Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)



Relevanta dokument
Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun

Question today imagine tomorrow create for the future

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad

Grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Vatten Avlopp Kretslopp

Räkna med ekosystemtjänster för en tät och grön stad. Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt

6 maj Strategier för tillvaratagande och utveckling av ekosystemtjänster. Förstudie Ekologisk utvecklingsplan för Upplands Väsby

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Riktlinjer för kompensationsåtgärder och grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt

Kompensation av ekosystemtjänster i Lomma kommun processen. Helena Björn, miljöstrateg, Lomma kommun

Grönytefaktor för kvartersmark och allmän platsmark. Christina Wikberger, Stockholms stad CAREOFCITY.COM

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster. Karolina Brick


Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp

BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

Planering för ekosystemtjänster

Exploateringskontoret Miljö och teknik. Handläggare Frida Nordström Förslag till beslut. 2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.

Grönytefaktor för Näsängen

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

N Ö. GRÖNYTEFAKTOR Nacka stad

ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN. Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA

Utvecklingsplan för ekosystemtjänster i Upplands Väsby kommun

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Klimatanapassning - Stockholm

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun

Luftutredning Litteraturgatan

VY TVÄRBANETORGET MOT ENTRÉN TILL OMRÅDET OCH SALUHALLEN

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Minnesanteckningar från din Workshop Ekosystemtjänster i planering och pedagogik.

Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering.

DEL AV TORSRED 3:1, Trollhättans kommun Bostadsbebyggelse vid von Döbelns väg Behovsbedömning med checklista Upprättad i maj 2016

U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN

Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster. Karolina Brick

Vegetation som föroreningsfilter

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun

Upprättande av tematiskt tillägg till översiktsplan om urban grönstruktur - projektdirektiv

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

KV HEKLA HUS 6 LANDSKAP & GRÖNYTEFAKTOR

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun

Riktlinje för Norrköpings kommuns arbete med ekosystemtjänster

Underlag för planuppdrag

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?

VÄSTRA ROSLAGS-NÄSBY MARKANVISNINGSTÄVLING ANBUDSOMRÅDE 2D

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Ekosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen

Balanseringsprincipen i Helsingborg - från politisk motion till praktisk metod

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Kadetten 29 (skola, kontor, bostäder, centrumändamål, parkering)

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Att utveckla en ny grönytefaktormodell. Jesper Persson

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Vägledning för gröna tak och väggar på kommunens fastigheter

Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Klimatanpassning in i minsta detalj

Grönare städer, ny vägledning om ekosystemtjänster i planeringen, miljökriterier i upphandling och Agenda 2030

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Godkänt dokument - Carolin Andersson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Utredningsrapport 2015:11. Luftutredning. Fyrklöversgatan. bild. Foto: Klas Eriksson

Luftutredning Distansgatan

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Kunskapsstråket. En unik position

Samråd om Den gröna promenadstaden

VA-mässan 2012, Göteborg. Dagvattenhandbok. Guide för arbete med dagvatten i detaljplan. Sara Malmroth Kretsloppskontoret, Göteborgs stad

SAMRÅDSHANDLING. Standardförfarande. 1(9) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan 1 för fastigheten Ramen 10. Med närområde inom Hageby i Norrköping

Ekosystemtjänster i Falkträsket

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Startpromemoria för planläggning av del av Älvsjö 1:1, område vid Tanklocket 2 och 3 i stadsdelen Rågsved

arbetstillfällen

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Nationella Skräpplockardagar

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

Startpromemoria för Violen 6, Midsommarkransen, planläggning av vindsinredning (2 lgh)

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Transkript:

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö 1

2

3

4

5

Grönytefaktor GYF och kompensationsåtgärder ( OBS Inga politiska beslut fattade ) Kommunal mark: markanvisningsavtal + genomförandeavtal (FK) Privat mark: frivilligt Kompensationsåtgärder ger en basnivå för att inte försämra GYF används parallellt - siktar på att höja kvalitén i stadsmiljön 6

Grönytefaktor ska tillämpas för kvartersmark och allmän platsmark Kommunen betalar åtgärderna för kommunal mark, privata aktörer för privat mark Kompensationsåtgärder - samma principer Kompensation ska vara nära i funktion, plats, tid och värde (Obs inga politiska beslut fattade) 7

Planbestämmelser? Kan regleringar vara ett sätt att möjliggöra att platsen bebyggs? Viktigt är då att i planens syfte beskriva målet för det gröna. Planbestämmelser kan då ta stöd i detta syfte. Syftet kan t.ex. vara att vidmakthålla en god ljud- eller luftkvalitet eller stödja vissa ekosystemtjänster. Exempel: Biografen Bergakungens sal 8

ProducerandeRegler ande Kulturella Mat (odling) Genetiska resurser Energi (biobränslen) Biokemikalier, medicin och naturmedicin Material (djur och växtfiber Ekosystemtjänster Reglerande Rening av luft Klimatreglering Rening av vatten Vattenreglering Pollinering Fröspridning Reglering av skadedjur Bullerdämpning Koldioxid-bindning Kulturella Hälsa Fritidsupplevelser Estetiska värden Sociala relationer Undervisning och kunskap Tysta områden Vetenskapliga upptäckter Intellektuell och andlig inspiration Stödjande Biologisk mångfald Vattencykeln Näringscykler Jordformation Fotosyntes Mat (odling) Bruna tak Biologisk mångfald 9

2021 Göteborg 400 år - Gröna stråk / Gröna oaser Att bygga samman staden och komma närmare varandra är ett av jubileets övergripande teman och en av göteborgarnas högsta önskan inför 2021. Många idéer på temat handlar om att skapa tydliga gröna och blå cykeloch gångstråk samt grönskande oaser för att sammanfoga staden både på ett gemytligt och ekologiskt sätt. 10

Vägledning för gröna väggar och tak på kommunens byggnader (Obs inga politiska beslut fattade) Den kommunala fysiska planeringen är viktig för att säkerställa att det finns tillräckligt med friytor vid förtätning. Intensiva gröna tak kan t ex vara ett sätt att komplettera parker mm med ytterligare ytor för utevistelse i den täta staden. Skapa en mångfald av gröna rum i staden där de gröna rummen har olika kvaliteter för att på ett mer aktivt sätt underbygga olika typer av ekosystem och därmed ekosystemtjänster samt biologisk mångfald. På allmänna platser med låg utnyttjandegrad bör stadsodling utredas som ett alternativ för nyttiggörande. Stadsodlingsprojekt bör därmed kunna utvecklas i större skala än hittills. Vid nybyggnation och förvärv inom vissa geografiska områden ska fasad- och/eller takvegetation om möjligt tillföras med hänsyn taget till livscykelkostnader, kulturmiljö, arkitektur och tekniska förutsättningar. 11

Blå markering = Område med risk för översvämning och höga vattenstånd (SBK ÖP Karta 2) Röd markering = Över miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, dygnsmedelvärde (Miljöförvaltningen 2013) Grå Markering = Område med lite vegetation (Göteborgs Universitet, Geologiska institutionen) 12

Grön vägg på Kv. Traktören Inledande skiss en grön vägg längs befintlig park 13

Jämförelse: Genomsnittlig vattenförbrukning / person och dygn Total mängd vatten : 68 000 liter / år Exempel: Helsingborg Exempel: Malmö 14

15

16

Plantering i markkärl Principskiss för placering av fasadvegetation 17

Odlingskärl för tak Odlingskärl för mark 18

Odlingskärl på tak direkt efter plantering Odlingskärl på mark efter ca sex veckor 19

KONTAKT: Planavdelningen Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Jan Aleby jan.aleby@sbk.goteborg.se