Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan

Rapport Nr 8/13 En rapport från Kemikalieinspektionen www.kemi.se Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan KEMIKALIEINSPEKTIONEN

Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan

ISSN: 0284-1185 Best.nr. 361 108 Sundbyberg, december 2013 Utgivare: Kemikalieinspektionen Beställningsadress: CM-Gruppen, Box 11063, 161 11 Bromma Tel: 08-5059 33 35, fax 08-5059 33 99, e-post: kemi@cm.se Rapporten finns som nedladdningsbar pdf på www.kemikalieinspektionen.se

Förord Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2014 Skydda barnen bättre. Insatser sker nu på flera områden, nationellt, inom EU och internationellt och ofta i samarbete med andra myndigheter. Att minska kemiska risker i vardagen är ett steg på väg mot att nå riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö, det mål Kemikalieinspektionen ansvarar för. Inom ramen för handlingsplanen tar Kemikalieinspektionen fram kunskapssammanställningar, som publiceras i myndighetens rapport respektive PM-serie. Bakom publikationerna står Kemikalieinspektionens medarbetare, universitetsforskare och/eller konsulter. Myndigheten vill genom publikationerna dela med sig av ny och angelägen kunskap. Alla trycksaker är kostnadsfria och finns på Kemikalieinspektionens webbplats www.kemikalieinspektionen.se. Handlingsplanen harett särskilt fokus på barn och ungdomar, eftersom de är mer sårbara än vuxna för kemikalier. Kemikalieinspektionen har i tidigare rapporter lyft fram förskolan som ett prioriterat område i arbetet med att minska barns exponering för farliga kemikalier, Denna rapport är en kunskapsöversikt om barns exponering för kemiska ämnen i förskolan. Vi har med utgångspunkt från kunskapsöversikten identifierat områden där det finns behov av ytterligare insatser samt gjort undersökningar av kemiska ämnen i inomhusmiljön på tre förskolor. Undersökningarna i förskolemiljö utformades som en förstudie för utvärdera förutsättningarna för mer omfattande undersökningar av barns exponering för kemiska ämnen i förskola och skola, Projektet har genomförts av Helén Klint, Kemikalieinspektionen, i samarbete med Greta Smedje och Fredrik Haux, Socialstyrelsen. Undersökningarna av inomhusmiljön i tre förskolor gjordes tillsammans med Frida Ramström och Mariana Pilenvik från Kemikalieinspektionen och Maria Lindström från Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor, Arbetet med kemiska analyser gjordes med stöd av Cynthia De Wit och Leena Sahlström, Stockholms universitet. Ansvarig för arbetet varagneta Falk Filipsson, chef för enheten Klassificerings- och begränsningsförslag på avdelningen Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel på Kemikalieinspektionen.

Innehållsförteckning Sammanfattning 7 Summary 9 1 Introduktion 11 2 Kunskapsöversikt 12 2.1 Metodbeskrivning av litteraturgenomgång 12 2.2 Studier i förskolor i Sverige 14 2.2.1 Kemikalier i förskolemiljö Bromerade flamskyddsmedel 14 2.2.2 Kemikalier i förskolemiljö Perfluorerade ämnen 15 2.2.3 Kemikalier i förskolemiljö Ftalater 16 2.2.4 Kemikalier i förskolemiljö Organofosfater 16 2.2.5 Epidemiologiska studier om skolmiljö och risken för astma och allergi 17 2.3 Studier i förskolor i utanför Sverige 18 2.4 Studier i svenska hem 20 2.5 Kunskapsbehov 22 2.5.1 Exponering i barns vardagliga miljöer 22 2.5.2 Uppföljning av utfasning och substitution 22 2.5.3 Kemikaliers effekter på barns hälsa 23 3 Undersökningar av inomhusmiljön i tre förskolor 24 3.1 Metoder 24 3.1.1 Inspektion av inomhusmiljön 24 3.1.2 Provtagning 24 3.1.3 Kemiska analyser 25 3.1.4 XRF-analyser 26 3.2 Inspektion av inomhusmiljön i förskolan 26 3.3 Resultat från XRF-analyser av inredning och föremål 28 3.4 Resultat av kemiska analyser 29 3.4.1 Flamskyddsmedel 29 3.4.2 Ftalater 32 3.4.3 Organofosfater 34 3.4.4 Bly och kadmium 36 3.5 Exponeringsbedömning 38 3.6 Farobedömning 38 3.7 Riskbedömning - kemiska ämnen i förskolemiljö 39 4 Slutsatser 41 5 Referenser 43 6 Ordlista 46 Bilaga 1. Förteckning över undersökta ämnen Bilaga 2. Inspektionsförmulär Bilaga 3. Analysresultat av samtliga metaller

Sammanfattning Kemikalieanvändningen har starkt bidragit till ett ökat välstånd i samhället men kan även orsaka skador på människors hälsa och i miljön. Barn kan vara extra känsliga för påverkan av kemikalier eftersom deras kroppar inte är färdigutvecklade. Dessutom innebär barns särskilda beteende att de riskerar att utsättas för mer kemikalier än vuxna. Kemikalieinspektionen arbetar aktivt med att minska barns exponering för farliga ämnen i vardagen och arbetet med en giftfri förskola ingår som en viktig del. Syftet med den här studien var att kartlägga och öka kunskapen om kemiska ämnen i förskolemiljö, samt att identifiera områden som bör prioriteras i arbetet mot en giftfri vardag. Studien är indelad i två delar där den första delen utgörs av en litteraturstudie och den andra av undersökningar i inomhusmiljön i tre förskolor. Litteraturstudien visar att vi har viss kunskap om förekomsten av kemiska ämnen i förskolemiljön. För att myndigheter och kommuner med flera, på ett så bra sätt som möjligt, ska kunna arbeta för en giftfri vardag behövs dock ytterligare kunskap inom vissa områden. Vi behöver ökad kunskap om exponering för farliga kemikalier i förskolan såväl som i andra miljöer där barn vistas. Det behövs insatser för att följa upp om arbetet med att byta ut farliga kemikalier minskar barns exponering för farliga ämnen i vardagen. Det behövs mer kunskap kemikaliers effekter på barns hälsa, både med avseende på ämnen som är vanligt förekommande idag och om nya kemiska ämnen vars användning ökar i samhället. Med utgångspunkt från litteraturstudien besökte vi några förskolor för att göra undersökningar av kemiska ämnen i inomhusmiljön. Studien var liten och gjordes med det primära syftet att utvärdera metoder för mer omfattande undersökningar av kemiska ämnen i barns vardag. Resultaten bidrar dock med viktig information om hur det kan se ut i vanliga förskolor idag och ger indikationer om vilka områden som bör prioriteras i arbetet med att minska barns exponering för farliga ämnen i vardagen. Vi inspekterade lokalerna och gjorde mätningar av kemiska ämnen i damm, på barnens händer, och i leksaker och sovmadrasser. De metoder som användes fungerade bra för vår studie men för mer omfattande undersökningar bör antalet prover minskas och inspektionsprotokollet skalas ner. Vi mätte förekomsten av bromerade flamskyddsmedel, ftalater, organofosfater och vissa metaller. De flesta ämnena kunde detekteras i majoriteten av proverna i nivåer som var lägre eller likvärdiga med tidigare studier i förskolor och i bostäder. Mätningarna visade också att nya sorters flamskyddsmedel och ftalater var mycket vanligt förekommande, vilket kan vara en konsekvens av att man bytt ut farliga kemikalier mot alternativa ämnen men kan också spegla en eventuell ökning av användandet av kemikalier i samhället. Av de ämnen som undersöktes framstod ftalater som en ämnesgrupp som bör prioriteras i arbetet med att minska barns exponering för farliga kemiska ämnen. Det bör dock påpekas att det finns stora kunskapsluckor för många av de andra ämnena som ingick i undersökningen och överlag vet vi lite om vad den totala exponeringen för olika ämnen kan ha för effekter för barns hälsa. Rapporten kommer att kunna användas som kunskapsunderlag för Kemikalieinspektionens fortsatta arbete för att minska barns exponering för kemikalier i vardagen och som ett stöd vid genomförandet av mer omfattande studier av kemiska ämnen i barns vardagliga miljöer. 7

Summary The use of chemicals has greatly contributed to increased welfare in society but can also cause damage to human health and the environment. Children may be especially sensitive to the hazardous effects of chemicals because their bodies are not fully developed. Moreover, the child's behaviour may lead to a higher chemical exposure compared to adults. The Swedish Chemicals Agency is working to reduce children's exposure to hazardous substances in everyday life and the pre-school environment is an important part in this work. The purpose of this project was to assemble available literature and to gain more knowledge about chemical substances in the pre-school environment, and to identify areas that should be prioritised in the work towards a non-toxic everyday environment. The study is divided into two parts; the first part consisting of a literature review and the second of investigations in the indoor environment in three pre-schools. The literature review shows that we have some knowledge about chemicals in pre-school environments. However, to allow for regulatory agencies to work for a non-toxic everyday environment in the best way possible, further knowledge is required in certain areas. We need increased knowledge about children s exposure to hazardous chemicals in their everyday environments, where pre-shools are one important part. Actions are needed to follow up if the work with substitution of hazardous chemicals reduces children's exposure to hazardous substances in the everyday environment. We need more knowledge about the effects of chemicals on children's health, both for substances that are common today as well as for new substances whose use is increasing. Based on the literature review, we visited some pre-schools to carry out surveys of chemicals in the indoor environment. The study was small and was made with the primary aim of evaluating methods for more extensive studies of chemical substances in children's everyday lives. However, the results also contribute with important information about how it might look in average pre-schools today and gives an indication of which areas should be given priority in efforts to reduce children's exposure to hazardous substances in the everyday environment. We inspected the premises, took hand wipe samples and collected samples from dust and plastic matresses. The methods we used worked well for our study, but for more extensive studies, the number of samples should be reduced and inspection protocols should be scaled down. We measured the presence of brominated flame retardants, phthalates, organophosphates and some metals in the different kinds of samples. Most of the substances were detected in a majority of the samples at levels that were lower or equivalent with previous studies in preschools and in homes. The measurements also showed that new types of flame retardants were very common, which may be a consequence of replacing hazardous chemicals with alternative substances, but may also reflect a possible increase in the use of chemicals in society. Of the substances tested, phthalates were identified as a group that should be prioritised in the efforts to reduce children's exposure to hazardous chemicals. It should be noted that we know very little about many of the other substances that were included in the study and that there is little knowledge about the effects of the total exposure to various substances on children's health. 9

The report will be used as a knowledge base for Chemicals Inspectorate continued efforts to reduce children's exposure to chemicals in everyday life and as an aid in the implementation of more comprehensive studies of chemical substances in children's everyday environments. 10

1 Introduktion Kemikalier behövs för att vi ska kunna leva det liv vi gör och kemiska ämnen finns praktiskt taget i allt som omger oss i vardagen möbler, kläder, mat, hygienprodukter och elektronik. Många kemiska ämnen kan vara farliga för människors hälsa och barn kan vara extra känsliga. Det är särskilt viktigt att skydda barns hälsa från skador av farliga kemikalier. Att minska barns exponering för farliga ämnen ingår som etappmål i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och barns skydd är en central del i Kemikalieinspektionens Handlingsplan för en giftfri vardag 2011-2014. Åtgärder som gör att barn och ungdomar skyddas innebär ofta att också vuxna skyddas från kemiska risker i vardagen. Förskolan är en viktig del i barns vardagliga miljö och Kemikalieinspektionen har i tidigare rapporter lyft fram förskolan som ett prioriterat område i arbetet med att minska barns exponering för farliga kemiska ämnen (1-3). De flesta barn i Sverige vistas många timmar om dagen i förskolan. Därför är det viktigt att inomhusmiljön i förskolan är bra och att barn inte utsätts för onödiga hälsorisker. En god inomhusmiljö innebär att barn inte exponeras för kemiska ämnen som kan skada deras hälsa på kort eller lång sikt. Städrutiner, ventilation, byggmaterial och vilka produkter som används i verksamheten är exempel på faktorer som påverkar vilka kemiska ämnen som finns i barns omgivning. Miljön i förskolan skiljer sig på flera sätt från hemmiljö och andra offentliga miljöer. För att det ska vara lättstädat lägger man plastgolv, använder plastöverdrag på madrasser och har vaxdukar på bord. Ofta finns många föremål på en liten yta, såsom plastleksaker, utklädningskläder och pysselmaterial. Barns beteende och fysiologi gör att de riskerar att utsättas för mer kemiska ämnen i förhållande till sin kroppsvikt jämfört med vuxna (4). Små barn upptäcker världen krypande på golvet, de stoppar händer och fingrar i munnen och undersöker saker i sin omgivning genom att smaka och suga på dem. Dessutom äter, dricker och andas små barn mer än vuxna i förhållande till sin kroppsvikt. På så sätt kan de få i sig mer främmande ämnen än vuxna. Barn kan också vara extra känsliga för vissa kemikaliers hälsofarliga effekter. Detta gäller särskilt organsystem som fortsätter utvecklas efter födseln. Till exempel utvecklas hjärnan, hormonsystemet och immunförsvaret fram till vuxen ålder och kan under vissa utvecklingsfaser vara extra sårbara för kemikalieexponering. Syftet med det här projektet är att öka kunskapen om barns exponering för kemiska ämnen i förskolan och att bidra till arbetet med en giftfri vardag. Genom att göra en sammanställning över relevanta forskningsstudier och rapporter har vi skapat oss en bild av det nuvarande kunskapsläget. I litteraturstudien identifierade vi vissa områden där vi behöver ytterligare kunskap och med utgångspunkt från det har vi gjort undersökningar av inomhusmiljön i tre förskolor. När vi besökte förskolorna inspekterade vi inomhusmiljön, analyserade metaller i leksaker och inredning, och samlade dammprover och avtorkningsprover från barnens händer för analyser av kemiska ämnen. Vi har valt att analysera ämnen som tidigare lyfts fram som möjliga riskfaktorer för barns hälsa eller där kunskapsläget är bristfälligt. Fokus i arbetet har legat på barns exponering för kemiska ämnen som kan avges från exempelvis inredning, leksaker och elektronik. Andra hälsofarliga ämnen i inomhusmiljön, såsom allergiframkallande kvalster och mögel faller utanför ramen för rapporten. Rapporten kommer att användas som underlag för Kemikalieinspektionens fortsatta arbete med barns exponering för kemiska ämnen i förskolan, exempelvis för att ta fram informationsmaterial och kriterier för upphandling för en giftfri förskola. Undersökningarna av inomhusmiljön i förskolan är även tänkt som förstudie för att utreda förutsättningarna för mer omfattande projekt om barns exponering för kemikalier i förskola och skola. 11

2 Kunskapsöversikt 2.1 Metodbeskrivning av litteraturgenomgång För att göra en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen om barns exponering för kemiska ämnen i förskolan använde vi en modifierad form av PICO-metoden som var anpassad till den aktuella frågeställningen (5). PICO (Population Intervention Comparison) används för att göra strukturerade och specifika litteratursökningar för medicinska frågeställningar. Litteraturgenomgångens generella frågeställning var Vilka hälsofarliga kemikalier kan barn utsättas för då de vistas i förskolan och i vilka situationer sker exponeringen?. Vi började med en bred initial sökning för att fånga upp så många relevanta artiklar som möjligt följt av en manuell gallring. För att åstadkomma en sökning som identifierar så många relevanta studier som möjligt formulerade vi ett antal sökord som grupperades enligt tabell 1 och som vi kombinerade i sökningen (se söksträng nedan). Sökningen gjordes i databasen PubMed Medline. Vi tog fram sökorden med stöd av myndighetsrapporter, översiktsartiklar och i samråd med forskare och myndighetsexperter inom fältet (6, 7). Vi gjorde även förberedande sökningar för att få fram en genomarbetad sökstrategi. Tabell 1, Sökord för systematisk granskning av vetenskaplig litteratur Substance Population Environment Exposure and environment bisphenol a adolescents day care air borne DEHP children indoor environment blood endocrine disrupting chemicals infants kindergarten dust formaldehyde toddlers preschool exposure musks teenagers school fittings organophosphates flooring parabens furnishing perfluorinated compounds food contact material PFOA indoor air PFOS plastic toys phthalates serum plasticizers textile surfactants toys volatile organic chemicals urine Söksträng och filter för litteratursökningen: (((((formaldehyde OR perfluorinated compounds OR phthalates OR organophosphates OR endocrine disrupting chemicals OR musks OR parabens OR plasticizers OR surfactants OR bisphenol a OR dehp OR pfos OR pfoa OR volatile organic chemicals)) AND (children OR toddlers OR teenagers OR adolescents OR infants OR exposure)) AND (school OR preschool OR day care OR kindergarten OR indoor environment OR blood OR serum OR urine OR exposure)) AND (dust OR indoor air OR flooring OR furnishing OR toys OR plastic toys OR indoor environment OR textile OR air borne OR fittings OR food contact material)) NOT (outdoor OR occupational OR in vitro OR in vivo OR experimental OR in utero OR prenatal OR lactational OR pregnant women OR breast milk) AND (Journal Article[ptyp] AND "last 10 years"[pdat] AND Humans[Mesh] AND English[lang]) 12

För att exkludera studier som inte passade in i frågeställningen formulerade vi ett antal avgränsningskriterier som vi tillämpade dels i databassökningen och dels i gallringen av sökträffar. Inklusionskriterier Population: Barn 1-7 år Publikationsdatum: 2003-2013 Språk: Engelska Species: Människa Geografisk avgränsning: Studier som genomförts i Sverige eller i länder vars inomhusmiljö, livsstil och klimat liknar Sveriges. Exklusionskriterier Exponering: In utero, via bröstmjölk, yrkesrelaterad exponering, via diet Miljö: utomhusmiljö Typ av studier: In vitro, In vivo, fallstudier Tabell 2, Studier om barns exponering för kemikalier i inomhusmiljö som ingår i kunskapsöversikten Referens År Kort beskrivning av studien Carlstedt et.al. (8) 2013 Epidemiologisk studie om sambandet mellan spädbarns exponering för ftalater och olika faktorer i hemmiljön. De Wit et.al. (9) 2012 Undersökningar av exponeringskällor och exponering för bromerade flamskyddsmedel i inomhusmiljö. Thuresson et.al. (10) 2012 Undersökningar av bromerade flamskyddsmedel i damm och luft i förskolor i Sverige. St-Jean et.al. (11) 2012 Undersökningar av formaldehyd och flyktiga organiska ämnen i inomhusluft i förskolor i Canada. Bergh et.al. (12) 2011 Undersökningar av organofosfater och ftalater i damm och luft i förskolor i Sverige. Choi et.al. (13) 2010 Fall-kontrollstudie som undersöker sambandet mellan flyktiga ämnen i hemmiljön och risken för allergier. Larsson et.al. (14) 2010 Epidemiologisk studie om sambandet mellan PVC-golv i barns sovrum och utvecklandet av astma. allergier och eksem. Harrad et.al. (15) 2010 Undersökningar av bromerade flamskyddsmedel och polycykliska bifenyler i brittiska förskolor samt exponeringsbedömningar av dessa ämnen. Langer et.al. (16) 2010 Undersökningar av ftalater i damm i förskolor i Danmark. Björklund et.al. (17) 2009 Undersökningar av PFOS och PFOA i damm i förskolor i Sverige. Larsson et.al. (18) 2009 Epidemiologisk studie om sambandet mellan PVC-golv i hemmiljö och autism hos barn. Kim et.al. (19) 2006 Epidemiologisk studie om sambandet mellan barns exponering för plastmjukgörare i skolan och astmatiska och allergiska symptom. Hägerhed-Engman et.al. (20) Bornehag et.al. (21) 2005 Bornehag et.al. (22) 2004 Fromme et.al. (23) Enkätbaserad tvärsnittsstudie som undersöker hur utvecklandet 2006 av astma och allergi hos barn påverkas av att gå i förskola. Studie om hur faktorer i inomhusmiljön påverkar mängden ftalater damm. Fall-kontrollstudie som undersöker sambandet mellan ftalater i hemmiljön och risken för astma och allergier. 2004 Undersökningar av ftalater och myskämnen i förskolor i Tyskland. 13

Litteratursökningen gav 202 träffar som vi gallrade i två steg med stöd av avgränsningskriterierna. Först gjorde vi en grov sållning utifrån artiklarnas sammanfattning och i steg två granskade vi artiklarnas innehåll och relevans. Eftersom litteraturen om barns exponering för kemikalier i förskolan är mycket begränsad utvidgades kriterierna i ett tidigt skede till att även inkludera barns exponering för kemikalier i svenska hem och i skolan samt studier av barns exponering för kemikalier i förskolemiljö som genomförts i länder vars, kemikalielagstiftning, klimat, livsstil och barnomsorg liknar Sveriges. Det är rimligt att anta att dessa studier också är relevanta för inomhusmiljön i svenska förskolor och bidrar med viktig information till litteraturöversikten. Under granskningen av det slutliga urvalet tillkom fler relevanta studier genom sökningar i referenslistor samt i författarnas övriga publikationer. De studier som ingår i kunskapsöversikten presenteras i tabell 2. I avsnitt 2,2 redovisas de huvudsakliga resultaten och slutsatserna från studierna, med avseende på barns exponering för kemikaler i förskolemiljö. 2.2 Studier i förskolor i Sverige Det har publicerats fyra artiklar vid Stockholms universitet som handlar om förekomsten av hälsofarliga ämnen i förskolor i Sverige (9, 10, 12, 17). Artiklarna baseras på en stor studie i vilken man analyserade mängden bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen, organofosfater och ftalater i damm- och inomhusluft i tio förskolor i Stockholmsområdet. Motsvarande undersökningar genomfördes även i bostäder och kontor, vilket gör det möjligt att jämföra olika inomhusmiljöer. Utöver kemiska analyser bedömde forskarna också barns exponering för bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen samt undersökte möjliga exponeringskällor. De publikationer som finns om barns exponering för kemikalier i svenska förskolor ger en bild över förekomsten av bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen, ftalater och organofosfater på tio förskolor under 2006-2007. Resultaten hade en relativt liten spridning vilket tyder på att de är typiska för hur det kunde se ut på en förskola i Sverige då proverna samlades in. De bör även vara någorlunda representativa för hur det ser ut på förskolor idag även om det kan ha skett vissa förändringar i sedan studien gjordes. 2.2.1 Kemikalier i förskolemiljö Bromerade flamskyddsmedel Det finns ungefär sjuttio bromerade flamskyddsmedel och kunskapen om deras hälso- och miljöfarliga egenskaper varierar. Historiskt sett tillhör polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCD) till de mest använda bromerade flamskyddsmedlen och det är dessa vi har mest kunskap om. PBDE:s kan delas in i pentabde, oktabde och dekabde beroende på hur många bromatomer som ingår i strukturen. Alla tre är svårnedbrytbara ämnen medan de skiljer sig åt med avseende på toxicitet och bioackumulering. Enligt den EU-harmoniserade klassificeringen är pentabde klassat som skadligt för hälsan vid långvarig eller upprepad exponering och oktabde som skadligt för reproduktionen (24). I EU:s riskbedömning för dekabde påpekades inga påtagliga hälso- eller miljörisker men bedömningen gjordes att viktiga frågor om ämnets livslängd och bioackummulering kvarstår. Idag finns ingen EU-harmoniserad klassificering för dekabde. Resultat från forskningsartiklar Analyser av bromerade flamskyddsmedel visade att mängden PBDE i inomhusluft på förskolor (median= 1400 pg/m 3 ) var avsevärt högre än i bostäder, tjugofyra gånger högre än i lägenheter och fyra gånger högre än i villor sett till medianvärdet (10). Analyser av PBDE i damm visade liknande resultat med mer än dubbelt så hög koncentrationer i förskolor (median= 1200 ng/g) jämfört med bostäder. Skillnaderna i PBDE var till stor del en 14

konsekvens av de relativt höga nivåerna av pentabde i förskolor vilket tyder på att förskolorna i stor utsträckning har kvar gamla produkter som tillverkades innan ämnet förbjöds inom EU (9). Skummadrasser av polyuretan identifierades som en trolig exponeringskälla för pentabde. Vidare visade analyserna att mängden HBCD i damm var tre till åtta gånger högre i förskolor (median= 340 ng/g) jämfört med bostäder (10). Nivåerna av HBCD i luft var mycket låga eller under detektionsgränsen i samtliga luftprover. Generellt sett var nivåerna av bromerade flamskyddsmedel i damm högre i äldre byggnader än i nybyggda (9). Det kan ha flera förklaringar. PentaBDE och oktabde började fasas ut i Sverige under 1990-talet och har därefter förbjudits, vilket kan förklara varför dessa ämnen inte återfinns i nya byggnader i samma utsträckning som i gamla. En annan anledning kan vara att nya byggnader är bättre ventilerade och snabbare vädrar ut ämnen som avges från inredning. Andra faktorer som identifierades betydelsefulla för mängden bromerade flamskyddsmedel i damm och luft var antalet elektriska apparater samt möbler, madrasser och kuddar stoppade med skumgummi eller andra syntetmaterial. Dessutom fanns det mer bromerade flamskyddsmedel i större rum än i små, vilket sammanföll med att de större rummen innehöll fler elektriska apparater, stoppade möbler och andra föremål som kan avge bromerade flamskyddsmedel. Forskarna uppskattade även intaget av pentabde och HBCD via inandningsluft och damm för barn och vuxna (9). Exponeringsbedömningarna visade att intag via luft och damm var mindre viktiga exponeringsvägar jämfört med mat, Däremot bidrog intag via damm i högre grad till barns exponering jämfört med vuxnas. I värsta tänkbara fall kunde intaget av pentabde och HBCD via damm utgöra 77 procent respektive 95 procent av det totala intaget för barn mellan ett och två år gamla. Forskarna uppskattade att barns exponering för PBDE till största delen sker i hemmet medan exponeringen för HBCD främst sker i förskolan. 2.2.2 Kemikalier i förskolemiljö Perfluorerade ämnen Perfluorerade ämnen är stabila kemikalier som används i låga halter i många produkter eftersom de bildar släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. Till exempel kan allväderskläder och stoppade möbler impregneras med perfluorerade ämnen för att ge textilen en smuts- och vattenavvisande yta och livsmedelsförpackningar i papper kan behandlas för att ge en fettavvisande yta. De kan också användas i rengöringsmedel, som fönsterputs och golvpolish. Ämnena är vitt spridda i miljön där en del bryts ned långsamt eller inte alls medan andra omvandlas till persistenta nedbrytningsprodukter. Perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA) är de perflourerade ämnen som historiskt sett varit mest förekommande i olika produkter. Deras hälso- och miljöfarliga egenskaper är väl kända. PFOS ansamlas i naturen och är klassificerat som hälsofarligt, misstänkt cancerframkallande, reproduktionsstörande, samt giftigt för vattenlevande organismer (24). Inom EU är PFOS begränsat i de flesta varor och produkter genom den så kallade POPs-förordningen. I många fall har PFOS ersatts med andra persistenta perfluorerade ämnen som är mindre giftiga men som i vissa fall kan brytas ner till PFOS då det kommer ut i naturen. PFOA är inte klassificerat som farligt för hälsan inom EU men det är ett svårnedbrytbart ämne och många forskningsstudier tyder på det är cancerframkallande och skadligt för reproduktionen. På grund av dess reproduktionsstörande egenskaper finns PFOA med på ECHAs kandidatlista för särskilt farliga ämnen. Resultat från forskningsartiklar Studien vid Stockholms universitet om kemiska ämnen i luft och damm i förskolor, bostäder och kontor fann forskarna att nivåerna av PFOS och PFOA var ungefär lika i de inomhusmiljöer som undersöktes och medianvärden var i intervallen, 19-110 ng/g damm för PFOS 15

och 70-78 ng/g damm för PFOA (17). Exponeringsbedömningarna visade att barn främst får i sig perfluorerade ämnen via maten men att intag via damm kan vara en betydande exponeringsväg för små barn. Enligt dessa bedömingar kan intag via damm utgöra upp till 82 procent av det totala intaget av PFOS för barn mellan ett och två år. Studierna tyder på att barn framför allt utsätts för perfluorerade ämnen i hemmet eftersom de tillbringar större delen av sin tid där. Forskarna inventerade även de miljöer som undersöktes i studien för att identifiera exponeringskällor för PFOS och PFOA men kunde inte dra några säkra slutsatser utifrån den informationen. 2.2.3 Kemikalier i förskolemiljö Ftalater Ftalater används huvudsakligen i golvbeläggningar av plast inomhus men finns också i andra byggmaterial, i produkter av mjuk plast och i PVC-tryck på kläder. Det innebär att människor exponeras för ftalater från många olika källor och det är den totala exponeringen som kan vara problematisk. Ftalater kan avges från material vi har omkring oss och tas upp i kroppen direkt via hud- och munkontakt eller indirekt via intag av mat, damm och luft. Djurförsök har visat att vissa ftalater kan påverka hormonsystemet och orsaka försämrad fortplantningsförmåga. Barn anses vara extra känsliga för reproduktionsstörande effekter och därför har EUkommissionen begränsat innehållet av DEHP, DBP, BBP, DINP, DIDP och DNOP i leksaker och barnartiklar till högst 0,1 procent, enligt REACH-förordningen. Det finns starka bevis för att DEHP, DBP och BBP kan skada fortplantningsförmågan och ECHA har klassificerade dem som reproduktionstoxiska kategori 1B. DINP, DIDP och DNOP är inte klassificerade av ECHA men många forkningsstudier tyder på att de kan påverka reproduktionen och med utgångspunkt från försiktighetspricipen är även de begränsade enligt REACH (25-27). Det finns även några epidemiologiska studier som kopplar barns exponering för ftalater till en ökad risk för astma och allergi (28). Dock är sambandet inte tillräckligt undersökt i experimentella studier och vi vet för lite om de biologiska mekanismerna för att avgöra om det finns något orsakssamband. Resultat från forskningsartiklar Den studie som gjorts om ftalater i olika inomhusmiljöer visade att nivåerna av ftalater i damm var högre i förskolor än i bostäder (12). Dessa skillnader berodde framför allt på att koncentrationerna av DEHP i damm i genomsnitt var dubbelt så höga i förskolor jämfört med bostäder. Mätningarna av ftalater i luft visade högst koncentrationer i hemmiljöer (12). DEP förekom i högst nivåer i luft medan DEHP var mest förekommande i damm och utgjorde upp till 5,8 procent av dammets totala vikt. 2.2.4 Kemikalier i förskolemiljö Organofosfater Organofosfater används i stor utsträckning som flamskyddsmedel och mjukgörare i plast och användningen har ökat kraftigt under 2000-talet (29), Tris(2-kloretyl)fosfat (TCEP) har väl kända hälsofarliga egenskaper och är klassificerad som cancerframkallande inom EU. Övriga organofosfater är inte lika väl studerade. Vissa misstänks kunna skada hjärnan och nervsystemet men det finns överlag lite kunskap om de eventuella effekter som organofosfater kan ha på människors hälsa. Resultat från forskningsartiklar Mätningarna av organofosfater i luft och damm visade på betydligt högre koncentrationer i förskolor jämfört med hemmiljö, tre till fyra gånger högre i inomhusluft och mer än femtio gånger högre i damm (12). Den stora skillnaden mellan förskolor och bostäder berodde framför allt på att koncentrationerna av tri(2-butoxyetyl)fosfat (TBEP) var anmärkningsvärt 16

höga i nio av tio förskolor. TBEP används bland annat i golvpolish vilket pekades ut som en trolig källa till de relativt höga nivåerna. 2.2.5 Epidemiologiska studier om skolmiljö och risken för astma och allergi En studie har undersökt förskolemiljöns inverkan på utvecklandet av astma och allergi hos barn (20), Omkring tio tusen barn, ett till sex år gamla, deltog i studien. Barnens föräldrar besvarade en enkät med frågor om respiratoriska och allergiska symptom hos barnen samt om barnens miljö i hemmet och i förskolan. Barn som gick i förskola rapporterades ha fler respiratoriska och allergiska symptom jämfört med barn som vistades i hemmiljö på dagarna. Forskarna tolkade resultaten som att miljön i förskolan kan vara en riskfaktor för luftvägsinfektioner, eksem och födoämnesallergi. Det går dock inte att dra några slutsatser om vilka faktorer i förskolemiljön som kan bidra till en eventuellt ökade risk för astma och allergi. Det är dessutom värt att ha i åtanke att omkring åttiofem procent av alla barn i Sverige går i förskola och det är möjligt att särskilda faktorer hos de familjer som väljer alternativ barnomsorg kan vara kopplade till utvecklandet av luftvägsinfektioner, eksem och födoämnesallergi. En studie i svenska skolor har undersökt om det finns ett samband mellan mängden plastmjukgörare i inomhusluft i skolmiljö och astmatiska och allergiska symptom hos eleverna (19). Forskarna mätte nivåerna av plastmjukgörare i luften i tjugotre klassrum och lät eleverna fylla i en enkät med frågor om astmatiska- och allergiska symptom (19). Studien visade att det fanns ett samband mellan höga koncentrationer av plastmjukgörarna (2,2,4-trimethyl-1,3- pentanediol monoisobutyrate (Texanol) och 2,2,4-trimethyl-1,3-pentanediol diisobutyrate (TXIB) i klassrummen och respiratoriska symptom hos eleverna. Forskarna tolkade resultaten som att exponering för Texanol och TXIB kan vara en riskfaktor för utvecklandet av astma hos barn. Texanol och TXIB används i likhet med ftalater ofta i PVC-golv. En osäkerhet med studien är att forskarna inte mätte mängden ftalater då dessa ämnen i flera senare studier pekats ut som ut som en möjlig riskfaktor för astma och allergi (13, 14, 22). Studier i förskolor i Sverige - sammanfattning Det har gjorts en svensk studie om barns exponering för kemiska ämnen i förskolan och resultaten har publicerats i fyra forskningsartiklar. Forskarna undersökte förekomsten av bromerade flamskyddsmedel, ftalater, organofosfater och perfluorerade ämnen i damm och luft i tio förskolor i stockholmsområdet. Generellt sett var nivåerna av kemiska ämnen i förskolan likvärdiga med vad man fann i bostäder men det fanns vissa undantag. Nivåerna av vissa bromerade flamskyddsmedel (pentabde och HBCD), organofosfater (TBEP) och ftaltater (DEHP) var högre i förskolor än i bostäder. Barn exponeras främst för dessa ämnen via maten men små barn kan utsättas för betydelsefulla mängder via damm då de stoppar föremål och händer i munnen. Eftersom barn normalt vistas mer hemma än i förskolan sker den största exponeringen för kemiska ämnen troligtvis i hemmet men till en betydande del också i förskolan. Generellt sett var koncentrationerna av bromerade flamskyddsmedel i damm högre i äldre byggnader. Möbler och madrasser i poluretanskum samt elektriska apparater identifierades som möjliga exponeringskällor för bromerade flamskyddsmedel. 17

2.3 Studier i förskolor i utanför Sverige Vi har gjort en genomgång av studier om kemiska ämnen i förskolemiljöer som gjorts i länder vars kemikalielagstiftning, klimat, livsstil och barnomsorg liknar Sveriges. Dessa studier bidrar till den samlade bilden av barns exponering för kemikalier i förskolan och ger kunskap om likheter och skillnader mellan förskolor i olika länder. Sex studier bedömdes som relevanta för frågeställningen (11, 15, 16, 23, 30, 31). Kaliforniens myndighet för kemikaliers säkerhet publicerade nyligen en rapport om förekomsten av kemiska ämnen i inomhusluft och damm i fyrtio förskolor (31). En jämförelse med studier i svenska förskolor visar att förskolor i Kalifornen hade omkring sju gånger högre nivåer av bromerade flamskyddsmedel i damm och dessutom att nivåerna av ftalater och perfluorerade ämnen i damm var betydligt lägre än vad som hittats i förskolor i Sverige (12, 17). Två studier mätte förekomsten av bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen i damm i brittiska förskolor och uppskattade barns exponering via damm (15, 30). I likhet med svenska studier konstaterade forskarna att barn främst exponeras för dessa ämnen via kosten men att intag via damm kan ha betydelse för små barn i åldern ett till tre år (9, 10). Exponeringen sker framför allt i hemmet men till en betydande del även i förskolan. Mängden bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen i damm var betydligt högre i brittiska förskolor jämfört med svenska (15). Exempelvis var nivåerna av dekabde och PFOS omkring tio respektive fyrtio gånger högre i brittiska förskolor. Detta kan bero på att Storbritannien utmärker sig genom sina stränga lagstadgade säkerhetskrav mot brand. Värt att notera är dock att de svenska förskolorna hade högre nivåer pentabde jämfört med de brittiska. Med undantag för Storbritannien är nivåerna av bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen i hemmiljö och offentliga miljöer som rapporterats i Sverige likvärdiga med rapporter från andra EU-länder (32). Det är troligt att detta även gäller miljön i förskolor. Förekomsten av ftalater i förskolemiljöer har undersökts i Danmark och Tyskland (16, 23). I likhet med de studier som gjorts i svenska förskolor och hem förekom DEHP i högst koncentrationer. Generellt sett var koncentrationerna av ftalater i damm i danska förskolor lägre än i svenska förskolor och bostäder (12, 21). Nivåerna av DEHP var omkring tre gånger högre i svenska förskolor än i danska (12, 16), Den danska studien visade också att nivåerna av ftalater i damm var upp till fem gånger högre i förskolor jämfört med hemmiljö. Danmark har arbetat mycket aktivt med att fasa ut användningen av ftalater och det är möjligt att det bidrar till skillnaderna mellan studierna. Det kan också vara så att de lägre nivåerna av ftalater i den danska studien från 2008 reflekterar en generell minskning i användning av ftalater under 2000-talet. Analyserna i svenska förskolor och hem gjordes 2006 och 2001. I en kanadensisk studie mätte forskare koncentrationerna av formaldehyd och flyktiga organiska ämnen i luftprover från förskolor i Montréal, Kanada (11). Dessutom undersöktes vilka faktorer som kan påverka inomhusmiljön, Resultaten visade att nivåerna av formaldehyd var lägre än Kanadas gränsvärden för säker exponering (50 µg/m 3 ) i samtliga förskolor. Nivåerna av flyktiga organiska ämnen var också i mycket låga och anses inte vara skadliga för hälsan. Forskarna fann även ett samband mellan bra ventilation och stor golvyta och lägre nivåer av acetaldehyd och formaldehyd. Formaldehyd i inomhusluft har även undersökts i förskolor i Kalifornien och där översteg 35 av 40 förskolor Kaliforniens gränsvärde för säker exponering (55 µg/m 3 ) (31). Dock var nivåerna lägre än WHO:s riktvärde på 100 µg/m 3. I Sverige visar vetenskaplig litteratur och myndighetsrapporter att koncentrationerna av formaldehyd i inomhusluft har sjunkit sedan 1970-talet, då det uppmärksammades som ett hälsoproblem, och att nivåerna idag är så låga att de inte bedöms som hälsoskadliga, omkring 20 µg/m 3 (33, 34). 18

Studier i förskolor utanför Sverige - sammanfattning Studier av kemiska ämnen i förskolemiljö i Europa, Kalifornien och Kanada visar att nivåerna av kemikalier i inomhusmiljön överlag är ganska lika mellan länder men det finns vissa skillnader. Förskolor i Kalifornien och Storbritannien har relativt höga nivåer av bromerade flamskyddsmedel i damm och luft jämfört med Sverige. Perfluorerade ämnen finns i högre utsträckning i förskolor i Storbritannien än i övriga länder. Ftalater förekom i högre grad i inomhusmiljön i svenska förskolor jämfört med danska, Nivåerna av DEHP var omkring tre gånger högre i förskolor i Sverige jämfört med Danmark. Skillnaderna i resultat mellan olika undersökningar kan bero på regionala skillnader men också avspegla förändringar i användningen av kemikalier över tid då mätningarna gjordes under en tioårsperiod. 19

2.4 Studier i svenska hem Studier om barns exponering för kemiska ämnen i hemmiljö bidrar med viktig kunskap om barns totala exponering i vardagen. Dessa studier belyser också likheter och skillnader mellan hemmiljö och förskolemiljö vilket är viktigt vid planering och prioritering av arbetet med riskbegränsning. Det har publicerats sex forskningsartiklar som handlar om PVC-golv som en exponeringskälla för ftalater i hemmiljö och huruvida dessa faktorer kan vara kopplade till en ökad risk för astma och allergi hos barn (8, 13, 14, 18, 21, 22). Publikationerna baseras på en stor epidemiologisk studie Dampness in Buildings and Health (DBH) vars syfte var att undersöka riskfaktorer för astma och allergi i inomhusmiljö. DBH-studien startade år 2000 och inkluderade över tio tusen barn och deras föräldrar. Frågeformulär skickades ut vid studiens början då barnen var ett till tre år gamla och fem år senare. Formulären kartlade barnens inomhusmiljö och hälsostatus, med fokus på astma och allergi. Dessutom gjordes en mindre fallkontrollstudie då barnen genomgick läkarundersökningar och forskarna analyserade dammoch luftprover från hemmiljön (22). Resultat från forskningsartiklar Sammantaget visade studierna att det finns en koppling mellan PVC-golv i hemmiljön och mängden ftalater i damm. Dammintag identifierades som en viktig exponeringsväg för ftalater för barn, ett till tre år gamla, och man såg även ett samband mellan exponering för ftalater och en ökad risk för astma och allergier. DEHP och BBzP uppmättes i högst koncentrationer i damm och PVC-golv framstår som en av de viktigaste källorna (8). Forskarna såg även en direkt koppling mellan mängden av DEHP och BBzP i barnens sovrum och en ökad risk för astma och allergi (22). I DBH-studien såg även forskarna ett samband mellan koncentrationerna av glykoletrar i luft i barnens sovrum och utvecklandet av astma och allergier samt en koppling mellan PVC-golv i barnens sovrum och en ökad risk för autistiskt syndrom (13, 18). Dessa fynd är intressanta men ska tolkas med stor försiktighet och närmast ses som ett tecken på att ytterligare studier inom det området kan vara motiverat. Studier i hemmiljö - sammanfattning Studier i hemmiljö identifierar PVC-golv som en trolig källa för ftalater i damm. Exponeringsstudier har visat att små barn kan få i sig ftalater via damm då de exempelvis tuggar på leksaker och stoppar händerna i munnen. Barn och vuxna får främst i sig ftalater via maten men damm kan vara en betydande exponeringskälla för ftalater för små barn, 1-3 år gamla. Epidemiologiska studier har påvisat en koppling mellan en hög exponering för ftalater och en ökad risk för astma och allergier hos barn, Dock vet vi för lite för att kunna kunna fastställa att ftalater är en riskfaktor för astma och allergi. 20

2.5 Kunskapsbehov Litteraturstudien visar att vi har viss kunskap om förekomsten av kemiska ämnen i förskolemiljön. För att myndigheter och kommuner med flera, på ett så bra sätt som möjligt, ska kunna arbeta för en giftfri vardag behövs dock ytterligare kunskap inom vissa områden. Vi behöver ökad kunskap om exponering för farliga kemiska ämnen i förskolan såväl som i andra miljöer där barn vistas. Det behövs insatser för att följa upp om arbetet, hos myndigheter, kommuner och företag, med utfasning och substitution av farliga kemikalier minskar barns exponering för farliga ämnen i vardagen. Det behövs mer kunskap kemikaliers effekter på barns hälsa, både med avseende på ämnen som är vanligt förekommande idag och om nya kemiska ämnen vars användning ökar i samhället. 2.5.1 Exponering i barns vardagliga miljöer De studier som gjorts i svenska förskolor omfattar ett begränsat antal ämnen. För att företag, kommuner och myndigheter ska kunna arbeta med att minska de kemiska riskerna för barn på ett framgångsrikt sätt behöver de kunskap om förekomsten av andra ämnen som kan ha betydelse för barns hälsa. Bly och kadmium är exempel på ämnen som de behöver ökad kunskap om vad gäller barns exponering i förskolan. Vi vet att barn kan få i sig kemiska ämnen via damm och luft när de vistas i förskolan men vi behöver mer information om var dessa ämnen kommer ifrån. Produkter och material som finns i vår omgivning kan släppa ifrån sig ämnen som människor kan få i sig, antingen via direkt kontakt med materialet eller indirekt via damm och inandningsluft. Exempel på kemiska ämnen som kan frisättas från varor är mjukgörare i plastleksaker, bly i leksaker och smycken, och flamskyddsmedel som avges från datorer och TV-apparater (35). Flera studier pekar ut PVC-golv som en trolig exponeringskälla för ftalater. Forskarna konstaterade att barn främst exponeras för ftalater via kosten men att intag via damm och luft kan vara en betydande exponeringsväg, särskilt i miljöer med PVC-golv. Ftalater är inte förbjudna i golvmaterial och i ett tillsynsprojekt där KemI undersökte innehållet av ftalater i 29 plastgolv hittade vi DINP i fjorton golv, DIDP i tio golv och DEHP i två golv. I tillsynsprojektet fick KemI indikationer på att många företag jobbar för att byta ut hälsofarliga ftalater som DEHP mot säkrare alternativ, exempelvis DINCH som vi hittade i två av golven (36). Ökad kunskap om exponeringskällor i barns vardag skulle vara till stor nytta i arbetet med riskbegränsning. Det kan underlätta för företag som vill arbeta för säkrare kemikalieanvändning och ger kommuner och myndigheter ett bättre underlag för att exempelvis ta fram informationsmaterial och kriterier för upphandling riktade till förskolan. 2.5.2 Uppföljning av utfasning och substitution Kemikalieinspektionen arbetar för att fasa ut användningen av farliga ämnen. Det gäller bland annat ämnen som kan ge cancer, påverka arvsmassan eller fortplantningen och ämnen som är långlivade och ansamlas i miljön. Utfasning av den här typen av ämnen har fått ett allt större genomslag i EU:s kemikalielagstiftning. Sedan 2007 är flera ftalater förbjudna i leksaker och barnavårdsartiklar enligt REACH-lagstiftningen. Polybromerade bifenyler och och PBDE:s får inte användas i elektriska produkter enligt RoHS-direktivet, dessa ämnen regleras även i POP-förordningen och stockholmskonventionen. Dessutom har HBCD, DEHP, DBP, BBP och DIBP tagits upp på EU:s kandidatlista över särskilt farliga ämnen till REACHförordningen. De studier som gjorts i svenska förskolor visade att flera begränsade ftalater 21

och bromerade flamskyddsmedel fanns i inomhusmiljön då mätningarna ägde rum, år 2007-2008, och att barn var exponerade via damm. Allteftersom utfasningsarbetet pågår bör mängderna av farliga kemiska ämnen i omgivningen minska. Substitutionsprincipen har en viktig roll i EU:s kemikalieregler och tillämpas i viss utsträckning i REACH och RoHS-direktivet. Substitutionsprincipen innebär att farliga ämnen, så långt det är möjligt ska ersättas med säkrare alternativ. Det är viktigt att ansvariga företag har god kunskap om alternativens hälso- och miljörisker. Till exempel har alternativ till ftalater och bromerade flamskyddsmedel börjat användas i allt större utsträckning (37, 38). Det finns en del kunskap om de substitutionsämnen som används i större volymer och är registrerade i REACH men kunskapen är dålig om farliga egenskaper, användning och exponering, när det kommer till lågvolymkemikalier. Det är viktigt att vi följer upp om utfasnings- och substitutionsarbetet får effekter i barns vardagsmiljö, bland annat genom återkommande mätningar av gamla och nya ämnen i förskolor och skolor. 2.5.3 Kemikaliers effekter på barns hälsa För de flesta kemiska ämnen som finns i barns vardagliga miljö finns det mycket få eller inga studier om tidiga hälsoeffekter. Vissa ftalater, pentabde och PFOS är mer studerade med avseende på hälsoeffekter efter tidig exponering men de utgör undantag. Som en konsekvens saknar vi i stor utsträckning förståelse för vad barns exponering för kemiska ämnen innebär för deras hälsa på kort och lång sikt. Det finns alltså ett behov av mer forskning om tidiga hälsoeffekter och utveckling av regulatoriska tester för tidig exponering. Till exempel motiverar epidemiologiska undersökningar fler experimentella studier om sambanden mellan barns exponering för ftalater och risken för astma och allergi. För att kunna arbeta med att minska barns exponering för kemiska ämnen i vardagen på ett så bra sätt som möjligt behövs följande: Studier om förekomsten av hälsofarliga ämnen i skolor och förskolor som inte undersökts tidigare, exempelvis tungmetaller. Ökad kunskap om exponeringskällor för hälsofarliga ämnen i förskolan såväl som i andra miljöer där barn vistas. Studier om vilka hälsoeffekter barns exponering för kemiska ämnen kan ha på på kort och lång sikt, både med avseende på ämnen som är vanligt förekommande idag och om nya kemiska ämnen vars användning ökar i samhället. Utveckling av regulatoriska tester för tidig exponering av kemikalier. Återkommande analyser av kemiska ämnen i skolor och förskolor för att följa upp om arbetet med utfasning och substitution minskar förekomsten av särskilt farliga ämnen i barns vardagsmiljö. 22

3 Undersökningar av inomhusmiljön i tre förskolor Med utgångspunkt från kunskapsbehoven vi identifierade i litteraturstudien gjorde vi undersökningar av inomhusmiljön i tre förskolor. Vi valde förskolor som var representativa för olika typer av förskolebyggnader; en nybyggd förskola, en äldre förskola och en förskola som från början var avsedd att användas som bostadslägenhet. På varje besök deltog två personer från Kemikalieinspektionen som skötte provtagning och utförde XRF-analyser samt två miljö- och hälsoskyddsinspektörer som inspekterade inomhusmiljön efter en checklista som vi utvecklat specifikt för ändamålet. Efter besöken skickades proverna för kemisk analys till ALS Scandinavia och till Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet, Tabell 3 visar en sammanställning över förskolorna. Tabell 3, Förskolor som ingick i projektet Typ av förskola Äldre förskola Lägenhetsförskola Nybyggd förskola Byggnadsår 1987 1986 2012 Rum (numrering i tabellerna nedan) 1 2 1 2 1 2 Funktion Lek- och matrum Lek- och matrum Lekrum Lekrum Lek- och vilrum Lekrum Rumsstorlek i kvadratmeter 34 34 42 28 44 38 Ålder på barnen som vistas i rummet 3-5 år 3-5 år 3-5 år 3-5 år 3-5 år 3-5 år Antal personer som vistas i rummet 24 24 22 19 16 16 3.1 Metoder 3.1.1 Inspektion av inomhusmiljön Inspektörer från det lokala miljö- och hälsoskyddskontoret undersökte inomhusmiljön efter ett formulär som Kemikalieinspektionen och Socialstyrelsen tagit fram i samarbete, se bilaga 1. Formuläret var utformat för att dokumentera inomhusmiljön med avseende på faktorer som kan påverka förekomsten av kemikalier, såsom ventilation, städrutiner och antalet elektriska apparater. 3.1.2 Provtagning Den metod som används vid dammprovtagning kan vara direkt avgörande för studiens reproducerbarhet och hur väl resultatet speglar den faktiska exponeringen (32). Provet kan tas direkt från dammsugarpåsen, genom avtorkning av damm från en plan yta eller genom att sätta ett filter på dammsugarskaftet som samlar upp dammet vid dammsugning. Vilken typ av damm som används är också en viktig faktor, exempelvis golvdamm, sedimenterat damm från plana ytor ovan golv eller blandprover. Vi valde att använda en dammsugare med en extra filtertillsats längst ut på dammsugarskaftet (se figur 1) och att ta separata dammprover från golv, plana ytor ovan golv och från mattor i textil. På så sätt undvek vi eventuell kontaminering från dammsugaren och vi kan få en bild av mängden kemikalier i olika sorters damm. Dammprovtagningen gjordes på samma sätt som vid tidigare analyser av kemikalier i damm i förskolan (32). Filterhållarna hade rengjorts med etanol och packats i folie innan provtagningen och filtren förvarades i sterila förpackningar. För att undvika kontaminering mellan prover bytte vi filterhållare mellan provtagningarna. Efter varje provtagning placerades filtret 23