STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)



Relevanta dokument
Mineral aggregates. Determination of impact value*

Mineral aggregates. Determination of length thickness index.

Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys. Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving.

STENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*

Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.

Bestämning av kornkurva för drop-on-pärlor

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

STENMATERIAL. Bestämning av korndensitet med pyknometer. FAS Metod Sid 1 (4)

Bestämning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 genom siktningsanalys. 1 Orientering 2. 2 Sammanfattning 2.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Mineral aggregates. Determination of particle density of filler. 1. ORIENTERING Denna metod är utarbetad på grundval av BS 812.

Parametrar i provningsmetoder 1(5)

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av flisighetsindex (ver 1) Metodhandledningens användning och begränsningar. Allmänt

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Industrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

Aktuellt om provningsmetoder

Statens väg- och trafikinstitut

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Definitioner, benämningar, kategorier. SS-EN Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter

Uppläggning. Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast. Kalibrering. Kalibrering och kontroll av utrustning. Revidering av EN Kalibrering

Innehåll. Provtagning av obundna material VV Publ. nr 2000:106 1 VVMB 611

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Produktstandarder för ballast. Reviderade provningsstandarder. EN Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktning

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

äinstitutet Besök: OlausMagnusväg 37 Linköping

Allmän utrustning och kalibrering -Kontroll av siktar (ver 1) Metododhandledningens användning och begränsningar. Allmänt

Innehåll Aktuellt om ballast

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Mekaniska och fysikaliska egenskaper Del 1: Bestämning av nötningsmotstånd (micro- Deval)

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Förslag till "Förkastelsekriterier" av Ulf Isacssonoch Ylva Colldin

EXAMENSARBETE. En studie av sambandet mellan sprödhetstal och Los Angeles

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Styrelsens för teknisk ackreditering författningssamling

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/7/EG

Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil

Sfäriska axialrullager

Godkännande och kontroll av torrhaltsmätare för mindre provmängder

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 22 maj 2012 (23.5) (OR. en) 10237/12 ENER 189 ENV 387

4 Hållfasthet. 4 Hållfasthet. 4.1 Stålskruv Utdrag ur ISO 898-1:1999.

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet.

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

TRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)

REPETITION 2 A. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77

Sandekvivalent SE(10) (ver 1) Metodhandledningens användning och begränsningar. Tvättlösning [5]

Bestämning av tjällyftningsparametrar

.DSLWOHWVÃRPIDWWQLQJÃRFKÃXSSOlJJQLQJ

Del A: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt på provpappret.

Högskoleverket NOG

LAP4, LAP8 Pneumatisk drivning

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Sara Jensen P07096 B 1 (3) Energiteknik Sara.Jensen@sp.se

Bestämning av vidhäftningen mellan sten och bitumen i närvaro av vatten enligt rullflaskemetoden.

Prall Ytbehandlingar Funktionsprovning av beständighet och slitstyrka

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 1

KONTROLL- OCH LEVERANSBESTÄMMELSER FÖR STÅL, INKLUSIVE ROSTFRIA - PRODUKTKONTROLLSTANDARD FÖR SMIDE

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Matematiska uppgifter

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 62

VMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Resultat Resultaten från de deltagande laboratorierna framgår av tabell 2 5 och diagrambilaga.

Statistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

T Pac2 standard för mikrokapslad gänglåsning Dri-Loc Dimension och provningsspecifikationer

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Mekaniska och fysikaliska egenskaper Del 3: Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos löst lagrad ballast

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

Metoddagen 11 februari, 2010

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.

Kontrollprovtagning av torrhalt på sönderdelade trädbränslen

RINGANALYS ENLIGT SS-EN , DEL A RULLFLASKMETODEN

Godkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder

TEKNISK INFORMATION ALUMINIUM ANODAL CS-2N

Keramiska plattor. Keramiska egenskaper

Ballastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts)

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

BILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...

Transkript:

Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING 6. BERÄKNING 7. PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING 8. RAPPORT Denna metod är avsedd för bestämning av kulkvarnsvärdet hos en rensiktad fraktion 11,2 16,0 mm. Metoden kan tillämpas på såväl krossat som okrossat stenmaterial. Då avsikten är att bestämma kulkvarnsvärdet för ett stenmaterial som skall ingå i en produkt med nominellt största stenstorlek 11,2 mm, skall provning utföras på fraktion 8,0-11,2 mm, enligt Bilaga. Med kulkvarnsvärdet för en stenmaterialfraktion menas den andel av provet, uttryckt i viktprocent, som efter behandling i standardiserad kvarn med vatten och malkroppar av stål passerar sikt 2,0 mm. 2. SAMMANFATTNING En given mängd av den rensiktade fraktionen mals ned under en timme av 7 kg stålkulor (ca 500 stycken med 15 mm diameter) i en kvarn fylld med 2 liter vatten. Efter malningen bestäms den mängd av provet som passerar en 2 mm-sikt. 3. UTRUSTNING 3.1 En standardiserad kulkvarn enligt ritning (figur 1) med tre utbytbara ribbor av stål med hög kvalitet, t ex fjäderstål. Cylinderns inre diameter skall vara 206,5 ± 2 mm och dess inre längd skall vara 335 ± 1 mm. Cylindern skall bestå av ett sömlöst stålrör enligt DIN 17 175 ST 35 (219,1 x 6,3 mm). Cylindern skall rotera horisontellt på två drivrullar med hastigheten 90 ± 3 r/min.

Sid 2 (5) Detalj av lock Lock Cylinder Gummitätning Detalj av ribba 8 1 x 45 ø 206,5 ± 2,0 M4(5X) 5 5 15 Figur 1. Kulkvarn (mått i mm) 1 5 Figur 2. Ribbor (mått i mm)

Sid 3 (5) Anm. Kulkvarnen bör vara placerad i ett ljudisolerat skåp e d. Nya ribbor skall ha profil enligt ritning (figur 2) och förslipas i 24 timmar med ett hårt stenmaterial, t ex kvartsit eller porfyr. Vid förslipningen skall mängden stålkulor, stenmaterial och vatten vara enligt punkt 5. Byte av en ribba skall sedan ske innan dess vikt har minskat med mer än 15 g i förhållande till ursprungsvikten före förslipning. 3.2 Sfäriska kulor tillverkade enligt ISO standard 3290 1975 och med diametern 15,0 + 0,1 / -0,5 mm. Anm. Exempel på godkänd kvalitet är SKF typ RB 15. 3.3 Tolk för kontroll av stålkulornas minsta tillåtna diameter på 14,5 mm. 3.4 Magnet för avlägsnande av stålkulorna från det malda provet. 3.5 Neddelningsapparat. 3.6 Torkskåp, som skall kunna hålla temperaturen 105-150 C. 3.7 Rostfria torkplåtar med kanter. 3.8 Våg med onoggrannheten högst 0,3 och avläsbarhet 0,1 g och möjlighet att tarera minst 1 kg. För största prov behöver vågen ha kapaciteten 10 kg. 3.9 Kärl med diameter ca 300 mm, t ex stekpanna av lättmetall, för vägning av stenmaterialfraktioner 3.10 Kärl för förvaring av stenmaterialfraktioner 3.11 En serie siktar av metalltrådsnät med kvadratiska maskor och fria nominella maskvidder i mm enligt följande: 2,0 8,0 11,2 14,0 16,0 Siktdiameter bör vara 300 mm (eventuellt 200 mm). Till siktserien hör också ett lock och en bottenskål. Siktarna skall uppfylla fordringar enligt ISO 3310-1. Alternativt får siktar med stansade kvadratiska öppningar användas ( 4 mm öppning). Siktarna skall uppfylla i ISO 3310-2 angivna fordringar. 3.12 Motordriven skakapparat, som ger fullgod rensiktningsgrad, t ex Pascall Inclyno. Anm. Skakapparaten bör vara placerad i ljudisolerat skåp. 3.13 Slang med spolmunstycke 3.14 Hink 3.15 Mätglas 1000 ml

Sid 4 (5) 4. PROVBEREDNING Laboratorietprovet bör vara så stort att minst 5 kg av fraktion 11,2 16,0 mm kan erhållas. Spola provet med vatten på 2 mm-sikten och torka det enligt FAS Metod 207. Framställ genom siktning enligt FAS Metod 221 ca 2,5 kg av provfraktionen. Använd följande siktar: 11,2 mm, 14,0 mm och 16,0 mm. Sikta laboratorieprovet i omgångar så att mängden kvarstannat material på resp sikt efter 10 min siktning ej överstiger värdena enligt tabell 2 i FAS Metod 221. Sätt samman varje analysprov (ca 1000 gram) av två delar: den ena från fraktion 11,2 14,0 mm (65%) och den andra från fraktion 14,0 16,0 mm (35%). Avpassa analysprovets vikt med hänsyn till stenmaterialets korndensitet enligt formeln m i = 1000 ρ s /2,66 ± 10 där m i = analysprovets vikt i g ρ s = korndensitet hos fraktion 11,2 16,0 mm i g/cm 3 med två decimaler, bestämd enligt FAS Metod 208 eller 228. 5. PROVNING Undersök två analysprov. Ställ provcylindern upp. Fyll cylindern i tur och ordning med 7000 ± 10 g stålkulor analysprovet 2000 ± 10 ml vatten Sätt på locket, vars gummipackning skall vara ren och tät. Lägg cylindern på drivrullarna. Låt kvarnen rotera 5400 ± 1 varv, vilket tar ca 60 min. Töm sedan cylinderns innehåll i en hink. Spola ren cylinderns inre. Häll hälften av hinkens innehåll på en siktsats, bestående av två siktar (2,0 och 8,0 mm) utan bottenskål. Spola provet med vatten (helst varmvatten som påskyndar torkningen av stålkulorna; rostbildningen fördröjs). Avlägsna kulorna med magneten (3.4). Samla provet i förvaringskärlet (3.10). Upprepa proceduren med andra halvan av provet. Slå sedan samman provet och torka det till konstant vikt vid 105-150 C. Sikta analysprovet i 10 min med följande siktserie (3.11): 14,0 mm 8,0 mm 2,0 mm Väg kvarstannad mängd på resp sikt. Kontrollera att mängden kvarstannat material ej överstiger det tillåtna värdet för resp sikt enligt tabell 2 i FAS Metod 221. Dela upp provet, om så skulle vara fallet.

Sid 5 (5) 6. BERÄKNING Beräkna kulkvarnsvärdet med en decimal ur formeln K k = 100 (m i m 2 )/m i där K k = kulkvarnsvärde m i = invägt analysprov i g med en decimal m 2 = den del av analysprovet som efter malningen är större än 2,0 mm = summan av kvarstannat material på siktarna 2 mm, 8 mm och 14,0 mm bestämda i g med en decimal 7. PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING Godta värdena, om skillnaden i kulkvarnsvärde mellan två analysprov ej överstiger 10 % av det aritmetiska medelvärdet. Om skillnaden är större, undersök ytterligare två analysprov. Beräkna därefter standardavvikelsen på grundval av samtliga bestämningar. Stryk eventuella extremdata enligt FAS Metod 015, om standardavvikelsen är större än 9 % av det aritmetiska medelvärdet av samtliga värden. Beräkna aritmetiska medelvärdet ur alla godtagna värden. Anm. En ringanalys genomförd av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) i samarbete med Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) från 1994 (SP Report 1994:21) med elva deltagande laboratorier och åtta olika typer av stenmaterial gav följande resultat: r = 0,13 K k 0,17 R = 0,14 K k + 0,27 där r = repeterbarhet enligt ISO 5725-94 R = reproducerbarhet enligt ISO 5725-94 K k = kulkvarnsvärde 8. RAPPORT Rapportera a) att bestämningen utförts enligt denna metod b) kulkvarnsvärde, medelvärde med en decimal c) ange om trådsiktar eller stansade siktar använts för maskvidder 4 mm.

Bilaga PROVNING PÅ FRAKTION 8,0-11,2 MM (TILLÄGG) 2. UTRUSTNING 3. PROVBEREDNING 4. PROVNING 5. BERÄKNING 6. RAPPORT Denna bilaga beskriver skillnader i förfarandet vid provning på fraktion 8,0-11,2 mm i förhållande till provning på fraktion 11,2-16,0 mm. Syftet med detta förfarande är att provning i möjligaste mån skall ske på samma fraktion som ingår i den produkt som provningen avser. Vid provning av olika fraktioner kan exakt samma resultat inte förväntas. Enbart text som avviker från huvudmetoden är medtagen i denna bilaga. Bilagan måste således läsas tillsammans med huvudmetoden. 2. UTRUSTNING 2.1 Sfäriska kulor med diametern 11,1 + 0,1 / -0,5 mm. 2.2 Tolk för kontroll av stålkulornas minsta tillåtna diameter på 10,6 mm. 2.3 En serie siktar av metalltrådsnät med kvadratiska maskor och fria nominella maskvidder i mm enligt följande: 2,0 8,0 9,5 11,2 3. PROVBEREDNING Laboratorietprovet skall vara så stort att minst 5 kg av fraktion 8,0-11,2 mm kan erhållas. Sätt samman varje analysprov (ca 1000 g) av två lika stora delar av fraktionerna 8,0 9,5 mm och 9,5 11,2 mm. Anm. Bestämning av korndensitet skall utföras på provfraktionen.

Bilaga 4. PROVNING Sikta analysprovet i 10 min med följande siktserie: 9,5 mm 8,0 mm 2,0 mm 5. BERÄKNING Beräkna kulkvarnsvärdet med en decimal ur formeln K k = 100 (m i m 2 )/m i där K k = kulkvarnsvärde m i = invägt analysprov i g med en decimal m 2 = den del av analysprovet som efter malningen är större än 2,0 mm = summan av kvarstannat material på siktarna 2 mm, 8 mm och 9,5 mm bestämda i g med en decimal 6. RAPPORT Rapportera a) att bestämningen utförts enligt denna bilaga b) kulkvarnsvärde, medelvärde med en decimal c) ange om trådsiktar eller stansade siktar använts för maskvidder ³4 mm.