7 ~ ' Q Sida Resultatförslag för utvecklingssamarbetet med Tanzania 2013-2019 Bakgrund till förslagen Sida lämnar här ett förslag med utgångspunkt i regeringens ingångsvärden. Utgångspunkter för programmering under strategiperioden är en total volym om 6-8 miljarder. Förslaget baseras på en analys av tidigare resultat och erfarenheter samt Sveriges komparativa fördelar. Förslaget innehåller en kombination av programstöd som möjliggör stön - e transfereringar för att nå många människor som lever i fattigdom, och katalytiska samt innovativa stöd med näringslivet och civilsamhället som aktörer. En ökad användning av garantier föreslås. Förutom riktade insatser med kvinnor som målgrupp föreslås attjämställdhet integreras i all programmering och dialog. Förslaget innehåller fyra områden: inkomster ochjobb från en inkluderande grön tillväxt, kunskapsutveckling, lokalt demokratiskt ansvarsutkrävande samt SRHR, mödrahälsa och jämställdhet (se tabell nedan). Resultatområde Svarar mot inriktningi ingångsvärdena Yolgt! mii'arder SEEj 1 1. Inkomster ochjobb från en MDGT inklusive hållbar energiutveckling. 2,2-3,0 inkluderande grön tillväxt Privatsektorledd utveckling medfokus på jordbruk och ökad sysselsättning framför allt bland unga 2. Kunskapsutveckling och MDGZ 1,5-1,7 innovation Privatsektorledd utveckling medfokus på jordbruk och ökad sysselsättning framför allt bland - unga (MDG7, MDG52 3. Lokalt demokratiskt MDGZ 1,4-2,2 ansvarsutkrävande Lokalt demokratiskt ansvarsutkrävande och ökad kunskap om mänskliga rättigheter, framför allt på landsbygden. 4. Mödrahälsa, SRHR och MDGS 0,8-1,1 iämställdhet SUMMA 5,9-8,0 Utländska investeringar och regional handel ökar, samtidigt minskar utvecklingssamarbetets andel av statsbudgeten, men utgör 2012 fortfarande uppemot 30 procent av intäktema. Sidas resultatförslag förutses främja Tanzanias egen resursmobilisering och därmed bidra till ett ytterli gare minskat biståndsberoende. Exempelvis kommer insatser inom resultatområde ett att bidra till flerjobb och försörjningsmöjligheter, ökning av hushållens inkomster och en växande privat sektor som understödjer en bredare skattebas. Samtidigt bidrar insatser inom resultatområde tre till ansvarsutkrävande och förbättrad service till medborgama. Sida föreslår några resultat inom varje resultatområde. Indikatorema nedan illustrerar framst g i relation till resultaten, men avspeglar inte hela portföljen. Under beredningama prövas och i Sidas resultatförslag. l årliga preciseras de indikatorer och hypoteser som presenteras strategirapporter analyseras framsteg och vägval som gjorts under året för att över tid ha den mest relevanta av portföljen av insatser för att nå de av regeringen fastställda resultaten. Inom
- ~/S1da ramen för de insatser som utvecklas kommer fältbesök, årsgenomgångar, resultatrapporter och utvärderingar utgöra en grund för analysen. En halvtidsöversyn av strategin kommer också att genomföras. Under perioden förutses en mindre volym år 1-2 då portföljutveckling och insatsberedning äger rum, därelter en hög årli g volym för att mot slutet av strategiperioden minska. Resultatområdena är nära sammanlänkade och framsteg i vart och ett är beroende av framsteg i samtliga övri ga. Synergier inom portfoljen kommer att tas tillvara. Stöd ska samordnas med andra givare och nationella system ska användas där så är möjligt för att öka effektiviteten i enli ghet med åtagandena i Busan. I detta förslag inkluderas ej bidrag genom andra strategier såsom humanitärt, forskning och ramanslag till svenska civilsamhällesorganisationer. Sida har strävat eller att i möjligaste mån använda etablerade tanzanska indikatorer och uppföljningssystem.} Där så inte är möjligt föreslås att relevanta indikatorer och metoder för uppföljning och utvärdering (kvantitativt såväl som kvalitativt) byggs in i programdesignen under strategins första år. Sida föreslår ett fortsatt starkt fokus på anti - korruption och åtgärder för ökat ansvarsutkrävande och transparens inom insatsema. Därutöver förutses insatser inom framför allt resultatområde tre till medieutveckling, folkbildning och opinionsbildning för att bidra till ökad transparens och ansvarsutkrävande i landet. För samtli ga områden kommer könsuppdelad statistik att eftersträvas. I de fall det saknas nationellt satta indikatorer kommer programbaserad data i kombination med särskilda utvärderingar och studier att användas för uppföljning. Kombinationen skapar förutsättningar för att uppföljning av förväntade resultat, liksom styrning mot resultat, inte ska undermineras av det faktum att det saknas indikatorer och mål på nationell nivå. Analys av hur angivna resultat mest kostnadseffektivt kan uppnås kommer att ligga till grund för insatsval och hur insatsporttbljer sätts samman under respektive resultatområde. Vilka insatser, kanaler och biståndsformer som är mest kostnadseffektiva påverkas av situationen och kan komma att växla under strategins löptid. Analys av kostnadseffektivitet ingår som en viktig del i insatsberedningar och i den löpande uppföljning och dialog som sker kring enskilda insatser. Resultat per område Resultatområde l: Inkomster och jobb från en inkluderande grön tillväxt Sida föreslår att mellan 2,2 och 3,0 miljarder kronor allokeras under strategiperioden för att nå de föreslagna resultaten. Huvuddelen av allokeringen föreslås gå till modem och miljömässigt hållbar energi följt av privatsektorleddjordbruksutveckling, värdekedjor och markfrågor. En kombination av olika aktörer och samarbetsformer (inklusive garantiinstrumentet) fömtses. Programstöd är ett kompletterande instrument. Den sammanvägda risknivån bedöms som medel till hög.
Sida Resultat Indikatorer Utgå~släge vi Svenskt bidrag 1.1: Okad tillgång till 1.1.1 Andel av den totala 14% motsvarande cirka 49.7% av fbrväntad 200 000-400 000 modern energi befolkningen med tillgång 5,6 miljoner människor befolkning 2020, dvs personer} producerad på ett till elektricitet (2010) cirka 28 miljoner miljbmissigt hållbart människor (2020) sitt 1.1.2 Kapacitet: 711 MW 6,700 MW (total) (2017) 30-60 MW' Produktionskapacitet (totalt) varav 152 MW Rimybart (20111 1.2: Okade inkomster 1.2.1 Inkomster fbi Identifieras genom Fastställs i samband med Fastställs i samband med och flera jobb från marknadsaktbrer marknadsanalyser programdesign under programdesign under främst inklusive smäskaliga su - ategins fbrsta år suategins fbrsta är jordbruksrelaterade Droducenter vardekedjor baserat på 1.2.2 Marknadstillväxt Identifieras genom Fastställs i samband med Fastställs i samband med miljiimässigt hållbara inom utvalda värdekedjor marknadsanalyser programdesign programdesign under produktionsmetoder su'ategins första år 1.2.3 Användningav Identifieras genom Fastställs i samband med Fastställs i samband med miljomässigt hållbara marknadsanalyser programdesign under programdesign under produktionsmetoder strategins fbrsta år sn - ategins fbrsta år 1.3: Ökad säkerhet 1.3.1 Andel byar på Cirka 10% (2012) Fastställs i samband med Fastställs i samband med kring landrittigheter fbr landsbygden med en lokal programdesign under programdesign under smäbiinder och 1; lan fbi markanvändning strategins fbrsta år strategins första år storskaliga investerare 1.3.2 Antal hushåll på Cirka 160 000 av Fastställs i samband med Fastställs i samband med landsbygden med uppskattningsvis programdesi gn under programdesign under certifierade potentiellt 8 000 000 strategins Rsrsta är suategins första år markrättigheter (2012) Resultatområde 2: Kunskapsutveckling och innovation Sida föreslår att mellan 1,5 och 1,7 miljarder kronor allokeras under strategiperioden för att nå de föreslagna resultaten. Huvuddelen går till primär - och sekundärundervisning, följt av yrkesutbildning. Baserat på erfarenheter och resultat bedöms programstöd fortsatt vara en effektiv stödform. Det föreslås dock att en övergång till en mer resultatbaserad finansiering prövas under strategiperioden. Den sammanvåigda risknivån bedöms som medel. Resultat lndikatorer Utgångslägg Mål Svenskt bidrag 2.1: Okat antal barn och 2.1.1 Antal behöriga Primär: 1:47 (2012) Primär: 1:35 (2020) En intemationell ungdomar, framfiir allt lärare per elev i primär Sekundär: 1:34 (2012) Sekundär: 1:20 (2020) utvärdering av e1tektema flickor i det formella och sekundär utbildning av 10 års budgetstöd till skolsystemet som har 2.1.ZAndet godkända Primär; 54%(nickor)0 h Primär; 60% Tanzania pågår. (fliekor >Eh grundläggande Preliminära resultat elever i nationella prov i 62% (pojkar) (201 l) pojkar) (2015)* kunskaper och primär och sekundär Sekundär: 10% (2011) Sekundär; 10% (flickor "ma' Um'" 20}3 - färdigheter Med den som underlag utbildning och pojkar) (2015) uppskattas det svenska bidraget. 2.2 Ökat antal unga 2.2.1 Antal elever som 233 795 studenter (2012) 1.8 miljoner studenter 2 000-10 000 kvinnor och man har genomgår någon fonn av (minst 50% kvinnor) användbara färdigheter Y"k sutbild"inb (TE]. {'ch (2020) Wr arbetslivet VET) 2.2.2 Andel ungdomar 80% 2011 (TVET) 95% (TVET och Folk Fastställs i samband med med sysselsättning sex 80% 2011 (Folk Education) (2015) programdesign under månader efter Education) strategins fbrsta år yrkesutbildning
Ö' [ "'sj. X Sida Resultatområde 3: Lokalt demokratiskt ansvarsutkråivande Sida föreslår att mellan 1,4 och 2,2 miljarder kronor allokeras under strategiperioden För att nå de föreslagna resultaten. Ungefär hälften forutses gå till medieutveckling, folkbildning och opinionsbildning där civilsamhället och näringslivet är viktiga aktörer. Den andra halvan forutses kanaliseras som programstöd till nationella och lokala myndi gheter för att öka transparensen och mekanismer for lokalt deltagande och ansvarsutkrävande. Den sammanvägda risknivån bedöms vara låg till medel. 'Rbsultét ä" Öö'' ' " - - iindiltatoreli,,; ".Ö =?EÖ FF ' iil~éi~låg-{{.fzi~7 x ~?: Mål. 3.1 Individer (särskilt 3.1.1 Andel kvinnor och Fastställs i samband med Fastställs i samband med Fastställs i samband med k"l"n0" och UUgdOmBl') ungdomar på landsbygden programdesign programdesign under programdesi gn under på landsbygden har som kan redogöra för sina strategins fbrsta år strategins första år bkad kunskap om sina rättigheter rättigheter 3.1.2 Antal kvinnor och Fastställs i samband med Fastställs i samband med Fastställs i samband med ungdomar som deltar i programdesign programdesign under programdesign under offentlig debatt och strategins Rirsta år strategins fbrsta är intresseorganisationer 3.2 Förstärkta 3.2.1 Andel av Fastställs i samband med Fastställs i samband med Fastställs i samband med mekanismer fbr att hålla befolkningen som programdesign programdesign under programdesi gn under regering och uttrycker åsikter och strategins fbrsta år strategins torsta år myndigheter ansvariga klagomål genom radio, TV och tidningar och fomtella mekanismer fbi klagomål 3.2.2 Andel anmärkningar Fastställs genom PFMRP Alla anmärkningar ska Fastställs i samband med från tidigare års revisioner 2013 åtgärdas programdesign under som åtgärdats och fel jts strategins fbrsta år ODD 3.3 Lokala myndigheter 3.3.1 Individers Fastställs genom Fastställs i samband med Fastställs i samband med tillhandahåller uppfattning om kvaliteten Ajobaromeler och Views programdesign under programdesign under fisrbättrad service som i i LGA:S leverans av 0/the People 2013 strategins forsta år strategins fbrsta år ökande grad svarar mot utbildning, hälsa och de prioriteringar vatten bertirda individer och 3.3.2 lndividers önskemål Fastställs i samband med Fastställs i samband med Fastställs i samband med grupper uttrycker som reflekteras i LGA:S programdesign programdesign under programdesign under planer och budgetar strategins Rirsta år strategins första år
? ' ida Resultatområde 4: Mödrahälsa, SRHR och 'jämställdhet Sida föreslår att mellan 0,8 och l,l miljarder kronor allokeras under strategiperioden fbi att nå de föreslagna resultaten. Huvuddelen förutses allokeras till mödrahälsa/srhr som del av programstöd, följt av riktat stöd till organisationer som verkar förjämställdhet. Den sammanvägda risknivån bedöms som medel. Resultat lndikatorer Ut n Fåne Mål Svenskt bidra 4.1 ökad tillgång nu 4.1.1 Antal förlossningar En intemationell vård och information genomförda på utvärdering av effektema som leder till minskad hälsocenter av 10 års budgetstöd till mbdradbdlighet Tanzania pågår. 4.1.2 Antal barnmorskor 3,96 per 10000 (2010) Preliminära resultat och sjukskbterskor per 10 väntas i januari 2013. 000 (och region) Med den som uppskattas det förväntade svenska bidraget 4.2 Ökad kunskap och 4.2.1 Andel ungdomar Män: 24% (2010) 60 % (2015) Fastställs i samband med beteendelörändringar som använder kondom Kvinnor: 27% (2010) programdesign under bland ungdomar (flickor vid samlag med tillfälliga strategins första år och pojkar) för sexuell partners och reproduktiv hälsa och rättigheter 'Beräkningarna utgårfrån Tanzanias statsbudget $Om inkluderar huvuddelen av all givarfinansiering men inte investeringar från privata sektorn. Prognos för årlig uppräkning av statsbudgeten har gjorts med utgångspunkt från lmfs World Economic Outlook Database (men räknat på en mer konservativ tillväxtsiffra än IMF, d.v.s. 5,5 % bnp-tillväxt/år och inte 7 %), och därmed har ett indikativt belopp för statsbudgeten tagits fram. Dessutom utgår prognoserna från ett antagande om att dagens andelar för olika sektorer inom statsbudgeten är konstanta samt att givarnas procentuella bidrag inte ändras. Därigenom har en indikativ "sektor/resultat"-siffra tagits fram $Om vi har ställt det indikativa svenska bidragit i relation till. 2 Den genomsnittliga konsumtionen för ett hushåll på landsbygden med 8 personer är 0,6 MWh/år. 1 MW installerad kapacitet kan då leverera el till ungefär 100 000 personer. installation av 1 MW kostar 30 MSEK (motsvarande 300SEK/person). Kostnaden för distribution etc. beräknas för småskalig el till mellan 1 000-3 000 SEK/person. Genomsnittskostnad/person blir då 2 S00SEK under förutsättning att användaren betalar en avgift som täcker driftskostnaderna och att konsumtionen är jämnt fördelad över dygnet. Speciellt det senare är inte ett troligt antagande och kostnaden/person för generering (men ej transmission) blir därför högre, antingen genom högre produktionskapacitet eller dyr lagringskapacitet. Vi uppskattar den till 1 500 SEK/per50n under antagandet att konsumtionen fokuseras under 6 timmar/dygn. Totalkostnad för att ge en person på landsbygden el blir då 4 000 SEK. Detta gäller konsumtion av exempelvis ljus på kvällen, TV, radio, och laddning av mobiltelefon. För att driva t.ex. en spis fodras investeringar på en annan nivå. En svensk allokering på 800 MSEK under 7 år skulle därmed innebära att 200 000 personer nås. Sverige planerar att arbeta genom s.k. challenge funds vilket beräknas kunna ge en utväxling på svenskt kapital med 100% vilket gör att istället totalt 400 000 personer nås. Notera också att beräkningarna gäller förnyelsebar energi och hushållskonsumtion för fattiga människor på landsbygden. El för produktion/småskalig industri blir dyrare per enhet då det är betydligt större konsumtion för t.ex. en kvarn eller en pump. Dock har en sådan enhet potentialen att försörja en stor grupp människor. 3 Sverige planerar att fokusera inom småskalig, förnyelsebar energi. Om vi antar en jämn mix mellan energislagen (vatten, sol, jordvärme) så är genomsnittskostnaden per installerad produktionskapacitet av 1MW i storleksordningen 30 MSEK. Om Sveriges bidragtill ökad energiproduktion (med fokus på förnybar energi) förutsätts vara 900 MSEK innebär det ett totalt bidrag på 30 MW. Sverige planerar att arbeta genom t.ex. challenge funds vilket beräknas kunna ge en utväxling av svenskt kapital med 100% (partnern bidrar med 50% av kapitalet för investeringen) vilket gör att Sverige därmed bidrar till 60 MW. Denna typ av projekt är till stor del motiverade av att de skall ha en kataly!lsl< inverkan, dvs. skapa förutsättningar och öppna vägen för liknande projekt drivna av marknadskrafter. Notera att beräkningarna gäller småskalig, förnyelsebar energi och att inga transmissions- eller distributions kostnader ingår. Dessutom, beroende på tillgänglighet, existerande infrastruktur, naturliga förutsättningar, miljöbedömningar etc. kan kostnaden variera kraftigt inom landet. Världspriser har ökat mycket på denna typ av investeringsprojekt. Här har vi använt dagens genomsnittliga kostnader. För att denna typ av investeringar skall vara skalbara förutsätts vidare att privata sektorn kommer att vara intresserad av att investera i småskalig energi, samt att finansiella institutioner lånar ut pengar. Uppstartstiden för denna typ av projekt kan också vara flera år. Notera att ingen hänsyn har tagits till avskrivning etc.
~ * it -ij, 0 /I ;;U~{~. / = S1da Ö Tanzanias målsättning är gammal och kommer sannolikt revideras kommande år. ' Kostnaden för en yrkesutbildning beräknas genom att ta budgeten för Tanzania Technical and Vocational Education and Training Development Program (TVEDT8) för 2014-15 (då driften beräknas stabiliseras och initiala kostnader ärtagna) och dividera det med det beräknade elevantalet. Kostnaden för en elev/år blir då ungefär 60 000 SEK. Genomsnittslängden för en yrkesutbildning beräknas till 2 år vilket innebär att kostnaden för att yrkesutbilda 1 elev blir 120 000 SEK. W har inte tagit i beaktande att en del av kostnaderna i budgeten är fasta kostnader med följden att den faktiska marginalkostnaden för en ny elev blir lägre. Hänsyn har inte heller tagits för t.ex. utbildning av lärare etc. Med ett svenskt bidrag på 240 MSEK under sju-årsperioden, kommer därmed totalt ungefär 2 000 elever nås. Räknar man även in kortare yrkesutbildningar, samt yrkesutbildningar med samfinansiering av privata sektorn kommer fler nås.