Kimit AB Minelco hets AB G-Drill AB KGS Mkr 1996 1995 1996 1995 1996 1995 1996 1995 1996 1995 Omsättning 199 18 112 114 98 96 16 15 152 11 Rörelseresultat efter avskrivningar 38 25 6 7 5 5 2 1 18 1 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 49 35 9 9 2 3 3 3 19 12 Omsättningstillgångar 182 15 4 36 7 8 11 8 72 63 Anläggningstillgångar 32 31 3 1 62 62 4 7 18 19 Justerat eget kapital 166 138 36 31 2 19 1 1 59 48 Avkastning på eget kapital, % 23 2 18 23 15 8 neg neg 26 17 Antal anställda 31/12 79 77 6 6 36 37 6 6 76 75 17

Framtidssatsningar Investeringsprogrammet Det stora investeringsprogram som LKAB beslutade åren 1992 94 omfattade följande: Nytt anriknings- och pelletsverk i Kiruna. Driftstart: januari 1995. Kostnad: 1,7 miljarder kronor. Ny huvudnivå i Kiruna. Driftstart: maj 1997. Kostnad: 2,6 miljarder kronor. Ny malmhamn i Luleå. Driftstart: september 1996. Kostnad: 5 Mkr, varav LKABs andel 3 Mkr. Av dessa investeringar om totalt 4,6 miljarder kronor har hittills motsvarande 3,6 miljarder kronor genomförts. Under 1996 togs följande investeringsbeslut: Brytning av hematitmalm i Malmberget. Driftstart: 1998. Kostnad: 226 Mkr. Brytning av Sjömalmen i Kiruna. Driftstart: 21. Kostnad: 396 Mkr. Pilotmasugn i Luleå. Driftstart: 1997. Kostnad: 52 Mkr. Kommande investeringsbehov: Ny huvudnivå i Malmberget. (Beslutad i mars 1997.) Driftstart: 21 Beräknad kostnad: 672 Mkr. Byte av rullande materiel på Malmbanan inom 1 år. Beräknad kostnad: 1,5 miljarder kronor. Flera viktiga beslut av strategisk betydelse för LKABs framtid har tagits under 1996. Hematitmalmen i Malmberget ska börja brytas liksom den s k Sjömalmen i Kiruna. En pilotmasugn i Luleå ger förutsättningar för en effektivare produktutveckling. I mars 1997 beslutade LKAB dessutom att satsa på en ny huvudnivå i Malmberget. Ökad råmalmsförsörjning mer malm ur Malmberget Ökad produktion kräver ökad tillförsel av råmalm. LKAB har framförallt tre möjligheter att öka råmalmsproduktionen för att därigenom kunna öka produktionen av färdiga produkter. Dessa tre möjligheter är: Ökad malmbrytning i Kirunagruvan, ökad brytning i Malmberget samt att återuppta brytningen i Svappavaara dagbrott. En ökad malmbrytning i Kiruna är det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet och ger den lägsta marginalkostnaden. Detta kan dock inte göras före sekelskiftet eftersom övergången till den nya huvudnivån kommer att ske de närmaste åren, vilket begränsar produktionskapaciteten. En öppning av Svappavaaragruvan är det dyraste alternativet och blir därför inte aktuellt under överskådlig tid. Ökad brytning i Malmberget är det alternativ som visat sig vara tekniskt och ekonomiskt genomförbart de närmaste åren. Beslut fattades därför under hösten 1996 att börja bryta och förädla hematitmalm i Malmberget en investering på 226 Mkr. I motsats till magnetitmalm är hematitmalm i det närmaste omagnetisk och har därför varit svårare och dyrare att hantera ur malmförädlingssynpunkt. På grund av detta har endast magnetitmalmen brutits i Malmbergsgruvan de senaste decennierna. Teknikutvecklingen har nu gjort det möjligt att med lönsamhet exploatera även hematitmalmen och därmed kan Malmbergets hela malmreserv tas till vara. Brytningen beräknas komma igång 1998 och ge ett råmalmstillskott på 2, Mt hematitmalm och,7 Mt magnetitmalm per år, vilket motsvarar en ökning av mängden färdiga produkter huvudsakligen fines med 1,7 Mt årligen. Kapaciteten i Malmberget ökar därmed med nära 25 %. För LKABs totala kapacitet innebär det en ökning med drygt 7 %. Längre livslängd för nya huvudnivån I december 1996 beslutade LKABs styrelse att satsa nära 4 Mkr på att bryta den s k Sjömalmen i Kiruna. Sjömalmen är den norra delen av gruvans fem kilometer långa malmkropp som går in under sjön Luossajärvi, vilken delvis måste tömmas för att förhindra vatteninbrott i gruvan. Alla tillstånd är klara och brytningen beräknas komma igång år 21. Investeringen innebär att ytterligare 1 Mt råmalm, motsvarande 6 Mt färdiga produkter, blir tillgänglig för brytning från den nya huvudnivån på 1 45 meter. I genomsnitt kommer 4 5 Mt råmalm att brytas per år i området. Avsikten med brytningen av Sjömalmen är inte att öka den årliga totala råmalmsproduktionen i gruvan. Däremot kommer livslängden för transportanläggningarna på den nya huvudnivån att förlängas med fyra år från år 214 till 218. Att Sjömalmen nu blir tillgänglig för brytning är också av vital betydelse för Kirunagruvans möjligheter att överleva på längre sikt. Sjömalmen kommer att utgöra ca en tredjedel av den malmreserv som måste ligga till grund för beslut om gruvans fortsatta avsänkning under 1 45 meters nivån. Ökad kapacitet när marknaden behöver När det nya pelletsverket i Kiruna togs i drift för drygt två år sedan ökade LKABs totala pelletskapacitet med över 35 %. Under 1997 bedöms kapaciteten öka med ytterligare några procentenheter till drygt 16 Mt genom mindre modifieringar och trimningsåtgärder. Någon vidare utbyggnad av pelletskapaciteten planeras för närvarande inte. Studier av olika möjligheter till kapacitetshöjningar pågår dock kontinuerligt. Det som kan bli aktuellt är ombyggnader av 18