För 1998 lämnar LKAB följande ekonomiska rapporter:

Transkript

1 Årsredovisning 1997

2 Innehåll VD-kommentar 2 Affärsidé, mål och strategier 4 Organisation 5 Produkter och marknader 6 LKABs marknadsområden 8 Marknadsöversikt 1 LKABs verksamhet 1997 Processindustrin LKAB 14 MTAB 16 Övriga dotterbolag 18 2-talets LKAB 2 Forskning och Utveckling 24 Medarbetarna 26 LKAB och miljön 29 Ekonomi och Finans Järnmalmsverksamheten 32 Omvärldsfaktorer 34 Tioårsöversikt 36 Förvaltningsberättelse 39 Resultaträkningar 42 Balansräkningar 44 Finansieringsanalyser 46 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 48 Noter 5 Revisionsberättelse 57 Styrelse och revisorer 58 Koncernledning 6 Adresser 61 Definitioner samt Ord & Uttryck omslagets flik Ekonomisk Information För 1998 lämnar LKAB följande ekonomiska rapporter: Delårsrapport januari april 11 juni 1998 Delårsrapport januari augusti 14 oktober 1998 Bokslutskommuniké 11 mars 1999 Årsredovisning april 1999 Dessa rapporter kan beställas från: LKAB, Koncernstab Information, Box 952, Luleå. Telefon: Telefax: Rapporterna finns även tillgängliga på engelska. Företagsinformation finns även på LKABs hemsida. Internet:

3 Vision 25 Högförädlade produkter Europas hemmagruva LKAB har formulerat företagets vision inför 2-talet. Den beskriver hur LKAB ska se ut i framtiden och vilken position företaget ska nå när det gäller kunder, verksamhet och medarbetare. I korthet säger visionen följande om det framtida LKAB: LKAB är den mest attraktiva leverantören av högförädlade järnmalmsprodukter till Europa och övriga prioriterade marknader. Andelen nöjda kunder är 1 %. Jämfört med konkurrenterna skapar LKAB ett större samlat värde för kunderna. LKABs totalproduktion uppgår till 25-3 Mt per år. Mer än 8 % utgörs av pellets. LKAB har full kontroll över transporterna till utskeppningshamnarna och svarar i ökande utsträckning för logistiken till kunderna. Förbättringsarbetet bedrivs kontinuerligt och mätbara mål finns för all verksamhet. LKAB LKAB är en av världens LKAB har järnmalmsgruvor och malmförädlings- ledande producenter av högförädlade järnmalmsprodukter. Ökad förädberget, pelletsverk i verk i Kiruna och Malmlingsgrad och kvalitetsledarskap är av strategisk ningshamnar i Luleå och Svappavaara och utskepp- betydelse för framtiden. Narvik. LKAB är Europas hemmagruva och nära 8 % av leveranserna går till europeiska stålverk. Dessutom har LKAB sedan länge en stark ställning på marknaden för DRpellets i Mellanöstern och Sydostasien. ett högteknologiskt, internationellt malmförädlingsföretag LKAB är en attraktiv arbetsgivare. LKAB tillämpar decentraliserat ledarskap. LKABs ledare är goda föredömen och åtnjuter stort förtroende bland medarbetarna. LKABs medarbetare är kund-, kvalitets- och processorienterade och förstår sin roll i företaget. De är delaktiga i företagets utveckling och tar ansvar för verksamheten. Medarbetarna är välutbildade och kompetensutvecklingen bedrivs systematiskt och kontinuerligt. Kommunikationen är öppen och tydlig. LKAB tar ett aktivt miljöansvar och såväl yttre miljö som arbetsmiljöfrågorna har hög prioritet. % FÖRSÄLJNING PER JÄRNMALMSPRODUKT Högfosformalm Lågfosformalm Masugnspellets DR-pellets Förbrukningen av pellets ökar såväl i masugnar som för direktreduktion. Idag svarar pellets för 77 % av LKABs järnmalmsförsäljning att jämföra med 33 % år FÖRSÄLJNING PER MARKNAD 1997 TOTALT 5 23 MKR Sydostasien 14% Frankrike 1% Mellanöstern och Afrika 13% Benelux 1% Övriga 4% Tyskland 25% Sverige 23% Finland 1% LKABs två största marknader är Sverige och Tyskland. Tillsammans svarar de för nästan hälften av järnmalmsförsäljningen.

4 Avancerad teknik på alla nivåer Transporter med ambitioner Satsningar för framtiden LKAB är en högteknologisk processindustri som målmedvetet satsar på ny teknik, forskning och utveckling, kostnadsbesparande investeringar och utveckling av personalen. Ett exempel på företagets avancerade teknik är de nya produktionssystemen som placerar LKAB i täten bland världens moderna gruvor. Sedan juli 1996 driver LKAB järnvägstransporterna på Malmbanan i egen regi via dotterbolaget MTAB. Målet är att göra företagets transportsystem till ett av världens mest effektiva med internationellt konkurrenskraftiga fraktkostnader. Nu fortsätter arbetet med nya logistiklösningar som omfattar även övriga delar i transportledet. LKAB har säkrat produktionen en bra bit in på 2-talet, ökat pelletskapaciteten och effektiviserat verksamheten. I Kiruna är sedan drygt tre år ett nytt pelletsverk i produktion och under 1997 togs den nya huvudnivån i drift. Hösten 1996 började skeppningarna från den nya malmhamnen i Luleå. De närmaste åren väntar stora satsningar i Malmberget med ny huvudnivå och utökad kapacitet samt investeringar i transportsystemet på Malmbanan. KONCERNENS OPERATIVA ORGANISATION Moderbolag ANSTÄLLDA PER ORT VD Koncernchef Ekonomi och Finans Administration Information Kimit AB FÖRSÄLJNING PRODUKTION LOGISTIK Singapore Essen Bryssel Luleå Minelco AB Kiruna Malmberget Forskning och Utveckling LKAB Fastighets AB Dotterföretag AB KGS Narvik malmhamn Koncernstaber: Järnvägstransporter (MTAB) Luleå malmhamn G-Drill AB MTAB K U N D E R Malmberget 1 24 Narvik 321 Luleå 8 Övrigt 23 Kiruna 2 76 LKAB-koncernen har drygt 3 5 anställda. Den helt övervägande delen finns i Kiruna och Malmberget. Andelen anställda utanför Sverige uppgår till knappt 1 %. LKAB är en processindustri som operativt består av Försäljning, Produktion och Logistik. Dotterföretagen driver verksamhet som är kopplad till eller utgör ett stöd för järnmalmsverksamheten.

5 Koncernöversikt 1997 För stål- och järnmalmsmarknaderna blev 1997 ett typiskt högkonjunkturår med flera rekordnoteringar. Såväl världens råstålsproduktion som världshandeln med järnmalm nådde de högsta nivåerna någonsin. Omsättning och resultat LKAB-koncernens omsättning ökade med 1 % och uppgick till 5 96 (4 655) Mkr. Bakom omsättningsökningen ligger högre volymer och en förbättrad dollarkurs, vilket dock till viss del motverkats av lägre genomsnittspriser och ändrad produktmix. Rörelseresultatet förbättrades med 372 Mkr och uppgick till 794 (422) Mkr. Förutom den högre volymen beror förändringen på att 1996 års resultat belastades med kostnader av jämförelsestörande karaktär på totalt 34 Mkr. Det finansiella nettot blev 412 (519) Mkr. Stora investeringsutbetalningar och en allmänt lägre räntenivå har slagit igenom på intäktssidan. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 1 26 (941) Mkr. Leveranser och produktion Under 1997 levererade LKAB 22,9 (2,6) miljoner ton (Mt) förädlade järnmalmsprodukter en ökning med 11 %. Pelletsvolymen ökade till 15,2 (13,9) Mt, vilket är den högsta nivån någonsin. Pelletsandelen minskade dock något och utgjorde 66 (67) % av leveransvolymen. Den totala årsproduktionen blev 21,9 (21,3) Mt och även här noterades en rekordnivå eftersom Malmberget producerade mer än något år tidigare. Utsikter för 1998 Den ekonomiska krisen i Asien har ökat osäkerheten om den framtida utvecklingen. Stålmarknaderna i Europa och Nordamerika väntas dock förbli relativt starka under För LKABs del kommer priserna att höjas med i snitt 4 % och efterfrågan på produkterna är stark. Det bäddar för goda möjligheter att nå full avsättning för produktionen och ytterligare ett bra år för LKAB. Koncernsammandrag Förändring Mkr där ej annat anges i % Nettoomsättning varav export, % Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Årets resultat Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital Nettokassaflöde Avkastning på totalt kapital, % Koncernen 11, 9,4 Järnmalmsverksamheten 12,3 12,9 Soliditet, % 75,3 75,3 Investeringar Antal anställda 31/ Produktion av järnmalm, Mt 21,9 21,3 +3 Leveranser av järnmalm, Mt 22,9 2,6 +11 RESULTATUTVECKLING LEVERANSER Mkr 1 5 % 2 Mt Resultat efter finansiella poster, Mkr Avkastning på totalt kapital, % Koncernens resultat 1997 förbättrades med 265 Mkr eller nära 3 %. Resultatet för 1996 belastades dock med jämförelsestörande kostnader på 34 Mkr Högfosformalm Lågfosformalm Masugnspellets DR-pellets LKABs leveranser av pellets har successivt ökat sedan 197-talet och de svarar idag för 66 % av leveransvolymen.

6 VD-kommentar 1997 ett bra år för LKAB! Järnmalmsmarknaden 1997 var övervägande stark. Efter en tveksam inledning utvecklades året till ett typiskt högkonjunkturår med ett ordentligt lyft på vår hemmamarknad i Västeuropa och stark efterfrågan på våra järnmalmsprodukter. Detta är en avspegling av stålproduktionen i världen som nådde ny rekordnivå kring 795 Mt. Mot slutet av året påverkades marknaden i Sydostasien i viss utsträckning av Asienkrisen som fördjupades allt mer. För LKAB blev 1997 ett bra år. Leveransvolymen steg med mer än 1 %. Även pelletsleveranserna ökade, vilket innebär att satsningen på det nya pelletsverket i Kiruna ger god avkastning. Järnmalmspriserna har i snitt varit något lägre jämfört med föregående år men detta har mer än väl kompenserats av en högre dollarkurs. Koncernens resultat efter finansiella poster på 1 26 (941) Mkr motsvarar en avkastning på totalt kapital om 11, (9,4) %. Detta inkluderar en avkastning på järnmalmsverksamheten på 12,3 (12,9) %, vilket ska jämföras med LKABs långsiktiga mål på 11 % över en konjunkturcykel. Ökade leveranser LKABs leveranser ökade med 2,3 Mt till 22,9 Mt och vi får gå tillbaka ända till 1979 för att finna en högre leveranssiffra. Pelletsvolymen uppgick till 15,2 Mt, vilket är den högsta noteringen någonsin och motsvarar 66 % av de totala leveranserna. LKAB svarar för endast två procent av världens samlade järnmalmsproduktion men är nu ändå världens näst största pelletsleverantör. Genom en lagerminskning på 1 Mt kunde den höga leveransvolymen uppnås, trots medvetet begränsad pelletsproduktion i Kiruna på grund av marknadsskäl under årets tre första månader, och trots att övergången till en ny huvudnivå i Kiruna medfört vissa produktionsstörningar. Den sammanlagda produktionen blev 21,9 (21,3) Mt, varav 7,1 Mt i Malmberget ett nytt årsrekord för Malmbergsgruvan. Ett skeppslastarhaveri vid den nya malmhamnen störde skeppningarna över Luleå under tre sommarveckor. Eftersom den gamla hamnen kunde användas som reserv ledde haveriet inte till några störningar hos kunderna och inte heller medförde det någon påverkan på leveransvolymen under året. Fortsatt hög investeringstakt Den höga investeringstakten under 199-talet har fortsatt under året med en investeringsvolym på 1,2 miljarder kronor. Under 1997 beslutades bland annat att investera 69 Mkr i en ny huvudnivå i Malmberget, 285 Mkr för att rusta upp pelletsverket i Svappavaara samt 5 Mkr för inbyggnad av pelletsfineslagret i Narvik. Det pågående investeringsprogrammet kröntes i augusti av den högtidliga invigningen av den nya huvudnivån i Kiruna, 1 45 m under jord, i närvaro av bland andra Deras Majestäter Konungen och Drottningen. Den för- 2

7 Den 28 augusti 1997 invigdes den nya huvudnivån i Kirunagruvan 1 45 meter under jord. Därmed passerade LKAB ännu en milstolpe på vägen mot det nya årtusendet. sta delen av anläggningen togs i drift under året. Hela investeringen, som beräknas kosta 2,6 miljarder kronor, kommer att vara fullt genomförd först år 2. I Kiruna påbörjades också arbetet för att bryta den så kallade Sjömalmen som delvis går in under sjön Luossajärvi, vars södra del kommer att tömmas. Investeringen på 4 Mkr, som beslutades 1996, medför att ytterligare 1 Mt malm blir tillgängligt för brytning från år 21 och kommer att förlänga livslängden för den nya huvudnivån med fyra år vid nuvarande brytningstakt. När anläggningarna för produktion av hematitmalm i Malmberget kommer igång i mitten av 1998, en investering på 226 Mkr, kan produktionen i Malmberget öka till 8,7 Mt på årsbasis. Händelser i dotterföretagen Dotterföretagen fortsätter att ge tillfredsställande avkastning. Minelco har nått det resultatmål som sattes upp när bolaget bildades. Kimit har drabbats av en viss omsättningsminskning beroende på minskade infrastrukturinvesteringar i Mellansverige. För MTAB är den stora utmaningen nu att åstadkomma en höjning av axellasten på Malmbanan till 3 ton och introducera en ny modern generation lok och vagnar. Banverket i Sverige har redan påbörjat upprustningen på den svenska sidan. Nu gäller det att få norska Jernbaneverket att ta motsvarande beslut för den norska delen av banan. Vision 25 LKAB satsar på Totalkvalitet i hela koncernen. Ett led i detta arbete har varit att formulera en vision för företaget Vision 25. Alla de planer och åtgärder som nu vidtas inom LKAB utformas så att de verkar i visionens riktning. Mycket kort kan visionen sammanfattas så här: För kunderna: LKAB ska uppfattas som världens ledande pelletsleverantör. För medarbetarna: LKAB ska vara en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Verksamheten: LKABs totalproduktion ska uppgå till 25-3 Mt per år och mer än 8 % ska vara pellets. Alltså en klart expansiv inriktning. Utsikter för 1998 De goda stålkonjunkturerna i västvärlden har bestått under inledningen av Prisökningar på järnmalm runt 4 % och högre terminssäkrad dollarkurs ger LKAB högre intäkter per levererat ton järnmalm. Men krisen i Asien medför osäkerhet när det gäller bedömningen av den fortsatta marknadsutvecklingen. Förhoppningsvis kan minskade leveranser till Sydostasien kompenseras med ökade leveranser till andra marknader borde därför bli ytterligare ett bra år för LKAB. Luleå den 1 mars 1998 Carl Ameln Verkställande direktör 3

8 Affärsidé, mål och strategier LKAB ska på affärsmässiga grunder uthålligt och kostnadseffektivt marknadsföra, tillverka och leverera förädlade, kvalitetssäkrade järnmalmsprodukter från Malmfälten till utvalda kunder. AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL I JÄRNMALMS- VERKSAMHETEN % LKAB har satt avkastningskravet till 11 % på det till järnmalmsverksamheten totala knutna kapitalet. De tre senaste åren har kravet uppnåtts. Ökad förädlingsgrad och leveransvolym samt fortsatta kostnadseffektiviseringar krävs för att lönsamhetsnivån ska bibehållas. 95 Mål: 11 % LKABs affärsidé bygger på några viktiga grundpelare som är av avgörande betydelse för företagets framtid och lönsamhet. Dessa grundpelare är affärsmässighet, förädling och kvalitet samt långsiktiga kundrelationer. Affärsmässighet LKABs verksamhet ska bedrivas på affärsmässiga grunder. Målet är att vidareutveckla positionen som en av världens ledande järnmalmsproducenter med en långsiktigt god lönsamhet. En hög avkastning på järnmalmsverksamheten är en förutsättning för att långsiktigt verka som järnmalmsproducent i Malmfälten. Förädling och kvalitet LKABs alla produkter är förädlade och ökad förädlingsgrad är av strategisk betydelse för framtiden. Det är vidareförädlingen som är grunden till LKABs starka marknadsposition. För att behålla denna position satsar LKAB målmedvetet på forskning och utveckling. LKABs vision är att minst 8 % av leveransvolymen i framtiden ska utgöras av pellets. Ett stort steg för att nå visionen togs 1995, då den totala pelletskapaciteten ökade med 25 % i och med att de nya anriknings- och pelletsverken med kapacitet på 4 Mt togs i drift i Kiruna. Under 1997 utgjorde pellets 66 % av leveranserna. En hörnsten i trovärdigheten gentemot kunderna är kvalitetssäkring. Framförallt gäller det rätt och jämn kvalitet. Dessutom handlar kvalitet om att leverera i rätt tid och LKAB strävar därför efter förbättrad kontroll över hela transportkedjan, från gruva till kund. Den 1 juli 1996 övertog LKAB ansvaret för malmtransporterna på både den svenska och norska sidan av Malmbanan via dotterbolaget MTAB. Härmed lades grunden för ett nytt effektivt och konkurrenskraftigt transportsystem. Långsiktiga kundrelationer En annan hörnsten i förhållandet till kunderna är långsiktigheten. LKAB eftersträvar långsiktiga kundrelationer och arbetar målmedvetet för att kundkretsen ska bestå av företag som kan tillvarata produkternas kvalitetsfördelar och som dessutom köper en väl avvägd del av sitt malmbehov från LKAB. Dessa långsiktiga relationer medför ett positivt och ömsesidigt ansvarstagande, samtidigt som långtidskontrakt minskar konjunkturkänsligheten. Ekonomiska mål En uthållig lönsamhet är LKABs övergripande ekonomiska mål. Kärnaffären, det vill säga järnmalmsverksamheten i moderbolaget, är den helt dominerande delen i koncernen och svarar för 98,5 % av den totala omsättningen. LKABs centrala ekonomiska mål är därför kopplat till avkastningen på det totala kapital som är knutet till denna verksamhet. Järn- och stålindustrin är kapitalintensiv och utsatt för stora konjunktursvängningar. Därför är det viktigt med en stark finansiell ställning. LKAB måste av egen kraft generera det kassaflöde som behövs för att klara de stora aktuella investeringarna och kommande investeringsbehov. Dessutom ska förräntningen av riskkapitalet överstiga en alternativ riskfri marknadsränta med 4-5 procentenheter. Mot denna bakgrund har LKAB satt det långsiktiga avkastningskravet på 4

9 totalt kapital i järnmalmsverksamheten till 11 %, motsvarande 18 % på eget kapital före skatt, mätt över en konjunkturcykel. Sett i ett tioårsperspektiv har det genomsnittliga avkastningskravet inte uppfyllts. Det beror framför allt på de resultatmässigt svaga åren i slutet av 198-talet då LKAB drabbades av en kraftigt fallande dollarkurs. De senaste åren har lönsamheten förbättrats och målet har uppnåtts genom högre järnmalmspriser och dollarkurs, ökad förädlingsgrad, högre leveransvolym och kostnadseffektiviseringar i hela produktionskedjan. Dessa faktorer kommer även i fortsättningen att spela en avgörande roll för att varaktigt säkerställa en tillfredsställande avkastning och finansiell balans. Organisation Den helt dominerande verksamheten i LKAB bedrivs i moderbolaget. Dotterföretagen bedriver verksamhet som på ett eller annat sätt är kopplad till eller utgör ett stöd för kärnaffären. Moderbolagets järnmalmsverksamhet är en integrerad process. Operativt består det sammanhållna flödet av försäljning, produktion och logistik. Verksamheten bedrivs på fem orter i norra Sverige och Norge. Koncernkontoret och marknadsenheten är placerade i Luleå. Försäljningskontor finns i Luleå, Bryssel, Essen och Singapore. Gruvor och malmförädlingsverk finns i Malmberget och Kiruna med pelletsverk även i Svappavaara samt utskeppningshamnar i Luleå och Narvik. Dotterföretag med stark anknytning till kärnverksamheten är järnvägstransportföretaget Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB), Kimit AB (sprängmedel), Minelco AB (specialprodukter av järnoxid), LKAB Fastighets AB samt AB Kiruna Grus & Stenförädling (KGS). Ett annat viktigt dotterföretag är G-Drill AB som utvecklat och marknadsintroducerat en unik borrteknik. KONCERNENS OPERATIVA ORGANISATION Moderbolag FÖRSÄLJNING PRODUKTION LOGISTIK VD Koncernchef Ekonomi och Finans Administration Information Singapore Essen Bryssel Luleå Kiruna Malmberget Forskning och Utveckling Narvik malmhamn Koncernstaber: Järnvägstransporter (MTAB) Luleå malmhamn K U N D E R Dotterföretag Kimit AB Minelco AB LKAB Fastighets AB AB KGS G-Drill AB MTAB LKAB är en processindustri som operativt består av Försäljning, Produktion och Logistik. Dotterföretagen driver verksamhet som är kopplad till eller utgör ett stöd för järnmalmsverksamheten. 5

10 Produkter och marknader Utvecklingen går mot allt mer förädlade produkter. FÖRSÄLJNING PER JÄRNMALMSPRODUKT % Högfosformalm Lågfosformalm Masugnspellets DR-pellets De vanligast förekommande järnmineralen i världen är magnetit och hematit. I LKABs gruvor är magnetit det dominerande järnmineralet. Malmfyndigheterna har ett högt järninnehåll och malmen är dessutom magnetisk, vilket är en stor fördel bland annat under sovrings- och anrikningsprocesserna. Magnetit har en ytterligare fördel genom att energi frigörs under sintringsprocessen något som LKAB utnyttjar vid pelletstillverkningen. Hela 7 % av den värmeenergi som behövs under processen kommer från järnmalmen. Pellets Pellets är LKABs mest förädlade produkter och svarar idag för 66 % av leveranserna och 77 % av den fakturerade försäljningen. LKAB har under den senaste tioårsperioden utvecklats till en av världens ledande leverantörer av pellets och är idag världens näst största pelletsproducent. Förbrukningen av pellets ökar såväl i masugnar som för direktreduktion. Idag svarar pellets för 77 % av LKABs järnmalmsförsäljning att jämföra med 33 % år FÖRSÄLJNING PER MARKNAD 1997 TOTALT 5 23 MKR Sydostasien 14% Frankrike 1% Mellanöstern och Afrika 13% Benelux 1% Övriga 4% Tyskland 25% Sverige 23% Finland 1% LKABs två största marknader är Sverige och Tyskland. Tillsammans svarar de för nästan hälften av järnmalmsförsäljningen. Skandinavien Tyskland Benelux Sydostasien Mellanöstern Nordafrika Frankrike Fjärran Östern Östeuropa Turkiet Övrigt LKABS LEVERANSER TILL OLIKA MARKNADER +72 % +11 % +9 % +16 % +6 % +12 % +31 % +84 % 1 % % +3 % Diagrammet visar LKABs leveranser fördelade på olika marknader 1996 och Procentsiffrorna anger förändringen mellan åren. Mt 6

11 Förädling är nyckeln till framgång. Alla LKABs järnmalmsprodukter är förädlade och ett systematiskt utvecklingsarbete syftar till att ytterligare öka förädlingsgraden. Pellets är sintrade, centimeterstora malmkulor med hög järnhalt och jämn kvalitet. LKAB producerar två pelletsvarianter: olivinpellets (masugnspellets) och dolomitpellets (DR-pellets). Olivinpellets används i masugnsprocessen och LKAB levererar denna produkt framför allt till stålverk i Europa. Marknadsandelen inom EU var 1997 cirka 3 %. Dolomitpellets används i direktreduktionsprocesser baserade på naturgas. DR-processer har blivit allt vanligare i oljeproducerande länder och andra länder med tillgång till billig naturgas. Idag går leveranserna främst till stålverk i Mellanöstern och Sydostasien. LKAB är ett av de företag i världen som levererat mest DR-pellets sedan processerna utvecklades och fick större kommersiell betydelse under 197- talet. Den totala marknaden för DRpellets uppgick 1997 till omkring 24 Mt. LKAB hade en marknadsandel på cirka 16 %. Fines Fines är ett fint, järnrikt material, till utseende och konsistens ungefär som gråsvart sand. Vid stålverken sintras detta till större stycken innan det kan användas i masugnarna. LKAB producerar fines som innehåller mindre än,5 % fosfor. Denna lågfosformalm levereras främst till kunder i Europa. Marknadsandelen inom EU var 1997 cirka 5 %. LKABs produktion av högfosformalm upphörde Nu renas råmalmen från fosfor och används som rågods för pelletstillverkning. 7

12 LKABs marknadsområden LKAB Norden, Luleå LKAB S.A., Bryssel, Belgien Skandinavien, Östeuropa Benelux, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien, Portugal, Turkiet, Afrika, Amerika Andel av LKABs försäljning 1997 Andel av LKABs leveranser 1997 Levererade produkter 1997 Andel av LKABs försäljning 1997 Andel av LKABs leveranser 1997 Levererade produkter % 33% Fines 32% 21% 24% Masugnspellets 21% Fines 58% Mkr (+7 %) 7,5 Mt (+9 %) Masugnspellets 68% 1 75 Mkr (+4 %) 5,5 Mt (+2 %) DRpellets 21% En stor potential i Centraleuropa. DR-verk i USA skapar en ny marknad. LKAB har under 1997 stärkt sin ställning som den ledande järnmalmsleverantören i Norden. Under året levererades 5 Mt masugnspellets till SSAB i Sverige och Fundia Wire i Finland. Försäljningen av fines för sintring uppgick till 2,4 Mt, varav den största volymen gick till finländska Rautaruukki Steel. Marknadsbearbetningen i Centraleuropa resulterade bland annat i ökad försäljning till den polska marknaden, dit LKAB numera skeppar omkring en halv miljon ton årligen. Totalt ökade leveranserna för LKAB Norden från 6,8 till 7,5 Mt eller med 9 %. Målet för de närmaste åren är att vidareutveckla relationerna med stålproducenterna i Sverige och Finland. Ett fördjupat samarbete i bland annat kvalitets- och informationstekniskt hänseende stärker konkurrenskraften för samtliga parter. LKAB vinner också ökat förtroende hos stålverken i Centraleuropa. I bland annat Polen och Tjeckien finns goda förutsättningar för att successivt öka marknadsandelarna. Året började dramatiskt när masugnarna hos två belgiska kunder stängdes tidigare än väntat. Usines Gustave Boël gick samman med holländska Hoogovens och upphörde därmed som LKAB-kund. Masugnen hos Forges de Clabecq stod stilla ända till januari 1998 innan den startades upp igen efter ägarförändringar och leveranserna återupptogs. Marknadsområdet för LKAB S.A. har utvidgats i och med att hela Afrika ingår från och med Härmed ökade leveranserna för LKAB S.A. med nära 1 Mt jämfört med tidigare år. Under 1997 skedde den första leveransen av DR-pellets enligt ett femårskontrakt till Tuscaloosa Steel Corp. i Alabama, USA. På den amerikanska marknaden har ståltillverkning med hjälp av elektriska ljusbågsugnar ökat kraftigt. I dessa processer har järnsvamp framställd av DR-pellets visat sig vara ett konkurrenskraftigt alternativ till skrot. LKAB S.A. arbetar vidare med ytterligare projekt inom detta expanderande område. Jan Vestlund, Marknadschef Ando Wikström, Marknadschef 8

13 (Procentsiffror inom parentes anger förändring jämfört med föregående år.) LKAB Schwedenerz GmbH, Essen, Tyskland LKAB Far East Pte. Ltd. Singapore Tyskland, Österrike Fjärran Östern, Sydostasien, Mellanöstern, Australien Andel av LKABs försäljning 1997 Andel av LKABs leveranser 1997 Levererade produkter 1997 Andel av LKABs försäljning 1997 Andel av LKABs leveranser 1997 Levererade produkter % 24% Masugnspellets 21% Fines 58% 2% 17% Masugnspellets 21% Fines 1% Mkr (+17 %) 5,7 Mt (+14 %) DRpellets 21% 976 Mkr (+25 %) 3,8 Mt (+27 %) DRpellets 69% Den tyska stålindustrin stärker konkurrenskraften. Genombrott för Corex gynnar LKAB. I takt med att den tyska konjunkturen förbättrats har även stålverkens produktion och järnmalmsförbrukning stigit. LKABs leveranser till marknadsområdet ökade med 14 % till 5,7 Mt under Omstruktureringen av den tyska stålindustrin fortsätter med syfte att förbättra konkurrenskraften. I LKABs kundkrets har flera viktiga händelser inträffat. Fusionen och bildandet av Thyssen-Krupp Stahl AG innebär till exempel att företaget blir bland de största i världen, samtidigt som pelletsförbrukningen kommer att öka. Även EKO Stahl, beläget vid polska gränsen, stärker konkurrenskraften och har nyinvesterat för att kunna möta en ökad efterfrågan från östra Europa. Kapacitetsutnyttjandet på den tyska stålmarknaden är högt och verkar ha goda möjligheter att bestå även under LKABs leveranser 1997 inom marknadsområdet var 3,8 Mt de högsta någonsin och 27 % mer än året innan. Den svagare efterfrågan i Europa under det första kvartalet gjorde det möjligt att sälja på spotmarknaden i Asien, där efterfrågan då var stark. Den nya Corexprocessen fick under året sitt produktionsgenombrott i POSCO i Sydkorea. Processen nådde upp till produktivitetsmålen och LKABs pellets utgjorde en väsentlig andel av råvaran. Under senhösten kom en dramatisk försvagning av det ekonomiska läget i Asien. Två av LKABs viktiga kunder för DR-pellets i Malaysia och Indonesien drog successivt ned produktionen, för att i början av 1998 endast producera med halv kapacitet. Den svaga efterfrågan på pellets i dessa länder väntas bestå även Kina och Sydkorea, liksom länderna kring Arabiska Gulfen, väntas ha en oförändrad malmimport medan importen till Japan troligen kommer att minska. Bengt Hjärpe, Marknadschef Jan-Erik Jatko, Marknadschef 9

14 VÄRLDENS PRODUKTION AV RÅSTÅL Mt 1 Marknadsöversikt Råstålsproduktionen i världen har mer än fördubblats sedan 196- talet. För resten av 199-talet pekar prognoserna på en ökning i snitt med 2 % per år. DEM/ton Mt VÄRLDENS EXPORT AV JÄRNMALM PRISUTVECKLING STÅLPRODUKTER Balk Varmvalsad grovplåt Valstråd Varmförzinkad plåt Diagrammet visar utvecklingen av marknadspriserna på några för LKAB viktiga stålprodukter Världsexporten av järnmalm är idag mer än 3 gånger större än på 196-talet. Den bedöms komma att öka med drygt 2 % fram till år 2. Pelletsexporten förväntas öka med 3 %. STÅLMARKNADEN Nytt rekord för världens råstålsproduktion Enligt preliminär statistik från International Iron and Steel Institute (IISI) ökade världens råstålsproduktion 1997 med drygt 6 % och nådde därmed en ny rekordnivå omkring 795 Mt. Till ökningen bidrog främst konjunkturuppgången i Västeuropa och tillkomsten av ny stålkapacitet i USA och Asien. För andra året i rad var Kina världens största stålproducerande nation med en produktion på 17 Mt, tätt följd av Japan med 15 Mt. I USA, som hamnade på tredje plats, uppgick råstålsproduktionen till 99 Mt, den högsta nivån sedan Inom EU ökade konsumtionen och investeringarna till följd av låga räntor och låg inflation. Exporten gynnades av deprecieringen av de europeiska valutorna i förhållande till dollarn. Bilmarknaden var stark i de flesta medlemsländerna. Dessa faktorer bidrog till att såväl stålexporten som EU-stålverkens andel av den inhemska stålmarknaden ökade, samt att produktionen av råstål inom EU steg med 9 % till 159 Mt. De största stålproducerande länderna (miljoner ton) Kina 17,3 (+7,3) 61,6 2. Japan 14,5 (+5,8) 17,9 3. USA 99,2 (+4,8) 88,9 4. Ryssland 46,9 ( 4,7) ca Tyskland 45, (+13,1) 41,1 6. Sydkorea 42,5 (+9,3) 21,9 7. Brasilien 26,2 (+3,6) 25,1 8. Ukraina 25,5 (+14,2) ca Italien 25,2 (+3,8) 25,2 1. Indien 23,8 (,) 14,6 28. Sverige 5,1 (+4,8) 4,7 Siffror inom parentes anger förändring i % jämfört med Källa: IISI Jämfört med det tidigare rekordet från 1989 var världsproduktionen av råstål omkring 9 Mt högre Under åttaårsperioden har emellertid stora regionala förskjutningar ägt rum. I f.d Sovjetunionen och Östeuropa var produktionen 1997 hela 17 Mt lägre än 1989, i Japan 3 Mt lägre och i Afrika 1 Mt lägre. Det betyder att produktionen i andra delar av världen var 12 Mt högre 1997 än Av denna ökning svarade Kina för 46 Mt, övriga Asien för 36 Mt, Nordamerika för 17 Mt, Västeuropa för 1 Mt, Mellanöstern för 6 Mt samt Sydamerika och Australien för 5 Mt tillsammans. Strukturförändringar inom europeisk stålindustri Under 1997 genomfördes ett flertal fusioner och ägarbyten inom den europeiska stålindustrin. Den största förändringen var sammanslagningen av Thyssens och Krupps ståldivisioner i Tyskland. Det nya företaget, Thyssen Krupp Stahl GmbH, är den största producenten av varmvalsade och kallvalsade platta stålprodukter inom EU med en marknadsandel på omkring 18 %. Fusionen mellan moderbolagen Thyssen AG och Fried.Krupp AG Hoesch-Krupp väntas bli klar under 1998 och därmed skapas ett av Europas största och mest diversifierade stålföretag med en omsättning på över 6 miljarder DEM. Även i Belgien skedde stora förändringar. I början av 1997 stängde Usines Gustave Boël och Forges de Clabecq masugnarna. Boël gick samman med holländska Hoogovens i ett 5/5 joint-venture, vilket innebar att den järnmalmsbaserade produktionen hos Boël lades ned och därmed upphörde företaget som kund till LKAB. 1

15 Det schweizisk-italienska handelshuset Duferco tog över kontrollen av Clabecq och återstartade driften i mitten av januari 1998, efter mer än ett års produktionsstopp. Vidare tog franska Usinor över Fabrique de Fer. Belgiska Cockerill-Sambre söker enligt egen utsago aktivt efter en samarbetspartner och väntas före sommaren 1998 besluta om företaget ska ingå en allians eller förbli en oberoende stålproducent. I Spanien förvärvade luxemburgföretaget Arbed en 35-procentig andel i den tidigare statliga stålkoncernen CSI. Därmed finns det inte längre något helstatligt stålföretag i Västeuropa. I det nya stålföretaget Aceralia blir Arbed och CSI tillsammans den näst största stålproducenten inom EU, efter British Steel men före Usinor och Thyssen Krupp Stahl. JÄRNMALMSMARKNADEN Rekord även för världshandeln med järnmalm Världens produktion av järnmalm liksom även världshandeln med järnmalm nådde nya rekordnivåer Statistiken är ofullständig, men produktionen bedöms ha ökat med omkring 4 Mt till 1 5 Mt. Världens totala export av järnmalm liksom den sjöburna handeln bedöms ha ökat med över cirka 3 4 Mt från 1996 års nivåer på 435 respektive 391 Mt. Av exportökningen svarade Australien ensamt för nära omkring hälften. I I Västeuropa ökade järn- järnmalmsimporten med med upp cirka emot 51 Mt, Mt, i i Japan med drygt 7 Mt och i övriga Asien ökade enbart Kina sin järnmalmsimport med drygt 11 Mt. Stark efterfrågan på pellets Kapacitetsutnyttjandet i världens exportinriktade pelletsverk anses ha två tredjedelar. nått nära nog maximum under andra halvåret Producentlagren av pellets avhjälps bristen på pellets. Det väntas dock inte bli något större överutbud. var i slutet av året nere på en nivå som bara motsvarade två veckors förbrukning. Många leverantörer rapporterades vara överbokade. Trots att världens pelletskapacitet ökade med drygt 12 Mt under 1997 rådde ännu i början av 1998 knapphet på pellets. Samarco i Brasilien startade i slutet av 1997 ett nytt pelletsverk med en kapacitet på 6 Mt per år och rapporteras ha full avsättning för hela kapaciteten. Till kapacitetsökningen under 1997 bidrog också GIIC i Bahrein, som höjde sin pelletskapacitet från 3 till 4 Mt per år. Schaktugnarna hos Savage River i Australien återstartades efter det att verksamheten legat nere i mer än ett år, och i Mexiko färdigställdes ett pelletsverk av Imexsa. Under 1998 tas Kobrasco-verket i drift i Brasilien, ett pelletsverk som ägs till hälften vardera av brasilianska CVRD och det sydkoreanska stålföretaget POSCO. Verket bedöms kunna producera 1 Mt pellets under fjärde kvartalet 1998 och 4 Mt Av den fulla kapaciteten väntas cirka 1,4 Mt komma ut på exportmarknaden. Ägarförändringar inom järnmalmsindustrin Det australiska gruvföretaget North Ltd förvärvade i slutet av januari 1997 en ägarandel på nära 6 % i Iron Ore Company of Canada (IOC). Den 5 maj genomfördes den största privatiseringen i Sydamerika, då Valepar, ett konsortium lett av det brasilianska stålföretaget CSN, köpte 42 % av de röstberättigade aktierna i gruvjätten CVRD. I mitten av 1996 stängdes gruva och pelletsverk hos Savage River på Tasmanien sedan den dåvarande ägaren konstaterat att malmreserverna tagit slut. Verksamheten kom dock igång igen i december 1997, efter ägarbyte och nyinvesteringar. Målsättningen är att nå en produktionstakt av 2,6 Mt pellets per år. I januari 1997 upphörde Arbed att bryta järnmalm i sin sista koncession, vilket markerar slutet på minettmalmsepoken i Frankrike. Nedläggningen är en följd av Arbeds övergång från malmbaserad till skrotbaserad metallurgi i Luxemburg. Genom denna kapacitetsutbyggnad och andra investeringar i befintliga verk Världshandeln med järnmalm (miljoner ton) Exportområden 6 mån Importområden 6 mån Australien Västeuropa Brasilien Japan Indien f d Sovjet Kina f Afrika d Sovjet Östeuropa Afrika Indien Sydkorea Kanada USA Skandinavien Taiwan Övriga Övriga Totalt Totalt Skillnaden Siffrorna för mellan 1997 är totalsummorna preliminära. beror på ofullständig statistik samt malmfartygsförlisningar. Källa: UNCTAD Skillnaden mellan totalsummorna beror på ofullständig statistik samt malmfartygsförlisningar. Källa: UNCTAD 11

16 LKABS LEVERANSER 1997 TOTALT 22,9 MT Övriga Mellanöstern 1,1 och Afrika 2,3 Fjärran Östern 2,5 Frankrike,8 Kr/ton Benelux 3,1 Tyskland 5,7 LKABS GENOMSNITTSPRIS PRISUTVECKLING JÄRNMALMSPRODUKTER US cent/unit LKAB Pellets (fob Narvik) CVRD Pellets (fob Tubarao) Kiruna B Fines (fob Narvik) CVRD Fines (fob Tubarao) Sverige* 4,7 Finland 2,7 * Inklusive leveranser till dotterbolaget Minelco på,4 Mt. Omkring 77 % av LKABs leveranser går till europeiska stålverk. Förutom av det faktiska priset påverkas genomsnittspriset av produktmixen och dollarkursen. En viktig orsak till de senaste årens ökning är högre förädlingsgrad. Efter flera år av prissänkningar vände priserna uppåt under 1995 och Under 1997 var priserna för LKABs del i stort sett oförändrade för att återigen stiga LKABs LEVERANSER Förändring (Mt) % Leveranser totalt 22,9 2,6 +11 varav pellets 15,2 13,9 +9 Export totalt 18,2 15,9 +14 varav pellets 1,9 9,5 +15 LKAB levererade 22,9 Mt förädlade järnmalmsprodukter under 1997, en ökning med över 1 % mot föregående år. Av leveranserna avsattes 18,2 (15,9) Mt på exportmarknaden och 4,7 (4,7) Mt på den inhemska marknaden. Leveranserna till andra EU-länder var 12,4 (11,5) Mt, motsvarande 54 % av totala volymen. Pelletsleveranserna ökade med över 9 % till 15,2 (13,9) Mt, vilket var 66 % av de totala leveranserna. Leveranserna av högfosformalm till traditionella kunder inom järn- och stålindustrin upphörde redan 1996 men resterande lager avsattes under 1997 bland annat som tungmaterial till Öresundsbron. I början av 1997 hämmades LKABs avsättning av masugnspellets på grund av stängningen av de båda belgiska stålverken samt att SSABs största masugn i Luleå stod stilla en månad till följd av ett större haveri. Samtidigt stördes leveranserna av direktreduktionspellets på grund av svårigheter hos några av LKABs viktigare kunder. I januari förklarades också Hanbo Iron and Steel i Sydkorea i konkurs, ett företag med vilket LKAB kort dessförinnan hade tecknat ett treårigt pelletskontrakt. Till följd av dessa händelser fylldes LKABs pelletslager under en kort period, varför pelletsproduktionen tillfälligtvis måste begränsas. Leveranserna kom dock snart i kapp och produktionsbortfallet på grund av avsättningsproblemen kunde begränsas till omkring,2 Mt. Till de kunder som väsentligt ökade sin avhämtning av LKAB-produkter under 1997 hör finska Rautaruukki, belgiska Cockerill-Sambre, holländska Hoogovens och tyska Preussag Stahl. Leveranserna till kunder utanför Europa ökade med 25 %. För första gången sedan 198 levererades också direktreduktionspellets till USA. PRISFÖRHANDLINGARNA FÖR 1998 När förhandlingarna om 1998 års järnmalmspriser inleddes i november 1997 fanns förhoppningar från de australiska producenterna om prisökningar på 7 9 %. Den första prisuppgörelsen som sedan följde i slutet av januari 1998 mellan australiska BHP och de japanska stålverken innebar en ökning av priset på fines med knappt 3 %. Överenskommelsen ansågs vara rimlig för alla parter eftersom den uppblossande finansiella krisen i Asien väntades påverka stålkonsumtionen och dämpa behovet av järnmalm i flera asiatiska länder. Årets priser speglar såväl den starka efterfrågan på järnmalm som de svårigheter som stålindustrin i Japan och i andra asiatiska länder står inför. De nya priserna på australisk malm till Japan blev normerande för de följande prisförhandlingarna i Europa. Brasilianska CVRD kom överens med den tyska stålindustrin om samma prishöjning på fines, det vill säga knappt 3 %. I förhandlingen fastlades också en c&f-prisnivå för fines i Rotterdam som blev vägledande för senare uppgörelser och som visade att köparna accepterade högre kalkylfrakter för beräkningen av malmpriserna. När LKAB den 4 februari förhandlade med den tyska stålindustrin fanns således starka referenser för såväl c&fprisnivån för fines som för kalkylfrakterna. LKAB nådde en överenskommelse som innebar prisökningar på fines med 4,3 % och på masugnspellets med 3,8%. UTSIKTER FÖR 1998 Under sensommaren 1997 var IISI och andra bedömare tämligen optimistiska om stålmarknadens utveckling på kort 12

17 sikt. Den ekonomiska krisen i Sydostasien har emellertid skapat stor osäkerhet om stålkonsumtionens utveckling. Stålmarknaderna i Europa och Nordamerika väntas förbli relativt starka, även om produktionen hotas av ett ökat importtryck. En inte obetydlig ökning av stålkonsumtionen förutses också i Sydamerika och, om än i mindre grad, i Östeuropa. I Asien skjuts emellertid många investeringsprojekt på framtiden, stålkapaciteten byggs inte ut i planerad takt och stålkonsumtionen väntas minska i många länder. Försvagad efterfrågan, sjunkande priser och kraftiga valutaförändringar väntas leda till att importen av stål till Sydkorea och länderna i Sydostasien minskar, medan incitamenten till export från dessa länder ökar. Det drabbar särskilt Japan, vars export av stål enligt en japansk prognos väntas falla med 2 %, medan produktionen av råstål väntas minska med cirka 7 %. Valutaförändringarna i Asien kan, enligt analytiker, medföra att Fjärran Östern utom Japan övergår från att vara nettoimportör av stål till att bli nettoexportör. I exempelvis Sydkorea väntas den inhemska efterfrågan på stål minska, men råstålsproduktionen fortsätter att öka beroende på en förväntad exportökning, vilken möjliggörs av den förstärkta konkurrenskraft som en svagare inhemsk valuta ger. Trots den finansiella oron i Asien väntas 1998 bli ett bra leveransår för LKAB. Efterfrågan är stark på alla produkter. LKABs masugnspellets har med förbättrade produktegenskaper befäst förtroendet på marknaden. Dessutom är marknaden för DRpellets i Mellanöstern i god tillväxt. Möjligheterna att uppnå full avsättning 1998 är därmed goda. En allt större del av LKABs leveranser går till kunder utanför Europa. Under 1997 ökade dessa leveranser med 25 %. Här lastas ett malmfartyg på 12 ton i Narviks malmhamn. 13

18 LKABs verksamhet 1997 Mt Processindustrin LKAB omfattar produktionen av råmalm i underjordsgruvorna, förädlingen av järnmalmen ovan jord och transporterna av färdiga produkter från gruvorterna till utskeppningshamnarna. PRODUKTION Totalt Kiruna Malmberget LKABs totala produktion ökade med 3 % under I Malmberget producerades mer än något år tidigare. PRODUKTIVITET ton/anställd Produktiviteten fortsätter att förbättras i jämn takt. RÅMALMSPRODUKTION Brytning sker i gruvorna i Kiruna och Malmberget. Total mängd bruten råmalm: Kiruna 21,2 (21,4) Mt Malmberget 11,7 (11,5) Mt I LKABs gruvor bryts årligen mer än 3 Mt råmalm. Målmedvetna satsningar på ny teknik och avancerade produktionssystem gör LKABs gruvor till några av världens modernaste. Idag är delar av produktionen under jord automatiserad till exempel fjärrstyrs de nya produktionsborraggregaten och transporterna på den nya huvudnivån i Kiruna. Denna teknikutveckling fortsätter och successivt införs även fjärrstyrd lastning. Storskalighet är ett annat nyckelord för LKABs malmbrytning. Koncentration till färre och större produktionsenheter har givit avsevärda effektivitets- och produktivitetsvinster. I Kiruna flyttas malmproduktionen nu successivt över till den nya huvudnivån på 1 45 meters djup, vilken togs i drift våren 1997 och når full kapacitet vid sekelskiftet. Malmkroppen i Kiruna är omkring fyra kilometer lång med en genomsnittlig bredd på 8 meter och ett bedömt djup på cirka två kilometer. Hittills har ungefär 9 Mt av malmfyndigheten utvunnits. Malmbasen för den nya nivån beräknas till omkring 33 Mt, vilket säkrar gruvdriften fram till år 214 vid nuvarande produktionsvolym. För att ytterligare öka den tillgängliga malmbasen har LKAB beslutat att bryta den så kallade Sjömalmen. Sjömalmen är den del av malmkroppen som går in under sjön Luossajärvi, vilken delvis måste tömmas för att förhindra vatteninbrott i gruvan. Investeringen som uppgår till nära 4 Mkr innebär att malmbasen ökar med cirka 1 Mt och livslängden för den nya huvudnivån förlängs med fyra år. Under 1997 har anläggningsarbetena påbörjats och år 21 startar brytningen av Sjömalmen. Råmalmsproduktionen i Kiruna under året stördes av vissa övergångsproblem vid idrifttagandet av den nya huvudnivån. Årets brytning av råmalm stannade därför vid 21,2 (21,4) Mt. Gruvan i Malmberget består av ett tjugotal malmkroppar, varav åtta bryts för närvarande. Större delen av malmfyndigheterna består av magnetitmalm men här finns även omagnetisk hematitmalm, vilken inte brutits de senaste decennierna eftersom den varit alltför svår och dyr att förädla. Med ny teknik har det nu blivit möjligt att med god lönsamhet bryta och förädla även hematitmalmen och LKAB beslutade hösten 1996 att investera 226 Mkr för detta ändamål. Hematitsatsningen innebär att Malmbergets hela malmreserv kan tas till vara och produktionskapaciteten öka med 25 % från 7 till 8,7 Mt färdiga produkter. Brytningen beräknas starta i april I mars 1997 beslutades om ytterligare framtidssatsningar i Malmberget. Då togs beslutet att anlägga en ny huvudnivå på 1 meters avvägning. Huvudnivån som kommer att kosta omkring 7 Mkr ska vara i drift år 21 och beräknas ha en livslängd på tio år. Den brytvärda malmbasen ligger kring 11 Mt. Råmalmsproduktionen i Malmberget under 1997 uppgick till 11,7 (11,5) Mt den högsta siffran någonsin trots att produktionen delvis stördes av extra bergförstärkningsarbeten. 14

19 En integrerad processindustri. JÄRNMALMSFÖRÄDLING Förädling sker i malmförädlingsverken i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Produktionsvolym : Kiruna (inkl Svappavaara) 14,8 (14,3) Mt varav pellets 11,2 (1,7) Mt Malmberget 7,1 (7,) Mt varav pellets 4,2 (4,3) Mt I malmförädlingsverken omvandlas råmalmen till färdiga produkter i form av fines och pellets. Fines framställs genom att råmalmen krossas och mals till en sandliknande konsistens. I processen renas malmen i hög grad från oönskade ämnen som gråberg, fosfor och alkali. Pellets LKABs huvudprodukt är en än mer förädlad produkt. Den framställs genom att fint järnmalmspulver (slig) blandas med binde- och tillsatsmedel för att sedan formas till centimeterstora malmkulor som sintras vid en temperatur av 1 25 grader Celsius. Olika tillsatsmedel ger olika egenskaper hos pelletsen. Malmförädlingsverken i Kiruna har idag en total kapacitet på cirka 16 Mt. En avsevärd kapacitetsutbyggnad skedde 1995 då de nya anriknings- och pelletsverken med kapacitet på 4 Mt togs i drift. I mars 1998 beslutades att öka pelletskapaciteten med ytterligare,7 Mt genom utbyggnad i befintliga verk. Investeringen uppgår till 195 Mkr. Den totala produktionen 1997 ökade till 14,8 (14,3) Mt färdiga produkter, trots att pelletsproduktionen begränsades till och med mars månad av marknadsskäl. Andelen pellets blev trots detta den högsta någonsin och uppgick till 11,2 (1,7) Mt för helåret. Under 1997 beslutades om modernisering av pelletsverket i Svappavaara. Cirka 285 Mkr kommer att satsas på upprustningen som bland annat omfattar moderna styrsystem. I Malmberget utnyttjades förädlingskapaciteten fullt ut under 1997 och produktionen noterade rekordnivån 7,1 (7,) Mt. Pelletstillverkningen blev dock något lägre än föregående år och stannade vid 4,2 (4,3) Mt. LOGISTIK Logistikverksamheten består operativt av malmhamnarna i Luleå och Narvik samt järnvägstransportföretaget MTAB. Skeppad volym: Luleå 7,3 (7,3) Mt, varav 2,5 (2,7) till SSAB i Luleå. Narvik 15,5 (13,4) Mt Antalet fartyg: Luleå 364 (327) Narvik 25 (171) Genomsnittslast: Luleå 13 (14 4) ton Narvik 76 (77 ) ton Malmtransporterna stördes av flera strejker Det gångna året har dock verksamheten kunnat bedrivas utan sådan negativ påverkan och malmtransporterna under MTABs första hela verksamhetsår har fungerat bra. Förutom att årets produktion på 21,9 Mt transporterats till hamnarna har även lagren vid gruvorna, cirka,3 Mt, avvecklats under året. I Malmberget slutfördes bangårdsombyggnaden under året. Nu sker automatlastning på Sveriges första elektrifierade industribangård. Utskeppningen från hamnarna i Narvik och Luleå har löpt förhållandevis friktionsfritt bortsett från ett haveri på utlastaren i Luleås nya malmhamn i slutet av juni. Under den tre veckor långa reparationstiden kunde dock utskeppningen lösas med hjälp av truckar och genom att nyttja den gamla hamnen på Svartön. Det kvarvarande lagret vid den gamla hamnen utlevererades under hösten. LKABs produktionsprocess börjar nära en kilometer under jord. Med avancerad teknik förädlas råmalmen till fines och pellets. De färdiga järnmalmsprodukterna fraktas på Malmbanan till utskeppningshamnarna i Luleå och Narvik. I hamnarna lastas varje år mer än 55 malmfartyg med destinationer runt om i världen. 15

20 MTAB Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB) Kr/ton och dess helägda norska dotterbolag Malmtrafikk AS (MTAS) driver sedan den 1 juli 1996 malmtransporterna på Malmbanan. MTAB-koncernen bildades som resultat av en överenskommelse mellan LKAB, SJ och NSB om att en enda operatör skulle sköta malmtransporterna. LKABS TRANSPORTKOSTNADER Genom ett målmedvetet arbete har LKAB kunnat sänka järnvägsfrakterna avsevärt. De är nu på väg ned mot internationellt konkurrenskraftiga nivåer. MTAB 6 mån Mkr Nettoomsättning Rörelseresultat 25 6 Resultat efter finansiella poster 16 3 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 4 64 Justerat eget kapital Avkastning på eget kapital, % 4 neg Antal anställda 31/ Full kontroll med en operatör Transportkostnaderna är en väsentlig del av LKABs kostnadsmassa och därmed av stor betydelse för företagets konkurrenskraft. LKAB har därför sedan början av 199-talet målmedvetet arbetat för att få full kontroll över transporterna mellan gruvorna och hamnarna. År 1993 uppnåddes målet att få trafikeringsrätt på den svenska delen av Malmbanan. SJ och NSB bildade då ett joint venture för att på entreprenad driva transporterna åt LKAB. Genom ett femårigt entreprenadavtal kunde de dåvarande årliga transportkostnaderna sänkas med cirka 23 Mkr. En verkligt rationell drift förutsatte dock enbart en operatör. Detta faktum ledde sedermera fram till överenskommelsen om att bilda det gemensamägda bolaget MTAB. Härigenom lades grunden för ett rationellt transportsystem med internationellt konkurrenskraftiga fraktkostnader på Malmbanan. MTAB ägs till 51 % av LKAB medan SJ och NSB äger 24,5 % var. Lok, vagnar och verkstäder förvärvades initialt från delägarna. Personalen, totalt 262 personer, kommer också så gott som uteslutande från de tre delägarna. De 8-tal svenska lokförare som arbetar för MTAB är dock fortfarande SJanställda och hyrs in till och med utgången av De största rationaliseringsvinsterna har kunnat göras i och med koncentration av underhållsverkstäder och administration. Ett särskilt avtal mellan MTAB och LKAB reglerar järnvägsfrakterna. För LKABs del har effekten blivit ytterligare sänkta transportkostnader. Första verksamhetsåret År 1997 har varit MTABs första hela verksamhetsår med en transportvolym på Malmbanan som varit den högsta sedan slutet av 197-talet. Verksamheten har fungerat bra trots en väderleksmässigt besvärlig inledning av året och en allvarlig urspårning på senhösten. I månadsskiftet oktober/november totalförstördes 22 malmvagnar vid den största urspårningen på många år och trafiken stod stilla i fyra dygn. Olycksorsaken är ännu ej definitivt fastställd. MTABs omsättning under 1997 uppgick till 53 Mkr, att jämföra med 247 Mkr för sex månader Årets omsättning blev något lägre än väntat på grund av lägre volymer till följd av vissa produktionsstörningar i gruv- och förädlingsverksamheten. Resultatet efter finansiella poster blev 15,8 Mkr (2,7 för sex månader 1996) och påverkades även av ökade personal- och pensionskostnader. Uppgradering nödvändig I och med att den nya terminalen i Malmberget färdigställdes i slutet av 1997 är terminalerna i både Malmberget och Luleå upprustade och effektiviserade. Den viktigaste frågan för MTABs framtid är en höjning av axellasten på Malmbanan från 25 till 3 ton. Banverket i Sverige har redan påbörjat arbetet på sträckan Luleå Kiruna och denna upprustning beräknas vara klar omkring sekelskiftet. När det gäller den fortsatta nordliga sträckan Kiruna Riksgränsen avvaktar Banverket ett beslut på den norska sidan. Motsvarande upprustning av Malmbanans norska del är nämligen en för- 16