Arbetsmarknadsutsikterna våren 215 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 215 216
Text: Carina Jonsson Arbetsförmedlingen Sjöfart Telefon: 1 486 49 31 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 215 6 1
Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Svenska fartyg 3 Branschorganisationer 5 Utvecklingen 5 Sysselsättning och arbetslöshet 6 Brist på arbetskraft 8 Sysselsättning 9 Personaltillskott - Sjöfartsutbildningar 11 Manskap 11 Sjöbefäl 12 Intendenturutbildning 13 Könsfördelning 13 Arbetslöshet och programinsatser 13 Varsel 16 Brist- och överskottsyrken på ett års sikt 17
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 2 Sammanfattning Upp emot 9 procent av världshandeln transporteras med fartyg. Sverige är ett litet land med en stor exportindustri så en väl fungerande sjöfart till och från svenska hamnar är avgörande för svensk industri och dess möjligheter att konkurrera på världsmarknaden. Sjöfarten är utsatt för hård internationell konkurrens och de senaste åren har många svenska fartyg genomfört flaggbyte på sina fartyg. Regeringen kommer eventuellt inom den närmaste framtiden införa tonnageskatt 1 som finns i de flesta andra länder i Europa. Förhoppningen med detta är att fler fartyg kommer att flagga svenskt. I bästa fall kommer detta att skapa 18 nya jobb till år 22. Trots att det under de senaste åren har skett en hel del varsel märks inte detta i siffrorna på antalet arbetslösa sjömän. I vissa yrkeskategorier har dessutom antalet arbetslösa minskat. Det som kan verka mest förvånande är att det är främst arbetslösa däck- och maskinmanskap som har minskat. Det finns ingen exakt förklaring till detta men allra troligast är att de har hittat arbete i land eller pensionerat sig. Nyutexaminerade sjöbefälsstudenter har svårt att hitta sin första anställning men seniorbefälen har däremot fortfarande en relativ säker framtid. Även nyutbildat manskap har fortfarande svårt att hitta sitt första arbete. Arbetsmarknaden för erfarna och certifierade sjökockar/kockstewards är mycket bra. Även fartygselektriker har en bra arbetsmarknad. Många svenska sjömän arbetar på fartyg i Norge men i och med de sjunkande oljepriserna har arbetsmarknaden där blivit hårdare. Rederierna har inte varit så positiva till den framtida efterfrågan på sina varor/tjänster sedan våren 211 som de är nu. Närmare 7 procent av de intervjuade företagen hade även märkt vissa svårigheter att hitta personal under det senaste året. 1 Tonnageskatt innebär att inkomsten från fartyg bestäms schablonmässigt med utgångspunkt av fartygens nettodräktighet (lastutrymmenas volym). Rederierna betalar skatt bestämd på denna schabloninkomst i stället för på de faktiska inkomsterna från fartyget.
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 3 Svenska fartyg Det finns idag ungefär 4 2 fartyg registrerade i sjöfartsregistret. De flesta av dessa används för fritidsändamål medan resterande används i yrkesverksamhet. Vid slutet av 214 fanns 1 543 svenskregistrerade handelsoch specialfartyg 2. Svenskregistrerade handels- och specialfartyg Antal fartyg 185 18 175 17 165 16 155 15 145 14 135 Källa: Trafikanalys (före 28 inkl. statsskepp) 32 av dessa fartyg är handelsfartyg med en bruttodräktighet 3 på minst 1. Detta är den lägsta siffran sedan mätningarna startade år 197. 2 Ett handelsfartyg är ett fartyg som transporterar passagerare eller gods för annans räkning. Specialfartyg kan vara till exempel isbrytare samt bogser- och bärgningsfartyg. 3 Bruttodräktighet är ett mått som anger fartygets storlek och bygger på fartygets totala inneslutna rymd (volymen av samtliga slutna utrymmen).
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 4 Antal fartyg 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Svenska handelsfartyg över 1 brutto Källa: Trafikanalys (före 28 inkl. statsskepp) Antalet svenskregistrerade större handelsfartyg fortsätter att minska. Inhyrda utländska fartyg ligger dock på en relativt konstant nivå sedan år 28. Svenska & utländska fartyg i svensk regi (fartyg över 1 brutto) 6 5 Antal fartyg 4 3 2 1 Svenskregistrerade fartyg Inhyrda utländska fartyg Källa: Trafikanalys Världshandelsflottan över 1 brutto fortsätter att växa. Under 214 ökade den med 2,3 procent medan den svenska minskade med 1,8 procent. Världshandelsflottan över 1 brutto består idag av 59 85 fartyg. Sverige har endast,5 procent av den.
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 5 Under 214 levererades endast ett nytt större fartyg till svenska rederier. Antal fartyg Antal levererade nybyggda fartyg över 1 brutto 4 35 3 25 2 15 1 5 Källa: Sveriges redareförening/lighthouse/trafikanalys Branschorganisationer Föreningen Svensk sjöfart är en branschorgansation för svensk sjöfartsnäring med runt 6 rederier. Skärgårdsredarna är en organisation för rederier med färjor och passagerarfartyg med upp till 5 passagerare. De har i sitt medlemsregister cirka 13 rederier och 35 fartyg. Utvecklingen Nedan redovisas arbetsgivarnas förväntningar om efterfrågan för det kommande året. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt en ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt en minskning. De senaste åren har utvecklingen varit nedåtgående men nu är rederierna mer positiva än på flera år.
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 6 14 12 1 8 6 4 2-2 Utveckling av efterfrågan det kommande året Källa: Arbetsförmedlingen (Från år 212 sker mätningar endast på våren.) Sysselsättning och arbetslöshet Arbetsförmedlingen Sjöfart är en specialförmedling inriktad enbart mot sjöfarten. Arbetsförmedlingen Sjöfart har sex personer anställda på kontoren i Göteborg, Stockholm och Helsingborg. Prognosen för 215 är att det kommer ledigförklaras över 1 1 platser. Detta skulle tyda på en ökning på 32 procent men då de flesta ledigförklarade tjänster inrapporteras de första månaderna på året så bedöms denna siffra ligga lägre vid årets slut. Antal platser 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal nyanmälda platser Källa: Arbetsförmedlingen Många arbetssökande kontaktar dessutom rederierna direkt och platser tillsatta på så sätt registreras inte på Arbetsförmedlingen. Det är därmed troligt att det verkliga antalet lediga platser är mångdubbelt.
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 7 Antal inrapporterade platser uppdelat per avdelning: Antal platser 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Inkomna platser 1992-215 (Däck) Fartygsbefäl Däcksmanskap Antal platser Inkomna platser 1992-215 (Maskin) 8 7 6 5 4 3 2 1 Maskinbefäl Motormanskap Fartygselektriker Antal platser 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Inkomna platser 1992-215 (Intendentur) Kock Mässman Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 8 Den mest tydliga uppgången är för fartygskockar/kockstewards. Det har dock inrapporterats ovanligt många tjänster inför sommarsäsongen i år så det är troligt att ökningen inte kommer att vara så markant vid slutet av året. Det är dock värt att notera att denna yrkeskategori har ytterst få arbetslösa. Det märks även en ökning på samtliga yrkeskategorier inom både däck och maskin. Brist på arbetskraft Baserat på att hälften av dagens 5 befäl i världshandelsflottan kommer att gå i pension inom 15 år i kombination med ökad sjöfartsvolym kommer det under dessa år att behövas 4 extra befäl om året. Hela 67 procent av de intervjuade företagen hade upplevt problem med att rekrytera personal under det senaste halvåret. Så höga siffror har inte uppmätts sedan hösten 28. Rederierna rapporterar att det är främst maskinbefäl och kockar som det har varit svårt att rekrytera. 1% Andel företag med arbetskraftsbrist 24-215 8% 6% 4% 2% % Källa: Arbetsförmedlingen (Från år 212 sker mätningar endast på våren.)
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 9 Sysselsättning Antalet aktiva sjömän var i maj 215 12 317 personer, 9 235 män och 3 82 kvinnor. Totalt utfördes 915 654 sjödagar 4 av svenska medborgare på svenskregistrerade större fartyg under 214. Detta var en minskning med fem procent jämfört med året innan. Sedan 21 har antalet sjödagar minskat med över 18 procent. Antal sjödagar 115 11 15 1 95 9 85 8 Antal utförda sjödagar Källa: Trafikanalys 4 Med sjödag menas en dag när fartyget är i drift och sjömannen/kvinnan är i tjänst ombord.
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 1 En ombordanställd person kan normalt bosätta sig på valfri ort. Det gör att den svenska sjöpersonalen är spridd över hela landet, inte sällan långt bortom tätorterna. Det finns även svenska sjömän boende i andra länder. Kartan visar var sjömän inskrivna på Arbetsförmedlingen bodde i maj 215. Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 11 Personaltillskott - Sjöfartsutbildningar Även i dåliga tider måste man tänka långsiktigt i och med att en person som påbörjar sin sjömansutbildning på gymnasiet hösten 215 inte kommer att vara tillgänglig på arbetsmarknaden förrän tidigast sommaren 218. För sjöbefälsutbildningarna gäller att de som påbörjar sin utbildning hösten 215 examineras för juniorbefälsbefattningar sommaren 219 och kan tillträda som seniorbefäl tidigast 221. Manskap För att få behörighet som lättmatros (tidigare matros) eller vaktgående maskinpersonal (tidigare motorman) krävs en treårig gymnasieutbildning. Studenterna väljer inriktning i andra klass. Efter utbildningen krävs det ytterligare sjötid för att få ut behörighet för matros eller befaren maskinpersonal. I dagsläget finns sju sjöfartsgymnasier; i Härnösand, Stockholm, Visby, Kalmar, Karlskrona, Göteborg, Tjörn samt en YH-utbildning i Stockholm. Det finns även ett antal svenska studenter på Ålands sjömansskola. På gymnasiet på Tjörn går de sista eleverna ut nu under våren. 251 ungdomar fanns våren 215 på sjömansgymnasier runt om i landet. Året innan var motsvarande siffra 282 så det visar på en minskning på över 11 procent. På vuxenutbildningen finns ytterligare 62 lättmatroselever. Manskapselever våren 215 Antal elever 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Källa: Sjömansskolorna
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 12 Under våren 215 kommer 93 elever ta ut sin examen för att kunna söka ut en lättmatrosbehörighet samt 3 elever som kan söka ut sin behörighet som vaktgående maskinpersonal. 33 av lättmatroserna kommer från vuxenutbildningen. Motsvarande siffror för förra året var 8 lättmatroser och 4 med vaktgående maskinpersonal. Detta motsvarar alltså en ökning på 16 procent för lättmatroserna medan de med vaktgående maskinpersonal har minskat med hela 25 procent. Många av eleverna fortsätter på sjökaptens- respektive sjöingenjörslinjen efter sin examen. Sjöbefäl Utbildning för sjöbefäl ges på Linnéuniversitetet i Kalmar samt på Chalmers i Göteborg. Det finns även en hel del sjöstuderande på internationella skolor och universitet. På Åland är till exempel över hälften av eleverna från Sverige. Den vanliga utbildningslängden är fyra år. För fartygsbefäl klass V krävs 12 månaders fartygsförlagd utbildning medan det för maskinbefäl klass V krävs 1 månaders fartygsförlagd utbildning samt el- och verkstadspraktik. Våren 215 fanns 943 studenter vid de svenska sjöbefälsskolorna. Under 215 kommer 112 fartygsbefäl samt 112 maskinbefäl att ut sin examen. Det är relativt svårt för nyutexaminerade befäl att hitta sina första arbeten. När de väl har fått ut sina seniorbehörigheter är arbetsmarknaden mycket bättre. Både fartygs- men framför allt maskinbefäl har en arbetsmarknad även iland hos till exempel rederier, skeppsmäklerier, hamnar, försäkringsbolag, varvs- och underleverantörsindustri samt hos myndigheter. Antal studenter på Sjökaptensprogrammen 22-215 Antal studenter 4 35 3 25 2 15 1 5 Göteborg Kalmar
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 13 Antal studenter på Sjöingenjörsprogrammen 22-215 3 25 Antal studenter 2 15 1 5 Göteborg Kalmar Källa: Sveriges redareförening/lighthouse/chalmers/linnéuniversitetet Intendenturutbildning På Rönnowska i Helsingborg finns en intendenturutbildning som utbildar sjökockar. Det är bara på tredje året som de specialiserar sig mot sjöfarten och i år kommer nio elever att ta examen därifrån. Då det råder brist på certifierade sjökockar har dessa elever inga problem att omgående hitta arbete. Till hösten kommer troligtvis bara sju elever att starta det tredje året inom sjöintendentur. Könsfördelning I maj 215 var 25 procent av de ombordanställda kvinnor. De flesta kvinnor arbetar inom skärgårdstrafiken eller färjorna. Det kan vara värt att notera att det aldrig funnits någon anledning till debatt om löneskillnader eller lönediskriminering inom sjöfarten. Arbetslöshet och programinsatser Arbetsförmedlingen Sjöfart har, i vissa fall, möjlighet att anvisa till kortare arbetsmarknadsutbildningar för sjömän inom sjöfartsrelaterade ämnen i syfte att öka deras chanser till arbete. Dessa är kortare kurser på upp till två veckor. De flesta leder till respektive certifikat/behörighet. I maj 215 hade Arbetsförmedlingen Sjöfart 271 inskrivna. Vi har även kontinuerlig kontakt med sjösökande inskrivna på de lokala Arbetsförmedlingskontoren. Dessa uppgår i dagsläget till 498 personer. Det totala antalet inskrivna sjösökande uppgår alltså till 769 personer.
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 14 Antal sökande 14 12 1 8 6 4 2 Totalt antal inskrivna sjösökande Arbetsförmedlingen Sjöfart Övriga arbetsförmedlingar Totalt Källa: Arbetsförmedlingen Trots att många sjömän de senaste åren har blivit varslade på grund av till exempel utflaggning så fortsätter antalet arbetslösa att minska. Detta beror på att arbetslösa sjömän bland annat har hittat arbete i land, i andra länder eller pensionerats. Antal inskrivna sjösökande per yrkeskategori juni 215 3 Antal sökande 25 2 15 1 5 Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 15 I Arbetsförmedlingens register på sjösökande syns att en relativt stor del av de sökande börjar närma sig pensionsåldern men det som är mest intressant är att det är sökande under 3 år som minskar i allra snabbast takt. Detta kan bero på att det utbildats färre manskap. Antal inskrivna 4 35 3 25 2 15 1 5 Jun 211 Dec 211 Källa: Arbetsförmedlingen Antal inskrivna sjömän per åldersgrupp Jun 212 Dec 212 Jun 213 Dec 213 Jun 214 Nov 214 Jun 215 18-19 2-29 3-39 4-49 5-59 6-69 7-72 Arbetslösheten brukar minska under sommaren tack vare skärgårdstrafiken. Den ökar sedan under senare delen av hösten fram till senvåren. En hel del sjömän har alternativt arbete under vintern. Antal inskrivna öppna arbetslösa per avdelning: Antal arbetslösa Däck (årsgenomsnitt per månad) 6 5 4 3 2 1 Fartygsbefäl Däcksmanskap
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 16 Antal arbetslösa Maskin (årsgenomsnitt per månad) 3 25 2 15 1 5 Maskinbefäl Motormanskap Fartygselektriker Antal arbetslösa Intendentur (årsgenomsnitt per månad) 4 35 3 25 2 15 1 5 Kock Mässman Källa: Arbetsförmedlingen Varsel Historiskt sett mellan 25 214 låg varslen på i snitt på 33 personer per år men den beräknade siffran för 215 ligger på runt 5 personer. Denna rätt dramatiska minskning kan till viss del härledas till att rederierna avvaktar med regeringens tonnageskattebeslut.
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 215 17 Varslade inom näringsgrenen "Sjötransport" Antal varslade 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Källa: Arbetsförmedlingen Arbetsmarknaden i Norge har varit god i många år men på grund av bland annat sjunkande oljepriser har även de haft ökade varsel. Detta har även drabbat svenska sjömän som arbetar där. Brist- och överskottsyrken på ett års sikt Någon brist I stort sett balans Fartygselektriker Kock, fartyg Kocksteward Maskinbefäl Motormanskap Visst överskott Fartygsbefäl Kallskänka, fartyg Mer påtagligt överskott Däcksmanskap Ekonomibiträde, fartyg Mässman Intendenturpersonal Servitör/servitris, fartyg
Fakta om prognosen Omslagsbild: Scandinav Arbetsmarknadsutsikterna för Sjöfarten är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats arbetsformedlingen.se/prognoser hittar du arbetsmarknadsutsikter för samtliga län och för landet som helhet. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig utredare för denna prognos är Carina Jonsson, telefon 1 486 49 31. Vill du få mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke, rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen. Den uppdateras två gånger per år. Se arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. I den beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 2 yrken. Dessa yrken täcker tillsammans cirka 8 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenterar vi den XX december 215. 113 99 Stockholm Telefon 771-6 www.arbetsformedlingen.se