hur har det gått i skåne? 2009 års uppföljning av regionalt utvecklingsarbete

Transkript

1 Allt från storskaliga förändringar i omvärlden och regionala utvecklingsinsatser till värde förskjutningar i olika befolkningsgrupper har stor betydelse för i vilka spår utvecklingen löper. I det regionala utvecklingsprogrammet finns uppsatt ett antal mål som leder till ett livskraftigt Skåne. I denna skrift presenteras statistik för att visa hur utvecklingen går i Skåne när det gäller områden som inflyttning, boende, utbildningsnivå, sysselsättning, näringsliv, tillgänglighet, kultur, miljö, hälsa och integration i Öresundsregionen. Hur har det gått i Skåne? 2009 hur har det gått i skåne? 2009 års uppföljning av regionalt utvecklingsarbete Region Skåne Kristianstad Telefon:

2 Utgiven av Region Skåne, Koncernkontoret, 2009 Kontaktperson: Lova Wigvall, Faktasammanställning: Christina Ripa, Christian Lindell, Anders Axelsson, Lova Wigvall Mer fakta hittar du på och Text: Lova Wigvall, Karin Swensson, Region Skåne Foto: Kasper Dudzik, där inget annat anges. Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Region Skåne Original och tryck: AM-tryck & reklam/allkopiering. Upplaga: ex Omslag: Kullens fyr längst ut på Kullaberg. Kullabergs markerade urbergsrygg bildar en udde mellan Öresund och Skälderviken. Naturen är mycket omväxlande med branta stup och djupa raviner. Den variationsrika naturen erbjuder stora möjligheter till strövtåg och promenader fyllda av naturupplevelser med vidsträckta utblickar över hav och land. Till Kullaberg kommer årligen över en halv miljon besökare. Högst uppe på en klippa vid inloppet till Öresund står Kullens fyr. Det är Sveriges högst belägna fyrplats belägen 78,5 meter över havet och den kan ses på fem mils avstånd.

3 Innehåll Förord 03 Tillväxt 04 Attraktionskraft 06 Bärkraft 08 Balans 10 Utmaningarna 12 Kunskapen 14 Delaktigheten 16 Miljön och klimatet 18 Tillgängligheten 20 Öresundsintegrationen 22 Målen 24 Hur har det gått i Skåne? 26 Inflyttning till Skåne 28 Befolkningsutveckling 30 Etnisk mångfald 36 Medborgarinflytande 38 Trygghet och förtroende 39 Sociala nätverk 42 Utbildningsnivå 44 Övergång till högskola 46 Skolklimat 48 Sysselsättning 50 Arbetslöshet 52 Nyföretagande 54 Export 56 Turism 58 Forskning och utveckling 62 Bruttoregionprodukt 64 Inkomster 66 Tillgänglighet till arbete 69 Infrastruktur 72 Kollektivtrafik 75 Bredband 77 Boende och bostadsbyggande 78 Boendesegregation 80 Kultur 84 Miljö 86 Marin miljö 89 Hälsa och ohälsa 90 Hälsoeffekter 93 Öresundsintegration 96 Kommentarer om underlagsdata 100 Index 102 Skånekarta 104

4

5 Förord Visionen om det livskraftiga Skåne är mer aktuell än någonsin. I samband med aktualiseringen av det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne finns visionen och de övergripande målsättningarna om tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans kvar. Tillsammans med de fem nya utmaningarna (kunskapen, delaktigheten, miljön och klimatet, tillgängligheten och Öresundsintegrationen) bildar de en tydlig bild av hur vi vill att Skåne ska utvecklas. Konjunkturnedgången som drabbade oss första halvåret 2008 har ännu inte släppt sitt tag. En tröst är att Skåne har klarat sig bättre än riket i övrigt vad gäller antal varsel relaterat till antal sysselsatta. Men Skåne har fått många konkurser, bland nyföretagarna och de många små och medelstora företagen som är mer konjunkturkänsliga än stora företag. Allra värst har krisen varit för ungdomarna, som dock i större utsträckning har sökt sig till högre utbildningar. Detta är ett trendbrott mot de senaste årens låga ansökningsantal till högskolan samtidigt som det sänker den öppna arbetslösheten. Glädjande nog har Skåne sedan några år tillbaka en årlig befolkningsökning på cirka personer. Detta beror bland annat på den stora invandringen, men också på att fler aktivt väljer att flytta till Skåne från exempelvis Danmark, Stockholm och Västra Götaland. Att Skåne kan locka personer att flytta hit innebär att vi har tagit ett litet steg på vägen mot visionen om det livskraftiga Skåne. Genom att skaffa oss kunskap om hur det har gått i Skåne de senaste åren och dra nytta av det kan vi lättare tillsammans staka ut vägen framöver. Till hjälp har vi en gemensam bild av den framtida utvecklingen i Skåne och utmaningarna att anta tillsammans. Monika Yngvesson Direktör regional utveckling, Region Skåne

6

7 T i l l v ä x t 5 Dra nytta av den regionala potentialen Det övergripande målet är att Skåne ska vara en tillväxtmotor i Sverige och Öresundsregionen. Ekonomisk tillväxt skapas genom fler och bättre affärer som leder till ökad lönsamhet, fler arbetstillfällen och större skatteintäkter. Tillväxten främjas när regionens starka sidor och mångfald utnyttjas. Detta innebär en positiv ekonomisk utveckling som ger möjligheter till ökad sysselsättning. Tillväxten stärks när kunskap och kompetens, entreprenörsanda, miljövärden, kultur, idrott, livskvalitet med god hälsa, tillgänglig hälso- och sjukvård med hög kvalitet och andra kvalitativa resurser utvecklas. Ökad internationell, nationell och regional tillgänglighet samt ett gott företagsklimat är viktiga förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft liksom integrationen över Öresund som ytterligare ökar tillväxtpotentialen. Tillväxt på lång sikt är en utmaning i arbetet med att skapa en konkurrenskraftig region. Tillväxten skapas i regionerna och när det går bra för Skåne går det bra för Sverige. Hur gick det 2008? Den kraftiga nedgången i ekonomin innebar att andelen sysselsatta minskat såväl i riket, som i alla Skånes regiondelar. Andelen sysselsatta i Skåne är 79 procent. Skånes bruttoregionprodukt ligger stabilt på knappt 12 procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Det har skett en tydlig geografisk förskjutning av arbetslösheten inom Skåne. Under hela 1990-talet var arbetslösheten relativt låg i östra Skåne, men under 2000-talet har det skett en kraftig utjämning av arbetslösheten i länet. Ökningen av öppet arbetslösa var 62 procent när man jämför andra kvartalet 2009 med motsvarande kvartal föregående år. Allt fler sökte in till högskolan och andelen manliga sökande ökade. Utbildningsnivån i Skåne höjdes, men det finns betydande skillnader inom Skåne. Engelska turister i Wallanders Ystad har varit en vanlig syn den senaste sommaren. Inte mindre än 19 miljoner britter har sett filmerna på BBC1 med Kenneth Branagh i huvudrollen som Kurt Wallander. Att britterna har ett genuint intresse för deckare och thrillers är inget nytt, men att man åker till Skåne för att uppleva platserna för brotten är definitivt ett nytt beteende. För Ystad innebär det ännu fler affärsmöjligheter. Ystad fick det Stora Turismpriset 2009.

8

9 A t t r a k t i o n s k r a f t 7 En av de bästa regionerna i Europa Skåne ska vara en dynamisk gränsregion med hög livskvalitet och uppfattas som en av de bästa och renaste regionerna i Europa. Hög attraktionskraft medför att Skåne kan locka såväl arbetskraft och besökare som etableringar och investeringar samt evenemang och aktiviteter. Skåne, som en del i södra Sverige och Öresundsregionen, är attraktivt att besöka, leva och verka i. Det rika skånska kulturlivet bidrar till nyskapande och hjälper till att bejaka olikheter och se dem som tillgångar för utvecklingen och attraktionskraften. Hur gick det 2008? Inflyttningen till Skåne fortsätter att öka och ligger till stor del bakom befolkningsökningen. Många av inflyttarna kom från de andra storstadsregionerna samt från Irak, Danmark och Polen. När det gäller besökare har resor och övernattningar ökat något. Av besökarna i Skåne var drygt 20 procent utländska turister, främst från Tyskland, Danmark, Storbritannien och Norge. En stor andel av övernattningarna gjordes av skåningarna. Nästan tre fjärdedelar av Skånes kommuner ligger under skolverkets rikssnitt för beräknat meritvärde för skolbetyg i årskurs 9. Det har skett en klar försämring, för tio år sedan låg cirka hälften av Skånes kommuner under rikssnittet. Skåne fortsätter att vara en attraktiv region där folk vill bo och arbeta, men vi måste arbeta för att förbättra skolklimatet och skapa en miljö som skåningarna upplever som trygg. Kivik Art Centre lockar arkitekter, konstnärer och fotografer av hög internationell klass, som inspireras av naturen och landskapet kring Lilla Stenshuvud. Sedan 2006, då Stiftelsen Kivik Art Center bildades på Österlen, har cirka personer upplevt skulpturer och rum i olika material som glas och betong med avancerade konstruktioner och ytbehandlingar. En intresseförening med samma namn har 500 medlemmar från hela landet.

10

11 B ä r k r a f t 9 Med individen och miljön i fokus Mångfalden i Skåne ska bidra till ett bärkraftigt samhälle. Skånes tillgångar ska bevaras och utvecklas, att hänsyn tas till miljön, att människor känner trygghet och att alla delar av samhällets service fungerar bra. Det regionala självstyret ger kraft att påverka den egna regionens utveckling. Detta innebär att Skånes tillgångar, mångfalden, kulturen och naturen ska brukas, vårdas, bevaras och utvecklas för kommande generationer. Invånarna i Skåne ska vara trygga, ha en god hälsa samt ha möjlighet att stå på egna ben, ta ansvar och med stöd av starka nätverk klara av livets utmaningar. Jämlikhet mellan olika grupper och jämställdheten mellan kvinnor och män främjas, barnen i Skåne får en bra uppväxt. Hur gick det 2008? Skåne är på rätt väg med en väl utbyggd kollektivtrafik och bättre hushållning med resurser, men vi måste fortsätta minska miljöutsläppen. De stora satsningarna på infrastruktur som gjorts innebär att tillgängligheten ökar. Tre av fyra förvärvsarbetande i Skåne bor så att de med bil kan nå minst potentiella arbetsplatser inom 30 minuter. Tillgängligheten med kollektivtrafik är mycket lägre. Både antalet resor med kollektivtrafik och resornas längd ökade. Klimatpåverkande utsläpp minskar men större insatser krävs. Transporter står för 40 procent av växthusgasutsläppen i Skåne. Energianvändningen är lägre i Skåne än i riket, vilket beror på låg andel energiintensiv industri, högre befolkningstäthet och varmare klimat. Det allmänna hälsotillståndet förbättras stadigt, och antal sjukdagar minskar liksom andelen personer som röker dagligen. Däremot ökar andelen med kraftig övervikt och andelen risk- och högkonsumenter av alkohol. Cykelparkeringen vid Malmö Central är alltid fullbelagd. Och det är ingen tillfällighet att använda cykeln som tranportmedel ökar i takt med att fler upptäcker fördelarna. Man slipper köerna, det är billigt och miljövänligt och ger motion och bättre hälsa på köpet. Malmö stad har sedan länge uppmuntrat invånarna till att cykla och efter utmärkelsen som Årets cykelstad 2004 har arbetet bara rullat på...

12 B ä r k r a f t

13 B a l a n s 11 Olikheterna gynnar dynamiken i utvecklingen Varje regiondels utveckling ska tas tillvara och stimuleras. Om utvecklingen är i balans kan lokala förutsättningar nyttjas på bästa sätt samtidigt som hänsyn tas till helheten. Det handlar även om att verka för jämställdhet och integration så att alla ges möjlighet att delta. Det innebär att Skåne ska utvecklas på sina egna villkor och med beaktande av helheten. Lokala förutsättningar och resurser för tillväxt och hållbar utveckling ska tas tillvara, men det är också viktigt att identifiera svagheter och faktorer som hämmar utvecklingen och initiera insatser som motverkar dessa. Olikheterna är berikande, utgör en styrka och ger den dynamik som krävs för Skånes utveckling. Alla delar av regionen ska stimuleras och den flerkärniga strukturen ska stärkas. Utveckling i en del av Skåne sker inte på någon annan regiondels bekostnad. I ett Öresunds- och sydsvenskt perspektiv får Skånes alla delar en viktig roll. Social omsorg och den nära vården måste kunna erbjudas i hela Skåne och utbudet anpassas efter befolkningens behov. Hur gick det 2008? Under de senaste tre åren har den årliga befolkningsökningen varit runt personer. Av Skånes cirka invånare är 17 procent födda utomlands i totalt 192 länder. Ungefär 30 procent av de utrikesfödda har bott i Sverige i över 20 år och 30 procent har bott i Sverige kortare än 5 år. Den etniska bostadssegregationen är mycket tydlig i Skåne. 70 procent av de utrikesfödda i Skåne bor i Malmö, Helsingborg, Lund och Landskrona, som tillsammans hyser 46 procent av den totala folkmängden i länet. Löneskillnaderna fortsätter att öka för olika grupper, men också mellan olika delar av Skåne. Generellt ökade inkomsterna under år 2007, mer för män än för kvinnor. Birgit Nilsson heter det första av de 49 nya pågatåg som börjar rulla på de skånska järnvägarna i början av Och hon kommer att följas av fler kända och okända skåningar. Namnförslagen kommer från allmänheten, som svar på den tävling som Skånetrafiken tillsammans med SR Malmö och SR Kristianstad utlyste under året. De följande fem kommer att heta Ernst-Hugo Järegård, Elsa Andersson, Östen Warnerbring, Victoria Benedictsson och Nils Poppe.

14

15 1 3 utmaningarna Kunskapen Delaktigheten Miljön och klimatet Tillgängligheten Öresundsintegrationen

16 UTMANING: Kunskapen

17 U t m a n i n g a r n a 1 5 Skåne ska vara en ledande kunskapsregion Världsekonomin globaliseras allt mer och kunskap blir en allt viktigare framgångsfaktor i konkurrensen. För att möta utmaningen måste vi bland annat fördjupa samverkan mellan universitet och högskolor, forskning, offentlig sektor, kultur och näringsliv, samt fortsätta satsningen på det kunskapsintensiva näringslivet och främja kompetensutvecklingen i arbetslivet i övrigt. Vad krävs för att anta utmaningen? För att kunna möta utmaningen om Skåne som en ledande kunskapsregion behöver vi satsa på ett antal områden så som: Höja statusen på kunskapen så att fler elever uppnår godkända slutbetyg. Investera i rätt kompetenser och ett livslångt lärande för ett konkurrenskraftigt arbetsliv. Utnyttja mångfalden och kreativiteten för att skapa sysselsättning till fler. Underlätta för fler att studera utomlands. Dra in mer anslag till forskning och utbildning i regionen. Utveckla innovationssystem för ökad kommersialisering av forskningsresultat.

18 UTMANING: Delaktigheten foto: Lena Granefelt/Johnér Bildbyrå

19 U t m a n i n g a r n a 17 Delaktigheten ska öka och utanförskapet måste minska Att göra den sociala integrationen till en väl fungerande process är en förutsättning för Skånes utveckling. För att nå framgång måste vi fokusera på frågor som främjar sysselsättningen och entreprenörskapet i hela regionen. Vad krävs för att anta utmaningen? För att möta utmaningen om att öka delaktigheten och minska utanförskapet behöver vi fokusera på att: Matcha befintlig kompetens med behov på arbetsmarknaden. Skapa sysselsättning och studier till fler. Utnyttja kulturens och föreningslivets möjligheter till utveckling för enskilda personer och grupper. Skapa miljöer som ger tillhörighet, trygghet och tillit, för enskilda personer och grupper. Öka jämställdheten mellan kvinnor och män inom alla samhällsområden.

20 UTMANING: Miljön och klimatet foto: Bengt Olof Olsson/Bildhuset

21 U t m a n i n g a r n a 1 9 Minskad miljöpåverkan samt klimatanpassning Minskad miljöpåverkan samt klimatanpassning miljön och klimatförändringarna berör oss alla och klimatarbetet är ett gemensamt uppdrag där olika aktörer måste bidra. Samtidigt som vi måste minska våra utsläpp behöver vi anpassa oss till de miljö- och klimatförändringar som vi vet kommer. Samhället måste anpassas till ett förändrat klimat. Medel att arbeta med kan vara energieffektivisering, bygga vallar, öka kapaciteten i järnvägsnätet, förbättra planering och samverkan om klimat och miljön samt utveckla förnybara energikällor som till exempel biogas. Vad krävs för att anta utmaningen? För att kunna möta utmaningen om minskad miljöpåverkan behöver vi fokusera på att: Skapa hållbar stadsutveckling och utveckla förnybara energislag. Värna livsmiljön med ren luft, rent vatten och biologisk mångfald. Utveckla kunskap och nya produkter för att minska klimatpåverkan. Ha beredskap för konsekvenser av klimatförändringarna. Vårda och utveckla natur- och kulturmiljöer för upplevelser och rekreation. Skydda Östersjön mot föroreningar och utveckla havet som resurs.

22 UTMANING: Tillgängligheten

23 U t m a n i n g a r n a 2 1 Skånes tillgänglighet ska utvecklas Skånes tillgänglighet ska utvecklas, både inom Skåne och med omvärlden. En utvecklad infrastruktur ökar Skånes förutsättningar för en positiv utveckling. Fokus i arbetet måste ligga på utvecklad kollektivtrafik för arbete, utbildning och fritid och ökade investeringar i järnvägsspår. I vägsystemet ska befintliga stråk förbättras, flaskhalsar undanröjas och trafiksäkerheten öka. Att utveckla den flerkärniga ortsstrukturen är viktigt för att stärka den regionala balansen. Den långsiktiga bostadsförsörjningen är en stor utmaning liksom att bryta det segregerade boendet. Vad krävs för att anta utmaningen? För att kunna möta utmaningen om att utveckla tillgängligheten i regionen behöver vi satsa på att: Skapa bättre förbindelser för att kunna pendla mellan bostad, arbete och studier i hela regionen. Utveckla kollektivtrafiken och investera i spår. Bygga ut it-infrastrukturen i hela regionen. Utveckla hållbara strukturer för alla trafikslag i Öresundsregionen, Sydsverige och Södra Östersjöregionen. Utveckla ett regionalt perspektiv på samhällsplaneringen.

24 UTMANING: Öresundsintegrationen

25 U t m a n i n g a r n a 2 3 Integrationen i Öresundsregionen måste öka Integrationen i Öresundsregionen måste öka. Skånes potential kan stärkas ännu mer om integrationen över Öresund fortsätter och fördjupas. Målet är bland annat en gemensam bostads-, arbets- och utbildningsmarknad men också ökad samverkan inom till exempel hälso- och sjukvården. För att nå dit måste alla väsentliga gränshinder i Öresundsregionen undanröjas. Bland annat krävs bättre samordning av prognos- och planeringsverksamhet samt ett ökat främjande av vardagsintegrationen. Vad krävs för att anta utmaningen? För att möta utmaningen om att öka integrationen i Öresundsregionen behöver vi satsa på att: Röja kvarstående gränshinder för att underlätta vardagsintegrationen. Skapa en dynamisk gränsregion som attraherar människor, verksamheter, investeringar, arbetskraft och turister. Fördjupa samarbetet inom forskning och arbetsmarknadsfrågor i Öresundsregionen. Bygga ut infrastrukturen i hela Öresundsregionen.

26 2 4 M å l e n Regionalt utvecklingsprogram för Skåne ( ) För att nå visionen och de övergripande målsättningarna och att hantera utmaningarna krävs konkreta insatser. Nedan listas de mål, angivna utan prioritetsordning, som bedöms vara de viktigaste. Efter varje mål finns en sidohänvisning till den statistik som följer upp målet: Skåne är tillväxtmotor med en årlig tillväxt av bruttoregionprodukten (BRP) som överstiger genomsnittet för Sverige Samtliga regiondelar i Skåne har fler inflyttare än utflyttare i alla åldrar Andelen av de förvärvsarbetande som har högst 45 minuters restid till arbetet med kollektivtrafik ökar i alla Skånes kommuner Exportandelen från skånska företag ökar mer än genomsnittet för Sverige Skåne har ett näringsliv med påtagligt högre kunskapsinnehåll än genomsnittet i Sverige Skåne har ett mer diversifierat näringsliv för att möta förändringar i konjunkturen Skillnaden i sysselsättningsgraden mellan Skåne och riket utjämnas till 2012 och Skåne ligger lägst en procentenhet över riksgenomsnittet år Resurserna till Skånes forskningsmiljöer ökar mer än genomsnittet för Sverige Tilliten mellan invånarna i Skåne ökar Andelen skånska elever som blir behöriga till gymnasie- och högskoleutbildning ökar för att minst nå upp till riksgenomsnittet till år Genom särskilda insatser för de grupper som har sämst hälsoläge minskar skillnaden i ohälsa mellan och inom de skånska kommunerna Skåne är en av Europas mest öppna och dynamiska kulturregioner... 84

27 M å l e n 2 5 En väsentlig del av tillkommande bebyggelse för bostäder, arbetsplatser och service sker i goda kollektivtrafiklägen... Bostadsproduktionen ökar, minst lägenheter per år, i Skåne med en allsidig sammansättning vad gäller hustyper och upplåtelseformer Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ökar Arbetet med att introducera lätt spårtrafik i Skåne kommer under perioden att bli föremål för gemensamma insatser från stat, region och berörda kommuner Den marina miljön runt Skåne har en hållbar utveckling Järnvägens och sjöfartens andelar av godstransporterna ökar Utbyggnad av hela E22 till motorväg genom hela Skåne påbörjas senast Kapaciteten i järnvägsnätet ökar, särskilt viktiga avsnitt är Västkustbanan samt Södra stambanan mellan Malmö och Lund... Beslut om byggandet av en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör tas före Energianvändningen effektiviseras Mängden koldioxidutsläpp föranledd av fossila bränslen minskar i enlighet med de nationella klimatmålen Tillförseln av näringsämnen till hav och vattendrag minskar... 89

28 2 6 R u b r i k

29 hur har det gått i skåne? R u b r i k 2 7

30 2 8 B e f o l k n i n g flyttningar till och från skåne efter flyttarnas ålder 2008 Källa: SCB Inrikes inflyttade Utrikes inflyttade Inrikes utflyttade Utrikes utflyttade år 3 år 6 år 9 år 12 år 15 år 18 år 21 år 24 år 27 år 30 år 33 år 36 år 39 år 42 år 45 år 48 år 51 år 54 år 57 år 60 år 63 år 66 år 69 år 72 år 75 år 78 år 81 år 84 år 87 år 90 år 93 år 96 år 99 år Inflyttning till Skåne Skånes inflyttning är större än utflyttningen och ligger bakom en stor del av Skånes befolkningsökning. År 2008 flyttade närmare personer till Skåne och personer flyttade från Skåne. Drygt hälften av de inflyttade, personer, flyttade från andra län till Skåne. Många av de inrikes inflyttarna kommer från Stockholm och Västra Götaland och åldersstrukturen för de inrikes inflyttarna är till stor del koncentrerad i åldern år. Under de senaste tre åren har flyttströmmen från utlandet till Skåne varit stor och 2008 invandrade personer till Skåne. De flesta av utrikes inflyttade var födda i Irak, Danmark, Sverige och Polen. Åldersstrukturen för de utrikes inflyttade är mer spridd än för de inrikes inflyttade men är allra störst för personer i åldern år.

31 B e f o l k n i n g 2 9 flyttningar till och från regiondelar i skåne Källa: SCB Flyttnetto* Nordvästra Nordöstra Sydvästra Sydöstra Hela Skåne * Flyttnetto = Inflyttade minus antal utflyttade flyttningar till och från regiondelar i Skåne 2008 Källa: SCB Flyttnetto 0 19 år år år år år år 75 w år Totalt Nordvästra Nordöstra Sydvästra Sydöstra Hela Skåne Det är sydvästra Skåne som har det största flyttnettot (inflyttade utflyttade) och i synnerhet de senaste tre åren har både det inrikes och utrikes flyttnettot varit högt. Nordvästra Skåne har det näst högsta flyttnettot och under de senaste åren har det inrikes flyttnettot minskat, medan det utrikes flyttnettot har ökat. Sydvästra och nordvästra Skåne har ett positivt flyttnetto i alla åldersklasser med undantag av den äldsta klassen 75 år och äldre. Nordöstra Skåne har varierat över tid och det utrikes flyttnettot har varit på en högre nivå de senaste tre åren samtidigt som det inrikes flyttnettot varit negativt de senaste tre åren. Sydöstra Skåne har det lägsta flyttnettot men både det inrikes och utrikes flyttnettot är positivt. Nordöstra och sydöstra Skånes flyttnetto är negativt för åldersklassen år men har i övriga åldersklasser fler inflyttare än utflyttare.

32 3 0 B e f o l k n i n g Befolkningsutveckling Skåne hade invånare vid årsskiftet 2008/2009. Under de senaste tre åren har den årliga ökningen varit runt personer. Ökningen är avsevärt högre än tidigare år, då Skåne ökade i genomsnitt med personer åren Invandringen till Skåne har under de tre senaste åren varit kraftig. I flyttningsutbytet med andra länder 2008 vann Skåne personer, jämfört med knappt personer i flyttningsutbytet med andra svenska län. Bakgrunden till de senaste tre årens befolkningsökning beror bland annat på den tillfälliga asyl lagen (gällde mellan november 2005 och mars 2006), flyktingmottagning och anhöriginvandring från Irak, inflyttning från nya EU-länder och en markant ökning av invandringen från Danmark. Inflyttningen från Danmark mattades dock av under 2008.

33 B e f o l k n i n g 3 1 Folkökningens komponenter Källa: SCB Utrikesflyttningar Inrikes flyttningar Naturlig folkökning

34 3 2 B e f o l k n i n g År 2008 ökade folkmängden i 30 av Skånes 33 kommuner. Kommunerna Staffanstorp, Lomma, Åstorp och Malmö ökade mest i förhållande till sin folkmängd. Malmö kommuns stora ökning i förhållande till sin folkmängd följer inte de senaste årens trend då det var de kringliggande kommunerna som procentuellt ökade mest och inte de stora kommunerna. I antal personer räknat är det dock fortfarande Malmö, Lund och Helsingborg som ökar mest. Folkmängden minskade i Östra Göinge, Båstad och Skurup. Minskningen i Båstad beror på att andelen äldre är hög och att det därmed avlider fler personer än det föds barn. Minskningen i Östra Göinge beror där emot främst på en relativt stor utflyttning till andra kommuner. Minskningen i Skurup var marginell med fyra personer. Sammanlagt minskade dessa tre kommuner med 209 personer. Det var bara två kommuner som hade fler utflyttare än inflyttare år De senaste åren har nästan alla skånska kommuner haft fler inflyttare än utflyttare, men historiskt sett är det ganska ovanligt att så många skånska kommuner har ett positivt flyttnetto.

35 B e f o l k n i n g 3 3 Befolkningsutveckling Genomsnittlig befolkningsutveckling i procent under 2-årsperioder. Källa: SCB Procentuell förändring >2,1 1,4 2,1 0,7 1,4 0 0,7 <0 Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling

36 3 4 B e f o l k n i n g BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SKÅNES KOMMUNER Källa: SCB Genomsnittlig årlig befolkningsförändring Folkmängd Kommun % % % Antal Bjuv ,38 1,14 0, Båstad ,33 0,33 0,27 39 Helsingborg ,68 0,92 1, Höganäs ,06 1,10 0, Klippan ,42 0,64 0,50 82 Landskrona ,60 0,99 1, Svalöv ,22 0,68 0,31 41 Åstorp ,30 1,60 2, Ängelholm ,58 0,55 0, Örkelljunga ,33 0,33 0,16 15 Summa nordvästra Skåne ,36 0,86 0, Bromölla ,36 0,26 0,16 19 Hässleholm ,30 0,51 0, Hörby ,32 0,90 1, Kristianstad ,31 0,61 0, Osby ,99 0,02 0,20 25 Perstorp ,75 0,41 0,61 42 Östra Göinge ,88 0,37 1, Summa nordöstra Skåne ,12 0,46 0,

37 B e f o l k n i n g 3 5 Genomsnittlig årlig befolkningsförändring Folkmängd % % % Antal Burlöv ,03 0,81 1, Eslöv ,34 1,21 1, Höör ,56 1,04 0, Kävlinge ,00 1,95 1, Lomma ,54 1,97 2, Lund ,56 0,96 1, Malmö ,10 1,13 2, Staffanstorp ,90 1,07 2, Svedala ,36 1,08 1, Trelleborg ,38 1,14 1, Vellinge ,90 0,93 0, Summa sydvästra Skåne ,84 1,14 1, Simrishamn ,44 0,10 0,26 50 Sjöbo ,65 1,14 0,43 78 Skurup ,37 1,18 0,03 4 Tomelilla ,11 0,52 0,34 44 Ystad ,42 0,99 0, Summa sydöstra Skåne ,19 0,75 0, SKÅNE TOTALT ,51 0,93 1,

38 3 6 B e f o l k n i n g Etnisk mångfald Av Skånes cirka invånare är nästan eller 17 procent födda utomlands. Personer födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands uppgår till personer eller 4,8 procent av befolkningen. De största grupperna är från södra Europa, Norden och Mellanöstern. Totalt är 192 länder representerade bland de utrikesfödda skåningarna. Ungefär 30 procent av de utrikesfödda har bott i Sverige i över 20 år och 30 procent har bott i Sverige kortare än fem år. Skåne har en fördelaktig åldersstruktur som i stor utsträckning beror på att de utrikesfödda skåningarna har en helt annan åldersstruktur än de skåningar som är födda i Sverige. Bland de utrikesfödda är drygt 63 procent i åldrarna jämfört med 43 procent för de svenskfödda. Denna struktur ger Skåne väsentligt bättre förutsättningar att klara tillväxt och försörjningsbalans (andelen förvärvsarbetande i förhållande till totalbefolkningen). Sju av tio utrikesfödda i Skåne bor i de fem kommunerna Malmö, Helsingborg, Lund, Landskrona och Krstianstad, som tillsammans hyser knappt 53 procent av den totala folkmängden i länet.

39 B e f o l k n i n g 3 7 Åldersfördelningen 2008 bland personer i skåne som är födda utrikes respektive i Sverige Procent av den totala befolkningen i grupperna. Källa: SCB 2,5 Födda i Sverige Utrikesfödda 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100 år

40 3 8 B e f o l k n i n g Andel av invånarna år som är intresserade av politik 2008 (%). Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningen i Skåne 2008 samt SOM-undersökningen i VG-regionen 2008 Politik i Skåne 2004 Skåne 2006 Skåne 2008 V Götaland 2008 Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Allmänhet Regionen Kommunen Andel av invånarna år som anser sig ha möjlighet att påverka politiska beslut (%). Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningen i Skåne 2008 samt SOM-undersökningen i VG-regionen 2008 Beslut i Skåne 2004 Skåne 2006 Skåne 2008 V Götaland 2008 Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne EU Sverige Regionen* Kommunen* Stadsdelen* * Avser beslut i den region, kommun och stadsdel som man är bosatt i. Medborgarinflytande År 2008 säger sig drygt hälften av Skånes befolkning i åldern år vara intresserade av politik i allmänhet, vilket är en minskning från Intresset är störst för de kommunala frågorna, men personer som bor i Skåne är något mer intresserade även av frågor som rör den regionala nivån jämfört med personer i exempelvis Västra Götaland. Det största intresset för politik finns i norra Skåne och minst intresserad är man i sydväst. Det är inte många som anser sig ha möjlighet att påverka politiska beslut, men de som har en uppfattning anser att den kommunala politiken är lättast att påverka och politiken inom EU svårast. I Skåne finns en stark regional identitet som påtagligt stärkts sedan Region Skåne bildades och medborgarna trivs med att bo i Skåne.

41 B e f o l k n i n g 3 9 Andel män och kvinnor som avstått att gå ut på kvällen pga rädsla för våld (%). I skilda regiontyper och olika delar av Skåne. Källa: SCBs undersökningar om levnadsförhållanden Kvinnor Män Riket Storstadslän Ej storstadslän Stockolms län Västra Götaland Skåne län Södra Skåne NV Skåne NO Skåne Trygghet och förtroende Det är ganska få som faktiskt råkar ut för våld eller på annat sätt ofredas, men relativt många upplever ändå en så stark oro för att bli ofredade att de avstår från olika typer av aktiviteter. Var femte skåning uppger i SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden att de någon gång under senaste året avstått från att ge sig ut på kvällen av oro för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Andelen som känner sådan oro har legat kvar på ungefär samma nivå de senaste tio åren. Skåne ligger klart över genomsnittet för Sverige, men också över de andra storstadslänen. Utanför storstadsområdena är otryggheten lägre, men det finns en tydligt ökande tendens och skillnaderna mellan regiontyperna minskar. Det finns stora skillnader mellan män

42 4 0 B e f o l k n i n g Andel i olika grupper som avstått att gå ut på kvällen pga rädsla för våld (%). I olika delar av Skåne. Källa: SCBs undersökningar om levnadsförhållanden Skåne NV Skåne NO Skåne Södra Skåne år år år år Utrikes födda Inrikes födda och kvinnor. Var tredje kvinna i Skåne är så orolig för att bli överfallen eller ofredad att hon avstått från att gå ut på kvällen. Motsvarande för männen är färre än en på tio. Det är också mycket tydligt att äldre personer är mer oroliga än yngre. Det är inte möjligt att jämföra Skånes regiondelar eftersom SCB:s undersökning om levnadsförhållanden är urvalsundersökningar och antalet svar från nordöstra Skåne är för få. Undersökningen visar att personer födda i utlandet upplever större otrygghet än genomsnittsbefolkningen.

43 B e f o l k n i n g 41 Förtroende för olika yrkesgrupper, politiker och institutioner, (balansmått*) 2008 Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningen i Skåne 2008 samt SOM-undersökningen i VG-regionen 2008 Balansmått Skåne 2004 Balansmått Skåne 2006 Balansmått Skåne 2008 Balansmått VGL** 2008 Sjukvårdens personal Tandvårdens personal Bibliotekspersonal Personal inom barnomsorgen Lärare i grundskola Personal inom äldreomsorgen Poliser Kollektivtrafikens personal Socialarbetare Länsstyrelsens tjänstemän Kommunens politiker Kommunens tjänstemän Försäkringskassans personal Journalister EU-parlamentariker Rikspolitiker Region Skånes / VG-regionens tjänstemän Region Skånes / VG-regionens politiker Arbetsförmedlingens personal * Balansmåttet visar andelen med stort förtroende minus andelen med litet förtroende. ** Västa Götalandsregionen Med två års intervaller görs en undersökning bland skåningar där man mäter allmänhetens förtroende för olika samhällsfunktioner. Ett gott förtroende bidrar till en regions attraktionskraft. Medborgarna har liksom i tidigare undersökningar störst förtroende för personal inom vården. För personal som arbetar med behovsprövad verksamhet är förtroendet lägre. Förtroendet för politiker och tjänstemän på olika nivåer är genomgående låg. Generellt är förtroendet högre i Västra Götaland än i Skåne.

44 4 2 B e f o l k n i n g Sociala nätverk Det sociala nätverket har stor betydelse för vår psykiska och fysiska hälsa. Det sociala nätverket hjälper oss även att skaffa jobb, bostad och så vidare. SCB gör årligen intervjuundersökningar, de så kallade levnadsnivåundersökningarna. I dessa undersökningar besvarar ett urval av Sveriges befolkning frågor om bland annat sitt sociala kontaktnät, som hur ofta man har kontakt med sina släktingar, vänner, grannar och arbetskamrater. Svaren ger en bild av befolkningens sociala nätverk, men de ger ingen uppfattning om djupet eller betydelsen av dessa kontakter. Drygt hälften av skåningarna brukar träffa och umgås med anhöriga, vänner, grannar och arbetskamrater varje vecka och andelen har minskat över tiden. Skillnaden mellan kvinnor och mäns umgänge är liten, men däremot finns det stora skillnader mellan olika åldrar. Yngre personers umgänge är betydligt mindre än för personer som är äldre än 45 år, och utlandsfödda har påtagligt mindre kontakter än genomsnittsbefolkningen. Jämför man hur ofta folk umgås med släkt, vänner, grannar och arbetskamrater, umgås befolkningen i Stockholms län lite mindre i sina sociala nätverk än i Västra Götaland och Skåne och riket som helhet.

45 B e f o l k n i n g 4 3 Sociala kontakter i olika områdestyper (%). Andel personer i Skåne som varje vecka brukar umgås med nära anhöriga, vänner, grannar eller arbetskamrater Källa: SCBs undersökningar om levnadsförhållanden Riket Storstadslänen Ej storstadslän Stockholms län Västra Götaland Skåne län Södra Skåne NV Skåne NO Skåne Sociala kontakter fördelade efter ålder, kön och födelseland (%). Andel personer i Skåne som varje vecka brukar umgås med nära anhöriga, vänner, grannar eller arbetskamrater Källa: SCBs undersökningar om levnadsförhållanden Kvinnor Män år år år år Utrikes födda Inrikes födda

46 4 4 U t b i l d n i n g Utbildningsnivå Utbildningsnivån i Skåne är hög. Skåne ligger på fjärde plats i landet avseende andelen högskoleutbildade i befolkningen. Stockholm, men även Uppsala och Västerbottens län, som i förhållande till sin folkmängd är viktiga universitetsregioner, ligger högre. Det finns betydande skillnader inom Skåne med avseende på utbildningsnivå. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är större än andelen män i alla åldersgrupper. Kvinnor i åldersgruppen år som har en högskoleutbildning ligger till exempel på 44 procent, medan motsvarande andel för män ligger på 37 procent. Utbildningsnivån i Skånes befolkning höjs, dels genom att yngre generellt har längre utbildning än äldre, men framför allt ökar andelen som skaffar sig högskoleutbildning. Under några år minskade antalet deltagare i högre utbildning, men i samband med den vikande arbetsmarknaden sedan mitten av 2008 har antalet sökande till högskolan ökat kraftigt igen, vilket sannolikt innebär att utbildningsnivån kommer att fortsätta att stiga. Mellan 2000 och 2008 ökade andelen skåningar i åldern år med högskoleutbildning från 36 till 48 procent.

47 U t b i l d n i n g 4 5 Utbildning i Skåne 2008 (%). Efter kön och ålder. Källa: SCB Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor år år år år

48 4 6 U t b i l d n i n g andel som inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning påbörjat högskoleutbildning 2008 (%). Källa: SCB Uppsala län Stockholms län Övergång till högskola Västmanlands län Kalmar län Blekinge län Skåne län Kronobergs län Östergötlands län Västra Götalands län Dalarnas län Västernorrlands län Västerbottens län Norrbottens län Jönköpings län Hallands län Örebro län Gävleborgs län Värmlands län Södermanlands län Jämtlands län Gotlands län Riket På lång sikt har antalet nyinskrivna vid universitet och högskolor ökat men de senaste åren har andelen gymnasieelever som går vidare till högre utbildning inom tre år stagnerat. Mellan läsåren 2006/07 och 2007/2008 minskade övergångsfrekvensen i Skåne med nästan 2 procentenheter till 42 procent. Motsvarande andel för riket var 41 procent. Det är en svag minskning jämfört med föregående läsår. Det finns stora regionala skillnader i landet. Uppsala län har den högsta övergångsfrekvensen, 48 procent, medan Gotland med 28 procent placerar sig sist bland landets 21 län. I den rangordnade listan ligger Skåne på sjätte plats, en förbättring från föregående års elfte plats. Andelen män som söker till högskolan ökar. I riket ligger övergångsfrekvensen bland kvinnor fortfarande betydligt högre än för män. Senaste året har dock sökandetalen till högskolan ökat kraftigt, vilket innebär att de senaste årens neråtgående trend har brutits. Lund och Lomma har de tre senaste åren haft högst andel av avslutad högskoleutbildning i åldrarna år. Malmö står för den största ökningen mellan åren 2000 och 2008.

49 U t b i l d n i n g 47 ANDEL AV BEFOLKNINGEN ÅR MED AVSLUTAD HÖGSKOLEUTBILDNING 2000 och 2008 (%). Källa: SCB

50 4 8 U t b i l d n i n g Skolbetyg vårterminen åk 9, faktiskt meritvärde*, 2008 Källa: Skolverket, SALSA Faktiskt värde (209 är rikssnitt) *Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Godkänd motsvarar värde 10, Väl godkänd värde 15 och Mycket väl godkänd värde 20. Maximalt kan eleven få 320 poäng i meritvärde. I analysen ingår endast elever som fått betyg i ett eller flera ämnen. Skolklimat Ett gott skolklimat är viktigt för barnens möjligheter till utveckling och utbildning. Frågor som rör barnens trygghet och skolornas kvalitet har betydelse för hur barnfamiljer väljer och värderar sin boendemiljö. Det finns inget självklart sätt att mäta kvalitet inom skolans värld. Ett sätt kan vara att se till elevernas prestationer. De högsta betygen återfinner man i Lomma, Lund och Vellinge. Eleverna i Lomma och Lund kommer på tredje respektive femte plats i Sverige, och Vellinge ligger på 12:e plats. 24 av Skånes 33 kommuner ligger dock under rikssnittet, som är ett meritvärde på 209 poäng. För 10 år sedan låg 18 kommuner under rikssnittet. Hur bra eleverna presterar kan till viss del förklaras av elevsammansättningen i kommunen. För att ge en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat, än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygs-

51 U t b i l d n i n g 4 9 Skolverkets modellberäknade meritvärden** åk Meritvärdet efter att hänsyn tagits till elevernas bakgrund. Källa: Skolverket, SALSA Modellerat värde (209 är rikssnitt) **Modellberäknade betygsvärden där de faktiska meritvärdena justerats med hänsyn till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. resultat som skolorna uppnår, har Skolverket utvecklat en modell där det faktiska meritvärdet justeras utifrån elevernas sammansättning och bakgrund. I denna statistiska modell tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen mellan pojkar och flickor i kommunens skolor. Som ett exempel kan nämnas att Svedala har ett meritvärde på 198, men tar man hänsyn till elevernas sammansättning och bakgrund, motsvarar detta enligt modellen ett meritvärde på 209. Eleverna i Svedala gör bättre ifrån sig med hänsyn till elevernas förutsättningar. Ser man till betyget i förhållande till elevsammansättningen i Skåne hamnar 24 av Skånes 33 kommuner under riksgenomsnittet gällde detta 20 av Skånes kommuner.

52 5 0 A r b e t s m a r k n a d Sysselsatta* 2009 (%). Andel av befolkningen år (kvartal 2). Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningen AKU Stockholm Jönköping Halland Gotland Sysselsättning Kronoberg Södermanland Jämtland Hela riket Västra Götaland Uppsala Kalmar Västmanland Skåne Västerbotten Dalarna Östergötland Norrbotten Blekinge Västernorrland Gävleborg Värmland Örebro Det mål för sysselsättningen som regeringen satte upp 1999 om att 80 procent av befolkningen i åldern år ska vara sysselsatta* uppnåddes för Sverige som helhet under 2007 och 2008, och nåddes heller aldrig för Skåne. Den kraftiga nedgången i ekonomin som skett sedan hösten 2008 innebär att andelen sysselsatta minskat såväl i riket och Skåne som i alla Skånes regiondelar. I Skåne är det i nordöstra Skåne som andelen sysselsatta i befolkningen var högst under andra halvåret I södra Skåne är lägst andel av befolkningen sysselsatta, vilket beror både på den högre arbetslösheten och på att många står utanför arbetsmarknaden. Tredje kvartalet 2008 vände arbetsmarknaden kraftigt nedåt. Andra halvåret 2009 var andelen sysselsatta i Skåne 79 procent, vilket var 2 procentenheter lägre än årsgenomsnittet för Skåne har i stort sett samma branschstruktur som riket med undantag av att andelen sysselsatta inom forskning och utveckling, utbildning, handel, hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet samt inom jordbruket är något högre. *Sysselsättning är antal sysselsatta på den vanliga arbetsmarknaden, det vill säga exklusive personer som är sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program.

53 A r b e t s m a r k n a d 5 1 Sysselsatta* (%). Andel av befolkningen år som har reguljär sysselsättning. Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningen AKU * Södra Skåne Nordöstra Skåne Nordvästra Skåne Skåne Riket *Kvartal 2 Andel förvärvsarbetande 2007 (%). Andel förvärvsarbetande år med arbetsplats i respektive län. Fördelade på bransch. Källa: SCB, RAMS Skåne Stockholms Västra Göta- Riket Näringsgren län län lands län Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 2,0 0,4 1,4 1,7 Tillverkningsindustri, utvinning av mineral 15,4 9,0 19,3 16,5 Energi- och vattenförsörjning, avfallshantering 0,9 0,7 0,8 1,0 Byggindustri 6,9 5,8 6,2 6,5 Handel; transport, magasinering; kommunikation 19,9 21,2 19,3 18,4 Personliga och kulturella tjänster 6,8 9,6 6,8 7,4 Kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster 13,7 23,7 13,7 14,6 Civila myndigheter, försvar; internationella organisationer 4,7 6,3 5,0 5,6 Forskning och utveckling; utbildning 11,9 10,1 10,3 10,9 Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer 16,7 12,3 16,1 16,2 Näringsgren okänd 1,2 0,9 1,2 1,2 Totalt procent 100,0 100,0 100,0 100,0

54 5 2 A r b e t s m a r k n a d Arbetslöshet Antalet personer år som var öppet arbetslösa eller sysselsatta inom arbetsmarknadspolitiska konjunkturåtgärder uppgick under andra kvartalet år 2009 till personer enligt Arbetsförmedlingens statistik. Jämfört med motsvarande kvartal föregående år var ökningen 62 procent. Detta innebär ett kraftigt trendbrott mot de senaste årens kraftigt sjunkande arbetslöshet. Hittills har den ökande arbetslösheten främst drabbat den privata sektorn, vilket innebär att arbetslösheten har växt kraftigare bland män än bland kvinnor. Andra kvartalet 2009 var 6,9 procent av männen öppet arbetslösa eller i konjunkturåtgärder och 5,2 procent av kvinnorna. Det har skett ett tydligt geografiskt skifte av arbetslösheten inom Skåne. Under hela 1990-talet var arbetslösheten relativt låg i östra Skåne, men under 2000-talet har det skett en kraftig utjämning av arbetslösheten i länet. Skåne har något högre andel arbetslösa än riket, men skillnaden har minskat under senare år.

55 A r b e t s m a r k n a d 5 3 Öppet arbetslösa eller i konjunkturåtgärder i Skåne (%). Källa: AMS/SCB/Region Skåne Öppet arbetslösa ELLER i konjunkturåtgärder I SKÅNE 2:a kvartalet 2009 (%). Källa: AMS/SCB/Region Skåne

56 5 4 N ä r i n g s l i v antal nystartade företag Per invånare i ålder år. Källa: ITPS Stockholm Västra Götaland Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Södra Skåne Nyföretagande Nyföretagandet i Skåne ligger relativt högt hade Skåne, med 10,2 nya företag per invånare, den fjärde högsta nyföretagarfrekvensen i landet. Endast i Stockholm, Gotland och Jämtlands län var nyföretagandet högre. Flertalet av alla nya företag startas inom tjänstesektorn, främst inom företagstjänster, följt av personliga tjänster och varuhandel och restaurang. Det finns en skev könsfördelning vad gäller ny-

57 N ä r i n g s l i v 5 5 Nystartade företag efter näringsgren 2008 (%). Källa: Tillväxtanalys/ITPS Jord- och skogsbruk Tillverkning Byggverkoch dylikt samhet Varuhandel, Rest. rörelse Transport och kommun. Företags- Fastighetstjänster tjänster Personliga tjänster Skåne län Stockholms län Västra Götalands län Riket Nystartade företag 2008 procentuellt fördelade på ledningens könstillhörighet (%). Källa: Tillväxtanalys/ITPS Endast män Endast kvinnor Gemensam ledning Samtliga Skåne län Stockholms län Västra Götalands län Riket företagandet i hela landet. I Skåne har 59 procent av de nya företagen endast män i ledningen. 35 procent har endast kvinnor i ledningen och 6 procent en gemensam ledning. Det finns avsevärda skillnader mellan olika kommuner i Skåne vad avser nyföretagarfrekvensen. Under 2008 var nyföretagandet högst i Vellinge, Båstad och Höör i förhållande till antalet invånare år, medan nyförtagandet var lägst i Bromölla, Osby och Burlöv.

58 5 6 N ä r i n g s l i v SKÅNSK EXPORT FÖRDELAD PÅ NÄRINGSGRENAR 2007 Källa: SCB (Saknade värden i tabellen beror på SCBs sekretessbestämmelser) Näringsgren Miljarder kr Andel (%) Jordbruk, jakt och fiske 0,7 0,71 Utvinning av mineraler, livsmedelsindustri och konfektion 4,6 4,70 Trä, papper, stål och kemisk industri 53,7 54,84 Tillverkning av datorer, elektriska maskiner, teleprodukter, tekniska och medicinska instrument och motorfordon 11,1 11,33 Energiförsörjning och byggindustri.... Handel, hotell och restaurang 20,3 20,73 Kommunikation, transport, försäkring, finansiella tjänster 0,7 0,71 Fastigheter, uthyrningsverksamhet, FoU, företagstjänster samt offentlig förvaltning och försvar 6,3 6,43 Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg.... Personliga och kulturella tjänster.... Övrigt samt uppgifter som ej kan fördelas pga sekretess 0,5 0,51 Totalt 97,93 100,00 Export Sveriges export uppgick år 2007 till miljarder kronor. Skånes export var samma år 98 miljarder kronor, eller 8,7 procent av rikets totala export. Skånes andel av Sveriges samlade export har ökat marginellt under 2007 men den statistiska osäkerheten är för stor för att kunna säkerställa ökningen. Skånes exportmönster är relativt stabilt. Danmark, Tyskland, Norge, Finland, Storbritannien och USA har under lång tid varit Skånes största exportmarknader, även om rangordningen mellan länderna skiftar något mellan åren. Danmark brukar ligga något högre som exportland för Skåne än för riket som helhet. Tillverkningsindustri, såsom maskinindustri, pappersindustri, läkemedelsindustri och annan kemisk industri samt ståloch metallindustri står för merparten av Skånes export. År 2007 svarade dessa branscher för närmare 54 miljarder kronor (55 procent av regionens totala export). Förklaringen till att handel svarar för en relativt stor del av exporten beror på att en del av de övriga branschernas export registreras på denna bransch.