FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 93/93 1993-11-26 Ks 7 1 Kf 80/06 Ändring 2006-08-28 Kf 70/09 Ändring 2009-04-22 Kf 174/10 Ändring 2010-12-22 Kf 144/11 Ändring 2011-11-23 Kf 27/15 Ändring 2015-02-09 POLICY FÖR MEDELSFÖRVALTNINGEN I HÄRJEDALENS KOMMUN 1. Mål och allmänna riktlinjer 2. Likviditetsförvaltning 3. Finansiering och skuldförvaltning 4. Riskhantering 5. Borgensåtaganden och andra ansvarsförbindelser 6. Intern kontroll 7. Förvaltningsinstrukt
1. Mål och allmänna riktlinjer Som övergripande mål gäller att kommunen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. En målsättning skall vara att genom en effektiv och affärsmässig finansförvaltning uppnå bästa möjliga räntenetto med hänsyn tagen till ett antal restriktioner som exempelvis miljöhänsyn, socialt ansvar, säkerhet och likviditet. Kommunens risktagande skall totalt sett och i enskilda affärer präglas av försiktighet i syfte att undvika finansiella förluster. Med miljöhänsyn och socialt ansvar avses att företag utöver lagstiftningen följer internationella normer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption samt internationella arbetsorganisationen (ILO). De internationella normerna är uttryckta i FN:s deklarationer och konventioner och deras relevans för företag sammanfattas i t.ex. FN:s Global Compact. Vidare ska även bolag som har sin verksamhet i produktion och försäljning av vapen och pornografi undvikas. Alla förvaltningsprodukter måste prövas mot de etiska riktlinjerna innan de får användas i kapitalförvaltningen. Policyn gäller dels för kommunen, dels för de av kommunen helägda aktiebolagen och dels för de stiftelser som kommunen ensam bildat. Policyn gäller också för helägda dotterföretag till dessa bolag och stiftelser. De förvaltade fondernas medel omfattas av föreskrifterna inom ramen för donatorns uttalade önskemål i varje särskild fond. I detta dokument används genomgående benämningen kommun som begrepp även för de företag som omfattas av policyn. När det i texten anges "styrelsen" avses kommunstyrelsen respektive företagens styrelser.
2. Likviditetsförvaltning 2.1 Betalningsberedskap Kommunen skall upprätthålla en god betalningsberedskap. Det sker genom egen likviditet, tillgång till kortfristiga krediter och/eller avtalade kreditlöften. Kommunens likviditet skall löpande prognostiseras och följas upp. Överskottslikviditet skall utnyttjas för återbetalning av kortfristiga lån och/eller placeras så att bästa möjliga avkastning uppnås utan att kapitalet riskeras. 2.2 Placering av likvida medel Löptiden för placerade medel skall avvägas mot likviditetsprognos, kortfristiga lånemöjligheter och möjligheterna att snabbt avveckla gjorda placeringar samt bedömning av räntenivåns utveckling. Medelsplacering får ske i svensk valuta i form av - inlåning i svensk bank - köp av kort- och långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av Svenska staten Av svenska staten helägt företag med dotterföretag Svenska banker Av svenska banker helägda dotterföretag/finansbolag Svenska bostadsinstitut Svenska kommuner och landsting Kommuninvest Produkter emitterade av institut med lägst investmentgrade
- förvaltningsavtal med bank eller annat värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd att driva värdepappersrörelse, varvid motsvarande begränsning skall gälla vad avser tillåtna instrument och motparter. 2.3 Betalningsströmmar Rutinerna skall vara så utformade att kommunen får in sina utestående fordringar så snabbt som möjligt och att utbetalningar sker på rätt dag. Kommunen bör eftersträva att inbetalningar till kommunen sker i nära anslutning till tjänsternas utförande. Leverantörsfakturor och övriga utbetalningar bör handläggas så snabbt som möjligt så att registrering kan ske i ekonomisystemet och ge möjlighet till momsavlyft. Betalningsvillkor (förfallodag) för leverantörsfakturor bör så långt som möjligt avtalas till att vara en månad (jfr räntelagen). I övrigt utfärdar styrelsen rutiner för betalningsströmmar och anvisningar för saldohantering i den omfattning styrelsen finner behövligt. 3. Finansiering och skuldförvaltning Kommunens lånefinansiering sker genom kort- och långfristig upplåning inom ramen för de beslut som fattats av behörigt organ. Lånestocken sammansätts med beaktande av kostnader och riskspridning. Upplåning och räntebindningstider anpassas också tidsmässigt till kommunens behov samt till bedömningar av räntenivåer och ränteutveckling. Åtgärder bör fortlöpande vidtas för att kommunen skall ha en lånestock med varierande räntebindningstider i syfte att sprida ränterisker.
3.1 Finansieringsformer Finansiering får ske i form av - lån i svensk valuta hos svenska staten svenska banker eller av svenska banker helägda dotterföretag/ finansbolag svenska försäkringsbolag och pensionsanstalter svenska kommuner och landsting svenska bostadsinstitut kommuninvest Leasing (se avsnitt 3.2) 3.2 Leasing Leasing bör komma i fråga endast vid anskaffning av fordon, maskiner, inventarier och liknande och då endast om leasingavgiften motsvarar en effektiv årsränta som är lägre än kostnaden för lånefinansiering. Hänsyn skall också tas till avdragsrätten för mervärdesskatt. 4. Riskhantering För att skydda placeringar och lån samt uppnå en välavvägd räntestruktur med avseende på ränteförväntningar skall penninghanteringen ske med beaktande av de finansiella risker som är förknippade med all medelsförvaltning. Visst risktagande är ofrånkomligt på finansmarknaden och måste accepteras även i kommunal verksamhet. Samtliga beslut om placeringar fattas efter samråd mellan ekonomichef, kommunchef, kommunalråd samt oppositionsråd. Det finns olika typer av finansiella risker som t ex ränterisk, likviditetsrisk och kreditrisk.
4.1 Ränterisk Ränterisk är risken att oväntade förändringar i det allmänna ränteläget leder till ett lägre räntenetto. Ränterisken beror främst på löp- och räntebindningstiden. Genom att systematiskt följa ränteläget och anpassa låneportföljens och placeringsportföljens sammansättning kan man i viss mån begränsa ränterisken. 4.2 Likviditetsrisk En likviditetsrisk är risken för att det inte går eller är svårt att avyttra ett värdepapper på andrahandsmarknaden vid önskad tidpunkt. Valet av instrument och motpart är faktorer som avgör vilken likviditetsrisk man tar vid placeringar på kapitalmarknaden. Jfr avsnitt 2.2. 4.3 Kreditrisk Med kreditrisk avses risken att man inte får igen utlånat kapital på grund av att låntagaren är på obestånd. I syfte att begränsa kreditrisker får riskmandaten enligt förvaltningsinstruktionen i kapitel 7 ej överskridas. 5. Borgensåtaganden och andra ansvarsförbindelser De ansvarsförbindelser som kommunen har ingått är av skilda slag. Vanligast och av störst omfattning är borgensåtagandet för bostadslån. Vissa åtaganden avser borgens - och förlustansvar för statliga bostadslån och kreditgarantier för egnahem. Åtagandena gäller för ett stort antal låntagare men med begränsade belopp i varje enskilt låneärende.
De beloppsmässigt största åtagandena återfinns emellertid inom den egna koncernen och avser också till stor del bostadsförsörjningen. 5.1 Borgen för bostadsbyggandet Kravet på kommunal förlustgaranti för egnahem har slopats för projekt som påbörjas efter utgången av år 1992. Kommunal borgen kan i fortsättningen bli aktuell endast i de fall då ny ägare övertar ett hus som har uppförts eller byggts om med stöd av statligt reglerade bostadslån för vilka tidigare har krävts kommunal borgen. Kommunen tecknar borgen för byggnadskreditiv och lån till Härjegårdar Fastighets AB endast i de fall fullmäktige uppdragit åt bolaget att uppföra bostadshus. I övrigt tecknas inte borgen för bostadsbyggandet. 5.2 Borgensåtaganden i övrigt Kommunen har som huvudprincip att inte åta sig borgensansvar gentemot banker eller andra kreditgivare. Om det undantagsvis aktualiseras frågor om kommunala borgensåtaganden skall sådana ärenden tas upp till särskild prövning i behörigt organ. 6. Intern kontroll 6.1 Beslut och redovisning För att uppnå god säkerhet i affärstransaktioner med motpart, vanligen en bank, bör det finnas en uppdelning mellan den som gör affären och den som bokför/ kontrollerar transaktionen. Avräkningsnotor och avier skall därför adresseras direkt till kommunens kassaenhet som bokför/kontrollerar transaktionen.
6.2 Rapportering Finansiell rapportering skall ske fyra gånger om året. I företagen sker rapporteringen till styrelsen och för kommunen i övrigt till kommunledningsutskottet. 7. Förvaltningsinstruktion Svenska räntebärande värdepapper Emittent Max andel av portföljen per kategori Max andel av portföljen per bolag Svenska staten 100 % 100 % Säkerställda bostadsobligationer 50 % 20 % Övriga Ratade värdepapper lägsta rating för nyinvesteringar motsvarande: 100 % AAA från S&P 100 % 100 % AA- från S&P 100 % 80 % A- från S&P 100 % 60 % BBB från S&P 40 % 15 % Övriga räntebärande instrument 25 % 10 % Den genomsnittliga löptiden får vara högst 36 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden får vara högst 30 månader. Inget värdepapper får ha en längre löptid än 5 år.
Placeringar i derivatinstrument får göras i enlighet med respektive fondbestämmelser. Placeringar får endast göras så det investerade beloppet är i svenska kronor