hur har det gått i skåne? 2012 års uppföljning av regionalt utvecklingsarbete
Vi har valt att låta alla bilder i årets upplaga av Hur har det gått i Skåne? få Citytunneln som tema. Citytunneln har en mycket viktig roll i regionens utveckling. Den länkar samman Malmö Centralstation med Öresundsbron och Danmark. Den knyter ihop de östra och västra delarna av det skånska järnvägsnätet, liksom de södra och norra. Tidigare har Malmö Central varit en slutstation där tågen måste vända. Med tunneln passerar trafiken istället igenom. Malmö blir en knutpunkt i det skånska järnvägsnätet och får en ännu starkare ställning som ett centrum i regionen. Målet är också att Citytunneln ska bidra till att vi reser kollektivt i större utsträckning än i dag. På så sätt blir tunneln ett viktigt steg på vägen mot ett miljöanpassat transportsystem. Utgiven av Region Skåne, Koncernkontoret, 2012 Kontaktperson: Lova Wigvall, lova.wigvall@skane.se Faktasammanställning: Christina Ripa, Christian Lindell, Lova Wigvall Mer fakta hittar du på www.skane.se/statistik och www.skane.se/regionalutveckling Text: Lova Wigvall, Region Skåne Foto: Kasper Dudzik Grafisk formgivning: Annelie Christensen Tryck: AM-tryck & reklam. Upplaga: 2 000 ex
Innehåll Förord 03 Tillväxt 07 Attraktionskraft 09 Bärkraft 11 Balans 13 Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 14 Utmaningarna 16 Hur har det gått i Skåne? 19 Befolkningsutveckling 20 Inflyttning till Skåne 26 Etnisk mångfald 28 Medborgarinflytande 30 Trygghet 34 Sociala nätverk 36 Utbildningsnivå 38 Övergång till högskola 42 Skolklimat 46 Sysselsättning 48 Arbetslöshet 53 Nyföretagande 56 Export 58 Turism 61 Forskning och utveckling 65 Bruttoregionprodukt 67 Inkomster 69 Tillgänglighet till arbete 72 Infrastruktur 74 Kollektivtrafik 76 Bredband 78 Boende och bostadsbyggande 80 Kultur 82 Miljö 85 Marin miljö 88 Hälsa och ohälsa 89 Hälsoeffekter 91 Öresundsintegration 94 Kommentarer om underlagsdata 98 Index 100 Skånekarta 102 Egna anteckningar 103
Förord Det är många organisationer, verksamheter och enskilda människor som bidrar till Skånes utveckling. Regional utveckling handlar i stor utsträckning om regional mobilisering kring gemensamma visioner, mål och handlingsplaner. Hur har det gått i Skåne? sammanställs årligen för att följa upp hur Skåne utvecklas utifrån ett antal utvalda indikatorer. Skåne har sedan krisen i början av 90-talet tillhört de län som har lägst sysselsättningsgrad i riket. Under nästan hela det senaste decenniet har Skåne haft lägst sysselsättningsgrad i landet. Det finns därför goda skäl att betrakta den låga sysselsättningsgraden i Skåne som strukturellt betingad och inte som något konjunkturfenomen. För att lyckas med att få fler personer i arbete måste vi dra nytta av att en stor del av Skånes befolkning är förhållandevis ung och har ett ursprung utanför för Sverige. Samtidigt måste vi höja utbildningsnivån, så att fler unga går ut grundskolan med godkända betyg och får möjlighet att utbilda sig vidare. 18 000 personer pendlar över Öresund för att arbeta varje dag. Den i särklass största strömmen går från Skåne till Själland. Sedan 2005 har pendlingen fördubblats och inneburit nya möjligheter för Skåningar och Själlänningar. Den framtida möjligheten för fortsatt integration på den Öresundsregionala arbetsmarknaden är därför intressant. Framtiden är ovanligt svårförutsägbar just nu på grund av den ekonomiska turbulensen i omvärlden. Mycket talar dock för att sysselsättningen i Skåne kommer att öka, till stor del driven av en växande befolkning. Om det inte sker ett radikalt trendbrott kommer dock sysselsättningsgraden att vara fortsatt låg på grund av att sysselsättningen växer i ungefär samma takt som den förvärvsarbetande befolkningen. Genom att skaffa oss kunskap om hur det har gått i Skåne de senaste åren och dra nytta av det kan vi lättare tillsammans staka ut vägen framöver. Till hjälp har vi en gemensam bild av den framtida utvecklingen i Skåne och utmaningarna att anta tillsammans. Mikael Stamming Direktör regional utveckling, Region Skåne
6
7
Tillväxt 9 Fler jobb behövs i hela skåne Skåne ska vara en tillväxtmotor i Sverige och Öresundsregionen. Ekonomisk tillväxt skapas genom fler och bättre affärer som leder till ökad lönsamhet, fler arbetstillfällen och större skatteintäkter. Tillväxten främjas när hela regionens starka sidor och mångfald utnyttjas. Detta innebär en positiv ekonomisk utveckling som ger möjligheter till ökad sysselsättning. Tillväxten stärks när kunskap och kompetens, entreprenörsanda, miljövärden, kultur, idrott, livskvalitet med god hälsa, tillgänglig hälso- och sjukvård med hög kvalitet och andra kvalitativa resurser utvecklas. Ökad internationell, nationell och regional tillgänglighet samt ett gott företagsklimat är viktiga förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft liksom integrationen över Öresund som ytterligare ökar tillväxtpotentialen. Tillväxt på lång sikt är en utmaning i arbetet med att skapa en konkurrenskraftig region. Tillväxten skapas i regionerna och när det går bra för Skåne går det bra för Sverige. Hur gick det 2011? Skåne har den lägsta sysselsättningsgraden, 73,9 procent, av alla län även när gränspendlare till Danmark och Norge medräknas. De senaste två åren har andelen ungdomar utanför arbetsmarknaden nästan tredubblats. Arbetslösheten och sysselsättningsgraden varierar stort mellan olika delar av Skåne. En relativ hög invandring gör att Skåne har förhållandevis god tillgång på arbetskraft, däremot är syssel sättningsgraden låg bland utomnordiskt födda och instrumenten för kompetensutveckling och validering är svagt utvecklade. Även om vi tar hänsyn till utbildning, ålder och kön bland utomnordiskt födda så är sysselsättningsgraden låg jämfört med dem som är födda i Sverige. En effekt av Skånes låga sysselsättningsgrad och den svaga tillväxten av ekonomin är att även skattekraften i Skåne är låg. Skåne har den sjätte lägsta skattekraften i riket. En bidragande orsak till Skånes låga skattekraft är att de 18 000 personer som är bosatta i Skåne men arbetar i Danmark inte betalar skatt i Sverige utan i Danmark. Öresunds pendlarnas inkomster syns inte i den svenska statistiken. 2011 har varit ett omvälvande år runt om i Europa, framför allt ur ett ekonomiskt perspektiv. Trots denna stökiga omvärldsbild har turismen till Skåne ökat, både i omsättning och med resultatet att fler jobb skapats i besöksnäringen. Citytunneln består av två 6 km långa och parallella tunnlar under Malmö. Elva kilometer järnväg går ovan jord.
Attraktionskraft 11 Skåne en region med stora möjligheter Skåne ska vara en dynamisk gränsregion med hög livskvalitet för medborgarna, och uppfattas som en av de bästa och renaste regionerna i Europa. Hög attraktionskraft medför att Skåne kan locka såväl arbetskraft och besökare som företagsetableringar och investeringar samt evenemang och aktiviteter. Skåne, som en del i södra Sverige och Öresundsregionen, är attraktivt att besöka, leva och verka i. Det rika skånska kulturlivet bidrar till nyskapande. Hur gick det 2011? Befolkningen i de skånska kommunerna fortsatte att öka, men inte lika mycket som föregående år. Under 2011 ökade folkmängden i 28 av Skånes 33 kommuner. Det är framförallt inflyttning som ligger bakom en stor del av befolkningsökningen. Drygt hälften av de inflyttade kom från andra län till Skåne och den andra halvan från utlandet. De flesta av de inflyttade från utlandet var födda i Sverige, Danmark eller Irak. I sydvästra Skåne bor hälften av Skånes befolkning och regiondelen har det största flyttnettot. Turismen till Skåne har ökat, både i omsättning och med resultatet att fler jobb skapats i besöksnäringen. De flesta resorna till Skåne genomförs av svenskar, men andelen utländska turister ökar. De utländska besökarna till Skåne kommer främst från Tyskland, Danmark och Norge. 20 av Skånes 33 kommuner låg under skolverkets riksgenomsnitt av beräknat meritvärde för skolbetyg i årskurs 9. Detta är en förbättring från föregående år men sämre än för 10 år sedan. Museerna i Skåne markant högre publik- och besökssiffror. Skåne följer en nationell trend med en knapp nedgång av antal deltagare vid cirkelverksamhet, medan verksamheten vid de skånska folkhögskolorna ökade, mätt i antal deltagarveckor. Citytunneln en av de största satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik i Skåne någonsin är en tunnel för järnvägstrafik som byggdes i Malmö 2005-2010 och invigdes av Kung Carl XVI Gustaf den 4 december 2010.
Bärkraft 13 Tillgängligheten är viktig för bärkraften Mångfalden i Skåne ska bidra till ett bärkraftigt samhälle. Skånes tillgångar ska bevaras och utvecklas, hänsyn ska tas till miljön, människor ska känna trygghet och alla delar av samhällets service ska fungera bra. Detta innebär att Skånes tillgångar, mångfalden, kulturen och naturen ska brukas, vårdas, bevaras och utvecklas för kommande generationer. Invånarna i Skåne ska vara trygga, ha en god hälsa samt ha möjlighet att stå på egna ben, ta ansvar och med stöd av starka nätverk klara av livets utmaningar. Jämlikhet mellan olika grupper och jämställdheten mellan kvinnor och män främjas, barnen i Skåne får en bra uppväxt. Hur gick det 2011? En väl utbyggd kollektivtrafik och bättre hushållning med resurser bidrar till ett hållbart samhälle, men vi måste fortsätta minska miljöutsläppen. Få av miljömålen anses möjliga att nå inom uppsatt tid. Energianvändningen är lägre i Skåne än i riket, vilket beror på låg andel energiintensiv industri, högre befolkningstäthet och ett varmare klimat. Tillgängligheten ökade tack vare de senaste årens satsningar på infrastruktur. Tillgängligheten med kollektivtrafik är mycket lägre än med bil och det finns stora regionala skillnader om man ser till hela Skåne. De senaste åren har fler valt att åka med kollektivtrafik. Under 2011 ökade det totala antalet resor med fyra och en halv procent. Det allmänna hälsotillståndet förbättras stadigt, vi lever längre och antalet sjukdagar minskar liksom andelen personer som röker dagligen. Däremot ökar andelen av kraftigt överviktiga och andelen risk och högkonsumenter av alkohol. Skåningarna har en kortare livslängd, högre risk att drabbas av cancer och röker och dricker mer än genomsnittssvensken. Tunnelbygget förkortar restiden inte bara till och från Malmö C utan också till övriga delar av staden.
Bärkraft
Balans 15 Olikheterna i delarna lyfter helheten Varje regiondels utveckling ska tas tillvara och stimuleras. Om utvecklingen är i balans kan lokala förutsättningar nyttjas på bästa sätt samtidigt som hänsyn tas till helheten. Det handlar även om att verka för jämställdhet och integration så att alla ges möjlighet att delta. Det innebär att Skåne ska utvecklas på sina egna villkor och med beaktande av helheten. Lokala förutsättningar och resurser för tillväxt och hållbar utveckling ska tas tillvara, men det är också viktigt att identifiera svagheter och faktorer som hämmar utvecklingen och initiera insatser som motverkar dessa. Olikheterna är berikande, utgör en styrka och ger den dynamik som krävs för Skånes utveckling. Alla delar av regionen ska stimuleras och den flerkärniga strukturen ska stärkas. Utveckling i en del av Skåne sker inte på någon annan regiondels bekostnad. I ett Öresunds- och sydsvenskt perspektiv får Skånes alla delar en viktig roll. Social omsorg och den nära vården måste kunna erbjudas i hela Skåne och utbudet anpassas efter befolkningens behov. Hur gick det 2011? Skånes befolkning ökade med knappt 7000 personer under 2011, nästan en halvering sedan föregående år. Inflyttningen minskade under 2011 samtidigt som utflyttning till övriga Sverige har öka under de senaste åren. Av Skånes cirka 1,2 miljoner invånare är 18 procent födda utomlands i totalt 185 länder. Skåne har en fördelaktig åldersstruktur som bland annat beror på att utrikesfödda skåningar har en helt annan åldersstruktur än de som är födda i Sverige. Denna struktur ger Skåne bättre förutsättningar för att klara tillväxt och försörjningsbalans. Sju av tio utrikes födda i Skåne bor i de fem kommunerna Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad och Landskrona, som tillsammans hyser drygt hälften av den totala folkmängden i länet. Medelinkomsten för anställda är lägre i Skåne än i de två andra storstadslänen. Det är framförallt de gifta/sammanboende männen som har de högsta inkomsterna. Under år 2010 har skillnaderna i medelinkomst ökat mellan kommunerna för både kvinnorna och män. Skillnaderna i inkomst mellan svenskfödda och utrikes födda ökade under 2010. Förutom den ombyggda centralstationen har Malmö nu två nya stationer: Triangeln och Hyllie. Station Triangeln i Malmö tilldelades Kasper Salin-priset 2011 för ett ovanligt konsekvent genomförande av en tydlig och insiktsfull arkitektonisk idé. Kasper Salin-priset utdelas årligen av Sveriges Arkitekter till ett svenskt byggnadsverk eller grupp av byggnader av hög arkitektonisk klass.
16 Regionalt utvecklingsprogram för Skåne (2009 2016) För att nå visionen och de övergripande målsättningarna och att hantera utmaningarna krävs konkreta insatser. Nedan listas de mål, angivna utan prioritetsordning, som bedöms vara de viktigaste. Efter varje mål finns en sidohänvisning till den statistik som följer upp målet: Skåne är tillväxtmotor med en årlig tillväxt av bruttoregionprodukten (BRP) som överstiger genomsnittet för Sverige... 67 Samtliga regiondelar i Skåne har fler inflyttare än utflyttare i alla åldrar... 21 Andelen av de förvärvsarbetande som har högst 45 minuters restid till arbetet med kollektivtrafik ökar i alla Skånes kommuner... 72 Exportandelen från skånska företag ökar mer än genomsnittet för Sverige... 58 Skåne har ett näringsliv med påtagligt högre kunskapsinnehåll än genomsnittet i Sverige...48, 51 Skåne har ett mer diversifierat näringsliv för att möta förändringar i konjunkturen... 50 Skillnaden i sysselsättningsgraden mellan Skåne och riket utjämnas till 2012 och Skåne ligger lägst en procentenhet över riksgenomsnittet år 2016... 49 Resurserna till Skånes forskningsmiljöer ökar mer än genomsnittet för Sverige... 66 Tilliten mellan invånarna i Skåne ökar... 34 Andelen skånska elever som blir behöriga till gymnasie- och högskoleutbildning ökar för att minst nå upp till riksgenomsnittet till år 2016... 40 Genom särskilda insatser för de grupper som har sämst hälsoläge minskar skillnaden i ohälsa mellan och inom de skånska kommunerna... 89 Skåne är en av Europas mest öppna och dynamiska kulturregioner... 82
En väsentlig del av tillkommande bebyggelse för bostäder, arbetsplatser och service sker i goda kollektivtrafiklägen... Bostadsproduktionen ökar, minst 5 000 lägenheter per år, i Skåne med en allsidig sammansättning vad gäller hustyper och upplåtelseformer... 80 Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ökar... 76 Arbetet med att introducera lätt spårtrafik i Skåne kommer under perioden att bli föremål för gemensamma insatser från stat, region och berörda kommuner... 74 Den marina miljön runt Skåne har en hållbar utveckling... 88 Järnvägens och sjöfartens andelar av godstransporterna ökar... 75 Utbyggnad av hela E22 till motorväg genom hela Skåne påbörjas senast 2010... 74 Kapaciteten i järnvägsnätet ökar, särskilt viktiga avsnitt är Västkustbanan samt Södra stambanan mellan Malmö och Lund... Beslut om byggandet av en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör tas före 2016... 74 Energianvändningen effektiviseras... 86 Mängden koldioxidutsläpp föranledd av fossila bränslen minskar i enlighet med de nationella klimatmålen... 85 Tillförseln av näringsämnen till hav och vattendrag minskar... 88 17
Utmaningarna För att nå visionen om det livskraftiga Skåne och de övergripande målsättningarna om tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans står Skåne inför många utmaningar varav de viktigaste är: Kunskapen Delaktigheten Miljön och klimatet Tillgängligheten Öresundsintegrationen Det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne syftar till att ge vägledning och en gemensam bild för planerings- och utvecklingsinsatser. Programmet är uppbyggt med vision, övergripande målsättningar, utmaningar och ett begränsat antal operativa mål. En viktig funktion för det regionala utvecklingsprogrammet är att ge uttryck för alla aktörers samlade viljeinriktning. Genomförandet är helt beroende av de många aktörernas insatser. Dessa är Skånes 33 kommuner, myndigheter, näringsliv, universitet och högskolor samt organisationer och individer. Region
19 Skånes roll är dels att verka som koordinator, inspiratör och samlande kraft i den regionala utvecklingen, dels att vara aktör i vissa av genomförandeprocesserna. Det utvecklingsprogram som beslutades om 2004 ligger till grund för det nu aktualiserade utvecklingsprogrammet som blickar fram mot 2016. Visionen om det livskraftiga Skåne är att Skåne finns i centrum i södra Östersjön och Öresundsregionen är en självklarhet. Mångfald ger möjligheter, hela Skåne växer och det är här de spännande jobben finns. Skåne är en magnet för kreativiteten, det finns starka internationella forskningsmiljöer och vi är världsledande i miljö- och klimatfrågor. Det finns ett varierat boende för alla behov och önskemål, spännande kultur och häftiga evenemang. En stark sammanhållning och tillit präglar Skåne, samverkan är ett honnörsord.
20
Hur har det gått i SKåne? 21
22 Befolkning Befolkningsutveckling I Skåne bor det drygt 1 250 000 invånare, ungefär 13 procent av Sveriges folkmängd. Under 2011 ökade Skånes befolkning med 9 600 personer, vilket motsvarar 0,8 procent. Ökningen var inte lika stor som de senaste åren, vilket framförallt beror på en lägre inflyttning än de extraordinära åren 2006-2009. Under dessa år var inflyttningen från utlandet till Skåne och Sverige speciellt stor på grund av den tillfälliga asyllagen, flyktingmottagning och anhöriginvandring från Irak, invandring från nya EU-länder samt Danmark. Under de senaste två åren har utflyttningen till utlandet ökat vilket är naturligt efter några år med stor inflyttning. Skånes avtagande befolkningsökning beror också på att Skånes nettoflyttning med övriga riket har minskat. Inflyttningen minskade under 2011 samtidigt som utflyttningen till övriga Sverige har öka under de senaste åren. Skåne har en förhållandevis ung befolkning med många personer i de flyttbenägna åldrarna 20-30 år. Den höga ungdomsarbetslösheten tillsammans med bristen av hyreslägenheten är sannolikt en del av förklaringen till detta. Skåne har gått från att ha en naturlig folkminskning runt åren 2000 till en naturlig folkökning, då det årliga antalet födslar är fler än dödsfallen. Medan antalet dödsfall varit stabilt de senaste decennierna har antalet födslar varierat med antalet personer i familjebildande åldrar och deras benägenhet att få barn.
Befolkning 23 Folkökningens komponenter 1990 2011 Källa: SCB, bearbetat av Region Skåne 18 000 16 000 Utrikes flyttningar Inrikes flyttningar Naturlig folkökning 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2 000 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
24 Befolkning I slutet av 1990-talet minskade befolkningen i flera kommuner i Skåne. Nettoinflyttningen kunde i många kommuner inte kompensera den naturliga folkminskningen. Åren efter 2000 ökade åter de flesta kommunerna sin befolkning, störst var ökning i västa Skåne. Den kraftiga befolkningsökningen 2006-2009 resulterade i en stor ökning i de allra flesta skånska kommuner, i synnerhet i sydväst. Under 2011 ökade folkmängden i 28 av Skånes 33 kommuner. I antalet personer räknat är det Malmö, Lund och Helsingborg som ökar mest. I förhållande till sin folkmängd var det kommunerna Lomma, Perstorp, Malmö, Helsingborg, Lanskrona och Lund som ökade med mer än en procent. Folkmängden minskade i kommunerna Simrishamn, Båstad, Skurup, Osby och Svedala. Sammanlagt minskade dessa fem kommuner med 275 personer, varav Simrishamn stod för hälften av denna minskning. En del kommuner, framförallt i östra Skåne, har en högre andel äldre och antalet dödsfall är fler än antalet födslar. Knappt en tredjedel av kommunerna hade en större utflyttning än inflyttning.
Befolkning 25 Befolkningsutveckling i Skånes kommuner 1996 2011 Källa: SCB, bearbetat av Region Skåne Procentuell förändring >1,2 0,7-1,2 0,1-0,6 0,4-0,0 <0,5 Genomsnittlig procentuell ökning 1996-2000 Genomsnittlig procentuell ökning 2001-2005 Genomsnittlig procentuell ökning 2006-2010 Procentuell ökning 2011
26 Befolkning BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SKÅNES KOMMUNER 2001 2011 Källa: SCB, bearbetat av Region Skåne Genomsnittlig årlig befolkningsförändring Folkmängd 2001 2005 2006 2010 2011 2011 Kommun 2011 12 31 % % % Antal Bjuv 14 851 0,44 1,17 0,07 10 Båstad 14 230 0,06 0,33 0,34 48 Helsingborg 130 626 0,72 1,14 1,12 1 449 Höganäs 24 698 0,73 0,97 0,25 61 Klippan 16 601 0,65 0,58 0,52 86 Landskrona 42 189 0,84 1,18 1,11 465 Svalöv 13 250 0,71 0,35 0,06 8 Åstorp 14 789 1,02 1,71 0,35 52 Ängelholm 39 626 0,55 0,54 0,59 232 Örkelljunga 9 663 0,26 0,16 0,33 32 Summa nordvästra Skåne 320 523 0,66 0,95 0,74 2 347 Bromölla 12 366 0,02 0,29 0,77 94 Hässleholm 50 164 0,23 0,39 0,11 57 Hörby 14 901 0,76 0,78 0,41 61 Kristianstad 79 930 0,47 0,94 0,49 387 Osby 12 699 0,22 0,20 0,20 25 Perstorp 7 159 0,42 0,50 1,39 98 Östra Göinge 13 603 0,32 0,58 0,10 13 Summa nordöstra Skåne 190 822 0,29 0,56 0,36 685
Befolkning 27 Genomsnittlig årlig befolkningsförändring Folkmängd 2001 2005 2006 2010 2011 2011 2011 12 31 % % % Antal Burlöv 16 843 0,37 1,74 0,85 142 Eslöv 31 728 1,10 0,98 0,45 141 Höör 15 492 0,88 1,15 0,21 32 Kävlinge 29 261 1,67 1,67 0,85 248 Lomma 22 017 0,88 2,72 2,12 458 Lund 111 666 0,66 1,56 1,07 1 178 Malmö 302 835 0,89 1,96 1,30 3 872 Staffanstorp 22 296 0,78 1,56 0,17 37 Svedala 19 805 0,89 1,16 0,09 17 Trelleborg 42 542 0,72 1,17 0,77 323 Vellinge 33 510 0,78 0,98 0,62 207 Summa sydvästra Skåne 647 995 0,86 1,69 1,03 6 621 Simrishamn 19 147 0,13 0,13 0,78 150 Sjöbo 18 143 1,00 0,69 0,17 31 Skurup 14 946 1,00 0,78 0,23 35 Tomelilla 12 930 0,50 0,36 0,12 16 Ystad 28 427 0,71 0,88 0,31 89 Summa sydöstra Skåne 93 593 0,65 0,54 0,05 49 SKÅNE TOTALT 1 252 933 0,70 1,23 0,77 9 604
28 Befolkning flyttningar till och från skåne efter flyttarnas ålder 2011 Källa: SCB, bearbetat av Region Skåne 1 600 1 400 1 200 1 000 Inrikes inflyttade Utrikes inflyttade Inrikes utflyttade Utrikes utflyttade 800 600 400 200 0 0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100+ Inflyttning till Skåne Skånes inflyttning ligger bakom en stor del av Skånes befolkningsökning. År 2011 flyttade 34 600 personer till Skåne och 28 800 personer flyttade från Skåne. Drygt hälften av de inflyttade 18 900 personer, kom från andra län till Skåne och den andra halvan från utlandet. Närmare en tredjedel av inflyttarna från övriga Sverige var i åldern 20-24 år och många av flyttarna kom från Stockholm och Västra Götaland. Under 2011 invandrade 15 600 personer till Skåne, antalet har minskat de senaste två åren efter 2006-2009 års rekordnivåer. De flesta inflyttade från utlandet under det senaste året var födda i Sverige, Danmark eller Irak. Åldersstrukturen för dem som kommer till Skåne från andra länder är inte lika koncentrerad till åldrarna runt 20-25 år som för dem som flyttar från andra delar av Sverige.
Befolkning 29 regiondelarnas flyttnetto* 2003 2011 Källa: SCB, bearbetat av Region Skåne 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Nordvästra 2 317 2 129 2 293 3 329 2 960 2 744 2 470 1 665 1 773 Nordöstra 891 832 709 1 051 1 213 1 004 733 1 029 611 Sydvästra 2 630 3 397 3 582 7 359 7 469 8 160 8 891 5 234 3 278 Sydöstra 1 036 815 793 977 876 495 631 455 167 Hela Skåne 6 874 7 173 7 377 12 716 12 518 12 403 12 725 8 383 5 829 * Flyttnetto = Inflyttade minus antal utflyttade regiondelarnas flyttnetto* fördelat på ålder 2011 Källa: SCB, bearbetat av Region Skåne 0 19 år 20 24 år 25 29 år 30 39 år 40 64 år 65 74 år 75 w år Totalt Nordvästra 580 33 223 437 475 44 19 1 773 Nordöstra 396 297 40 177 198 67 30 611 Sydvästra 891 2 375 62 166 112 1 3 3 278 Sydöstra 62 285 15 142 225 49 11 167 Hela Skåne 1 929 1 826 310 590 1 010 161 3 5 829 * Flyttnetto = Inflyttade minus antal utflyttade I sydvästra Skåne bor hälften av Skånes befolkning och regiondelen har det största flyttnettot (inflyttade minus utflyttade). Nivåerna var särskilt höga under åren 2006-2009, men under 2010 och 2011 har nettot avtagit. Sydvästra Skåne flyttnetto är positivt, men blev under 2011 negativt för åldersgruppen 30-39 år. Nordvästra Skåne, med en fjärdedel av Skånes befolkning, har det näst största flyttnettot bland regiondelarna. Nordvästra Skånes flyttnetto är positivt med undantag för den allra äldsta gruppen 75 år och äldre. Nordöstra Skånes flyttnetto har varierat från år till år och flyttnettona är negativa för åldrarna 20-24 år. Sydöstra Skåne har det lägsta flyttnettot och nettot är negativt för åldersklassen 20-29 år samt 75 år och äldre.
30 Befolkning Etnisk mångfald Av Skånes 1 253 000 invånare är 227 000 eller 18 procent födda utomlands. Personer födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands uppgår till 68 300 personer eller 5,5 procent av befolkningen. De största grupperna är de från södra Europa, Norden och Mellanöstern. Totalt är 185 länder representerade bland de utrikes födda skåningarna. Närmare en tredjedel av de utrikes födda har bott i Sverige i över 20 år och en tredjedel har bott i Sverige kortare än sex år. Skåne har en fördelaktig åldersstruktur som i stor utsträckning beror på att utrikes födda skåningar har en helt annan åldersstruktur än de skåningar som är födda i Sverige. Bland de utrikes födda är 64 procent i åldrarna 20-54 jämfört med 43 procent för de inrikes födda. Denna struktur ger Skåne väsentligt bättre förutsättningar att klara tillväxt och försörjningsbalans (andelen förvärvsarbetande i förhållande till totalbefolkningen). Sju av tio utrikes födda i Skåne bor i de fem kommunerna Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad och Landskrona, som tillsammans hyser drygt hälften av den totala folkmängden i länet.
Befolkning 31 Åldersfördelning i skåne som är födda i Sverige respektive i utlandet 2011 Källa: SCB, bearbetat av Region Skåne 18 000 16 000 Födda i Sverige Födda i utlandet 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100 år
32 Befolkning valdeltagande i kommunvalen i skåne och riket 1982-2010 (%). I procent av de röstberättigade. Källa: SCB och Valmyndigheten 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Skåne 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 Riket Medborgarinflytande Ett högt valdeltagande i de allmänna valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige är viktigt för legitimiteten i den demokratiska processen. Valdeltagandet varierar kraftigt mellan olika socioekonomiska grupper och ger en grov men ändå tydlig bild av hur människor känner sig engagerade och kan påverka samhällsutvecklingen i stort. Valdeltagandet sjönk generellt i hela Sverige under en längre tid. Det gäller såväl valen till riksdagen som till kommunerna och landstingen. I valet 2006 bröts den neråtgående trenden och valdeltagandet ökade. Valdeltagandet i Skåne och riket ökade med drygt 2,5 procent. Ökningen var densamma till riksdag, kommun och landstinget. Valdeltagandet i de skånska kommunerna skiljer sig ganska kraftigt åt. När det gäller val till kommunfullmäktige har Lomma och Vellinge det största valdeltagandet i riket. Valdeltagandet ligger kring 90 procent i dessa två kommuner, vilket är cirka 16 procentenheter högre valdeltagande än i Åstorp, Malmö och Bjuv, där valdeltagandet ligger kring 74 procent. I 25 av Skånes 33 kommuner är valdeltagandet lägre än riksgenomsnittet.
Befolkning 33 Valdeltagande i kommunval 2010 (%). Andel i procent. Källa: Valmyndigheten Rikssnitt 88,4 Skånes snitt 86,6 74 77 77 81 82 är rikssnitt 83 86 86 90
34 Befolkning kommunfullmäktigval, valresultat 2006 och 2010 (%). Källa: Valmyndigheten M C Fp Kd Mp 2006 2010 2006 2010 2006 2010 2006 2010 2006 2010 Bjuv 19,1 21,4 6,1 4,6 4,7 4,0 3,6 2,2 0,8 3,5 Bromölla 14,6 18,3 5,3 4,1 5,5 6,1 3,6 2,2 2,8 4,6 Burlöv 20,5 25,1 3,7 2,6 8,3 7,6 1,9 1,2 2,9 5,1 Båstad 32,5 30,3 14,2 14,5 8,5 7,3 4,0 3,5 1,4 7,5 Eslöv 16,5 20,9 14,7 10,2 6,7 7,5 2,8 1,6 2,4 4,0 Helsingborg 29,1 33,4 3,1 2,3 8,8 7,4 4,4 3,0 4,9 8,6 Hässleholm 20,6 24,0 12,0 9,8 5,3 5,3 8,1 5,6 3,5 5,4 Höganäs 41,4 47,0 7,6 5,7 7,6 9,6 6,6 4,0 3,8 6,7 Hörby 25,8 35,7 14,9 10,7 6,2 4,5 3,9 2,4 3,8 5,0 Höör 30,2 36,6 8,8 5,6 6,5 6,3 4,1 2,7 5,7 7,5 Klippan 26,6 28,3 10,2 7,7 4,3 4,5 8,0 6,2 1,2 3,5 Kristianstad 20,1 23,3 6,6 5,5 15,0 12,6 3,3 2,8 3,6 5,2 Kävlinge 26,2 33,8 5,5 5,3 8,5 10,9 2,7 1,5 2,6 4,7 Landskrona 13,5 10,8 2,0 1,3 22,5 30,0 1,3 0,7 2,3 2,9 Lomma 48,4 51,9 3,8 3,7 10,3 11,6 2,8 2,0 3,0 5,2 Lund 26,1 28,1 6,6 5,4 15,5 13,4 3,4 2,9 9,4 13,0 Malmö 24,7 27,4 1,8 1,3 8,3 6,4 2,4 1,6 5,7 7,5 Osby 13,2 14,6 15,3 17,2 5,4 3,4 7,1 5,4 0,8 4,4 Perstorp 19,0 14,4 14,2 10,1 4,8 3,7 4,6 2,2 0,8 3,4 Simrishamn 24,7 28,6 11,7 8,0 5,7 5,1 4,3 2,3 4,4 5,3 Sjöbo 29,3 30,7 10,2 8,4 3,4 3,3 5,1 7,0 2,4 4,1 Skurup 26,0 28,6 10,3 8,4 8,4 10,2 2,9 1,2 2,6 3,6 Staffanstorp 39,2 45,3 6,6 3,8 6,5 6,8 2,8 1,8 4,3 6,0 Svalöv 17,2 19,4 19,4 17,8 5,2 7,7 3,0 2,3 3,7 5,3 Svedala 26,5 33,0 4,1 3,4 5,8 6,7 2,2 1,4 2,4 4,4 Tomelilla 26,1 24,3 14,0 14,3 5,0 4,2 4,1 2,1 3,3 5,4 Trelleborg 19,7 30,4 4,6 2,9 5,1 4,1 6,1 3,1 2,8 3,5 Vellinge 67,4 49,8 2,4 1,8 8,4 15,0 3,9 3,6 1,0 3,4 Ystad 30,8 31,9 7,6 6,3 5,7 5,6 3,4 4,6 3,8 4,4 Åstorp 20,7 22,7 7,3 6,0 4,8 5,6 4,1 3,0 2,0 3,0 Ängelholm 39,4 38,1 8,5 6,5 5,4 4,5 5,8 4,1 3,7 5,5 Örkelljunga 26,6 26,2 11,1 8,5 7,1 9,8 11,6 9,5 0,5 1,6 Östra Göinge 18,3 24,8 10,8 7,6 6,9 8,6 7,7 5,2 2,9 3,9
Befolkning 35 S V SD Övr. Valdeltagande 2006 2010 2006 2010 2006 2010 2006 2010 2002 2006 2010 46,9 42,4 3,3 2,3 19,3 15,6 0,3 71,7 73,6 74,2 50,7 39,8 8,7 8,1 16,8 8,9 0,1 76,4 79,3 81,5 36,6 33,7 4,5 3,6 17,3 21,7 3,8 77,5 77,1 75,6 15,8 15,1 0,8 0,5 3,7 22,9 17,6 79,0 81,4 83,2 40,0 35,1 3,6 3,1 13,5 13,3 4,2 75,9 78,9 80,3 30,8 28,7 3,4 3,3 10,5 15,6 2,6 74,6 77,5 78,7 33,3 29,6 3,1 3,0 14,2 14,3 3,2 76,0 77,1 80,3 23,7 17,6 2,2 2,1 5,6 7,1 1,9 81,7 82,9 84,1 23,2 20,0 1,6 1,9 12,1 20,7 7,8 74,2 76,8 79,0 27,2 23,7 3,4 3,5 11,9 14,1 2,2 75,9 78,6 81,0 38,1 34,0 2,6 2,8 12,9 9,1 0,2 71,9 73,4 75,1 32,8 30,5 3,5 3,2 12,3 15,2 4,7 77,6 79,5 81,4 38,5 29,7 2,2 1,8 7,8 13,9 4,6 82,0 84,5 85,8 32,0 34,0 3,5 4,3 15,8 23,0 0,1 73,9 76,8 77,7 23,6 18,2 1,2 0,5 3,6 7,0 3,4 87,8 89,4 90,5 26,8 21,9 6,4 5,7 5,1 5,9 4,5 81,6 83,0 84,1 37,7 34,9 5,8 5,2 10,4 13,7 5,3 72,5 73,5 74,3 42,1 36,9 2,9 1,2 12,9 13,2 4,2 76,2 78,3 80,4 35,7 27,5 9,0 4,6 8,0 12,0 26,1 73,7 73,2 75,5 28,0 26,2 3,3 2,1 5,6 18,0 16,7 75,9 78,4 80,8 21,1 18,9 3,7 3,6 10,3 24,8 13,8 74,7 75,8 78,1 30,3 25,6 2,2 2,4 11,7 17,3 8,3 75,8 77,5 80,0 29,1 24,6 0,7 1,2 5,1 10,9 5,5 83,8 85,7 86,2 32,0 29,8 2,5 2,6 14,1 16,9 1,4 77,9 78,3 79,5 32,1 25,1 1,6 1,6 16,2 25,4 8,1 82,3 84,0 85,1 30,3 28,9 3,1 2,1 14,5 14,3 4,2 71,6 75,0 77,9 36,6 31,5 2,1 1,8 15,1 23,1 7,7 76,7 78,9 80,1 12,1 9,7 0,8 0,6 5,8 4,2 10,4 87,4 89,1 89,6 37,9 36,6 2,1 1,9 7,1 8,8 1,6 76,8 79,2 81,8 46,2 43,8 1,0 1,9 13,1 14,0 1,0 71,9 73,6 74,4 25,0 23,0 2,7 1,7 6,5 9,3 10,1 77,7 80,1 81,3 29,9 24,3 1,4 0,9 11,6 11,9 7,7 72,5 75,0 75,7 43,0 35,5 3,4 3,3 11,0 7,1 0,1 76,7 78,5 81,1
36 Befolkning Andel i olika grupper som avstått att gå ut på kvällen pga rädsla för våld 2009 2011 (%). I skilda regiontyper och de tre storstadslänen. Källa: SCBs undersökningar om levnadsförhållanden 25 20 Kvinnor Män 15 10 5 0 Riket Storstadslänen Ej storstadslän Stockholm Västra Götaland Skåne Trygghet Det är ganska få som faktiskt råkar ut för våld eller på annat sätt ofredas, men relativt många upplever ändå en så stark oro för att bli ofredade att de avstår från olika typer av aktiviteter. Var femte skåning uppger i SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden att de någon gång under senaste året avstått från att ge sig ut på kvällen av oro för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Andelen som känner sådan oro har minskat de senaste åren. Vid SCB mätningar 2003-2008 avstod 30 procent av de Skånska kvinnorna från att gå ut på kvällen p.g.a. rädsla för våld, vid de senaste mätningarna var motsvarande siffra 23 procent. Skåne ligger klart över genomsnittet för Sverige, men också över de andra storstadslänen. Utanför storstadsområdena är otrygg-
Befolkning 37 Andel som avstått att gå ut på kvällen pga rädsla för våld 2009 2011 (%). Fördelat på åldersgrupp, storstadslän samt inrikes/utrikesfödda. Källa: SCBs undersökningar om levnadsförhållanden 35 30 25 Riket Stockholm Västra Götaland Skåne 20 15 10 5 0 16-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år Utrikes födda Inrikes födda heten lägre. Det finns stora skillnader mellan män och kvinnor. Var fjärde kvinna i Skåne är så orolig för att bli överfallen eller ofredad att hon avstått från att gå ut på kvällen. Motsvarande för männen är färre än en på femton. Det är också mycket tydligt att äldre personer är mer oroliga än yngre. Skåningen upplever större oro än övriga storstadslän i samliga åldersgrupper förutom den yngsta, där stockholmare upplever aningen större rädsla. Störst förändring är det i gruppen 65-75 åringar där andelen som är rädda för att gå ut på kvällen minskat med cirka 10 procent. Undersökningen visar att personer födda i utlandet upplever större otrygghet än genomsnittsbefolkningen.
38 Befolkning Sociala nätverk Det sociala nätverket har stor betydelse för vår psykiska och fysiska hälsa. Det sociala nätverket hjälper oss även att skaffa jobb, bostad och så vidare. SCB gör årligen undersökningar om levnadsförhållanden i form av intervjuer. I dessa undersökningar besvarar ett urval av Sveriges befolkning frågor om bland annat sitt sociala kontaktnät, som hur ofta man har kontakt med sina släktingar, vänner, grannar och arbetskamrater. Svaren ger en bild av befolkningens sociala nätverk, men de ger ingen uppfattning om djupet eller betydelsen av dessa kontakter. Hälften av skåningarna brukar träffa och umgås med anhöriga, vänner, grannar och arbetskamrater varje vecka men andelen har minskat över tiden. Skillnaden mellan kvinnor och mäns umgänge har ökat de senaste åren. Yngre personers umgänge är betydligt mindre än för personer som är äldre än 45 år. Utlandsfödda har påtagligt mindre kontakter än genomsnittsbefolkningen. Jämför man hur ofta folk umgås med släkt, vänner, grannar och arbetskamrater, umgås befolkningen i Stockholms län lite mindre i sina sociala nätverk än i Västra Götaland och Skåne och riket som helhet.
Befolkning 39 Sociala kontakter i olika områdestyper 2009 2011 (%). Andel personer i Skåne som varje vecka brukar umgås med nära anhöriga, vänner, grannar eller arbetskamrater Källa: SCBs undersökningar om levnadsförhållanden 70 60 50 40 30 20 10 0 Riket Storstadslänen Ej storstadslän Stockholms län Västra Götaland Skåne län Sociala kontakter fördelade efter ålder, kön och födelseland 2009 2011 (%). Andel personer i Skåne som varje vecka brukar umgås med nära anhöriga, vänner, grannar eller arbetskamrater Källa: SCBs undersökningar om levnadsförhållanden 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män 16 44 år 45 64 år 65 74 år 75 84 år Utrikes födda Inrikes födda
40 Utbildning Utbildningsnivå Utbildningsnivån i Skåne är hög. Skåne ligger på fjärde plats i landet avseende andelen invånare med eftergymnasial utbildning. Endast Stockholm, Uppsala och Västerbotten ligger högre. Det finns betydande skillnader inom Skåne med avseende på utbildningsnivå. Kvinnor har i alla åldersgrupper högre utbildning än män. Andelen kvinnor i åldersgruppen 35-44 år som har en högskoleutbildning ligger till exempel på 49 procent medan motsvarande andel för män ligger på 41 procent. Under några år före krisen hösten 2008 minskade antalet deltagare i högre utbildning, men i samband med den vikande arbetsmarknaden till följd av finanskrisen har antalet sökande till högskolan ökat kraftigt igen, vilket sannolikt innebär att utbildningsnivån kommer att fortsätta att stiga. År 2010 deltog 6,5 procent av befolkningen i studier vid högskola/universitet, vilket var den fjärde högsta nivån i landet. Sydvästra Skåne har generellt högre utbildningsnivå än övriga delar av Skåne.
Utbildning 41 Utbildning i Skåne 2011 (%). Efter kön och ålder. Källa: SCB 60 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år
42 Utbildning Rikssnittet för andelen av befolkningen som är behöriga till gymnasieskolan låg 2010 på 88,4 procent. Västerbottens län har störst andel behöriga till gymnasiet med 91,4 procent. Skåne har 86,8 procent, vilket är en 18:e plats av landets 21 län. Vellinge, Lomma och Båstad är de tre kommuner i Skåne som har högst andel behöriga till gymnasieskolan bland befolkningen och Malmö har lägst. Det nationella målet är att andelen 18-24-åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska vara mindre än 10 procent till 2020. (Det europeiska målet, EU2020, är att minska andelen 18-24-åringar som slutar skolan i förtid till 10 procent. År 2010 ligger Europanivån på 14 procent och Sverige på 9,7 procent. Källa Eurostat.)
Utbildning 43 andel behöriga till gymnasium i skånes befolkning 2010 (%). Fördelat på kommun. Källa: SCB Rikssnitt 88,4 Skånes snitt 86,6 79 82 82 86 86 88 88 94 94 98
44 Utbildning Övergång till högskola Mellan 2009/10 och 2010/11 ökade övergångsfrekvensen från gymnasiet till högskolan i Skåne med en procentenhet till 45 procent. Riket ökade med 2 enheter till 44 procent. Det finns stora regionala skillnader i landet. Stockholms län har den högsta övergångsfrekvensen, 50 procent, medan Jämtlands län med 34 procent placerar sig sist bland landets 21 län. Uppsala är det enda länet där övergången från gymnasiet till högskolan minskade från föregående år. Skåne har den tredje högsta övergångsfrekvensen bland Sveriges län. De senaste åren har antal sökande till högskolan ökat vilket innebär att den neråtgående trenden från mitten av decenniet har brutits. Inom Skåne varierar övergångsfrekvenserna kraftigt. I Lund, Lomma, Höganäs och Burlöv går mer än hälften av alla ungdomar vidare till högskolestudier inom tre år efter avslutad utbildning, medan motsvarande värde i Bjuv och Tomelilla är mindre än en tredjedel av alla ungdomar. Riksgenomsnittet är 44 procent, 2011 låg 22 av Skånes 33 kommuner under genomsnittet för riket. Lomma, Höör och Malmö står för de största ökningarna när det gäller andel av befolkning 25-34 år som har avslutat högskoleutbildning mellan åren 2000 och 2010. Perstorp och Lund har haft minst ökning sedan år 2000. (Inom ramen för EU2020 ska andelen 30-34-åringar som har avslutad högre utbildning öka från 33,6 procent till minst 40 procent år 2020. Nationellt ska andelen 30-34-åringar som har minst en tvåårig efterg ymnasial utbildning uppgå till 40-45 procent år 2020. År 2010 låg andelen i Sverige på 45,8 procent. Källa Eurostat.)
Utbildning 45 andel elever som övergår till högskola inom 3 år 2011 (%). Antal elever folkbokförda per kommun. Källa: SCB Riksgenomsnitt 44 procent 27 36 36 44 44 54 54 68
46 Utbildning andel som inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning påbörjat högskoleutbildning 2011 (%). Källa: SCB Uppsala län Stockholms län Skåne län Kronobergs län Västmanlands län Riket totalt Östergötlands län Blekinge län Kalmar län Västernorrlands län Västra Götalands län Dalarnas län Örebros län Jönköpings län Gävleborgs län Västerbottens län Hallands län Norrbottens län Värmlands län Södermanlands län 2010 2011 Jämtlands län Gotlands län
Utbildning 47 ANDEL AV BEFOLKNINGEN 25 34 ÅR MED HÖGSKOLEUTBILDNING 2000-2011 (%). Källa: SCB Lund Lomma Malmö Vellinge Skåne Staffanstorp Riket Kävlinge Helsingborg Höganäs Kristianstad Höör Svedala Ystad Ängelholm Båstad Eslöv Burlöv Hässleholm Trelleborg Hörby Landskrona Svalöv Simrishamn Bromölla Skurup Sjöbo Östra Göinge Osby Åstorp Klippan Tomelilla Perstorp Örkelljunga Bjuv Andel 2000 Ökning 2000-2012
48 Utbildning Skolbetyg vårterminen åk 9, faktiskt meritvärde* 2011 Källa: Skolverket, SALSA Faktiskt värde (211 är riksgenomsnitt) 185 190 190 199 199 211 211 223 223 242 *Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Godkänd motsvarar värde 10, Väl godkänd värde 15 och Mycket väl godkänd värde 20. Maximalt kan eleven få 320 poäng i meritvärde. I analysen ingår endast elever som fått betyg i ett eller flera ämnen. Skolklimat Ett gott skolklimat är viktigt för barnens möjligheter till utveckling och utbildning. Frågor som rör barnens trygghet och skolornas kvalitet har betydelse för hur barnfamiljer väljer och värderar sin boendemiljö. Det finns inget självklart sätt att mäta kvalitet inom skolans värld. Ett sätt kan vara att se till elevernas prestationer. De högsta betygen återfinner man i Lomma, Lund och Vellinge. Eleverna i Lomma ligger på andra plats i Sverige. Lund och Vellinge kommer på åttonde respektive nionde plats i Sverige. 20 av Skånes 33 kommuner ligger under riksgenomssnittet. Detta är en förbättring från föregående år. För 10 år sedan låg 17 kommuner under rikssnittet. Hur bra eleverna presterar kan till viss del förklaras av elevsammansättningen i kommunen. För att ge en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat, än enbart genom att tillhandahålla de faktiska
Utbildning 49 skolbetyg vårterminen åk 9, modellberäknade meritvärden** 2011 Meritvärdet efter att hänsyn tagits till elevernas bakgrund. Källa: Skolverket, SALSA Modellerat värde (211 är riksgenomsnitt) 187 190 190 199 199 211 211 223 223 232 **Modellberäknade betygsvärden där de faktiska meritvärdena justerats med hänsyn till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. betygsresultat som skolorna uppnår, har Skolverket utvecklat en modell där det faktiska meritvärdet justeras utifrån elevernas sammansättning och bakgrund. I denna statistiska modell tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen mellan pojkar och flickor i kommunens skolor. Som ett exempel kan nämnas att Perstorp har ett faktiskt meritvärde på 218, men tar man hänsyn till elevernas sammansättning och bakgrund, motsvarar detta enligt modellen ett meritvärde på 199. Eleverna i Perstorp gör enligt modellen sämre ifrån sig med hänsyn till elevernas förutsättningar. Ser man till betyget i förhållande till elevsammansättningen i Skåne hamnar 25 av Skånes 33 kommuner under riksgenomsnittet. 2001 gällde detta 20 av Skånes kommuner, meritvärdet var då 203.
50 Arbetsmarknad Sysselsatta 2010 (%). Andel av befolkningen 20-64 år. Gränspendlare mot Danmark och Norge medräknat. Källa: SCB 82 80 78 76 74 72 0 Halland Jönköping Jämtland Kronoberg Gotland Kalmar Dalarna Västernorrland Stockholm Norrbotten Västerbotten Värmland Riket Västra Götaland Gäveleborg Uppsala Örebro Södermanland Västmanland Blekinge Östergötland Skåne Sysselsättning Skåne har den lägsta sysselsättningsgraden, 73,9 procent av alla län även när gränspendlare till Danmark och Norge medräknas. Riksgenomsnittet är 76,8. Sysselsättningsgraden varierar kraftigt mellan Skåne fyra delregioner. Lägst sysselsättningsgrad har sydvästra Skåne med 72,5 procent, medan sydöstra Skåne, med 78,4 procent, har den högsta sysselsättningsgraden. Inom ramen för EU2020 arbetet är målet att höja sysselsättningsgraden till minst 75 procent i medlemsländerna till år 2020. Sveriges nationella mål är en sysselsättningsgrad väl över 80 procent till år 2020 samt att skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska. Andelen sysselsatt befolkning med arbetsplats i Skåne med minst 3-årig eftergymnasial utbildning ligger nära genomsnittet för riket. Kunskapsinnehållet i skånskt näringsliv är alltså nära rikssnittet. Stockholm bidrar dock till att lyfta riksgenomsnittet. Det finns fyra län som har en högre utbildningsnivå bland de sysselsatta än riket, Skåne ligger på fjärde plats.
Arbetsmarknad 51 Sysselsatta i skåne 2000 2010 (%). Andel av befolkningen 20 64 år som har reguljär sysselsättning. Källa: SCB 80 78 76 74 72 70 68 Skåne Sydöstra Skåne Sydvästra Skåne Nordöstra Skåne Nordvästra Skåne 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 sysselsatta i skåne och riket 2003 2010 (%). Andel förvärvsarbetande befolkning 20-64 år. Källa: SCB, Örestat 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Skåne 73,5 73,0 73,1 74,9 76,4 75,7 72,8 73,9 Riket 76,8 76,2 76,0 75,8 77,0 78,2 77,8 75,0 Skillnad procentenheter 3,3 3,2 2,9 2,4 2,2 2,6 2,7 2,9 Andel sysselsatt befolkning med arbetsplats i skåne 2007 och 2010 (%). Med minst 3-årig eftergymnasial utbildning. Källa: SCB 2007 2010 Riket 21,7 23,7 Stockholms län 28,5 24,6 Skåne län 22,5 24,6 Västra Götalands län 21,3 23,4
52 Arbetsmarknad Andel förvärvsarbetande per bransch 2010 (%). Sysselsatta, 16+ år, med arbetsplats i storstadslän, fördelade på bransch. Källa: SCB Skåne Stockholms Västra Göta- Riket Näringsgren län län lands län Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,0 0,3 1,5 1,8 Tillverkning och utvinning 11,9 6,9 16,3 13,5 Energiförsörjning; miljöverksamhet 1,0 0,7 0,9 1,0 Byggverksamhet 7,1 6,1 6,6 6,8 Handel 13,9 13,6 13,2 12,4 Transport och magasinering 5,3 5,5 5,4 5,1 Hotell- och restaurangverksamhet 3,0 3,9 3,1 3,2 Information och kommunikation 3,3 7,5 3,0 3,8 Finans- och försäkringsverksamhet 1,4 4,5 1,3 2,0 Fastighetsverksamhet 1,6 1,5 1,6 1,5 Företagstjänster 11,7 15,2 10,4 10,9 Offentlig förvaltning och försvar 4,7 6,2 5,0 5,6 Utbildning 10,9 9,8 10,1 10,5 Vård och omsorg; sociala tjänster 16,4 12,3 16,5 16,3 Kulturella och personliga tjänster med mera 4,2 5,2 4,1 4,3 Okänd verksamhet 1,4 0,7 0,9 1,1 Totalt absolut 537 594 1 077 416 754 091 4 392 720 Skåne har i stort sett samma branschstruktur som riket med undantag av att andelen sysselsatta inom lantbruk är något högre. Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin, information och kommunikation samt finans- och försäkringsverksamhet är däremot lägre. Näringslivsstrukturen skiljer sig dock kraftigt mellan Skånes olika delregioner.
Arbetsmarknad 53 Sysselsatta i branscher* med fler högutbildade i skåne än i riket 2010 Källa: SCB/Region Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Hela Skåne Fler högutbildade antal 2 973 1 068 135 509 0 68 688 Fler högutbildade procent (%) 2,2 1,4 46,5 0,0 12,8 *Branscher med minst 20 procent högre andel sysselsatta med lång eftergymnasial utbildning jämfört med rikssnittet för respektive bransch. För att mäta hur högt kunskapsinnehållet är i Skånskt näringsliv har en bransch för bransch jämförelse gjorts för näringslivet i Skåne och i riket. Antalet sysselsatta i alla de branscher i Skåne som har minst 20 procent fler högutbildade än motsvarande bransch i riket har summerats. Med högutbildade avses minst treårig eftergymnasial utbildning. Det är framför allt i sydvästra Skåne som näringslivets kunskapsinnehåll är högt där nästan 47 procent av de förvärvsarbetande arbetar inom en högutbildad bransch. I sydöstra Skåne finns det ingen bransch som har minst 20 procent högre andel högutbildade än i riket. Skåne som helhet har relativt få branscher som sticker ut som påtagligt högutbildade jämfört med riksgenomsnittet för respektive bransch. Bland de större branscherna är det framför allt byggindustrin och förlag och annan mediaproduktion där de sysselsatta har högre utbildningsnivå än genomsnittet. I sydvästra Skåne är det byggbranschen, detaljhandeln och vård- och omsorg som är de stora branscherna, men även sysselsatta inom tekniska konsulter och anställda inom bemanningsföretag är högre utbildade än genomsnittet för Sverige. I nordvästra och nordöstra Skåne är det endast stål- och metallframställning, tillverkning av icke-mineraliska produkter respektive kemisk industri som kan räknas som högutbildade. I sydöstra Skåne klarar ingen bransch kriteriet för att klassas som mer högutbildad i jämförelse med riket.
54 Arbetsmarknad Sysselsättningsgrad fördelat på kön och län 2010 (%). Andel av befolkningen 20 64 år. Källa: SCB 90 80 Män Kvinnor 70 60 0 Halland Jönköping Jämtland Kronoberg Gotland Kalmar Dalarna Västernorrland Stockholm Riket Norrbotten Västerbotten Värmland Västra Götaland Gävleborg Uppsala Örebro Södermanland Västmanland Blekinge Östergötland Skåne Enligt SCB uppgick kvinnornas förvärvsfrekvens i Skåne till 72,2 procent och männens till 75,7 procent, vilket kan jämföras med riksgenomsnitten på 75 respektive 78 procent. I samtliga län är mäns förvärvsfrekvens högre än kvinnors. Västmanlands län har den största skillnaden på 5,4 procent och Blekinge län har den lägsta skillnaden på 1,1 procent. Ur ett europeiskt perspektiv är skillnaderna mellan män och kvinnors förvärvsfrekvens generellt små i Norden, framför allt i jämförelse med södra Europa. Enligt Eurostats regionala databas uppgick 2011 kvinnornas förvärvsfrekvens i Skåne-Blekinge (värden redovisas inte på länsnivå utan endast på så kallad NUTS2-nivå) till 93 procent av männens förvärvsfrekvens, mätt på åldersgruppen 15-64 år. Genomsnittet för riket som helhet var 94 procent. Detta kan jämföras med genomsnittet för EU27 på 84 procent. Bland de 290 regionerna i Europa har Skåne-Blekinge den 24:e lägsta skillnaden mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens. Störst skillnader är det i de italienska regionerna Campania och Sicilien, där kvinnornas förvärvsfrekvens endast uppgår till runt hälften av männens. Minst skillnad mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens är det i Nord-Norge, Övre Norrland och Stockholm. Norden utmärker sig framför allt genom att ha hög förvärvsfrekvens för både kvinnor och män i åldersgruppen 55+ år.
Arbetsmarknad 55 Öppet arbetslösa ELLER personer i konjunkturåtgärder I SKÅNE 2:a kvartalet 2012 (%). 20-64 år. Källa: AMS/SCB/Region Skåne 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Sydvästra Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydöstra Skåne Hela Skåne Riket Kvinnor Män Arbetslöshet Antalet personer mellan 20-64 år som var öppet arbetslösa eller sysselsatta inom arbetsmarknadspolitiska konjunkturåtgärder uppgick under andra kvartalet år 2012 till 54 500 personer enligt Arbetsförmedlingens statistik. Jämfört med motsvarande kvartal föregående år var ökningen närmare 3 200 personer. Finanskrisen som utbröt hösten 2008 har orsakat en kraftigt stigande arbetslöshet fram till slutet av 2009. Under 2010 planade nivån ut i Skåne. Andra kvartalet 2012 var 8,0 procent av männen öppet arbetslösa eller i konjunkturåtgärder och 6,9 procent av kvinnorna.