fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014



Relevanta dokument
Urvalskriterier för projekt enligt Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program för Finland

Karin Bendz, Anna Orestig & Cecilia Landström

Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program för Finland Genomförande av programmet 2016

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

Havs- och fiskeriprogrammet

Lokalt ledd utveckling i EHFF efter 2020

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30

BILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

20 Bilagor kort om programmen

Vad händer med den gemensamma fiskeripolitikens sociala dimension när politiken reformeras?

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde

Utveckling av landsbygden i Nyland

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N3

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Motion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter

FINLANDS SKOGSCENTRAL

Lägesrapport för EHFF t.o.m. augusti

Utveckling av landsbygden i Nyland

En ljusare framtid för fisk och fiskare

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden Dokumentbeteckning.

Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti

4.4.6 Nya partnerskaps- och affärsmodeller för att främja den finländska vattenaffärsverksamheten

Aktuellt om projektstöden

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet

Ekonomiska stöd till företag 2013

VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Haninge kommuns internationella program

Finlands nationella skogsprogram Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden i Sverige

Europeiska unionens råd Bryssel den 13 juni 2018 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

Landsbygdsutveckling i ett regionalt perspektiv. Kajsa Berggren, chef vid Landsbygdsenheten Länsstyrelsen Västerbotten

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

Havs- och fiskeriprogrammet

Näringsdepartementet 1

Regionalfonden Västsverige

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

BILAGA. till. om konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal: unionens samordnade strategi

Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program för Finland

Mall för genomgång av urvalskriterier

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Programmen och pengarna

ÖMS Regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Internationell strategi

Svensk författningssamling

Från EU 2020 till fondsamordning i Västsverige. Reglab, Jobbregionen, Lena Andreasson och Cecilia Nilsson

Skriv ditt namn här

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett

Besöksnäringsstrategi

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Europeiska och regionala prioriteringar

Kommunikationsstrategi för havs- och fiskeriprogrammet

Kunskap i havsfrågor 2020

Borgås samarbetsbok för turism

Utkast Vattenbruk en konkurrenskraftig, hållbar och växande näring

Landsbygdsprogrammet

Yttrande över Kommissionens förslag till förordning om en europeisk havs- och fiskerifond KOM (2011) 804 slutlig

Yttrande om EU-kommissionens grönbok om den gemensamma fiskepolitiken

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. ASSET 14 April. Tillväxtverkets finansieringsmöjligheter

Översikt av läget och uppdatering av jord- och skogsbruksministeriets utvecklingsstrategi. för fritidsfisket

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Svensk författningssamling

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden. Svenska ESF-rådet

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna

Stöd i havs och fiskeriprogrammet

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

Anvisningar för sökanden

Bilaga 7. Figur 1 Karta över Sverige med landningsplatser i havet

Handlingsprogram för Bottenviken

Miljö-Klimat-Energi. Region Östergötland. Dagens tema, , Anita Jernberger

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013

Avgränsning av områden

KORTVERSIONEN AV VÅR LEADERSTRATEGI

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar

Handlingsplan Antagen av kommittén

Europeiska socialfonden

Sammanfattande beskrivning över förvaltnings- och kontrollsystemet, EHFF

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen)

Övervakningskommittén 11 maj 2016

Transkript:

Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014

Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik värdekedja inom fiskerihushållning och en bransch för blå bioekonomi Finlands fiskresurser är livskraftiga, produktiva och mångsidiga 2

Huvudmål i det operativa programmet för Finland skapa fiskerinäringen en konkurrenskraftig omvärld som uppmuntrar till och möjliggör en hållbar tillväxt och förnyelse för branschens värdekedja - utveckla positiv reglering - främja djärva försök Säkra att Finland har livskraftiga och mångsidiga fiskresurser särskilt genom att främja fiskbeståndens naturliga reproduktion 3

Havs- och fiskerifonden Strategiskt mål 1: Konkurrenskraft Fiskerinäringens verksamhetsbetingelser och konkurrenskraft samt lönsamhet blir bättre och branschen drar till sig nya företagare samt kapital. Strategiskt mål 2: Förnyelse Fiskeribranschen har tillräckligt med information, vilja och kunskap för att kontinuerligt förnya sig och dra nytta av nya affärsmöjligheter. Den blåa bioekonomin har goda förutsättningar att utvecklas. Strategiskt mål 3: Hållbarhet Fiskerihushållningen utvecklas i samarbete med olika intressen. Ordnande av fisket och miljöinsatser bidrar till livskraftiga fiskbestånd och fiskarnas naturliga reproduktion samt en vital fiskerihushållning. Strategiskt mål 4: Effektiv förvaltning Fiskepolitiken drivs målmedvetet och konsekvent. Förvaltningen är kundtillvänd och kostnadseffektiv. Prognostisering och uppföljning Vision - Efterfrågan på fisk och fiskprodukter ökar och blir mångsidigare. - Branschen förutspår och identifierar nya trender och förnyar sig kontinuerligt. - Företagen söker och drar nytta av möjligheter till utveckling och tillväxt. - I Finland finns en framgångsrik bransch för blå bioekonomi. - Fiskerinäringens värdekedja är känd för sin samarbetsförmåga och öppenhet. - Finlands fiskresurser är livskraftiga, produktiva och mångsidiga.

Investeringsstöd Investeringar i fiske, vattenbruk och förädling Bättre tillväxt och konkurrenskraft samt förnyelse S t r a t e g i Utvecklingsprojekt Regionala fiskerigrupper Förvaltningens insatser Innovations- och utvecklingsprogram Fiskhamnar, säljfrämjande åtgärder, utbildning, samarbete och miljörestaureringar Utveckling av det regionala samarbetet och omvärlden Övervakning, datainsamling och havspolitik Vattenbruks-, fiske- och miljöprogram Utveckling av omvärlden Beaktande av regionala förhållanden Effektiv och verksam förvaltning Nya innovationer och förnyelse av branschen Samhällseffekt Prognostisering och utvärdering Fortlöpande utvärdering Större påverkningsmöjligheter för förvaltningen samt bättre prognostisering

Unionens prioriteringar 1. Främjande av hållbart fiske 2. Hållbar utveckling av vattenbruk 3. Verkställande av den gemensamma fiskepolitiken 4. Sysselsättningoch territoriell sammanhållning 5. Förädling och saluföring av fisk Åtgärder Förbättring av energieffektiviteten på fartyg Åtgärder för att främja ett hållbart fiske Datainsamling Fiskeövervakning Investeringar i fiskeövervakningsfartyg Fiskerigrupper Lagringsstöd Säljfrämjande åtgärder och investeringar i fiskförädling 6. Verkställande av den integrerade havspolitiken Tekniskt bistånd 6

Främjande av hållbart fiske I Åtgärder som stärker branschens konkurrenskraft, utvecklar fiskhamnarna samt förbättrar fångstens värde och kvalitet Åtgärder som skapar nya verksamhetsmodeller, produkter och marknader och som gör fiskarnas verksamhet mångsidigare Stöda unga fiskare på väg in i branschen Förbättra fiskbeståndens tillstånd, skapa förutsättningar för vandringsfiskar att återvända och föröka sig på naturlig väg 7

Främjande av hållbart fiske II Åtgärder och investeringar som ger bättre förutsättningar för lönsam verksamhet, främjar åtgången på inhemsk fisk, effektiviserar logistiken, ökar fångstredskapens selektivitet, utvecklar planeringen av vattenområdena ur fiskeriekonomiskt perspektiv eller förbättrar fiskerinäringens image genom att utveckla dialog och konflikthantering Insatser för informationsproduktion Mångåriga innovationsprogram för hållbart fiske och fiskeriekonomiska miljörestaureringar 8

Användning av EHFF:s innovationsfinansiering Innovationsprogram Fri finansiering som binds upp genom ett utlysningsförfarande

Utvecklingsprogram för fiske Utveckling av selektivitet Sälar och skarvar Högre fångstvärde Affärsutveckling och ekonomianalyser Kommunikation, informationsöverföring, dialog och utbildning Företag Företag Företag Företag Företag Företag Internationell nätverksbildning (forskningssamarbete och informationsöverföring) Annan nationell finansiering Internationell finansiering

Miljöprogram Utveckla fiskarnas möjlighet att vandra uppströms och nedströms Restaurera områden för reproduktion Utveckla regleringen av fisket Uppföljning av åtgärderna Kommunikation, informationsöverföring, dialog och utbildning Företag Företag Företag Företag Företag Företag Internationell nätverksbildning (forskningssamarbete och informationsöverföring) Annan nationell finansiering Internationell finansiering

Hållbar utveckling av vattenbruk Målet är en kraftig och hållbar produktionsökning som höjer Finlands självförsörjningsgrad i fråga om fiskproduker Utgår från en samordning av närings- och miljöpolitiken (odling i anläggningar med sluten vattencirkulation, pilotprojekt i öppet hav, Östersjöfoder, musselodling, utnyttjande av sidoflöden) Stöden kanaliseras särskilt till investeringar som främjar hållbar tillväxt och förnyelse av branschen samt till åtgärder för en mångsidigare produktion och mindre miljökonsekvenser Ett mångårigt företagstillvänt innovationsprogram för vattenbruk 12

Ledningsgrupp Samordning och allokering av finansieringen Spetsprojekt Projekten leds av Naturresursinstitutet, universitet eller andra forskningsinstanser. De genomförs i nära samarbete med företagen i branschen. Projekten har egna styrgrupper Utvecklingsprogram för vattenbruk Nya tekniker och arter Lyckade utsättningar Urvalsförädling Fiskarnas välbefinnande (fisksjukdomar och fysiologi) Affärsutveckling och ekonomianalyser Kommunikation, informationsöverföring, dialog och utbildning Företag Företag Företag Företag Företag Företag Int. samarbete Främja forskning och internationell verksamhet vid företag Aktivt utnyttjande av annan finansiering Internationell nätverksbildning (forskningssamarbete och informationsöverföring) Annan nationell finansiering Internationell finansiering

Verkställande av den gemensamma fiskepolitiken Datainsamling (Naturresursinstitutet, Östersjösamarbetet, Finlands miljöcentral, fiskare) Fiskeövervakning Datasystem 14

Sysselsättning och territoriell sammanhållning Lokalt ledd utveckling enligt bottom-up-principen => Fiskerigruppernas verksamhet Utlysning våren 2014 (Aktion Österbotten) Allmänna mål för verksamheten - Utveckla hela den fiskeriekonomiska värdekedjan i regionen - Utveckla och sprida nya tillvägagångssätt - Hindra och lösa konflikter - Förbättra samarbetet - Stärka fiskprodukternas, särskilt närfiskens, popularitet 15

Förädling och saluföring av fisk Åtgärder för att höja värdet på produktionen, t.ex.: utveckla marknadsföringen, höja förädlingsgraden och utöka produktionen av närmat och den ekologiska produktionen samt certifieringen av produktionen produktionen samt certifieringen av produktionen Åtgärder för att stärka efterfrågan på fiskprodukter, t.ex.: produktutveckling som gäller kvalitet, hållbarhet och spårbarhet Marknadsundersökningar, prognostisering Investeringsstöd kanaliseras till att stärka primärproduktionens verksamhetsbetingelser. Nya sätt att dra nytta av fiskresurserna och fiskförädlingens sidoflöden uppmuntras. 16

Verkställande av den integrerade havspolitiken Strävar till att skapa förutsättningar så att man ska kunna utnyttja de naturliga havsresurserna på ett mångsidigt och hållbart sätt som en del av den blå bioekonomin Åtgärder som skapar förutsättningar för planeringen hur havsområdena ska användas Miljöåtgärder och projekt som främjar ett gott ekologiskt tillstånd Åtgärder för ibruktagning av teknologier och datasystem som ger övervakningen och uppföljningen av havets tillstånd ökad verkningsfullhet samt forskning, utvecklingsarbete och innovationer som stöder dessa 17

Finansiering av havspolitiska åtgärder Utveckla övervakningen av havsområdet (gemensamma övervaknings- och uppföljningssystem) Förbättra kunskapen om havsmiljön (genomföra de åtgärder som ramdirektivet om en marin strategi kräver) Utarbeta en nationell havspolitik och förenliga åtgärder (t.ex. planera hur havsområdet ska användas och blå bioekonomi)

Finansieringsplan Unionens prioritet Åtgärder EHFF 1. Främjande av hållbart fiske Nationell medfinansiering Förbättring av energieffektiviteten på fartyg 300 000 300 000 Åtgärder för att främja ett hållbart fiske 11 600 000 17 050 000 2. Hållbarutveckling av vattenbruk 17 100 000 24 200 000 Datainsamling 14332894 3583224 3. Verkställande av den gemensamma fiskepolitiken Fiskeövervakning 15 000 000 1 666 667 Investeringar i fiskeövervakningsfartyg 685191 293653 4. Sysselsättning och territoriell sammanhållning Fiskerigrupper 4400000 5000000 5. Förädling och saluföring av fisk Lagringsstöd 529 523 5 800 000 Säljfrämjande åtgärder och investeringar i fiskförädling 4 000 000 0 Andra åtgärder 6. Verkställande av den integrerade havspolitiken 4445560 6200000 Teknisktbistånd 2 000 000 2 750 000 Sammanlagt 74 393 168 66 843 543 19

Stödprocent En privat stödtagares investeringar - Investeringar i primärproduktion 40% (pr. 1 och 2) - Pilotprojekt max 50 % - Småskaligt kust- och insjöfiske max 50% Investeringar i förädling och partihandel max 20 % (pr. 5) Kollektiva investeringar max 60% (pr. alla) 20

Stödnivåer Offentliga stödtagares investeringar - Allmännyttiga investeringar max 80 % (pr. alla) Utvecklingsprojekt (pr. alla) - Allmännyttiga investeringar max 100 % (offentlig stödtagare) - Privata projekt max 60 % (får inte innefatta investeringar) Ersättningar max 100 % (pr. 1,2 och 4) 21