ÄRENDEN 1. Val av justerande ledamot och ersättare (Förslag: Bo Unosson med Birgitta Bergman som ersättare, justeringsdatum: torsdag 29 oktober).

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-10-16 Tid: Tisdag 2015-10-27 kl. 17.00 Plats: Österlånggatan 72 Sammanträdet är öppet för allmänheten. ARBETSLIVSNÄMNDEN Lars-Åke Johansson Dag Forsström Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande: Rödgröna måndagen den 19 oktober kl. 16.00 Alliansen måndagen den 26 oktober kl. 17.15 Sverigedemokraterna tisdagen den 27 oktober kl. 16.00 ÄRENDEN 1. Val av justerande ledamot och ersättare (Förslag: Bo Unosson med Birgitta Bergman som ersättare, justeringsdatum: torsdag 29 oktober). 2. Information Substral, Linda Rudenwall Studieförbundet Vuxenskolan 3. Information Jobb Borås, Eva Möller 4. Information DUA-överenskommelse, Hans Johansson 5. Information från förvaltningschefen 6. Information kontaktpolitiker 7. Program för ett integrerat samhälle Bilaga 8. Budgetuppföljning efter september 2015 Bilaga

2 9. Delegationsordning för Arbetslivsnämnden Bilaga 10. Remiss - Parkeringsnorm för Borås Stad Bilaga 11. Ny fördelningsmodell av statlig schablonersättning till nyanlända 12. ANMÄLNINGSÄRENDEN a) Protokoll Boråsregionens etableringsråd 2015-09-15 b) Arbetslivsförvaltningen protokoll FSG av 2015-09-08 c) Avslutad rekrytering Arbetslivsförvaltningen 2015-10-16 13. DELEGATIONSÄRENDEN a) Socialutskott Försörjningsenhetens Protokoll av 2015-09-22 24-26 14. ÖVRIGA FRÅGOR

Arbetslivsnämnden Dzenan Ganic 033-35 58 28 Sida 1(1) 2015-10-16 Dnr 2015/ALN0111 Arbetslivsnämnden Program för ett integrerat samhälle Arbetslivsnämnden har uppdraget och ansvaret för att följa upp hur samtliga nämnder och bolag arbetar med Program för ett integrerat samhälle. Fokus under 2015 är på fyra av programmets sju programområden: arbete, utbildning, boende samt delaktighet. Ett antal frågor skickas ut till samtliga nämnder och styrelser. Frågorna berör på vilket sätt man har arbetat eller har för avsikt att arbeta med de fyra programområdena; arbete, utbildning, boende samt delaktighet. Förslag till beslut Arbetslivsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att översända frågorna till samtliga nämnder och bolag och sammanställa resultatet. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef Hans Johansson Verksamhetschef Bilaga

Bilaga Borås Stad vill motverka främlingsfientlighet och förbättra integrationen. Arbetet med dessa frågor utgår från programmet för ett integrerat samhälle, som fastställdes i kommunfullmäktige 2015-01-15 och gäller fram till 2018. Programmet för ett integrerat samhälle pekar ut den politiska viljeinriktningen och hur Borås Stad förväntas agera och gäller för alla nämnder och styrelser. Arbetslivsnämnden har uppdraget och ansvaret för att följa upp hur samtliga nämnder/förvaltningar och styrelser/bolag arbetar med dessa programområden utifrån sina respektive ansvarsområden. Fokus under 2015 är på fyra av programmets sju programområden: arbete, utbildning, boende samt delaktighet. Ett antal frågor skickas ut till samtliga nämnder och styrelser under första veckan i november 2015 och svaren skickas sedan till Arbetslivsnämnden senast 2016-01-31. Frågorna berör på vilket sätt man har arbetat eller har för avsikt att arbeta med de fyra programområdena; arbete, utbildning, boende samt delaktighet. De fyra programområdena finns inom olika ansvarsområden. Vilken nämnd och/eller styrelse som berörs framkommer under varje programområde. Målgruppen för programmet är boråsare som är födda utomlands, och boråsare födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. Detta är ca 27 procent av kommunens invånare.

Arbete I programmet för ett integrerat samhälle står det att Arbete är en nyckel till integration. Borås Stad prioriterar åtgärder som leder till egen försörjning, genom anställning eller eget företagande. Vi ska samverka med andra myndigheter och näringslivet för att alla nyanlända ska få praktisera på arbetsplatser så snart det är möjligt. Det står även att Borås Stad ska vara ett föredöme i att anställa personal av annan etnisk bakgrund. Kunskap hos personalen om andra kulturer ökar möjligheten att ge fler invånare likvärdig service. Flerspråkighet och interkulturell kunskap ska vara en merit vid rekrytering. Fråga 1 Gäller för: Samtliga nämnder och styrelser På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att fler nyanlända så snart det är möjligt ska komma ut på praktik inom er nämnd/styrelse? Fråga 2 Gäller för: Samtliga nämnder och styrelser På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att öka antalet anställda av annan etnisk bakgrund inom er nämnd/styrelse?

Boende I programmet för ett integrerat samhälle står det att Borås Stad ska motverka diskriminering och segregation på bostadsmarknaden. Fråga 1 Gäller för: Kommunala bostadsbolag På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att motverka segregationen på bostadsmarknaden idag? I programmet för ett integrerat samhället står det att Borås Stad ska stötta nätverk som erbjuder aktiviteter för boende och bidrar till socialt hållbar stadsutveckling. Fråga 2 Gäller för: Kommunala bostadsbolag På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att bidra till en socialt hållbar stadsutveckling för de boende? I programmet för ett integrerat samhälle står det att planering av bostadsområden ska skapa naturliga mötesplatser för de boende. Fråga 3 Gäller för: Samhällsbyggnadsnämnden På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att skapa ännu fler naturliga mötesplatser för de boende?

Utbildning I programmet för ett integrerat samhälle står det att varje kommunal skola ska verka för en särprägel som lockar elever från hela kommunen att välja den skolan. Därigenom får skolorna naturligt en kulturell mångfald. Fråga 1 Gäller för: Stadsdelsnämnderna samt utbildningsnämnden På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att verka för en särprägel som lockar elever från hela kommunen att välja den skolan? I programmet för ett integrerat samhälle står det att Elever med annat modersmål ska erbjudas undervisning i detta. Fråga 2 Gäller för: Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att erbjuda elever med annat modersmål möjlighet till modersmålsundervisning? I programmet för ett integrerat samhället står det att Modersmålslärarnas kompetens ska användas även i skolans arbete med interkulturella frågor. Fråga 3 Gäller för: Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att ta tillvara på modersmålslärarnas kompetens och använda den kompetensen i skolans arbete med interkulturella frågor?

Delaktighet I programmet för ett integrerat samhälle står det att Borås Stad verkar för att stärka förmågan och möjligheten till demokratisk delaktighet samt socialt och kulturellt deltagarna. Alla medborgare i Borås ska känna sig behövda och ta del i samhällsutvecklingen och En förutsättning för att kunna ta del i samhällsutvecklingen är kunskap om hur samhället i vid bemärkelse fungerar. Fråga 1 Gäller för: Samtliga nämnder och styrelser På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att öka kunskapen bland samtliga medborgare oavsett bakgrund, om hur samhället i vid bemärkelse fungerar? I programmet för ett integrerat samhälle står det att Föreningslivet fostrar i demokrati och dess spelregler, vilket ger möjligheter att vara delaktig i samhällsutvecklingen. Föreningar är också mötesplatser där personer med olika bakgrund knyter kontakter. Bland åtgärder för mera delaktighet för våra medborgare ingår naturligt de förutsättningar vi ger våra föreningar. Fråga 2 Gäller för: Fritids- och folkhälsonämnden På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att utveckla möjligheten för målgruppen i programmet för ett integrerat samhälle att inkluderas i föreningarnas mötesplatser? I programmet för ett integrerat samhälle står det att Fritidsgårdarnas arbete för hållbarhet, delaktighet och jämställdhet är en förutsättning för att verksamheten ska inkludera alla ungdomar. Fråga 3 Gäller för: Stadsdelsnämnderna På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att möjliggöra för fritidsgårdarnas arbete för hållbarhet, delaktighet och jämställdhet?

Arbetslivsnämnden Per-Olof Jinnegård 033-35 38 85 Sida 1(1) 2015-10-16 Dnr 2015/ALN0029 Arbetslivsnämnden Budgetuppföljning efter september 2015 Arbetslivsnämnden upprättar budgetuppföljning med helårsprognos efter varje månad och redovisar denna för nämnden. Förslag till beslut Arbetslivsnämnden godkänner budgetuppföljningen januari-september 2015 med helårsprognos. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef Per-Olof Jinnegård Chef för ekonomifunktionen Bilaga: Månadsuppföljning september 2015 Arbetslivsnämnden

Månadsuppföljning September 2015 Arbetslivsnämnden

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nämndens verksamhet 1... 3 2.1 Resultat... 3 2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys... 5 3 Verksamhetsmått... 12 3.1 Funktionshinderverksamhet... 12 3.2 Socialpsykiatri... 12 3.3 Individ- och familjeomsorg... 12 3.4 Arbetsmarknadsinsatser... 12 Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 2015 2(12)

1 Inledning Arbetslivsnämndens huvuduppgift är att fullgöra kommunens arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser. Nämnden ansvarar för att bidra till att motverka arbetslösheten i kommunen genom att verksamheten svarar mot arbetsmarknaden och den enskildes behov. Insatser som leder till att individen kan försörja sig själv skall prioriteras. Nämnden samverkar med externa utförare inom sitt verksamhetsområde. Nämnden ansvarar för försörjningsstödet och för att nå syftet med att den enskilde ska nå egen försörjning arbetar nämnden med utredande, aktiverande och arbetsförberedande åtgärder. Arbetslivsnämnden ansvarar för kommunens insatser och åtgärder vid flyktingmottagning och invandring, samt integration i samhället och på arbetsmarknaden. Inom integrationsområdet ligger också invandrarservice och insatser för nationella minoriteter och finsk förvaltningsområde. Nämnden har utföraransvar för daglig verksamhet LSS och socialpsykiatri. Sociala omsorgsnämnden är beställare av insatserna. Nämnden ansvarar för Borås Stads del i Sjuhärads samordningsförbund, där övriga parter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. Samordningsförbundet beslutar om mål och inriktning för den finansiella samordningen och stödjer samverkan mellan parterna. Arbetslivsnämnden administrerar och finansierar alla Borås Stads feriearbeten. Till nämndens uppgifter hör också ansvaret för personliga ombud samt representera Borås Stads när det gäller tolkförmedlingen Väst. 2 Nämndens verksamhet 1 2.1 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Sålda platser Statsbidra g Avgifter och övriga intäkter Summa intäkter Utfall 2014-09 Budget 2015 Budget 2015-09 Utfall 2015-09 Prognos 2015 Avvikelse 43 190 58 923 38 464 39 287 62 148 3 225 64 320 85 122 57 499 72 882 91 547 6 425 19 167 22 917 17 187 16 214 23 267 350 126 677 166 962 113 150 128 383 176 962 10 000 Personal -177 560-224 666-169 943-181 410-242 821-18 155 Lokaler -14 113-18 985-14 239-14 510-18 985 0 Försörjnin gsstöd -65 593-77 000-59 550-59 381-76 000 1 000 Övrigt -44 735-59 656-43 420-47 733-59 656 0 Kapitalko 0 0 0 0 0 0 Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 2015 3(12)

Tkr stnader Summa kostnade r Buffert (endast i budget) Nettokos tnad Kommun bidrag Resultat efter kommun bidrag Godkänt ianspråkt aget ackumul erat resultat Resultat jfr med tillgängli ga medel Ackumul erat resultat Utfall 2014-09 Budget 2015 Budget 2015-09 Utfall 2015-09 Prognos 2015 Avvikelse -302 001-380 307-287 152-303 034-397 462-17 155 0-2 155-1 616 0 0 2 155-175 324-215 500-175 618-174 651-220 500-5 000 171 355 215 500 175 618 175 618 215 500 0-3 969 0 0 967-5 000-5 000 0 0 0 0 0 0-3 969 0 0 967-5 000-5 000 0 0 0 0 0 0 Resultatanalys Arbetslivsnämnden beräknar göra ett underskott med - 5 000 tkr, varav daglig verksamhet LSS - 5 155 tkr, arbetsmarknadsinsatser - 3 250 tkr, feriearbeten - 750 tkr, försörjningsstöd + 2 000 tkr, samt buffert + 2 155 tkr. Intäkterna beräknas gå plus med 10 000 tkr, varav fler sålda platser inom Boråsregionens etableringscenter + 3 000 tkr, feriearbeten sålda platser till andra kommuner sommarlovsentreprenörer + 225 tkr, statsbidrag från Arbetsförmedlingen + 5 425 tkr, statsbidrag försörjningsstöd + 1 000 tkr samt Pul-handläggare + 350 tkr. Sålda platser består av sålda platser till andra kommuner när det gäller Boråsregionens etableringscenter och till Sociala omsorgsförvaltningen när det gäller Daglig verksamhet LSS och socialpsykiatri. Statsbidragen består av bidrag från migrationsverket för Boråsregionens etableringscenter och bidrag från Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsanställningar. De största posterna inom avgifter och övriga intäkter är, intäkter för övergångsbostäder, intäkter från Samordningsförbundet, matavgifter inom LSS och försäljning inom LSS, socialpsykiatrin och Återbruk. Kostnaderna beräknas gå back med 15 000 tkr. Personalkostnaderna minus med 18 155, varav daglig verksamhet LSS - 5 155 tkr, arbetsmarknadsinsatser - 8 675 tkr, Boråsregionens etableringscenter - 3 000 tkr, feriearbeten - 975 samt Pul-handläggare - 350 tkr, försörjningsstöd + 1 000 samt buffert + 2 155 tkr. Lokaler beräknas gå plus minus noll, detsamma gäller övrigt. De större posterna inom övrigt är, kostnader för övergångsbostäder, livsmedelsinköp, köp av platser av Boråsregionens Etableringscenter, köp av verksamhet från Studieförbundet Vuxenskolan samt köp av SFI-platser från Utbildningsnämnden. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 2015 4(12)

Utveckling av försörjningsstödet, tkr 2 015 Utfall tkr 2 014 Utfall tkr 2 013 Utfall tkr Jan-Juni 37 979 Jan-juni 41 353 Jan-juni 46 594 Juli 6 445 Juli 7 681 Juli 8 188 Augusti 4 833 Augusti 6 741 Augusti 7 266 September 6 920 September 6 917 September 7 865 S:A Jan-Sept 56 177 S:A Jan-Sept 62 692 S:A Jan-Sept 69 342 Prog.Bokslut 75 000 Bokslut 82 240 Bokslut 92 354 2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Administr ation, nämnd IFO ekonomis kt bistånd exkl. försörjnin gsstöd Försörjnin gsstöd Daglig verksamh et LSS Daglig verksamh et psykiatri Integratio n Arbetsma rknadsins atser Feriearbet en Utfall 2014-09 Budget2015 Budget 2015-09 Utfall 2015-09 Prognos 2015 Avvikelse -8 007-14 057-10 543-9 586-14 057 0-41 376-57 120-43 154-43 533-57 120 0-62 692-77 000-57 750-56 177-75 000 2 000-7 759 0-5 729-8 217-5 155-5 155-149 0 0 80 0 0 1 300-2 840-2 130-1 617-2 840 0-42 883-45 073-39 841-41 416-48 323-3 250-11 235-13 180-11 730-11 881-13 930-750 Övrigt -2 523-4 065-3 125-2 304-4 065 0 Buffert 0-2 155-1 616 0 0 2 155 Summa -175 324-215 490-175 618-174 651-220 490-5 000 Arbetslivsnämnden beräknar att göra ett underskott med - 5 000 tkr, varav daglig verksamhet LSS - 5 155 tkr, arbetsmarknadsinsatser - 3 250 tkr, feriearbeten - 750 tkr, försörjningsstöd + 2 000 tkr, samt buffert + 2 155 tkr. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 2015 5(12)

Administration Administrationen som består av nämndverksamhet, förvaltningsledning, ekonomifunktion och personalfunktion. Administrationen tillsammans med verksamheten prioriterar förbättring och kvalitetsarbete med hjälp av metoder och verktyg som Borås Stad har valt att arbeta med, Lean och Sixsigma. Administrationen beräknas göra ett nollresultat. Tjänsten som PUL-ansvarig för Borås Stad är överflyttad till Arbetslivsnämnden 2015-05-01. IFO (Individ och familjeomsorg) Försörjningsstödet är samhällets yttersta försäkringssystem och tillämpas när alla andra resurser har undersökt och uttömts. Genom att hantera försörjningsstödet på ett aktivt och effektivt sätt är det möjligt att omvandla ett passivt försörjningsstöd till aktiva lönemedel. Arbetet sker i nära samverkan med med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Försörjningsstödet ska vara så lågt som möjligt och så få hushåll som möjligt ska vara beroende av långvarigt försörjningsstöd. Rätt till ekonomiskt bistånd, prövas individuellt. Det skall finnas kompetent personal, med sådan utbildning att detta kan bedömas på ett rättssäkert sätt enligt gällande lagstiftning och regelverk. Alla rutiner ska vara skriftliga för att skapa rättsäkerhet, vilket också underlättar för personalen på försörjningsenheten. Nettokostnaden för försörjningsstödet är t.o.m. september 2015, 56 177 tkr. Budgeten för samma period är 57 750 tkr, nettokostnaden är lägre jämfört med budget med 1 573 tkr. Jämfört med 2014 är resultatet bättre med, 6 515 tkr och jämfört med år 2013 är resultatet bättre med 13 165 tkr. Nettokostnaden för försörjningsstödet beräknas till 75 000 tkr, verksamheten beräknas göra ett plusresultat med 2 000 tkr. Förutsättningar för försörjningsenheten är att det finns tillräckligt med socialsekreterare, en del av personalen är ung och oerfaren och personalomsättningen är emellanåt hög. I Borås Stad är de en normal arbetslöshet, en låg utbildningsnivå och många nyanlända. Grundinställningen för både personal och klienter är tydlighet och att målet ska vara egen försörjning. Klienten ska veta vad som förväntas av honom/henne och känna en trygghet vid besök hos försörjningsenheten som i normal fallet är en gång i månaden. Ansökan av ekonomiskt bistånd ska vara skriftlig och rättssäker och det ska finnas möjligheter för klienten att förstå sin egen ekonomi och möjlighet att ta kontroll över sin egen situation. Inom försörjningsstödet ska det finnas tydlig dokumentation för att både socialsekreteraren och klienten ska veta aktuell planering samt uppföljning. Tydlig dokumentation underlättar alltid vid handläggarbyten. Framgångarna inom försörjningsenheten består också av de små detaljerna som gör skillnaden, små saker får stora saker att hända. Inom försörjningsstödet läggs det ner mycket arbete på att ha ett så lågt försörjningsstöd som möjligt. Redan vid ansökan av försörjningsstöd försöker socialsekreteraren att hitta andra alternativ av försörjning än försörjningsstöd. Det finns olika metoder för att ha ett så lågt försörjningsstöd som möjligt. En metod är att det arbetas med rutiner som bland annat innebär tydliga och standardiserade arbetsprocesser som bidrar till en tydlighet i socialsekreterarens ansvar, graden av krav och kontroll är höga och strukturerade. Det innebär att ledningen har insyn i hur arbetet bedrivs, begränsningarna i handlingsfriheten ökar rättsäkerheten för klienter och handläggare. En annan metod är att ansvara för hela processen när det gäller försörjningsstödet. I jämförelse med andra kommuner i Borås Stads storlek har försörjningsstödet inte valt att dela upp arbetsmomenten motivation och ekonomisk handledning. Socialsekreteraren ansvarar för hela processen och får en helhetskunskap och en relation till klienten, vilket bidrar till att det finns möjligheter att följa upp klientens ekonomi och förhindra felutbetalningar. Arbetslivsnämnden har även två FUT-utredare som arbetar med felaktiga utbetalningar, de avlastar också socialsekreterarna i syfte att inte hamna i dubbla roller. Det är FUT-utredarna som återkräver bistånd och verksamheten har framför allt en förebyggande effekt. Växla bidrag mot lön är en annan metod som går ut på att hålla nere kostnaden för försörjningsstöd. Metoden bygger på att personer som befinner sig i ett passivt bidragsberoende får en möjlighet till ett lönearbete i syfte att nå egen försörjning. Vinsten för individerna är att få en egen lön, prova på ett Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 2015 6(12)

arbete, komma in i ett socialt sammanhang och få nyttig erfarenhet på väg ut mot egen försörjning. Till och med augusti har personalkostnaden varit 10 413 880 kr, arbetsmarknadsstödet har varit 7 152 945 kr, personalkostnaden minus arbetsmarknadsstödet har då varit 3 260 935 kr. Under samma period har minskningen av utbetalning av försörjningsstöd varit 3 315 401 kr, på helår beräknas att försörjningsstödet minskas med 4 500 tkr. Antalet personer som växlat bidrag mot lön i augusti har varit 64 st varav 34 män och 30 kvinnor. Antal hushåll med försörjningsstöd var 2015-09-30, 1017 hushåll jämfört med 2014-09-30, 1092 hushåll och 2013-09-30, 1160 hushåll. Antal hushåll som får försörjningsstöd i mer än tio månader under kalenderåret var 2015-09-30, 579 hushåll jämfört med 2015-08-31, 606 hushåll och 2015-07-31, 607 hushåll. Andel barn och unga som inte lever i hushåll med försörjningsstöd % var 2015-09-30, 96,80 % jämfört med 2015-08-31, 96,80 % och 2015-07-31, 96,80 %. Övrigt IFO administration beräknas klara sin budget. Arbetslivsnämnden ska ställa krav på utbildning, arbete eller annan planerad verksamhet för personer som erhåller försörjningsstöd, så kallad motprestation. Det som kan göras enligt lagstiftningen görs idag. Daglig verksamhet LSS I juni 2010 infördes lov, lagen om valfrihet inom daglig verksamhet LSS. De deltagare som finns i Borås Stad kan välja mellan att göra sin dagliga verksamhet inom Borås Stad eller välja ett externt alternativ. Inom Arbetslivsnämndens daglig verksamhet LSS som under 2012 gjorde ett underskott med 3 445 tkr, för år 2013 ett underskott med 4 141 tkr, för år 2014 ett underskott med 4 388 tkr. För år 2015 finns det ett budgeterat underskott med 4 640 tkr. Resultatet för år 2014 beräknas till minus 5 155 tkr. Skillnaden mellan 5 155 tkr och 4 640 tkr som är 515 tkr, beror på vikariekostnader vid sjukfrånvaro inom LSS, då det betalas ut dubbla löner. Verksamheten har också utökade kostnader i samband med branden på Hultaåsen. Arbetslivsnämnden har utföraransvar för funktionshindrade inom målgruppen LSS daglig verksamhet. Verksamheten erbjuder arbetsliknande sysselsättning för funktionsnedsatta personer inom LSS. Arbetslivsnämnden har både egna arbetsplatser och arbetsplatser som är integrerade på olika företag och föreningar. Arbetsplatser i egen regi är bland annat caféverksamhet, bageri, skog och trädgårdsarbete samt legoarbete. För de deltagare som står längst ifrån arbetsmarknaden erbjuds aktivitet/upplevelse av dagen. Denna verksamhet bedriva i egna lokaler, aktiviteterna är bland annat gymnastik, musik, promenader och skapande verksamhet. Verksamheten försöker att få fler LSS deltagare till den ordinarie arbetsmarknaden. Antal personer med daglig verksamhet LSS var 2015-09-30, 304, jämfört med 2014-09-30, 320. Daglig verksamhet socialpsykiatri Arbetslivsnämnden har utföraransvar för daglig verksamhet inom socialpsykiatrins målgrupper. Verksamheten finns ute på olika företag och inom Borås Stad. Arbetslivsnämndens är caféverksamhet, butik, legoarbete och öppen verksamhet i form av aktivitetshus. Det finns ca 200 deltagare i verksamheten. Verksamheten beräknas klara sin budget. Integration Som övergripande ansvarig för kommunens integrationsarbete ska nämnden fungera som ett kunskapscenter som sprider information kring integrations och mångfaldsfrågor. Integrationsarbete bedrivs utifrån programmet för ett integrerat samhälle. Huvudmålgruppen för integrationsarbetet är Boråsare som är födda utomlands och Boråsare som är födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. Integrationsarbetet bedrivs mot tre målgrupper. invånare i Borås Stad, anställda och politiker i Borås Stad. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 2015 7(12)

Boråsregionens etableringscenter som startade 2013-01-01 där Borås Stad tillsammans med 5 andra kommuner, Bollebygd, Mark, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda bedriver etableringen för de nyanlända. Verksamheten beräknas klara sin budget. De olika kommunerna betalar för sina respektive invånare. Verksamheten består av administration, samhällsinformation samt köp av tolkservice. Det budgeterade antalet flyktinghandläggare är 9 st som administrerar verksamheten, i dagsläget är det 14 st flyktinghandläggare som administrerar verksamheten, antalet flyktinghandläggare är fler beroende på att det är fler nyanlända flyktingar i kommunerna som ingår i Boråsregionens etableringscenter jämför med budget. Länsstyrelsen i Västra Götaland har beviljat Boråsregionens etableringscenter 300 000 kr för insatsen interkommunal samverkan om ett mer spritt mottagande av nyanlända. Boråsregionens etableringscenter ska arbeta för ett jämnare geografiskt mottagande mellan de sex medlemskommunerna, samt undersöka och ge förslag på åtgärder om orsakerna till att nyanlända flyttar ut från mottagande kommuner. Verksamheten beräknas klara sin budget. För perioden januariseptember 2015 ligger Boråsregionens etableringscenter med ett överskott på 946 tkr. Ett kommunbidrag på 400 tkr har Arbetslivsnämnden fått för samhällsorientering för alla nyanlända. Övriga delar under integration där kommunbidraget används är invandrarservice. Under integration ingår också finskt förvaltningsområde som finansieras med statliga medel. Alla verksamheter inom integration beräknas göra ett nollresultat. Många nyanlända saknar utbildning för svensk arbetsmarknad. Arbetslivsnämnden och Utbildningsnämnden samverkar om vägar till utbildning och arbete för denna grupp. Arbetslivsnämnden har fått ett bidrag för verksamheten flyktingguider/fadderfamilj från Länsstyrelsen med 765 000 kr. Under år 2015 finns det en person som arbetar med verksamheten. Satsningar under integrationsområdet för år 2015 Romsk inkludering, fortsatt stöd för Romani kulturförening, utställning VI är romer hösten 2015. Samråd Nationella minoriteter, föra in minoritetsfrågan i mångfaldsinformationen. Integrationsråd, 4 st under 2015. Dialogmöten, inbjuda samtliga invandrarföreningar samt ideella (idéburna) organisationer. Invandrarservice, uppföljning av medborgarkontorens service, stöd för utveckling. Mångfaldsinformation, arbete mot rasism och främlingsfientlighet, inriktning mot målgrupperna årskurs 6 på grundskolan till årskurs 3 på gymnasiet samt mångfaldsinformation för nämnder, förvaltningar och kommunala bolag. Integrationsdag 2015-11-03, med fokus på barnperspektivet och andra aktuella frågor. Vinnova, vara en samverkande part som driver hållbarhetsfrågorna med fokus på sociala frågor i Vinnova gruppen. Under perioden januari-september har Arbetslivsnämnden överfört 680 000 kr till Stadsdel Norr, CFL, för mottagna flyktingar i åldern 1-5 år, som kommit under perioden januari-september år 2015 sammanlagt 68 st. Under perioden januari-september har Arbetslivsnämnden överfört 2 260 000 kr till Stadsdel Norr, CFL, för mottagna flyktingar i åldern 6-15 år, som kommit under perioden januari-september år 2015 och 2014 sammanlagt 226 st. Arbetslivsnämnden har överfört 5 500 tkr + 3 750 tkr sammanlagt 9 250 tkr av den statliga etableringsersättningen till Stadsdel Norr, CFL. Under perioden januari-september har Arbetslivsnämnden överfört 251 566 tkr till Utbildningsförvaltningen för nyanlända som går i gymnasieskolan. Arbetslivsnämnden har överfört 500 tkr av den statliga etableringsersättningen till Utbildningsförvaltningen för de nyanlända som går i gymnasiet. Under perioden januari-september har Arbetslivsnämnden överfört 9 282 000 tkr till Utbildningsförvaltningen för nyanlända som går i SFI-Utbildning (Svenska för invandrare). Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 2015 8(12)

Antalet mottagna flyktingar var 2015-09-30, 628 st jämfört med 2014-09-30, 349 st. Utav de 628 mottagna flyktingarna kommer 52 % från Syrien, 16 % från Somalia, 8 % från Eritrea, 8% från Afghanistan, 3 % från Iran, 1 % från Irak, 1 % från Yemen, 1 % från Ukraina, 1 % från Pakistan, 1 % från Libanon samt 8 % statslösa. Åldersmässigt är det 42 % i åldern 20-39 år, 22 % 7-15 år, 14 % 40-59 år, 10 % 2-5 år, 7 % 16-19 år, 2 % 6 år, 2 % 60 -, 1 % 0-1 år. Utbildningsmässigt för vuxna som är över 21 år 328 personer, utav de 328 personerna är det 33 % som gått i skola över 12 år, 28 % som gått i skola 10-12 år, 19 % som gått i skola mellan 7-9 år, 9 % som gått i skola 4-6 år, 5 % som gått i skola 1-3 år samt 6 % som ej är läs och skriv kunniga. Jobb Borås Arbetslivsnämnden ansvarar för Borås Stads arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser. Nämndens arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser är organiserade under Jobb Borås. Med en väg in, skapas förutsättningar för att förenkla och förtydliga ingången till de olika arbetsmarknadspolitiska verksamheterna. Ansvaret består av utveckling, samordning, genomförande och uppföljning, för kommuninvånare som av försörjningsskäl är i behov av sådana insatser. Verksamheten ska svara mot arbetsmarknaden och den enskildes behov, samt prioritera insatser som leder till att individen kan försörja sig själv. De grupper Arbetslivsnämnden arbetar med är funktionsnedsatta, långtidsarbetslösa, nyanlända och ungdomar. Samverkan sker internt, men också med externa aktörer framförallt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan finns också och fortsätter under 2015. Arbetslivsnämndens arbetsmarknadsinsatser är organiserade under Jobb Borås. Utgångspunkten för Jobb Borås är en samlad ingång till Borås Stads arbetsmarknadsinsatser, fokus på att åstadkomma resultat genom samlade och aktiva åtgärder istället för passiva bidrag och strukturera resurserna kring deltagaren så de blir så effektiva som möjligt. Verksamheten är uppdelad i två delar, Jobb Borås vuxna 30-64 år och Jobb Borås unga 16-29 år. Ca 1 370 deltagare finns inom Jobb Borås. En individuell kartläggning tillsammans med alla deltagare, kartläggningen ska leda till en personlig genomförandeplan. Jobb Borås ska erbjuda ett varierat utbud av arbetsförberedande verksamheter. Exempelvis på arbetsförberedande verksamheter är arbetsprövning, arbetsträning, utbildning, olika former av arbetsmarknadsanställningar. Verksamheten ska kunna möta deltagarnas olika behov och förutsättningar. Verksamheten består av: Administrera och handlägga alla Borås Stads arbetsmarknadsanställningar. Antal personer i arbetsmarknadsinsatser var 2015-09-30, 337 personer jämfört med 2014-09-30, 414 personer. Administrera och handlägga arbetsmarknadsanställningar inom Växla bidrag mot lön Varav växla bidrag mot lön var 2015-09-30, 64 personer jämfört med 2014-09-30, 83 personer. Administrera och handlägga alla arbetsmarknadsanställningar inom urbant utvecklingsarbete och satsning på kortutbildade för en social hållbar stad. Att ge människor möjlighet att leva på lön istället för bidrag, är Arbetslivsnämndens grundläggande uppdrag. Genom att även satsa på att utbilda personerna gör nämnden personerna långsiktigt attraktiva och anställningsbara på den ordinarie arbetsmarknaden. Genom det urbana arbetet på Hässleholmen och Norrby under år 2014 har många positiva effekter uppnåtts. Arbetslivsnämnden vill fortsätta med de positiva effekterna även inom det urbana utvecklingsarbetet och satsningen på de kortutbildade. I Samverkan med andra aktörer utveckla en välfungerande modell där alla Boråsare ska ha möjlighet att delta i kompetenshöjande insatser som ger grundskolekompetens. Vid behov kan dessa individer parallellt med kompetenshöjande insatser delta i arbetsförberedande insatser för att optimera och på snabbast sätt stödja målgruppens väg mot egenförsörjning. 27 personer har Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 2015 9(12)

haft en anställning inom det urbana utvecklingsarbetet under augusti månad. Administrera och handlägga unga med funktionsnedsättning som har en svår arbetsmarknad att möta, höga krav ställs på arbetsprestation och flexibilitet i näringslivet, något som är svårt att möta upp om det finns en funktionsnedsättning. Inom Borås Stad har Arbetslivsnämnden ett särskilt ansvar att stödja denna grupp. För år 2015 finns en budget på 1 826 tkr, under augusti månad har det varit 10 personer från denna grupp som har haft en anställning. Ansvara för de projektmedel som samordningsförbundet bidrar med till Jobb Borås unga. Ungdomslöner KRUT där Arbetslivsnämnden har satsat 500 tkr budget för år 2015, har det varit under augusti har det varit 3 ungdomar. Lokalt kunskapslyft, där under augusti månad har varit 11 st anställningar. Arbetslivsnämnden arbetar ihop med Utbildningsnämnden i det lokala kunskapslyftet. Handläggarna inom Jobb Borås gör en individuell kartläggning tillsammans med sina deltagare. Kartläggningen ska leda fram till en personlig genomförandeplan för deltagaren. För alla unga i åldern 16-29 år ska alltid möjligheten att ta del av det lokala kunskapslyftet undersökas. Krami - vägen till arbete. Krami är ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Borås Stad. Krami i Borås Stad är nystartad och erbjuder stöd för personer som på grund av sin kriminella eller sociala bakgrund har svårt att komma ut i arbete eller utbildning. Krami är ett vägledningsprogram som hjälper till att finna, få och behålla ett arbete eller utbildning. Inom Jobb Borås ingår också verksamheten FAS 3. Ersättningen från Arbetsförmedlingen för FAS 3 ska användas för sysselsättning och arbete för de personer som ingår i FAS 3. En översyn av alla nämndens arbetsmarknadsanställningar kommer att göras under 2015. Verksamheten Jobb Borås beräknas göra ett underskott med 3 250 tkr. Främsta anledningen fler arbetsmarknadsanställningar jämfört med budget. Feriearbeten Arbetslivsnämnden administrerar och finansierar alla Borås Stads feriearbeten. Alla ungdomar som gått ut årskurs 9 och gymnasiets årskurser 1 och 2 erbjuds feriearbete. Nämnden arbetar ihop med kommunens förvaltningar, kommunala bolag, idrottsföreningar och övriga föreningar i arbetet med att placera ut och hitta lämpliga arbeten för feriearbetarna, de som vill kan bli sommarlovsentreprenörer. Ungdomarna får då en möjlighet att tjäna egna pengar och ta ett steg in i vuxenlivet. För Borås Stad innebär det en möjlighet att marknadsföra sig som en attraktiv arbetsgivare, med tanke på framtida personalbehov. Verksamheten ansvarar också för att följa upp de platser som erbjudits att de håller en god kvalitet. Detta görs via enkäter som feriearbetarna får besvara. Under feriearbeten finns en budget för 1 445 feriearbeten. 1 809 personer har sökt feriearbete för år 2015 jämfört med år 2014 då det var 1 818 personer. För år 2015 har 1 499 erbjudits en plats som feriearbetare. Verksamheten beräknas göra ett minusresultat med 750 tkr beroende på högre avgifter för sociala avgifter. I arbetat med feriearbetare ska nämnden öppna för näringslivet och föreningslivet att annonsera på Borås Stads hemsida. Arbetslivsnämnden har skickat ut brev till alla företagsföreningar och de 50 största företagen i Borås Stad att de har möjlighet att annonsera sina sommarjobb på Borås Stads hemsida och även få en kontaktperson. Alternativa arbetsmarknaden Den alternativa arbetsmarknaden avser skapade platser och anpassade uppgifter för personer med funktionsnedsättningar, som har en begränsad arbetsförmåga men är inte beviljade insatser inom LSS eller socialpsykiatrin. Det finns inget självändamål i att ha en alternativ arbetsmarknad, utan att verksamheten i sig syftar till att utveckla arbetsförmåga, färdigheter och motivation att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden. Arbetslivsnämndens egen verksamhet Återbruk syftar till att vara ett steg i att pröva och bygga upp Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 2015 10(12)

arbetsförmåga, samt rusta individen att gå vidare till den ordinarie arbetsmarknaden, ca 110 personer har olika former av arbetsmarknadsanställningar och praktikplatser på Återbruk. De olika verksamheter son finns på Återbruk är: Fixartjänst Fastighetsservice, som hjälper olika förvaltningar med diverse olika saker inom fastighetsförvaltning, samt sköter den egna fastigheten Åter i bruk, secondhandbutik Transporttjänst, interna och externa transporter Snickeri Restaurang Biltvätt för i första hand Borås Stads leasingbilar Cykelverkstad, renoverar och säljer begagnade cyklar Däckverkstad, tar emot däck från återvinningscentralerna Data och elektronikgrupp, lagar, återanvänder och källsorterar datorer och elektronik Återvinning returen, samarbete med Borås Energi och Miljö, demontering, städning vid återvinningscentraler och källsorteringshjälp. Mobile info center, Mobile info centers huvuduppgift är att informera om avfallshantering vid återvinningscentraler och på platser där det bor mycket folk, främst i AB Bostäders stora områden på Norrby och Hässleholmen, informationen kan omfatta många olika språk. Städorganisation som städar bland annat kvarteren Vulcanus 15 och Vulcanus 16. Inom Återbruk finns även en materialbank som kan utnyttjas av förskolor, skolor mm. Zäntrumprojektet som togs över 2012-01-01 från LO-facken i Borås och Bollebygd, verksamhetens målgrupp är 16-30 år med psykisk ohälsa. Deltagarna befinner sig långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden och behöver mycket stöd och lång tid för att bli redo för den ordinarie arbetsmarknaden. Zäntrumprojektet är inriktat mot textilverksamhet, med verksamheter såsom sömnad, broderi, stickning och virkning. Arbetslivsnämnden ger också bidrag till den alternativa arbetsmarknaden, där verksamheten inte bedrivs av nämnden. Samverkan med studieförbundet Vuxenskolan fortsätter under 2015. Bidraget till Studieförbundet Vuxenskolan består av medel för språkstöd. Arbetslivsnämnden ger också till Stiftelsen Vitryssland. Verksamheterna under den alternativa arbetsmarknaden beräknas gå plus minus noll. Övrigt Övrigt som består av personliga ombud, bidrag till Samordningsförbundet, bidrag till Dagfolkhögskolan på Hässleholmen och bidrag till Föreningen Guldkanten. Verksamheten beräknas göra ett nollresultat. Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 2015 11(12)

3 Verksamhetsmått 3.1 Funktionshinderverksamhet 3.1.1 LSS-verksamhet Verksamhetsmått Utfall Sep 2014 Budget 2015 Utfall Sep 2015 Antal personer med daglig verksamhet LSS 320 315 304 3.2 Socialpsykiatri Verksamhetsmått Utfall Sep 2014 Budget 2015 Utfall Sep 2015 Antal personer med daglig verksamhet Psykiatri 200 200 200 3.3 Individ- och familjeomsorg 3.3.1 Ekonomiskt bistånd Verksamhetsmått Utfall Sep 2014 Budget 2015 Utfall Sep 2015 Antal hushåll med försörjningsstöd 1 092 1 100 1 017 3.3.2 Flyktingmottagning Verksamhetsmått Utfall Sep 2014 Budget 2015 Utfall Sep 2015 Mottagna flyktingar 349 520 628 3.4 Arbetsmarknadsinsatser Verksamhetsmått Utfall Sep 2014 Budget 2015 Utfall Sep 2015 Antal personer i arbetsmarknadsinsatse r Antal växla bidrag mot lön 331 325 273 83 75 64 Arbetslivsnämnden, Månadsuppföljning September 2015 12(12)

Arbetslivsförvaltningen Lennart Gustavsson 033-35 33 98 2015-10-16 2014/ALN0140 Arbetslivsnämnden Sida 1(1) Delegationsordning för Arbetslivsnämnden Justeringar har gjorts i Arbetslivsnämndens delegationsordning för individ och familjeomsorgen. Se bilaga. Förslag till beslut Arbetslivsnämnden fastställer delegationsordning enligt upprättat förslag från och med 2015-11-01 och ersätter tidigare beslut. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Dag Forsström Förvaltningschef Lennart Gustavsson Verksamhetschef Bilagor: Arbetslivsnämnden Delegationsordning Individ och familjeomsorgen

Arbetslivsnämnden Delegationsordning Individ och familjeomsorgen - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Fastställt av: Arbetslivsnämnden Datum: 2015-10-27 Gäller from: 2015-11-01 Reviderad den: 2015-10-27 För revidering ansvarar: Arbetslivsnämnden Dokumentet gäller för: Arbetslivsförvaltningen

Förkortningar: Brottsbalken (BrB) Förvaltningslagen (FL) Föräldrabalken (FB) Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) Lagen om stöd och service (LSS) Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Skadeståndslag (SkL) Socialförsäkringsbalken (SFB) Socialtjänstförordningen (SoF) Socialtjänstlagen (SoL) Ärvdabalk (ÄB) Beslutsnivåer: Socialassistent Socialsekreterare Socialsekreterare på sociala jouren 1:e socialsekreterare Enhetschef Stf Förvaltningschef Förvaltningschef Ordförande (Vice ordförande, 2:e vice ordförande) Utskott 2

Innehållsförteckning Övergripande anvisningar... 4 1. Ärendehandläggning försörjningsenheten... 5 Ekonomiskt bistånd... 5 2. Ekonomiskt bistånd, specifikt ändamål... 5 Tandvård... 6 Skulder... 6 Begravningskostnader... 6 2.a )Rådrum... 7 2.b) Fritidspeng... 7 2.c) Återkrav, eftergifter... 7 2.d) Ersättningar för uppehälle för vuxna... 7 3. Insatser enligt SoL... 7 4. Lagen om mottagande av asylsökande... 9 5. Överflyttning till och mottagande av ärenden från annan kommun... 10 6. Överklaganden, yttranden m.m.... 10 7. Lämna ut handling... 11 8. Anmälningar, yttranden och underrättelser till andra myndigheter och verksamheter... 11 8.a) Socialförsäkringsbalken... 11 9. Anmälningar m.m. till polismyndighet... 11 10. Utlänningslagen... 12 11. Dödsboanmälan... 12 12. Smittskyddslagen... 12 13. Tillsynsärenden... 12 14. Lex Sarah och skadestånd... 13 3

Övergripande anvisningar Bistånd ska prövas enligt 4 kap 1 SoL i första hand. Delegation för socialassistent och socialsekreterare enligt beslut av nämnden gäller efter att vederbörande erhållit delegation av enhetschef bekräftad genom namnunderskrift av båda parter. I avvaktan på egen delegation fattar mentor, 1:e socialsekreterare eller enhetschef beslut. Delegation för socialassistent och socialsekreterare gäller under förutsättning att det inom ramen för vederbörandes tjänst ingår i arbetsuppgifterna. Delegationen för socialsekreterare på sociala jouren gäller under icke kontorstid. Observera att erhållen delegation för beslut i vissa typer av ärenden bortfaller enligt 6 kap 34 p 3 kommunallagen när ett ärende som rör myndighetsövning mot enskilda är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Beslut ska utformas i enlighet med rutiner och riktlinjer som finns på Försörjningsenheten/Relationsvåldsenheten. 4

Ärende Lagrum Lägsta beslutsnivå Anvisningar 1. Ärendehandläggning försörjningsenheten Inleda utredning 11 kap 1 SoL Socialassistent Avvisa ansökan Socialsekreterare Avskriva ärende Socialsekreterare Ekonomiskt bistånd Bifalla/avslå ansökan om försörjningsstöd enligt 4 kap 3 SoL Bifalla/avslå ansökan om ekonomiskt bistånd på högre nivå än riksnormen 4 kap 1 SoL 4 kap 2 SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 2 SoL Socialsekreterare Socialsekreterare på sociala jouren 1:e socialsekreterare Bifalla/avslå ansökan om ekonomiskt bistånd på lägre nivå än riksnormen Bifalla ansökan om ekonomiskt bistånd, livsföring i övrigt 4 kap 1 SoL 4 kap 2 SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 2 SoL Socialsekreterare 1:e socialsekreterare Under förutsättning att delegationsrätten inte regleras i stycke 2 i delegationen. Avslag rörande ekonomiskt bistånd där 4 kap 1 SoL 1:e socialsekreterare bifallsbeslut är delegerat till utskott Avslag rörande ekonomiskt bistånd där 4 kap 1 SoL Socialsekreterare bifallsbeslut är delegerat till 1:e socialsekreterare Ärende Lagrum Lägsta beslutsnivå Anvisningar 2. Ekonomiskt bistånd, specifikt ändamål Bifalla/avslå ansökan om ekonomiskt bistånd till: Läkemedel Sjukvård Sjukresor Sjukhusvård Umgängeskostnader/resor Barnomsorgsavgift 4 kap 1 SoL Socialsekreterare 5

Hemutrustning upp till 3000 kr Glasögon Kosttillägg Id-kort Spädbarnsutrustning Tandvård Bifalla/avslå ansökan om ekonomiskt bistånd till: Akut tandvård Årlig undersökning avseende tandvård Bifalla/avslå ansökan om ekonomiskt bistånd till nödvändig tandvård: Upp till 25 % av prisbasbeloppet Upp till 50 % av prisbasbeloppet Över 50 % av prisbasbeloppet Skulder Bifalla/avslå ansökan om ekonomiskt bistånd till hyresskulder: Upp till tre månader Upp till fem månader Över fem månader Bifalla/avslå ansökan om ekonomiskt bistånd till skuld: Upp till 25 % av prisbasbeloppet Upp till 50 % av prisbasbeloppet Över 50 % av prisbasbeloppet Begravningskostnader Bifalla/avslå ansökan om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader och utgifter i samband därmed eller i omedelbar anslutning till dödsfallet 4 kap 1 SoL Socialsekreterare 4 kap 1 SoL 4 kap 2 SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 2 SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 2 SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 2 SoL 1:e socialsekreterare Enhetschef Utskott 1:e socialsekreterare Enhetschef Utskott 1:e socialsekreterare Enhetschef Utskott Socialassistent 6

2.a) Rådrum Rådrum byta bostad 1:e socialsekreterare Bifoga besvärshänvisning Rådrum avyttra tillgång 1:e socialsekreterare Bifoga besvärshänvisning Ärende Lagrum Lägsta beslutsnivå Anvisningar 2.b) Fritidspeng Bifalla/avslå ansökan om fritidspeng 4 a kap 1 SoL Socialsekreterare 2.c) Återkrav, eftergifter Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 SoL Upp till 25 % av prisbasbeloppet 9 kap 1 SoL 1:e socialsekreterare Över 25 % av prisbasbeloppet Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 SoL Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd som beviljats utöver 4 kap 1 SoL Beslut om att föra talan vid domstol i ärenden om återkrav enligt 9 kap 1 och 2 SoL Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet 2.d) Ersättningar för uppehälle för vuxna Beslut om att ta ut ersättning (avgift) för uppehälle vid vård i familjehem eller i hem för vård och boende/öppenvård eller andra biståndsbedömnda boenden Utskott 9 kap 2 1 st SoL 1:e socialsekreterare 9 kap 2 2 st SoL. 1:e socialsekreterare 9 kap 3 SoL Utskott 9 kap 4 SoL Utskott 8 kap 1 1 st SoL 6 kap 1 SOF Socialsekrererare Avser placeringar inom Relationsvåldsenheten Ärende Lagrum Lägsta beslutsnivå Anvisningar 3. Insatser enligt SoL Bifalla/avslå ansökan om bistånd i form av socialt kontrakt 4 kap 1 SoL 4 kap 2 SoL Enhetschef 7

Ompröva beslut om socialt kontrakt Beslut om upphörande av bistånd i from av socialt kontrakt Bifalla/avslå ansökan om insats i form av jourlägenhet 4 kap 1 SoL 4 kap 2 SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 2 SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 2 SoL 1:e socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare vid sociala jouren Enhetschef Om biståndet avslutas i samförstånd med klienten. Om inte, ska klienten få ett avslagsbeslut. Delegationen för socialsekreterare på sociala jouren gäller under icke kontorstid omfattande längst en vecka. Ompröva insats i from av jourlägenhet 4 kap 1 SoL 4 kap 2 SoL 1:e socialsekreterare Beslut om upphörande av insats i from av jourlägenhet Bifalla/avslå ansökan om insats i form av skyddat boende/familjehem/hem för vård och boende eller motsvarande 4 kap 1 SoL 4 kap 2 SoL Socialsekreterare 4 kap 1 SoL Socialskreterare Socialsekreterare på sociala jouren Enhetschef Om biståndet avslutas i samförstånd med klienten. Om inte, ska klienten få ett avslagsbeslut. Delegationen för socialsekreterare på sociala jouren gäller under icke kontorstid omfattande längst en vecka. Ärenden avseende skyddat boende/familjehem/hem för vård och boende eller motsvarande handläggs på Relationsvåldsenheten. Ompröva beslut om insats i form av skyddat boende/familjehem/hem för vård och boende eller motsvarande Beslut om upphörande av bistånd i from av skyddat boende/familjehem/hem för vård och boende eller motsvarande 4 kap 1 SoL Enhetschef Beslut omfattande max en vecka kan fattas av socialsekreterare på Relationsvåldsenheten. 4 kap 1 SoL Socialsekreterare Om biståndet avslutas i samförstånd med klienten. Om inte, ska klienten få ett avslagsbeslut. 8

Bifalla/avslå ansökan om insats i form av intern/extern öppenvårdsinsats 4 kap 1 SoL 1:e socialsekreterare Ärenden avseende intern/extern öppenvård handläggs på Relationsvåldsenheten. Ompröva beslut om insats i form av intern/extern öppenvårdsinsats Beslut om upphörande av bistånd i from av intern/extern öppenvård Bifalla/avslå ansökan om insats i form av kontaktperson/kontaktfamilj Ompröva beslut i form av kontaktperson/kontaktfamilj Beslut om upphörande av bistånd i form av kontaktperson/kontaktfamilj Bifalla/avslå ansökan om bistånd i form av förmedling av egna medel Ompröva beslut om förmedling av egna medel Beslut om upphörande av bistånd i from av förmedling av egna medel 4 kap 1 SoL 1:e socialsekreterare 4 kap 1 SoL Socialsekreterare Om biståndet avslutas i samförstånd med klienten. Om inte, ska klienten få ett avslagsbeslut. 4 kap 1 SoL Socialsekreterare Ärenden avseende kontaktperson/kontaktfamilj handläggs på Relationsvåldsenheten. 4 kap 1 SoL Socialsekreterare 4 kap 1 SoL Socialsekreterare Om biståndet avslutas i samförstånd med klienten. Om inte, ska klienten få ett avslagsbeslut. 4 kap 1 SoL 1:e socialsekreterare 4 kap 1 SoL 1:e socialsekreterare 4 kap 1 SoL Socialassistent Om biståndet avslutas i samförstånd med klienten. Om inte, ska klienten få ett avslagsbeslut. Ärende Lagrum Lägsta beslutsnivå Anvisningar 4. Lagen om mottagande av asylsökande Bifall/avslag om bistånd till asylsökande avseende dagersättning och särskilt bidrag 1 p 3, 3,17 och 18 LMA 1:e socialsekreterare Bistånd prövas först enligt 4 kap 1 SoL. Försörjningsstöd enligt 4 kap 1 SoL är inte aktuellt. Bistånd utbetalas med särskilda belopp. Ärende Lagrum Lägsta beslutsnivå Anvisningar 9

5. Överflyttning till och mottagande av ärenden från annan kommun Beslut om framställan om överflyttning av ärende till annan kommun Beslut om att ta alternativt inte ta emot ärende från en annan kommun Beslut att ansöka hos inspektionen för vård och omsorg om överflyttning av ärende till annan socialnämnd 2 a kap 10 SoL Enhetschef 2 a kap 10 Enhetschef SoL 2 a kap 11 SoL Utskott Ärende Lagrum Lägsta beslutsnivå Anvisningar 6. Överklaganden, yttranden m.m. Beslut att ompröva ett beslut 27 FL Delegat i ursprungsbeslutet Beslut att avvisa överklagande som har 24 FL Delegat i ursprungsbeslutet kommit in för sent Avvisande av ombud 9 FL Socialassistent Beslut om att avge yttrande till förvaltningsrätten 10 kap 2 SoL 1:e socialsekreterare Delegat över den som är delegat i ursprungsbeslutet. Beslut att överklaga och begära prövningstillstånd hos kammarrätt eller högsta förvaltningsdomstol med yrkande om inhibition samt avgivande av yttrande 22, 22 a och 29 FL Enhetschef Utskottet är delegat i de fall utskottet har fattat ursprungsbeslutet. Beslut att överklaga Inspektionen för vård och omsorgs beslut om överflyttning av ärende till annan socialnämnd Beslut att överklaga och begära prövningstillstånd hos hovrätten eller högsta domstol samt avgivande av yttrande Yttrande till tingsrätt avseende god man eller förvaltare Lämna upplysningar och förslag på åtgärder till domstol, åklagare och 16 kap 4 5 p Utskott Enhetschef 11 kap 16 FB Socialsekreterare 6 lag om särskild personutredning i Socialassistent Kontakt bör tas med åklagare innan överklagan Socialassistents delegation gäller endast lämna upplysningar. 10