läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkyleledningar Tekniska bestämmelser D:211 Februari 2012

läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkyleledningar Tekniska bestämmelser D:211 Februari 2012

LÄGGNINGSANVISNINGAR FÖR FJÄRRVÄRME- OCH FJÄRRKYLELEDNINGAR Tekniska bestämmelser D:211 Februari 2012 ISSN 1401-9264 2012 Svensk Fjärrvärme AB

Förord Svensk Fjärrvärmes LÄGGNINGSANVISNINGAR behandlar rörledningar utomhus för värme och kyla. De är avsedda att användas vid upphandling samt att utgöra en handledning för konstruktörer, kontrollanter, arbetsledare och montörer. Anvisningarna ska användas tillsammans med Svensk Byggtjänst AMA texter, främst AMA Anläggning10 samt med Svensk Fjärrvärmes övriga tekniska bestämmelser och aktuella standarder. Sambandet mellan AMA Anläggning och LÄGGNINGSANVISNINGARNA beskrivs i bilaga 1 där de olika rubrikerna i AMA Anläggning10 som hänvisar till LÄGGNINGSANVISNINGARNA finns listade. LÄGGNINGSANVISNINGAR ersätter tidigare utgåva från mars 2009 och gäller för anbud från utgivningstidpunkten. För åberopade standarder och tekniska bestämmelser gäller aktuell utgåva. En viktig förändring i föreliggande utgåva är att Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser för fjärrvärmerör och fuktövervakning utgår och ersätts av europastandarder. LÄGGNINGSANVISNINGARNA utgör huvuddokument vid byggande av fjärrvärmeledningar och fjärrkyleledningar. För beskrivningar och för byggandet nödvändiga, andra tekniska bestämmelser åberopas i Läggningsanvisningar. LÄGGNINGSANVISNINGARNA är utarbetade av Svensk Fjärrvärmes Distributionsgrupp och fastställda av dess Teknikråd. 5

Innehållsförteckning 1. Begreppsförklaring... 12 2. Kvalitativa krav... 20 2.1. System... 20 2.1.1. Arbetsmiljö... 20 2.1.2. Korrosionshänsyn... 20 2.1.3. Yttre laster... 20 2.1.4. Dimensionering... 20 2.2. Schakt... 20 2.3. Bearbetad undergrund, ledningsbädd m m... 21 2.4. Förorenade massor... 21 2.5. Schaktfri förläggning... 21 2.6. Material... 21 2.7. Montage... 21 2.8. Återfyllning... 21 2.8.1. Kringfyllnad... 21 2.8.1.1. Markeringsband... 21 2.8.1.2. Signalkabel och tomrör... 21 2.8.2. Resterandefyllning... 21 2.8.3. Materialskiljande lager... 21 2.9. Rörrensning... 21 2.10. Kvalitetssäkring och kontroll... 21 2.10.1. Kvalitetsplan och kontrollplan... 21 2.11. Befintliga ledningar... 21 2.12. Inkoppling och idrifttagning... 21 2.13. Dokumentation... 21 3. Projekterings- och utföranderåd... 22 3.1. System... 22 3.1.1. Arbetsmiljö... 24 3.1.2. Korrosionshänsyn... 24 3.1.3. Yttre laster... 24 3.1.4. Dimensionering... 24 3.2. Schakt... 24 3.3. Bearbetad undergrund, ledningsbädd m m... 25 3.4. Förorenade massor... 25 3.5. Schaktfri förläggning... 26 3.6. Material... 26 3.6.1. Byggelement... 26 3.7. Montage... 27 3.7.1. Rörförläggning... 27 3.7.1.1. Rörmontering... 27 3.7.1.2. Kallförläggning... 27 7

3.7.1.3. Förspända system... 29 3.7.1.3.1. Förspänning med värme... 29 3.7.1.3.1.1 Värmeförspänning med varmt vatten... 29 3.7.1.3.1.2 Värmeförspänning med el... 29 3.7.1.3.2. Mekanisk förspänning... 29 3.7.2. Byggelement... 30 3.7.2.1. Expansionsanordningar (rörelseupptagande anordningar) i fjärrvärmenät... 30 3.7.2.1.1. L-, Z-, och U-bågar... 30 3.7.2.1.2. Extra utrymme för expansionsanordningar... 30 3.7.2.1.3. Kuddar... 31 3.7.2.1.4. Kompensatorer... 32 3.7.2.2. Fixar... 32 3.7.2.3. Anordningar för riktningsändring... 32 3.7.2.3.1. Riktningsändring genom girning... 32 3.7.2.3.2. Riktningsändring genom användning av prefabricerade rördelar... 32 3.7.2.3.3. Riktningsändring genom användning av bockade fjärrvärmerör... 32 3.7.2.4. Avgreningar... 32 3.7.2.4.1. Avgrening genom användning av prefabricerade rördelar... 33 3.7.2.4.2. Avgrening genom anborrning... 33 3.7.2.5. Ventilanordningar... 33 3.7.2.5.1. Sektionerings- och avstängningsventiler... 33 3.7.2.5.2. Tappnings- och avluftningsanordningar... 33 3.7.2.5.2.1 Tappningsanordningar... 33 3.7.2.5.2.2 Luftningsanordningar... 33 3.7.2.6. Väggenomföringar... 34 3.7.2.7. Anordningar för potentialutjämning m m... 34 3.7.2.8. Rundgångar... 34 3.7.2.9. Nedstigningsbara kammare... 34 3.7.3. Fogning av medierör... 34 3.7.3.1. Fogning av stålrör... 35 3.7.3.2. Fogning av kopparrör... 35 3.7.3.3. Fogning av PEX-rör... 35 3.7.4. Fogning (skarvning) av mantel... 35 3.7.5. Fuktövervakning... 36 3.7.6. Isolering av skarvställe (skumning)... 36 3.8. Återfyllning... 36 3.8.1. Kringfyllning... 36 3.8.1.1. Markeringsband... 37 3.8.1.2. Signalkabel och tomrör... 37 3.8.2. Resterandefyllning... 37 3.8.3. Materialskiljande lager... 37 3.9. Rörrensning... 37 3.10. Kvalitetssäkring och kontroll... 37

3.10.1. Kvalitetsplan och kontrollplan... 38 3.10.1.1. Allmänt... 38 3.10.1.1.1. Allmänna arbeten... 38 3.10.1.1.2. Konstruktion... 38 3.10.1.2. Schakt... 38 3.10.1.2.1. Schaktdjup... 38 3.10.1.2.2. Brytpunkter i plan och profil... 38 3.10.1.2.3. Hinder i mark... 38 3.10.1.2.4. Förorenade massor... 38 3.10.1.2.5. Montageutrymmen... 38 3.10.1.2.6. Expansionsutrymmen... 38 3.10.2. Ledningsmaterial... 39 3.10.2.1. Mottagningskontroll... 39 3.10.2.2. Materialhantering... 39 3.10.3. Montage... 39 3.10.3.1. Materialhantering... 39 3.10.3.2. Rörmontage (ej behandlat)... 39 3.10.3.3. Medierörsfogning... 39 3.10.3.4. Oförstörande provning... 39 3.10.3.5. Expansionsutrymme... 39 3.10.3.6. Täthetsprovning... 39 3.10.3.6.1. Täthetsprovning med luft... 39 3.10.3.6.2. Täthetsprovning med vakuumlåda... 39 3.10.3.7. Tryckprovning... 40 3.10.3.8. Rörrensning... 40 3.10.3.9. Förvärmning, förspänning... 40 3.10.3.10. Fjärrvärmevatten.... 40 3.10.4. Skarvmontage av yttermanteln... 40 3.10.4.1. Uppkoppling av övervakningssystemet... 40 3.10.4.2. Montage av skarv/muff... 40 3.10.4.3. PUR-skumning av skarvar... 41 3.10.4.3.1. Termografering... 41 3.10.5. Ledningsbädd och dränering... 41 3.10.6. Kringfyllnad... 41 3.10.7. Resterandefyllning (ej behandlat)... 41 3.10.8. Överbyggnad och bärlager... 41 3.10.9. Återställande av överyta... 41 3.11. Befintliga ledningar... 41 3.11.1. Schakt vid befintliga ledningar... 41 3.11.1.1. Schakt intill befintlig ledning... 41 3.11.1.2. Underschaktning befintlig ledning... 41 3.11.1.3. Schakt vid fixpunkter och kammare... 41 3.11.1.4. Schakt intill fasta system... 42 9

3.11.2. Spontning... 42 3.11.3. Åtgärder vid sprängning och pålning... 42 3.11.4. Inkoppling på befintlig ledning... 43 3.11.4.1. Kapning av befintlig ledning... 43 3.11.4.2. Anborrning... 43 3.11.5. Reparation och utbyte av fjärrvärmeledningar med asbestcement. 43 3.12. Inkoppling och idrifttagning... 43 3.13. Dokumentation... 43 4. Byggråd... 45 4.1. System... 45 4.2. Schakt... 45 4.3. Bearbetad undergrund... 45 4.4. Förorenade massor... 45 4.5. Schaktfri förläggning... 45 4.6. Material... 45 4.7. Montage... 46 4.7.1. Rörförläggning... 46 4.7.1.1. Rörmontering... 46 4.7.1.1.1. Montering i rörgrav... 46 4.7.1.1.2. Montering vid sidan av rörgrav... 46 4.7.1.1.3. Montering ovanpå rörgrav... 46 4.7.2. Byggelement... 47 4.7.2.1. Expansionsanordningar (rörelseupptagande anordningar) i fjärrvärmenät... 47 4.7.2.2. Fixar... 47 4.7.2.3. Anordningar för riktningsändring... 47 4.7.2.3.1. Riktningsändring genom girning... 47 4.7.2.4. Avgreningar... 47 4.7.2.5. Ventilanordningar... 47 4.7.2.5.1. Sektionerings- och avstängningsventiler... 47 4.7.2.5.2. Tappnings- och luftningsanordningar... 47 4.7.2.6. Väggenomföringar... 47 4.7.2.7. Anordningar för potentialutjämningar mm... 47 4.7.2.8. Rundgångar... 47 4.7.3. Fogning av medierör... 47 4.7.3.1. Fogning av stålrör... 48 4.7.3.1.1. Lucksvets på stålrör... 48 4.7.3.2. Fogning av kopparrör... 48 4.7.3.2.1. Skarvning med presskopplingar med o-ring... 49 4.7.4. Fogning (skarvning) av mantel... 49 4.7.5. Fuktövervakning... 49 4.7.6. Isolering av skarvställe (skumning)... 49 4.8. Återfyllning... 50 4.8.1. Dränlager... 50

4.8.2. Ledningsbädd... 50 4.8.3. Kringfyllnad... 50 4.8.4. Resterandefyllning... 50 4.8.5. Materialskiljande lager... 50 4.9. Rörrensning... 51 4.10. Kvalitetssäkring och kontroll... 51 4.11. Befintliga ledningar... 51 4.12. Inkoppling och idrifttagning... 51 Bilagor Bilaga 1. Samband mellan AMA-Anläggning 10 och D:211 Läggningsanvisningarna Bilaga 2 Arbetsmiljöbestämmelser Bilaga 3 Svensk Fjärrvärmes Tekniska Bestämmelser Bilaga 4 Europeiska Standarder Bilaga 5 Svensk Fjärrvärmes Tekniska Rapporter 11

1. Begreppsförklaring I Svensk Fjärrvärmes publikationer används begrepp med betydelse enligt nedan. Därutöver gäller Begreppsbestämningar i AB 04, ABT 06 och ABM 07 samt Begreppsförklaringar i AMA Anläggning 10, RA Anläggning 10, MER Anläggning 10 och AMA AF 07, i den mån begreppen inte förklaras nedan. Anborrning Metod att genom borrning ansluta ledning till annan ledning utan att tappa ur vattnet eller använda särskilt byggelement. Byggelement Med byggelement avses alla anordningar som byggs in i nätet utom själva rören och utom markarbetena. Dubbelrör Prefabricerade fjärrvärmerör med två inre medieförande rör av olika dimension försett med värmeisolering och ytterhölje. Är dimensionerna lika benämns de Tvillingrör (eller Twinrör ). Dubbelrör i ledningsgrav illustreras i Bild 1 nedan. Bild 1. Dubbelrör Enkelrör Prefabricerade fjärrvärmerör med ett inre medieförande rör försett med värmeisolering och ytterhölje. Enkelrör i ledningsgrav illustreras i nedanstående bild. 12

Bild 2. Enkelrör Expansionsanordningar Anordning för upptagande av rörelse vid friktionshämmad förläggning. Utförs av fjärrvärmerör som formas till L-båge, Z-båge eller U-båge. Se närmare beskrivning under resp. typ. Kan också byggas med hjälp av en kompensator (se dito). Expansionszon Se Bild 15 samt tillhörande text. Fasta system System för distribution av fjärrvärme där medierör, isolering och mantelrör kraftmässigt samverkar med varandra och där temperaturförändringar tas upp som axialspänningar genom att längdutvidgning motverkas av friktionen mellan mantel och kringfyllning. Fjärrkylerör Rör i första hand avsedda för distribution av kallt vatten och därmed av kyla. Rören kan bestå av Fjärrvärmerör, exempelvis rör med medierör av stål och mantelrör av polyeten med mellanliggande isolering av polyuretan. Fjärrkylerören kan även bestå av oisolerade, vanliga rör av koppar, förnätad polyeten, rostfria stålrör eller rör av polyeten. Fjärrvärmerör Rör i första hand avsedda för distribution av varmt vatten och därmed av värme. Rören kan bestå av medierör av stål och mantelrör av polyeten med mellanliggande isolering av polyuretan, i s.k. fasta system, eller av ett flertal andra materialkombinationer i s.k. flexibla system (se dito) Fjärrvärmevatten Ett behandlat vatten med basiskt Ph för att motverka invändig korrosion. 13

Flexibla system System för distribution av varmt vatten (kan även användas för fjärrkyla med kallt vatten) och därmed av värme där rören är böjbara i fält med eller utan verktyg och/eller system som har ett flexibelt funktionssätt för upptagning av temperaturrörelser. Fjärrvärmerör för flexibla system förekommer normalt i klenare dimensioner. Följande kombinationer förekommer på marknaden: 1. Koppar/Mineralull/PE Prefabricerade fjärrvärmerör med ett eller två medieförande rör av koppar, försett med värmeisolering av mineralull och ytterhölje av korrugerad polyeten (PE). 2. Koppar/PUR/PE Prefabricerade fjärrvärmerör med ett eller två inre medieförande rör av glödgad koppar, försett med värmeisolering av mjuk polyuretanskum och ytterhölje av polyeten (PE). 3. PEX/Mineralull/PE Prefabricerade fjärrvärmerör med ett eller två inre medieförande rör av förnätad polyeten (PEX) försett med ett styrrör av polyeten, isolering av mineralull och ytterhölje av polyeten (PE). 4. PEX/PET/PE Prefabricerade fjärrvärmerör med ett eller flera inre medieförande rör av förnätad polyeten (PEX) försett med värmeisolering av förnätat polyetenskum (PET) och ytterhölje av polyeten (PE). 5. PEX/PUR/PE Prefabricerade fjärrvärmerör med ett inre medieförande rör av förnätad polyeten (PEX), försett med värmeisolering av elastiskt polyuretanskum (PUR) och ytterhölje av polyeten (PE). 6. Rostfritt korrugerat stål/pur/pe Prefabricerade fjärrvärmerör med inre medieförande korrugerat rör av rostfritt stål, försett med värmeisolering av elastiskt polyuretanskum (PUR) och ytterhölje av polyeten (PE). 7. Fjärrvärmerör i cellplastblock Platsbyggd ledning som kan förekomma med olika medierör vilka läggs i cellplastblock som isolering. Friktionsfixerad förläggning Förläggning som innebär att del av ledning, friktionsfixerade delen, inte kan röra sig. Övriga delar, som ligger nära fria änden, blir friktionshämmade, se Bild 3. Friktionshämmad Friktionshämmad sträcka kallas den del ledningen fram till den Naturliga Fixpunkten. Se Bild 3 nedan. Se också begreppsförklaringarna för Friktionslängd och Expansionszon. 14

A= Friktionshämmad sträcka, B= Friktionsfixerad sträcka Bild 3. Friktionshämmad och friktionsfixerad sträcka Friktionslängd Den rörlängd som behövs för att säkerställa erforderlig friktionskraft mellan mantel och omgivande jord så att rörledningen ligger still. I normalfallet är friktionslängden avståndet mellan en expansionsanordning och den naturliga fixpunkten. Fjärrkyleledning Ledning för distribution av kyla genom transport av kallt vatten. Fjärrvärmeledning Ledning för distribution av värme genom transport av varmt vatten. Äldre benämningar såsom kulvert ska inte användas. Benämns även värmeledning. Förspänning Åtgärd för att till viss del expandera ledningen, mekaniskt eller termiskt, före återfyllning. Förvärmning Åtgärd för termiskt förspänning. Kallförläggning Förläggningssätt som innebär att ledning uppvärms först i samband med idrifttagning efter återfyllning. Kompensator Expansionsanordning för upptagning av rörelse vid friktionshämmad förläggning, se bild 4. Bild 4. Axialkompensator Kvalitativa krav Kvalitativa krav utgör de egentliga kraven på ledningar, och beskriver sådan användbarhet eller sådan för användbarhet nödvändig egenskap som normalt kan konstateras endast genom mätning, provning eller nyttjande. De kvalitativa kraven ställs normalt genom angivande av relevanta egenskaper, exempelvis temperatur, kapacitet, hållbarhet mot yttre och inre belastningar, värmeisolering och energiförbrukning, dvs sådana egenskaper som normalt inte 15

utläses av redovisade lösningar utan fordrar närmare kontroll av kravuppfyllelse genom mätning, provning eller nyttjande av entreprenaden sedan den utförts. Kylledning Ledning för distribution av kyla genom transport av kallt vatten. L-båge Expansionsanordning (s.k. självupptagande expansionsanordning) för upptagning av rörelse vid friktionshämmad förläggning (se dito), utförd av värmerör och formad som ett L, se Bild 5. Bild 5. L-båge Mantelrörsskarv Försluter det oisolerade området i röränden så att manteln blir ett homogent och tätt skyddsrör för isolering och medierör. Förekommer i ett flertal typer som karakteriseras av dess förband, dvs hur skarven förbinds till mantelröret och kan indelas i följande varianter: svetsförband, krympförband och mekaniskt förband Naturlig fixpunkt, NFP Övergångsområdet mellan en friktionshämmad och en friktionsfixerad sträcka där ledningen ligger helt still. Vid den naturliga fixpunkten är friktionskraften lika stor som mothållande axialkraften i röret. Rundgång Anordning (rör, slang, ventil) som kopplar ihop framledning med returledning och därmed utgör en kortslutning. Rundgången kan förekomma som permanent eller provisorisk Skarvplats Utrymmet för montörer att skarva medierör och yttermantel, se bild 16. Skarvsystem System för skarvning, fogning. Skarvsystem, eller bara skarv, är medierör, isolering och mantel samt larmtrådar komplett monterat. Se bild 6. 16

Bild 6. Skarv med detaljer 1. Medierör 2. Rörisolering 3. Skarvisolering 4. Mantel 5. Skarvmuff 6. Tätförband 7. Låspropp 8. Mastik/hotmelt 9. Larmtråd 10. Larmtrådshylsa Manteln sammanfogas med skarvhylsa genom svets, krympförband eller mekaniskt förband. De senare tätas med smältlim eller fogband av mastik. Svetsmuff Skarvförband där muffen (skarvhylsan) svetsas med antingen inbyggda svetstrådar i muffen eller med lösa värmetrådar mot fjärrvärmerörets yttermantel. Tvillingrör eller Twinrör Prefabricerade fjärrvärmerör med två inre medieförande rör av lika dimension försett med värmeisolering och ytterhölje, se bild 7 nedan. Se också Dubbelrör. 17

Bild 7. Tvillingrör Tätförband Tätförband är samlingsnamn för krympband, krympmatta och krympslang, se bild 8-10. Den konstruktionsdel som tätar förbindelsen mellan skarvhylsans båda ändar och rörets mantel kallas tätförband. Tätförbandet krymps termiskt med låga eller med inlagda elektriska motståndstrådar. Tätningen kan kompletteras med fogband och mastik. Man kan särskilja följande tre typer. Bild 8 Tätförband som rullas runt rörets mantel och skarvhylsan, varefter det krymps med värme. Bild 9 Krympmatta som rullas runt rörets mantel med överlapp. 18

Bild 10 Krympslang träs på röret före sammanfogningen av medieröret och skjuts över rörets mantel och skarvhylsa efter det att skarvhylsan monterats. U-båge Expansionsanordning (s.k. självupptagande expansionsanordning) för upptagning av rörelse vid friktionshämmad förläggning (se dito), utförd av värmerör och formad som ett U, se bild 11. Bild 11. U-båge Ventilanordning Anordning för reglering av flöde och tryck bestående av ventil och manöverdon samt i förekommande fall dessutom av spindelförlängare, skyddsrör eller inskumningsmaterial. Värmeledning Ledning för distribution av värme. Se fjärrvärmeledning. Z-båge Expansionsanordning (s.k. självupptagande expansionsanordning) för upptagning av rörelse vid friktionshämmad förläggning (se dito), utförd av värmerör och formad som ett Z, se bild 12. Bild 12. Z-båge 19

I detta avsnitt 1. Kvalitativa krav ställs de egentliga kraven på ledningar. Ett förfrågningsunderlag för en totalentreprenad bör knytas till kvalitetskrav i LÄGGNINGSANVISNINGAR genom att detta avsnitt åberopas i förfrågningsunderlagets tekniska beskrivning, med erforderliga kompletteringar. Anbudet skall av anbudslämnaren knytas till utförande enligt AMA Anläggning10 och med beaktande av bestämmelser i avsnitt 2 Projekterings- och utföranderåd. Beställaren accepterar därmed sådana anbudslösningar som uppfyller de angivna kvalitetskraven i LÄGGNINGSANVISNINGAR och AMA Anläggning10. Anbudslämnaren bör särskilt observera stadgandet i ABT 06, Kapitel 1, 3, näst sista stycket. 2. Kvalitativa krav 2.1. System Systemet skall utformas med rörledningar 2.1.1. Arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågorna skall följa Arbetsmiljölagen och ges en tillfredsställande lösning. 2.1.2. Korrosionshänsyn Distributionssystem ska byggas för att i korrosionshänseende motstå aktuell exponering avseende olika ämnen i ledningarna och i omgivningen. 2.1.3. Yttre laster Yttre laster i form av jord- och ytlaster skall kunna tålas av systemet utan att besvärande deformationer eller brott uppstår. Även framtida normal ändring av ytlasterna skall beaktas. 2.1.4. Dimensionering Systemen ska dimensioneras och utföras så att optimalt förhållande uppnås mellan samtliga drifts-, underhålls- och anläggningskostnader. Ledningar ska dimensioneras och utföras för expansion på grund av termiska rörelser. För värmeledningar i drift gäller följande: lägsta temperatur 0 C högsta temperatur 120 C För kylledningar behöver särskild hänsyn normalt inte tas till värmeexpansionen, däremot måste man beakta frysrisken. 2.2. Schakt Schakten ska utföras så att läggning och fogning kan utföras med gott resultat. Platsen där rören ska skarvas och muffning utföras ska av arbetsmiljökrav minst vara: Längd Fritt mellan schaktvägg och rör Fritt underkant rör och schaktbotten Fritt mellan rören vid enkelrör 2 000 mm 300 mm 300 mm 200 mm 20

Se också skiss över skarvplatsen, bild 16 under 2.2. 2.3. Bearbetad undergrund, ledningsbädd m m Bearbetad undergrund inklusive dränering och ledningsbädd ska ha för sitt ändamål tillfredsställande bärförmåga och stabilitet under såväl byggnads- som bruksskedet. 2.4. Förorenade massor Förorenade massor skall tas omhand på ett tillfredsställande sätt i samråd med miljömyndigheterna. 2.5. Schaktfri förläggning 2.6. Material 2.7. Montage 2.8. Återfyllning Friktionskoefficient mellan rörledning och ledningsbädd med kringfyllning ska vara sådan att ledning kvarligger i avsett läge under hela brukstiden. 2.8.1. Kringfyllnad Kringfyllning ska ha erforderlig stabilitet och tillsammans med ledningsbädden ge stadga åt rörledningen. 2.8.1.1. Markeringsband Markeringsband (markeringsnät) läggs ovanpå kringfyllningen och ska ha lila färg. 2.8.1.2. Signalkabel och tomrör Signalkablar och andra kablar liksom tomrör placeras ovanpå eller i kringfyllningen. 2.8.2. Resterandefyllning Resterande fyllning ges en sammansättning och fasthet som överensstämmer så nära som möjligt med ursprunglig jord. I gatumark kan väghållare ha särskilda krav på material i resterande fyllning. 2.8.3. Materialskiljande lager Materialskiljande lager kan användas där så är nödvändigt, men på sådant sätt att det inte påverkar friktionen mellan ledningen och kringfyllningen. 2.9. Rörrensning 2.10. Kvalitetssäkring och kontroll 2.10.1. Kvalitetsplan och kontrollplan 2.11. Befintliga ledningar 2.12. Inkoppling och idrifttagning 2.13. Dokumentation 21

I detta avsnitt 2 Projekterings- och utföranderåd ges de speciella anvisningar för ledningar som ska uppfylla kraven enligt föregående avsnitt 1 Kvalitativa krav. Avsnittet är utarbetat som anvisningar för utförande och dimensionering av rörledningssystem och ligger därmed till grund för tekniska beskrivningar i en utförandeentreprenad och som grund till anbud i en totalentreprenad. Om utförandeentreprenaden upprättas genom att koder och rubriker i AMA åberopas, måstet de föreskrifter i LÄGGNINGSANVISNINGARNA som avviker från AMA skrivas in i beskrivningen, annars gäller föreskrifterna som framgår av AMA. 3. Projekterings- och utföranderåd 3.1. System I dessa råd förutsätts att systemet utformas med fjärrvärmerör eller fjärrkylerör i fasta system. Då ledningssträckningar projekteras i allmän platsmark, ska samråd ske med berörd ansvarig. Enligt en central överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting kan ersättning utgå vid intrång i allmän platsmark. Detta skall beaktas vid projektering. I fasta system samverkar medierör, isolering och mantelrör kraftmässigt med varandra. Vid temperaturändring hos fjärrvärmevattnet strävar medieröret att längdändras. Genom friktion mellan mantel och kringfyllning motverkas denna längdändring, vilket medför att rörelsen i markförlagda fasta fjärrvärmerörsystem är mindre än vid fri expansion. När röret expanderar vid den fria änden byggs friktionen upp och ger en axialspänning i röret. Rörelsen längs röret fortsätter tills den ackumulerade friktionskraften är lika stor som axialkraften i röret. Avståndet från fria änden till denna punkt benämns friktionslängd Lf, och punkten där ledningen inte rör sig benämns naturlig fixpunkt NFP, se Begreppsförklaring. 22

Bild 13. Friktionslängd Normalt är ledningen inte helt fri vid änden utan där kan ske en riktningsändring i form av L - eller Z-bågar. I dessa avsnitt rör sig rören vinkelrätt mot röraxeln. Denna del benämns expansionszon. Bild 14. Expansionszon 23

I expansionszonen ska ledningen ha möjlighet att röra sig. Normalt kan rörelsen upptas av omgivande jordmaterial. Förståelsen för hur friktionskrafter och rörelser påverkas av samverkan mellan rör och mark är viktig för projektering av fasta fjärrvärmesystem. Det är även viktigt att förstå att dessa parametrar varierar beroende på markslag, installationsmetod m m. Tillverkarna har som regel bra hjälpmedel vid dimensionering av expansionsupptagande element. 3.1.1. Arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågorna regleras i Arbetsmiljölagen AML. Se även bilaga 2. 3.1.2. Korrosionshänsyn Vederbörlig hänsyn skall tas till risk för korrosion. Vid övergång mellan olika materialtyper bör prefabricerade rördelar användas. Vid övergång mellan olika ädla metaller föreligger en korrosionsrisk. I fjärrvärme- och fjärrkylesystem är dock risken för korrosion liten eftersom ledningarna utvändigt är isolerade och invändigt innehåller syrefritt vatten. (Se vidare Handbok i vattenkemi för energianläggningar, Värmeforsk rapport nr 729 Materialteknik). 3.1.3. Yttre laster Rörledningar med tillhörande rördelar, utrustning och armatur bör konstrueras enligt SS-EN 13941:2009+A1:2010 Konstruktion och installation av fasta rörsystem. 3.1.4. Dimensionering Dimensionering kräver hänsyn till tekniska och ekonomiska faktorer. Vid val av isoleringsklass av fjärrvärmerör kan med fördel programmet EKODIM nyttjas. Detta program är tillgängligt på Svensk Fjärrvärmes hemsida. (www.svenskfjarrvarme.se) Servisledning kan dimensioneras enligt program FC-kontroll på Svensk Fjärrvärmes hemsida. 3.2. Schakt I de fall schakt skall utföras vid befintlig ledning bör bestämmelserna i avsnitt 2.11 beaktas. I AMA Anläggning10 anges för schakt måtten 0,35 m (A, mellan ledning och schaktkant, och C, mellan ledningarna) oberoende av ledningsdimension. Utmed rörsträckan kan avståndet mellan schaktvägg och rör minskas avsevärt. Men för att rörläggningen ska fungera på ett tillfredställande sätt kan måtten i nedanstående tabell tjäna som riktlinje. Därvid kan dock särskilda packningsföreskrifter erfordras. Måtten i tabellen nedan är minimimått och anges i mm. Arbetsmiljön vid skarvplatsen skall uppfylla kraven för en god arbetsmiljö och ge förutsättningar för ett bra montage. 24

Mantel Dy Avstånd schaktvägg - rör Enkelrör Avstånd mellan rören ( A i bild 2) (C i bild 2) Tvilling- och Dubbelrör Skarvplats min 2000 lång Avstånd Avstånd Avstånd schaktvägg - schaktvägg - underkant rör rör rör - schaktbotten ( A i Bild 1 & 7) Se Bild 16 100-180 200 200 200 300 300 200-500 250 250 250 300 300 > 500 300 400 350 300 300 Bild 15. Bild 16 Skarvplats Täckningen (T-måttet) är normalt 0,6 meter. Detta bestäms av lokala omständigheter såsom markförhållanden, korsande ledningar, avstick, gatuprofil, eventuella framtida förändringar i markprofilen och om ledningen läggs i gata eller park. Det är viktigt att tillräckligt marktryck uppnås vid friktionsfixerad förläggning. Vid montage vid sidan av ledningsgrav kan A-mått minskas till 100 mm för både enkelrör och tvillingrör. Vid samförläggning med el-ledning eller dylikt bör anvisningar i EBR beaktas. 3.3. Bearbetad undergrund, ledningsbädd m m Dränering under ledning ska utföras där det p.g.a. markförhållanden och grundvattennivå är nödvändigt. Dess funktion är dels att hålla schakten fri från vatten under byggtiden och dels att minska värmeöverföring till omgivande fyllning. Ledningsbädd utförs med packningsbart och dränerande friktionsmaterial. Största kornstorlek anpassas till ledningens hållfasthet i yttermanteln. Särskild vikt skall därvid läggas vid förekomsten av krossmaterial. På de delar av ledningsbädden som ligger under delar av rörledningar som inte är markfixerade bör skarpkantigt material inte förekomma. Ledningsbädden ska packas före rörläggning. 3.4. Förorenade massor Den lokala miljömyndigheten kontaktas för vidare instruktioner om schaktmassorna som är förorenade. 25

3.5. Schaktfri förläggning Det finns olika metoder att borra eller trycka igenom skyddsrör för fjärrvärme exempelvis under motorvägar, järnvägar eller kanaler. Med styrd borrning kan man lägga fjärrvärmerör direkt utan skyddsrör på relativt långa sträckor. Det finns för och nackdelar med de olika sätten, men ett skyddsrör ger alltid möjlighet att byta röret om de skadas, och då utsätts inte muffar och yttermantel för extra påfrestningar under arbetes gång. Nackdelen är dock att ledningen inte ligger fixerad i skyddsröret utan måste avlastas med expansionsupptagande element på ömse sidor. Man ska också vara uppmärksam vid projekteringen att det finns plats att lägga upp rörlängderna, borraggregat och annan utrustning som krävs. 3.6. Material 3.6.1. Byggelement Krav på raka fasta fjärrvärmerör ställs i SS-EN 253, på rördelar SS-EN 448, på avstängningsventiler SS-EN 488 och i Svensk Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser för avstängningsventiler D:209, på skarvar (fogar) i SS-EN 489 och på twinrör i SS-EN 15698-1. För fjärrkylerör gäller EHP:s (Euroheat & Power) District Cooling Pipes/Rör för fjärrkyla. Krav på flexibla rör ställs i SS-EN 15 632-serien. Byggelementen skall vara certifierade enligt regler upprättade av EHP eller Svensk Fjärrvärme. Krav på markarbetena och krav på de material som där kommer till användning ställs i avsnittet om utförande nedan. De byggelement som kommer till användning är: Expansionsanordningar (rörelseupptagande anordningar) Fixar Anordningar för riktningsändring Anordningar för avgrening Ventilanordningar Skarvar (fogar) Larmsystem Väggenomföringar Anordningar för potentialutjämning Dessa element behandlas i särskilda avsnitt nedan. Dessutom förekommer ett antal andra element, t ex kammare, tomrör, larmkopplingsanordningar m fl. I beskrivning som ansluter till AMA Anläggning 10, och där någon kod och rubrik under PB-.2 Ledning av stålrör används (t ex PBB.21321 Ledning av rör av olegerat tryckkärlsstål med isolering av polyuretan och med mantelrör av polyeten) bör man lägga till följande text: För ledning i bro gäller inte texten i AMA under rubriken Ledning i bro Om någon av koderna under PB-.21321 används (t ex PBB.21321 Ledning av rör av olegerat tryckkärlsstål med isolering av polyuretan och med mantelrör av polyeten, i ledningsgrav) bör man på denna plats i sin beskrivning lägga till All text i AMA utgår. Utförande ska vara enligt föreskrifter i D:211 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkyleledningar, från Svensk Fjärrvärme. 26

Om någon av koderna under PB-.21322 används (t ex PBB.21322 Ledning av rör av olegerat tryckkärlsstål med isolering av polyuretan och med mantelrör av stål, i ledningsgrav) bör man på denna plats i sin beskrivning lägga till All text i AMA utgår. Utförande ska vara enligt föreskrifter i D:211 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkyleledningar, från Svensk Fjärrvärme. I beskrivning under koderna PEB.12 (t ex PEB.12 Avstängningsanordning på värmeledning) och PEC.12 tillförs texten: Utförande skall vara enligt föreskrifter i Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser D:211 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkyleledningar. 3.7. Montage Rörleverantören ska tillhandahålla egna, kompletterande, hanterings- och lagringsanvisningar. Vid upplag på allmän plats ska upplaget inte kunna utgöra fara för ex barn eller annan tredje person. Ledningar inklusive byggelement kan förläggas på olika sätt beroende på när återfyllning sker: Kallförläggning (system utan förvärmning) och Förvärmda system. Varianter av dessa kan även förekomma där återfyllning av expansionsanordningar sker efter förvärmning. 3.7.1. Rörförläggning 3.7.1.1. Rörmontering Detaljerna ska pallas på rätt sätt och rören roterade så att larmtrådarna hamnar på föreskrivet sätt. Se bild 17 nedan. Bild 17. Orientering av larmtrådarna: Pallning kan i princip göras på två sätt. Pallning som är provisorisk och pallning som lämnas kvar. Provisorisk pallning utförs i material som kan användas flera gånger ex träklossar. Den permanenta pallningen måste vara av material som över tid inte ger intryckningar i yttermanteln samtidigt som den ska ha sådan spänst att den inte trycks ihop då rören vattenfylls, ex cellplastblock. Permanent pallning används företrädesvis vid grövre dimensioner där det kan vara svårt på grund av rörens tyngd att avlägsna en provisorisk pallning. 3.7.1.2. Kallförläggning Kallförläggning är den enklaste läggningsmetoden. Fjärrvärmerören förläggs och återfylls i mark utan förvärmning. Vid en temperaturhöjning från 0-120ºC blir den teoretiska spänningen 300 N/mm², dvs. sträckgränsen för stålröret överskrids normalt. Detta gäller framför allt långa ledningssträckor. En kallförlagd ledning har därmed höga axialspänningar vilket kan innebära att rördelar måste förstärkas, se vidare SS-EN 13941. En tidig metod för kallförläggning med fasta rörsystem var att maximera ledningslängden till två friktionslängder (< 2* Lf) mellan två 27

expansionsanordningar. Metoden gav låga axialspänningar men många och dyra expansionsanordningar. I miljöer där man tvingas ha korta avstånd mellan expansionsanordningarna kan metoden ha sina fördelar eftersom ledningen kan kallförläggas, dvs återfyllas innan drifttagning. En kallförlagd ledning måste som regel vara avlastad med någon expansionsanordning innan den ansluts mot en friktionsfixerad ledning. Man bör också beakta att man vid kallförläggning kan få en liten mängd inbyggd fukt i isoleringen i skarven som kan påverka nyttan av larmsystemet. Bild 18. Exempel på rörelsemönster hos fjärrvärmerör (r=spänning, d=rörelse) Första gången systemet värms upp till maximal temperatur blir rörelsen i expansions-zonen maximal. Genomförda försök visar, att en stor rörelse hos 28

direkt markförlagda böjar kan vara riskabel. Vid normala variationer i drifttemperatur är rörelsen jämförbar med den hos förvärmda system. För den fixerade delen av röret kommer maximal tryckspänning att vara proportionell mot den fulla temperaturförändringen. Risken för lokal buckling av rörväggen sätter en övre gräns för tillämpning av metoden. Som praktisk största dimension rekommenderas DN 300. Fördelen med metoden är att schaktet kan återfyllas snabbare och att arrangemang för förvärmning ej erfordras. Nackdelar är höga axialspänningar och möjlighet till uttorkning av isolerskummet ej ges, ej heller möjlighet till termografering av skarvar på samma sätt som vid förvärmning. 3.7.1.3. Förspända system 3.7.1.3.1. Förspänning med värme Ledningen förvärms före återfyllning. Förvärmningen sker till en temperatur som efter det att ledningen överfyllts ger rimlig spänningsnivå vid drift. Rörelsen vid fria änden kommer att vara i stort lika som vid kallförläggning efter den första initialrörelsen, men den första stora rörelsen undviks. För den fixerade delen kommer spänningsnivån att vara ungefär halva den vid kallförläggning. Förvärmning är därför att föredra för större rör vid höga temperaturer för att minska risken för lokal buckling av rörväggen. Fördelar med metoden är lägre axialspänningar, möjlighet till uttorkning och termografering. Nackdelen med metoden är att rörgraven måste hållas öppen i sin hela längd tills förvärmning skett. 3.7.1.3.1.1 Värmeförspänning med varmt vatten När läggningsmetod med förvärmning föreskrivs bör detta ske vid den temperatur som anges av konstruktören, normalt 60-70 C. Lämplig temperatur anordnas genom cirkulation från nätet, eventuellt kompletterad med shuntanordning eller genom separat uppvärmning med t ex el (klenspänning). Förutom längdändringen har förvärmningen effekt på isoleringen som torkar vid förvärmningen och på larmvärdena som kan förbättras. Förvärmningstemperaturen ska hållas konstant tills ledningen har kringfyllts. Efter det att förvärmningen är slutförd sker insvetsning av passbitar mot anslutande ledning. Om expansionsanordning på den sträcka som ska förvärmas är dimensionerad för att hållas spänningsfri vid förvärmningstemperaturen bör detta framgå av ritning. Vid förvärmningen måste hänsyn tas till detta t ex genom mekanisk förspänning eller att en passbit svetsas in sedan förvärmning och återfyllning skett. 3.7.1.3.1.2 Värmeförspänning med el Förvärmning kan också ske med el, vilket kan vara ett bra alternativ där varmt vatten saknas eller vid stora dimensioner där varje inkoppling medför stora volymer vatten att hantera. Elsäkerhetsföreskrifterna omöjliggör dock allt utom klenspänning varför det krävs stora omformare eller dieselgeneratorer eftersom effektbehovet är stort. 3.7.1.3.2. Mekanisk förspänning Förspänningens storlek vid olika läggningstemperatur och metod för utförande ska framgå av ritning. Hopdragningen bör ske minst en rörlängd (12m) från böj som ska förspännas. Innan ledningen tas i drift måste markfixering utföras så att 29

temperaturrörelsen till de olika expansionsanordningarna motsvarar storleken av den mekaniska förspänningen. 3.7.2. Byggelement 3.7.2.1. Expansionsanordningar (rörelseupptagande anordningar) i fjärrvärmenät Fjärrvärmerör ligger i princip fixerade av markfriktionen. Den "fria änden" är friktionshämmad, vilket innebär att den kan röra sig vid temperaturförändringar och därav följande spänningsförändringar. För att ta upp sådana rörelser bygger man in expansionsanordningar i ledningsnätet. Normalt används L eller Z-bågar (s.k. självupptagande expansionsanordningar) men även U-bågar och kompensatorer kan användas. För att minska rörelser och skänkellängder kan ledningen förvärmas före återfyllning, så att expansionsanordningarna är spänningsfria vid ca 70 C. Om förvärmning inte kan utföras bör expansionsutrymmet inte återfyllas förrän ledningen har driftsatts och uppnått normal temperatur. 3.7.2.1.1. L-, Z-, och U-bågar Expansionsanordningar dimensioneras så att de kan ta upp de rörelser som uppstår. Olika konstruktioner kräver olika längder och därmed utrymme. Leverantörernas handböcker ger god vägledning vid dimensionering. Skänkellängder ska alltid framgå av ritning och vara måttsatt. Förläggning av expansionselement direkt i mark har tillämpats i många år. Teoretiska beräkningar med ansatta värden visar på höga belastningar i böjarna vid fullt utnyttjande av Lf. För att minimera förstagångsrörelsen vid i drifttagning bör förvärmning utföras. Bortsett från förstagångsrörelsen vid drifttagning av systemet, är förekommande rörelser under drift relativt små. 3.7.2.1.2. Extra utrymme för expansionsanordningar Utrymme för förvärmda system i mycket fast jord eller berg bör vara enligt nedanstående bild. 30

Bild 19. Extra expansionsutrymme Om rörelse sker i båda skänklarna ska utökningen göras åt båda håll. Mantelrör Bredder Expansionszon Dy [mm] Mantelrör/vägg Mellan mantelrör Längd A [mm] C [mm] L [m] 110 350 200 1,0 125 350 200 1 140 350 200 1 160 350 200 1,5 180 350 200 1,5 200 350 250 2,0 225 350 250 2,0 250 350 250 2 280 350 250 2,5 355 350 250 2,5 450 400 250 3,0 500 450 250 3 560 500 350 4,0 630 500 400 4,5 710 550 400 5,0 800 600 400 5 900 800 400 6 3.7.2.1.3. Kuddar Utrymme för rörelse kan skapas genom att placera elastiska material i expansions-zonen. Vid användandet av kuddar ska dessa ha lämplig densitet, och inte isolera värme så temperaturen på yttermanteln blir för hög. 31

3.7.2.1.4. Kompensatorer Av utrymmesskäl används ibland kompensatorer i kammare eller som markförlagda prefabricerade kompensatorelement. Kompensatorer skall uppfylla kraven i Svensk Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser D:204 KOMPENSATORER. Vid användning av kompensatorer skall hänsyn till tas till de axialkrafter som belastar systemet. 3.7.2.2. Fixar Fasta system ligger till stor del friktionsfixerade och därför behövs normalt inte någon annan typ av fixering. Tas ledningen i drift före återfyllning bör markfixering ordnas genom att återfylla delar av ledningssträckan för att styra rörelsen. 3.7.2.3. Anordningar för riktningsändring Riktningsändringar resulterar alltid i sidokrafter som ökar vid ökad vinkeländring. Man ska alltid eftersträva att göra alla vinkeländringar genom elastiska böjar med bågrör eller att ledningen naturligt förläggs i en båge. 3.7.2.3.1. Riktningsändring genom girning Vinkeländringar genom girning kan medföra att muffar i standardutförande inte kan användas. Mindre vinkeländringar, upp till 3º, kan utföras inom ramen för beräkningsförutsättningarna vid förvärmda system genom att skarvarna giras. Vid kallförläggning av långa ledningslängder får i princip ingen girning utföras eftersom den höga axialspänningen kan orsaka lokal buckling. Se vidare SS-EN 13941. 3.7.2.3.2. Riktningsändring genom användning av prefabricerade rördelar Vid riktningsändring som utförs med större vinkeländring rekommenderas att prefabricerad rördelar används. Även här gäller att sidokrafterna måste tas upp på lämpligt sätt. Om riktningsändringen är mellan 15 o och 75 o måste som regel alltid ledningen avlastas med en L-, Z- eller U-båge. 3.7.2.3.3. Riktningsändring genom användning av bockade fjärrvärmerör Genom böjning av fjärrvärmerör kan riktningsändring ske med en mjuk båge med relativt stor radie. Bågen kan åstadkommas genom att hopsvetsade rör böjs till en elastisk båge när de förläggs i rörgraven. För att garantera en jämn båge och undvika risk för skada på mantel och isolering bör radien begränsas till min 500 x diametern på stålröret. Axialspänningen bibehålls i stort sett oförändrat genom bågen och ett friktionsfixerat byggsätt kan således bibehållas genom bågen. Mindre radier kan åstadkommas genom användning av förbockade fjärrvärmerör (bågrör). Dessa tillverkas av raka fjärrvärmerör som bockas på fabrik eller på arbetsplatsen. Bockning på arbetsplatsen ska ske med mall enligt leverantörens anvisningar. 3.7.2.4. Avgreningar Avgreningar kan ej utföras nära expansionsanordningar utan speciella åtgärder. Avgreningars utförande, storlek och lägen måste därför framgå av ritning. Vid avgreningar överförs krafter mellan avgreningsledning och huvudledning. För att minska dessa krafter ska avlastningsslag anordnas på avgreningen nära huvudledningen. Tvillingrör med inbyggda fixplåtar i T-styckets avgrening eller 32

eftermonterade fixplåtar i avgreningen till tvillingrör behöver normalt inte avlastas. Förstärkningar av huvudrör och/eller avgreningsrör görs där det erfordras. Avgreningar med så kallat understick bör undvikas då det alltid medför att magnetit och andra föroreningar på botten i huvudröret förs över till det avgrenade röret. 3.7.2.4.1. Avgrening genom användning av prefabricerade rördelar Avgrening utförs vanligtvis med helt eller delvis prefabricerade standardiserade rördelar. 3.7.2.4.2. Avgrening genom anborrning Anborrning är tillåten på icke trycksatt ledning utan särskilt tillstånd. Arbetsmiljöverket kan ge särskilt tillstånd för anborrning på trycksatta ledningar. 3.7.2.5. Ventilanordningar Ventiler ska vara utförda enligt Svensk Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser D:209 AVSTÄNGNINGSVENTILER Ventiler placeras lämpligen på den del av nätet som är markfixerad. Om inte detta är möjligt måste hänsyn tas till ventilspindlarnas rörelser vid värmeexpansion. Stora ventiler bör förses med ventiler för tryckutjämning, s k bypassventiler. 3.7.2.5.1. Sektionerings- och avstängningsventiler De flesta ventiler utförs idag som prefabricerade standardiserade inskummade ventiler och blir då en del av ledningsnätet. 3.7.2.5.2. Tappnings- och avluftningsanordningar Tappningar och luftningar utgör en försvagning av nätet och ger upphov till ett utökat underhåll. Därför ska man noga överväga om det är befogat att bygga in dessa i systemet. Avluftningar kan ofta ordnas lika effektivt genom en servis då dessa ofta utförs som överstick och stiger in mot fastigheten. Avtappningar finns inget liknande annat byggelement som kan ersätta, men med dagens utvecklade teknik att göra anborrningar på trycklösa ledningar kan det vara bättre att göra ledningsdelen trycklös genom att släppa övertrycket genom någon servis och därefter anborra en provisorisk avtappning. Med dagens höga servicenivå mot redan inkopplade kunder, vill man alltid göra avstängningen så kort som möjligt. Något som ofta är väldigt tidskrävande är att tappa ut fjärrvärmevattnet genom självtryck, särskilt på grövre ledningar. Då kan det vara en stor tidsvinst i att anborra en provisorisk ventil på toppen av ledningen och låta en sugbil suga upp vattnet i ledningen. Då är det viktigt att man suger genom ett rör som stoppas genom den anborrade ventilen så att tillförseln av luft garanteras mellan ventilens väggar och sugröret så det aldrig blir undertryck i fjärrvärmeledningen. 3.7.2.5.2.1 Tappningsanordningar Tappningsanordningar byggs i lågpunkten på större ledningar. Avtappningar skall alltid byggas så avtappning kan ske utan risk för skållning av varmt vatten. 3.7.2.5.2.2 Luftningsanordningar Luftningar placeras på markanta högpunkter. Luftningar kan ofta anordnas via servisledningar. Luftningar ska alltid byggas så avluftning kan ske utan risk för skållning av varmt vatten. 33

34 3.7.2.6. Väggenomföringar Vid utförande av väggenomföringar ska särskilda genomgångshylsor användas. Där ledningen är utsatt för temperaturrörelser bör de vara utformade så att ledningen kan röra sig utan att ta skada och med bibehållen täthet i genomföring. Rörelserna vid väggenomföringar måste ibland tillåtas vara stora. Om rörelser inte kan tillåtas bör ledningen avlastas med L- eller Z- båge före genomföringen. Dessa bågar kan också vara bra att ta upp eventuella sättningar i marken runt byggnaden. Vid eventuella problem med markradon ska genomföringarna vara radontäta Man ska inte vara främmande för att göra väggenomföringen av servisen ovan mark. På marknaden finns skåp i glasfiber som sedan täcker ledningen. Särskilt vid anslutning av villor är detta att föredra. Det är då lämpligt att placera servisventilerna i lådan samt koppla larmtrådar och ev signalkabel här. 3.7.2.7. Anordningar för potentialutjämning m m Vagabonderande strömmar kan ledas ut i fjärrvärmenätet från fastigheter som saknar femledarsystem och där belastningen i 3-fassystemet är osymmetrisk. För potentialutjämning gäller Starkströmsföreskrifterna Elsäk-FS 2004:1 och SS 4364000. Förutom mot vagabonderande strömmar måste nätet, liksom andra nät, dimensioneras för att förhindra radonspridning, spridning av brand m m. 3.7.2.8. Rundgångar Man kan skilja på permanenta och provisoriska rundgångar på. De permanenta görs ofta i slutänden på en ledning som inte har någon förbrukare så att ledningen inte ska frysa. Eller också monteras permanenta rundgångar för att säkerställa framledningstemperaturen sommartid. Under sommaren, då det endast förbrukas varmvatten, kan cirkulationen i ledningarna helt avstanna och temperaturen sjunka i tilloppet. Den som först behöver varmvatten i ett sådant område kan då få spola orimligt länge innan det kommer något varmvatten. En termiskt styrd rundgång kan då vara till stor nytta samtidigt som den inte förorsakar något onödigt kortslutningsflöde då det inte är befogat. För fjärrkylenät gäller att vintertid säkra så att ledningarna inte fryser. Detta görs också med permanenta rundgångar som då är on/off reglerade med en magnetventil och styrs som regel manuellt. Rundgången öppnas på hösten och stängs på våren då det åter uppstår ett kylbehov. De provisoriska rundgångarna förekommer oftast under ledningens byggnation för att värma upp och expandera ledningen. Även här måste man tänka på att hålla ner rundgångsflödet så mycket som möjligt. En provisorisk rundgång utförs oftast med strypta mindre kulventiler. 3.7.2.9. Nedstigningsbara kammare Nedstigningsbara ventilkammare byggs endast i undantagsfall idag. Vid stora dimensioner och flera ventiler i samma knutpunkt kan det dock vara motiverat. 3.7.3. Fogning av medierör Fog ska vara ren och torr i samband med fogning. Särskilt gäller att fogytor ska rengöras omedelbart före fogning. Kvalitetsstyrning vid svetsarbete ska följa SS-EN ISO 3834. För svetsarbeten ska finnas en tillsynsansvarig enligt ISO 14731 För att säkerställa att rätt tillsatsmaterial används ska beställaren vid anmodan uppvisa materialcertifikat från rörleverantör / tillverkare.

Utformning och svetsning av förekommande rördelar, såsom böjar, reduceringar och avstick ska ske i enlighet med utförda hållfasthetsberäkningar, ritningar och svetsdatablad. Kvalificering av svetsprocedur ska utföras enligt SS-EN 15614-1. Protokollet för att kvalificera en svetsprocedur, WPQR, anger giltighetsområden inom vilka kvalificerade svetsdatablad (WPS) kan upprättas. 3.7.3.1. Fogning av stålrör All fogning av stålrör ska utföras av personal som avlagt kompetensprov enligt SS-EN 287-1 Svetsarprövning Smältsvetsning. Svetsdatablad, WPS, ska utformas enligt SS-EN ISO 15609-1 vid bågsvetsning. Svetsdatablad, WPS, ska utformas enligt SS-EN ISO 15609-2 vid gassvetsning. 3.7.3.2. Fogning av kopparrör All fogning av kopparrör ska utföras av personal som avlagt kompetensprov enligt SS-EN 13133 Hårdlödning - Lödarprövning. Ett lödförbands hållfasthet beror inte enbart av lodets egenskaper utan även av fogutformning och lödteknik. I fjärrvärmesammanhang får endast hårdlödning användas. Kapillärlödning med hårdlod får normalt användas upp till t o m dimension 54. För större dimensioner används spaltlödning med hårdlod. I de fall leverantören garanterar kapillärlödtoleranser även för grövre dimensioner får kapillärlödning användas även för dessa. Uppkragning av kopparrör ska undvikas. 3.7.3.3. Fogning av PEX-rör För fogning (skarvning) av PEX-rör gäller PEX-RÖR D:214. 3.7.4. Fogning (skarvning) av mantel Förutom skarven av medieröret innefattar också skarven fogning av yttermanteln. I en komplett skarv av yttermanteln ingår mantelskarv (muff), fylla ut tomrummet i muffen med isolering och larmkoppling. Skarvplatsen ska alltid utformas så den ger montörerna rätt förutsättningar att utföra skarven och efter arbetsmiljöverkets krav. Se vidare under byggråd 3.7.4. Skarvplatsen skall alltid hållas torr under hela byggtiden. Exempel på skarvtyper redovisas i begreppsförklaringar. Följande varianter förekommer på marknaden. Svetsförband Krympförband Mekaniskt förband Montaget ska utföras enligt leverantörens anvisningar. Allt montage, oavsett skarvtyp, skall utföras enligt Auktorisationsnämndens branschkrav. Skarvning ska utföras av auktoriserat företag med licensierad personal som är väl förtrogen med de krav och föreskrifter som gäller. För arbete med härdplaster gäller AFS 2005:18. Det åligger leverantören att för beställaren eller dennes kontrollant kunna styrka att dessa krav är uppfyllda. 35

3.7.5. Fuktövervakning Fjärrvärmerör förutsätts vara vattentäta. Skador och fel i utförandet som medför vatteninträngning kan dock inträffa, därför förses fasta fjärrvärmerör med anordning för kontinuerlig fuktövervakning enligt SS-EN 14 419 Surveillance System. På transiteringsledningar där det ofta är långt mellan mätpunkterna, kan det vara bra att koppla upp dubbla larmslingor. Grövre rör förses därför ofta med fyra larmtrådar Dokumenterade impedanskurvor i form av datafiler skall överlämnas till beställaren senast i samband med slutbesiktning. Kurvorna skall vara förtecknade eller på annat sätt märkta på sådant sätt att dessa med lätthet kan härledas till rätt larmslinga. Koppling av larmtrådar utförs enligt SS-EN 14 419. Det är viktigt att det klart framgår i relationshandlingarna hur larmtrådarna är kopplade ex vid varje avstick. Likväl bör fjärrkylerör övervakas. 3.7.6. Isolering av skarvställe (skumning) 3.8. Återfyllning Återfyllningsmaterialet får inte orsaka någon skada på ledningen och ska packas med försiktighet för att säkerställa uppbyggnad av friktion under drift. Återfyllningen ska ha en dränerande förmåga som inte ger ökad värmeförlust. Friktionskoefficient mellan rörledning, ledningsbädd och kringfyllning ska under hela brukstiden vara enligt tabell B1 och tillhörande text i SS-EN 13941. Där marknivå i samband med exploatering ska höjas kan bankfyllning förekomma. Markexploatören bör då informeras om föreskrifter för överfarter med tyngre maskiner. Packning skall ske enligt tabell CE/4 i AMA Anläggning10. 3.8.1. Kringfyllning Kringfyllning utförs med packningsbar friktionsjord med största kornstorlek 35 mm. På friktionsfixerad sträcka kan större kornstorlek användas. Krossmaterial får användas, men särskild uppmärksamhet ska göras vid användning av skarpkantigt material direkt mot plastmanteln, så att inte mantel och skarvar skadas vid återfyllning, packning eller under drift. Speciell försiktighet ska tas vid expansionsanordningar och hög trafikbelastning. Materialet ska inte innehålla skadliga kvantiteter av humus, lera eller silt som kan påverka friktionen. Vid kallförläggning ska expansionsanordningarna kringfyllas först efter att ledningen drifttagits och expanderat efter uppvärmning. Friktionsjord finns definierad i AMA: Friktionsjord: jord vars skjuvhållfasthet till övervägande del beror på friktion mellan partiklarna (TNC 95) Sand är exempel på friktionsjord. 36