Mall med skrivanvisningar för lokala utvecklingsstrategier

1(40) UPPDATERAD VERSION 2 2014-10-06 Mall med skrivanvisningar för lokala utvecklingsstrategier Detta dokument består av både anvisningar, färdigskriven text och av luckor där LAG infogar sin egen text. En komplett lokal utvecklingsstrategi ska innehålla alla rubriker som finns i denna mall (om inte annat anges). Text som är skriven med kursiv är Jordbruksverkets anvisningar och rekommendationer. Ni ska radera den kursiva texten från den slutliga lokala utvecklingsstrategin. Text med normal stil ska vara gemensam i alla lokala utvecklingsstrategier. Den texten ska alltså finnas kvar i dokumentet ni skriver. LAG infogar sedan sina egna texter i de fält som är symboliserade med rutor. I den slutliga strategin behöver dock inte rutorna finnas kvar. Skriv kortfattat! Varje avsnitt som ni skriver själva är begränsat till ett antal tecken. Hur många tecken inklusive blanksteg ni får använda står i varje ruta. Innehållet i denna strategimall är inte i den ordning som ni tar fram strategin. Strategimallen är framtagen utifrån en lämplig daglig användning, som LAG:s arbetsredskap och uppslagsverk. Ni tar exempelvis fram en SWOT-analys i ett mycket tidigt skede. Eftersom den bara har en begränsad användning i det dagliga arbetet är den placerad som bilaga. Anvisningarna i denna mall är mycket korta. En förklarande text till varje avsnitt och allmän bakgrundsinformation om fonderna och utvecklingsstrategin finns i en handbok som Jordbruksverket har tagit fram. För att hålla er uppdaterade rekommenderar vi att prenumerera på vårt nyhetsbrev om Lokalt ledd utveckling på www.jordbruksverket.se/lokaltleddutveckling. Vissa, markerade avsnitt i denna mall ska fyllas i först när strategin är godkänd. Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se

Jordbruksverket 2014-10-06 2(40) Lokal utvecklingsstrategi för Leader LAG PH Sammanfattning Skriv en sammanfattning av den lokala utvecklingsstrategin. Skriv också en mycket kort version av sammanfattningen på engelska (skrivs efter att strategin blivit godkänd). Sammanfattningen kan användas som kortpresentation av vad ni vill uppnå i området och hur ni vill göra det. Den engelska sammanfattningen gör att er strategi och ert arbete kan synliggöras i europeiskt sammanhang och öppnar upp för internationella samarbeten. Text, max 2000 tecken. Cirka 200 deltagare samt representanter från olika organisationer har i gemensamma möten förmedlat behoven i området. De lokala behoven och förutsättningarna har bearbetats och brutits mot offentliga strategiska dokument till en strategi som alla haft möjlighet att yttra sig över. Området har en lång historia som erbjuder spännande och intressanta naturoch kulturmiljöer. Tillgångarna är en stor potential för de många föreningarna och småföretagen men även för nya. Den demografiska sammansättningen, den höga ungdomsarbetslösheten tillsammans med brist på investeringskapital och nedrustning av lokal service är ett reellt hot för förutsättningarna till att hela området ska få en positiv utveckling. Därför har målgrupperna identifierats som lokalsamhället, företagarna och ungdomarna. Vi vill satsa på delaktighet och integration i lokalsamhället för att bygga lokal kapacitet våra (kvinnliga) företag inkl turism för att här finns stor potential att skapa en god miljö genom att arbeta med infrastruktur och miljöåtgärder Våra urvalskriterier ska tydliggöra för de sökande vilka kriterier som måste beaktas i en ansökan i område. De ska också hjälpa LAG i urvalsprocessen på väg mot uppsatta mål. Vi vill arbeta nära projektägarna för att kunna erbjuda hjälp och stöd under hela processen, Vi vill därför ha ett verksamhetskontor som bas med en coach som regelbundet besöker områdets olika delar. Genom medverkan i lokal möten och besök hos olika organisationer vill vi informera om verksamheten. Lokalt vill vi regelbundet samla intresserade till projektspåning för att erbjuda hjälp inför framtagandet av ansökningar. Vi vill även samla projektägarna under projekttiden för att diskutera problem på vägen samt inför avslut av projekten

Jordbruksverket 2014-10-06 3(40) som stöd för upprättande av nödvändiga redovisningar. Från LAG vill vi utse en särskild kontaktperson för varje projekt. På så sätt kan vi nå våra mål som är Helt enkelt - Livskvalitet för alla ung, gammal, svensk eller nysvensk genom Långsiktig LandsbygdsUtveckling. Detta sammanfattar vi i vår vision Vision 2.0 - För en ännu bättre del av Sverige - Bättre att besöka och bättre att leva i!

Jordbruksverket 2014-10-06 4(40) Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Syftet med den lokala utvecklingsstrategin... 6 2. Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål... 6 3. Strategins framtagning... 6 4. Utvecklingsområdet... 7 4.1 Områdesbeskrivning... 9 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter... 11 5. På vilket sätt är strategin innovativ?... 14 6. Vision... 15 7. Insatsområden, mål och urvalskriterier... 15 7.1 Övergripande mål för området... 15 7.2 Insatsområden... 18 7.3 Handlingsplan... 19 7.4 Urvalsprocess... 19 7.5 Mål och urvalskriterier... 20 8. Finansieringsplan... 23 9. Organisation... 24 9.1 Administrativ kapacitet och kansliets arbete (drift)... 24 9.2 Partnerskapet och föreningen... 25 9.3 LAG den lokala aktionsgruppen... 26 10. Samverkan mellan fonder och med andra aktörer... 27 10.1 Samverkan mellan fonder [punkten utgår om ett enskilt enfondsområde inte överlappar med andra områden]... 27 10.2 Avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar... 29 10.3 Jämställdhet och icke-diskriminering... 30 11. Kommunikation... 30 11.1 Kommunikationsplan... 32 12. Uppföljning och revidering... 32 13. Bilagor... 34 Bilaga 1: SWOT-analys... 34 Bilaga 2: Omvärldsanalys... 38 Bilaga 3: Motivering... 39 Bilaga 4: Excel-fil... 40

Jordbruksverket 2014-10-06 5(40) Bilaga 5: Eventuella övriga bilagor... 40

Jordbruksverket 2014-10-06 6(40) 1. Syftet med den lokala utvecklingsstrategin Denna utvecklingsstrategi ska användas för att styra LAG:s arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och fondsamordning. 2. Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål Alla projekt som prioriteras genom denna utvecklingsstrategi bidrar till att uppnå EU:s tillväxtstrategi EU2020. Därför bygger alla mål och processen för projekturvalet i strategin på de mål som är satt i de inblandade operativa programmen för struktur- och investeringsfonderna. Analyser ligger till grund för en vision och utvecklingsbehov, som leder till insatsområden och specifika mål som kan mätas med hjälp av indikatorer. En handlingsplan visar hur målen i insatsområden ska omsättas i aktiviteter. 3. Strategins framtagning Beskriv vilka aktörer som har medverkat i framtagandet av denna strategi och hur delaktiga de har varit, samt vilka forum som ni har använt. Beskriv också hur strategin är avstämd med regionala och kommunala planer och strategier. Text, max 1000 tecken.(1010 tkn) Den 2 juni 15 oktober hölls 15 öppna möten på 15 platser. Cirka 200 deltagare deltog i SWOT och visionsarbete. Möten med arbetsförmedlingen och med kommunala företrädare. Berörda kommuner har lämnat avsiktsförklaringar. Hänsyn har tagits till strategiska dokument och Region Skånes utvecklingsprogram. Kommunala representanter liksom LRF, företagarorganisationer, miljösakkunniga och Hela Sverige ska leva Skåne m fl finns i LAG och har kunnat bevaka att skrivningarna inte strider mot andras beslut. Faktauppgifter hämtas från regionala och kommunal styrdokument samt från SCB. Uppgifterna har bearbetats av LAG PH framtidsgrupp. Allmänhet, organisationer, föreningar, politiker m fl har kunnat lämna synpunkter inför och under arbetet via epost, hemsida och facebook. Förslaget har funnits tillgängligt via hemsida och facebook en vecka i november. Det har enligt önskemål sänts över till kommunerna, Länsstyrelsen, Region Skåne och till Bygdegårdarnas riksförbund för yttrande. LAG har beslutat att ansöka.

Jordbruksverket 2014-10-06 7(40) 4. Utvecklingsområdet Beskriv kort den geografiska ytan, landskapet och demografin genom att fylla i tabellen nedan. Peka ut geografiska landmärken som älvar, berg, kust och liknande som har betydelse för områdets utveckling. Ange vilka kommuner som ingår i området, vilka som är de största orterna och var utvecklingscentra finns. Statistik är tillgänglig hos Statistiska Centralbyrån (SCB), kommunen, Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se/alltomlandet), Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, med flera. Totalt antal invånare i utvecklingsområdet, inklusive tätorter > 20 000 invånare. [Antalet bör ligga mellan 10 000 och 150 000 invånare. Om ni avviker från detta ska ni motivera varför.] Antal invånare i utvecklingsområdet, exklusive tätorter > 20 000 invånare. Områdets totalstorlek i km 2, inklusive tätorter > 20 000 invånare. Områdets storlek i km 2 utanför tätorter > 20 000 invånare. Antal invånare per km 2, inklusive tätorter. 57 603 (20140630) 57 603 1426 1426 39,07 Antal invånare per km 2, exklusive tätorter. 39,07 Kommuner som omfattas av strategin. Landskapstyper och landmärken Mer landmärken? Hässleholm Perstorp Område återfinns i skogsbygd och gränsar till mellanbygden. Det omfattar, enligt länsstyrelsens Det skånska landskapet hela eller delar av sju karaktärsområden. De skogliga inslagen är stora och varierande. Området är kuperat då flera åsar korsar ytan. Höjdskillnaderna är stora inom området då höjden över havet går från ca 1 meter till 210 m. Inom området finns därmed områden som är känsliga för klimatförändringar/höjt vattenstånd

Jordbruksverket 2014-10-06 8(40) Större tätorter och utvecklingscentra utvecklingscentra även om det inte finns någon havskust men däremot gott om större eller mindre sjöar. Området var tidigt bebott och här återfinns den i dag äldst daterade bosättningen i Sverige. Kommunhuvudorter Hässleholm och Perstorp Väsentliga noder Beskriv väsentliga noder enl Carin A Befolkningsförändring för åren 2007 2013 flyttnetto födelsenetto Flyttnetto 2007 495-71 Födelsenetto 2008 259 7 2009 85-40 2010 195-43 2011 127 1 2012 6-82 2013 152-50 Arbetslöshet i procent 11,85 procent (riket 8,5%) Arbetslöshet bland unga (15 24 år) i procent * Andel invånare med utländsk bakgrund i procent * Antal företag med direkt anknytning till fiske och vattenbruk ** Antal företag per 1 000 invånare *** 106 Antal nystartade företag per 1 000 invånare *** Andel av befolkningen i procent 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65- år 24 % (17,4% riket) 17 procent 0 10,2 Åldersklasser % Totalt 15-24 år män 3793 kvinnor 3446 Totalt 7239 12,6 25-44 män 6680 kvinnor 6439 Totalt 13119 22,7 45-64 män 7589

Jordbruksverket 2014-10-06 9(40) Övrigt nämnvärt som har betydelse för områdets utveckling? * fylls endast i vid val av socialfonden. ** fylls endast i vid val av havs- och fiskerifonden. *** fylls endast i vid val av regionalfonden. 4.1 Områdesbeskrivning kvinnor 7275 Totalt 14864 25,8 65- män 6088 kvinnor 6800 Totalt 12888 22,4 Beskriv de natur- och kulturresurser som finns i området och som är relevanta för strategin. Även struktur av relevant näringsliv, föreningsliv, service och infrastuktur är viktiga uppgifter och även deras förändring över de senaste åren. Beskriv områdets förutsättningar vad gäller livskvalitet, lokal anda och de sociala förrutsättningar. Beskriv även gränser till eventuella grannområden eller överlappning med andra lokala utvecklingsområden som är relevanta för strategin. Detta ska vara en saklig beskrivning av området utan någon värdering eller tolkning. Text, max 5000 tecken. (5008 tkn) Natur och kulturresurser Redan under förhistorisk tid fanns människor i området vilket fasta fornlämningar visar. Kulturlandskapet var länge oförändrat men omvandlades genom svedjebruk och betesdrift. I norr är området en fortsättning av det sydsvenska höglandet, kuperat, med skogklädda höjder och mindre odlade och betade marker kring sjöar och vattendrag. Det förekommer naturbetesmarker med grova ekar och värdefulla betesväxter och utgör ibland små ekosystem. Där nivåskillnaderna är mindre finns områden av moss- och kärrmarker. Kring Hässleholm och Finjasjön finns öppen odlingsbygd. Mot söder finns ett flertal åsar, vilka har ett inslag av lövskog, framför allt bok. Godsbildningar har präglat vissa områden. Större byar var koncentrerade till slättbygden medan ensamgårdar och mindre byar om två, tre gårdar var vanliga i skogstrakten. Mellan dessa fanns obebyggda skogs- och mossområden. Berggrunden domineras av gnejs, bortsett från ett område vid Ignaberga, med krita. Jordmånen är ofta en mindre bördig nordostmorän.

Jordbruksverket 2014-10-06 10(40) Större vattendrag är Helge å, Almaån och Verumsån och tillflöden till Rönne å. Flera av vattendragen har olika typer av vandringshinder. Det finns flera sjöar och ett antal dammar från 1870-talet. Trakten har i olika omgångar varit krigsskådeplats. På 1300-talet stod ett slag vid Mjölkalånga. På 1600-talet utspelades flera strider mellan danskar och svenskar. Struktur av relevant näringsliv, föreningsliv, service och infrastuktur inkl förändring över de senaste åren Jordbruk och boskapsskötsel var och är viktigt. Träslöjd kompletterade tidigare jordbruket. Kring Ignaberga var kalkbrytningen en säsongsbetonad binäring med rötter i tidig medeltid. Torvindustrin har, sedan sekelskiftet 1900, spelat roll även om mossarna är relativt orörda och har ett rikt djur- och växtliv. Av de mer än 5 000 aktiva företagen är 46 procent äldre än 15 år. Enskild näringsverksamhet är den dominerande företagsformen (ca 70 procent) och en indikator på företagsamhet och entreprenörskap. Det finns en större andel företag inom jord- och skogsbruk (4 procent) än i riket i övrigt. År 2013 fanns 776 registrerade jordbruksföretag i området vilket är 13 färre än 2007. De senaste decennierna har brukningsenheter i skogsbygden lagts ner. Betes- och ängsmarker har planterats med skog och en del mindre gårdar har förvandlats till fritidshus. Många av ägarna kommer att gå i pension inom de närmaste åren. Tätorterna expanderar på odlingsmark med ny industri- och bostadsbebyggelse. Inom vissa områden är vägnätet ett dominerande inslag i landskapet. Antalet industrier och hantverk ökade då järnvägen etablerades under senare delen av 1800-talet. Hässleholm och Perstorp utvecklades till betydande stationsorter. Större stationssamhällen uppstod i Sösdala, Vinslöv, Tyringe, Bjärnum, Hästveda och Vittsjö. Natursköna orter som Vittsjö och Tyringe utvecklades till turistorter. Idag saknar landsbygden kollektivtrafik bortsett från närtrafik. Perstorps industriella utveckling startade på 1690-talet, då Skånska Glasbruket (nuvarande Gustafsborg) anlades. Tillverkningen var igång till 1762. År 1881 grundades Skånska Ättikfabriken, numera Perstorp AB. Med tiden har produktionen inriktats på plastartiklar och kemiska produkter. Under 1900-talet har skolor och regementen etablerats i Hässleholm. Det startas färre nya företag än jämfört med riket. I området finns färre kvinnliga företag än i såväl Skåne som i riket. Näringslivet har ett ökande behov av kvalificerad arbetskraft I Bredbandsstrategi för Skåne är målet att procent av Skånes hushåll senast år 2020 ska ha möjlighet att ansluta sig till bredband via fiber med en kapacitet av minst 100 Mbit/s. Idag har 6 procent av Skånes landsbygdsbor möjlighet att

Jordbruksverket 2014-10-06 11(40) ansluta sig till bredband via fiber med hög kapacitet, det på en yta som utgör 96 procent av Skånes totala geografi. Områdets förutsättningar vad gäller livskvalitet, lokal anda och de sociala förrutsättningar Befolkningstillväxten är låg. I Skåne är det bara 6 av 33 kommuner som växer långsammare än Hässleholm. Skåne den näst mest tätbefolkade regionen i Sverige med 112 invånare per kvadratkilometer. Befolkningstätheten är dock inte jämnt fördelad i Skåne här är antalet invånare 39 per kvadratkilometer. Demografiskt har området färre invånare i åldersgruppen 25-64 år. Kommunal service finns i samtliga 8 större tätorter och i mindre omfattning på övriga orter. Bortsett från huvudorterna är idag butiksutbudet begränsat. Av tidigare två dagligvarubutiker per ort finns idag oftast en kvar. Bensinstationer har försvunnit eller omvandlats till automatstationer. Tillgång till sällanköpsvaror finns i kommunhuvudorterna eller i angränsande kommuner. Föreningslivet är omfattande med mer än 600 föreningar. Lokala mötesplatser finns men minskar då kommunala lokaler börjat säljas. Kommunal skötsel av byggnader och lokala idrottsplatser minskar. Genomförda SWOT-analyser pekar på en avtagande självkänsla i bygderna då det kommunala engagemanget minskar. Relevanta angränsningar I norr avgränsning mot sydsvenska höglandet, i öster, väster och söder mot sökanden i andra tänkta leaderområden av annan karaktär oc struktur. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter Sammanfatta resultat från SWOT-analysen, omvärldsanalysen och andra analyser som finns i bilagan. Det generella utvecklingsbehovet är en summering där styrkor, svagheter, hot och möjligheter har vägts av mot varandra. Om ni har gjort flera analyser för specifika teman eller fonder ska ni beskriva relevanta behov även för dessa. Detta ska vara en beskrivning av förutsättningar i området utifrån SWOTanalysen, det vill säga en värdering och tolkning av vad dessa förutsättningar betyder för utvecklingen av området. Text, max 8000 tecken.(8087 tkn) LAGs framtidsgrupp fick tillsammansmed verksamhetsledaren i uppdrag att genomföra allmänna möten för att hämta in områdets behov. Uppnådda resultat redovisades och information lämnades om kommande programperiod. SWOTanalyser och visionsdiskussioner genomfördes. Deltagarna ansåg att en ny ansökan skulle lämnas. Många ville fortsätta att utveckla tidigare arbete.

Jordbruksverket 2014-10-06 12(40) Det fanns en enighet om behoven som stämmer väl med nationella prioriteringar. Vi ser detta som en indikation på att ett långsiktigt och hållbart arbete blir möjligt. Nya behov som lyftes var t ex att det saknades bostäder för unga och äldre, bister i självkänsla och marknadsföring på orterna. Tillgång till lokal service och infrastruktur hade försämrats. Detta är ett stort hot mot hela områdets attraktivitet, dess näringsliv och befolkning. Deltagarna var födda mellan 1930 och 2009 med en tyngdpunkt kring 1940 1959. De var i liten omfattning bekanta med genomförda projekt. Ungas förhållanden berördes i mindre omfattning än väntat. Efter en bearbetning av samtliga SWOT-analyserna blev huvudrubrikerna Styrkor: Aktiv ort, turism, infrastruktur samt rikt och varierat näöringsliv Svagheter: orten, turism, infrastruktur och näringsliv Möjligheter: delaktighet och integration på orten, turism, infrastruktur, näringsliv och företagande Hot: orten, infrastruktur samt näringsliv och turism En analys av den detaljerade SWOT som bifogas pekar på att Våra målgrupper är ungdomar, företagare och lokalsamhället. Vi vill därför satsa på Delaktighet och integration i lokalsamhället för att bygga lokal kapacitet Våra (kvinnliga) företag inkl turism då här finns potential Att skapa ett hållbart och tillgänglig samhälle genom infrastruktur och miljöinsatser Bästa jordmånen för att skapa hållbar utveckling finns i den lokala miljön som också bäst känner lokala behov. Här finns den handlingskraft, idérikedom och kapacitet som krävs för ett långsiktigt och framgångsrikt resultat. Lokal utveckling behöver plattformar som gynnar långsiktiga lösningar i stället för att hantera akuta behov. Därför krävs ett omfattande förankringsarbete. Attraktionskraft på landsbygden har många dimensioner. Möjligheten att förverkliga idéer, att kunna leva ett rikt liv både socialt och miljömässigt och en landsbygd full av rörelse är faktorer som påverkar. Tillgänglighet och praktiska lösningar likaså. Ett växande hot är kommande generationsskifte. Flera av de små och medelstora verksamheterna på landsbygden, inte minst inom lantbruket och de gröna näringarna, kan komma att få svårt att överleva när ägarna går i pension. Delaktighet och integration i det lokala samhället Befolkningen i området återfinns med något mer än en tredjedel av invånarna boende i huvudorterna, resterande befolkning finns lika fördelade mellan de 6

Jordbruksverket 2014-10-06 13(40) större kransporterna och på ren landsbygd. De mer än 600 föreningarna stärker och stöder engagemanget för bygden. Engagemanget och de möjligheter som det medför hotas av att kommunerna äger många samlingslokaler och av befolkningens ökande medelålder. Befintliga lokaler/mötesplatser är inte långsiktigt säkrade eftersom effektiviseringar bl a medför lokalförsäljningar. Fler mötesplatser behövs för de som är lite äldre än de som får behoven tillgodosedda på fritidsgården. Framför allt behövs mötesplatser där olika kulturer kan mötas för att skapa en ökad förståelse för varandra i samhället. Det finns en bostadsbrist som riskerar att öka då en prognostisering om en befolkningsökning med mer än 500 personer per år finns för området. Befintliga bostäder är inte anpassade efter de krav och behov som ungdomar, äldre och nya svenskar har. Våra allt fler och friskare äldre vill bo kvar på sin lokala ort där det sociala livet finns. Ungdomarna önskar en billig första bostad och inflyttare från andra länder har andra behov. Turister, besökare och konferensgäster ska erbjudas attraktivt boende. Nygamla stationsorter liksom landsbygden behöver innovativa och kreativa bostadslösningar och lokaler för föreningar och företag. Här öppnas möjlighet att utveckla de allt vanligare överloppsbyggnaderna. Närheten till flera universitets- och högskoleorterskapar möjlighet till samverkan. Bankernas investeringsvilja är låg på landsbygden varför det behövs innovativa lokala och alternativa finansieringsmöjligheter. I samverkan med föreningslivet i lokalsamhället kan ett lokalt faddersystem erbjuda inflyttare en snabbare inkörsport som ger delaktighet och samverkan. Genom att möta ett behov vill vi skapa en ökad inflyttning av företag och boende samt besökare i området. Företagande inkl turism Orådets främsta tillgångar är närhet och natur med de möjligheter detta erbjuder. Vårt strategiska läge, med Danmark och norra Tyskland på samma avstånd som Stockholm, erbjuder många möjligheter. De mer än 6 000 företag som finns i området är till största delen fåmansföretag. Det finns potential för att öka sysselsättningsgraden genom nyanställningar i redan befintliga företag. De många mindre lantbruken ger förutsättningar för såväl utveckling av ekologisk verksamhet som för småskalig livsmedelsproduktion. Genom stödjande insatser som att initiera produktutveckling i samverkan med aktuella organisationer och forskare, nätverksbyggande och kompetensutveckling kan ytterligare företag eller kompetterande verksamheter utvecklas. Produkter som odlas, förädlas och avyttras i närområdet bidrar till en bättre miljö genom en mindre miljöpåverkan genom t ex transporter. I sin tur kan detta bidra till att lokala och regionala miljömål uppnås. Mat har vidare ofta varit en brygga mellan olika kulturer.

Jordbruksverket 2014-10-06 14(40) Förutsättningarna för att utveckla verksamheter som Grön rehabilitering, som riktar sig till långtidssjukskrivna som har rehabiliteringsbehov, och Grön omsorg, som bygger på att kombinera omsorg med gårdens resurser för personer som av olika skäl berörs av socialtjänstlagen, är goda. 5. På vilket sätt är strategin innovativ? Ange på vilket sätt strategin är innovativ. Beskriv hur strategin främjar innovativa processer i området, som exempelvis samarbeten, metoder, åtgärder och liknande. Text, max 2000 tecken.(1797 tkn) Vi anser att det innovativa i vår strategi är det arbetssätt vi planerar. Med erfarenhet från den nu avslutade perioden vill vi främjar ett ökat nätverkande och ta till vara resurser och kompetens som redan finns. På så sätt vill vi bidra till en levande landsbygd. Vi vill ha ett centralt beläget verksamhetskontor som bas. Vi vill komplettera verksamhetsledare, handläggare och ekonomihandläggare med en projektcoach Coachen ska tillsammans med LAG och verksamhetskontoret under hela programperioden arbeta ute i området för att förstärka projektarbetet. Metod Allmänna informationsmöten: Mötena har flera syften: Informera om metoden för lokalt ledd utveckling dvs bygga varumärket samt medverka till nya projekt och senare i programperioden sprida kunskap och kännedom om genomförda projekt. Skrivarmöten: Speciella möten för dem som har projektidéer. Mötena syftar till att arbeta med projektskrivande och ska vara en hjälp till initiativtagaren för att vässa idéer och ansökningar. Problemlösarmöten: Dessa möten ska ägnas åt att samla upp gemensamma problem i olika projekt i genomförandefas. Projekten ska får utbyta erfarenheter och hjälpas åt med lösningar men också med att kunna tipsa om resurser mm. Redovisningsmöten: Mötena ska ägnas åt att informera om hur projekten ska redovisas, vad som avses med olika dokument som ska lämnas med redovisningen etc. Vi vill på detta sätt ge projekten bättre service och hjälp för att man ska våga söka och för att man också ska känna att det är bra att jobba i projektform.

Jordbruksverket 2014-10-06 15(40) Vi vill också skapa en snabbare process, ett bättre nätverk och ett mera kvalitetssäkert arbete. Vi vill med denna metod stärka landsbygdens utveckling så att ungdomarna kan stanna kvar, främja företagande, turism och skapa förutsättningar för ökad sysselsättning och produktförädling i hela området. 6. Vision Ange visionen för strategin, området och det lokala partnerskapet. Text, max 200 tecken.(90tkn) Vision 2.0 - För en ännu bättre del av Sverige - Bättre att besöka och bättre att leva i! Vid behov: Beskriv, förtydliga och förklara er vision och vad visionen går ut eller grundar sig på.(473 tkn) Med öppet sinne i det öppna landskapet är kulturella skillnader en tillgång. Det goda exemplet blir en marknadsföring som ger ökad inflyttning och fler nya lokala produkter. En ökad befolkning skapar förutsättningar för företagande, bra boenden med levande centrum och tillgång till lokaler och är en förutsättning för en god infrastruktur och en lokal marknad. Helt enkelt - Livskvalitet för alla ung, gammal, svensk eller nysvensk genom Långsiktig LandsbygdsUtveckling. 7. Insatsområden, mål och urvalskriterier 7.1 Övergripande mål för området Peka ut de övergripande målen för denna strategi i tabellen nedan. Redogör i beskrivande text för målen och varför ni har valt just dessa mål. Mål ska kunna härledas från behovsbeskrivningen i avsnitt 4.2 och bidra till att uppnå målen i Europa2020 och i de valda fonderna. De övergripande målen kommer att ligga till grund för konkreta mål och för urval av projekt. Alla mål i denna strategi ska kunna uppnå en eller flera av de nationella och fondspecifika målen och indikatorer:

Jordbruksverket 2014-10-06 16(40) Övergripande mål för hela strategin [Mål 1]Ökad konkurrenskraft hos företagare [Mål 2]Bättre infrastruktur...satsa på ungdomen nya entreprenörer? Text, max 5000 tecken. Landsbygdsfonden Antal nyskapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Regionalfonden Antal nyskapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Antal företag och organisationer som får stöd Socialfonden Antal deltagare Antal företag och organisationer som får stöd Stärka kommunikationerna så att fler kan arbete fler kan jobba från landsbygden och fler företag skapas Förbättra konkurrenskraften och tillväxten i jord- och skogsbruket, inklusive rennäringen, och därigenom bidra till en ökad sysselsättning på landsbygden (ca 720 miljoner/år). Ytterligare miljöanpassa det svenska jordbruket, bevara det öppna landskapet och en mångfald av växt- och djurarter (ca 3 480 miljoner/år). Utveckla ett diversifierat landsbygdsföretagande och därigenom förbättra möjligheterna att leva och arbeta på landsbygden ( ca 340 miljoner/år). Utöver detta har programmet en genomförandemetod kallad LEADER. Denna ska ta tillvara lokalt engagemang och lokal kunskap som medverkar till att målen uppfylls gamla landsbygdsprogrammet

Jordbruksverket 2014-10-06 17(40) Horisontella mål Peka ut och beskriv era horisontella mål. Vilka horisontella mål som är viktigt kan variera beroende på vilka fonder som omfattas av strategin (hänvisning till avsnitt 10.3). Övergripande horisontella mål för hela strategin mångfald och integration jämställdhet tillgänglighet hållbar utveckling Indikatorer (fylls i efter att strategin blivit godkänd) Text, max 2500 tecken.(2539 tkn) Kriterierna handlar om ett förhållningssätt och något man gör, inte bara något man uppnår. Vi vill stödja initiativ som tillgodoser våra behov utan att äventyra kommande. Därför är insatser för vår miljö, jämställdhet, tillgänglighet och integration naturliga och viktiga. Vi vill ta tillvara såväl kvinnors som mäns resurser, liksom kunskap och erfarenhet hos människor från andra kulturer och av olika ålder. Vi vill sätta individen i centrum för att skapa en långsiktig positiv utveckling. Mångfald och integration Vi anser att mångfald och integration innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund, kön, utbildning, ålder, funktionshinder eller sexuell läggning. Alla kan bidra med sin unika erfarenhet och kompetens så att samhällets mångfald blir en fungerande och gemensam tillgång. Vi vill att arbetet med integration och mångfald ska leda till ett bättre resursutnyttjande genom att skapa bättre möjligheter för alla att använda sin unika kompetens. Att aktivt arbeta med dessa frågor är en framgångsfaktor. Jämställdhet Människan ska ha samma förutsättningar att forma sina liv oavsett kön då detta leder till ett mer rättvist och demokratiskt samhälle. Vi vill synliggöra kvinnors och mäns villkor och förhållanden bl a genom könsuppdelad redovisning och bildval.

Jordbruksverket 2014-10-06 18(40) Vi vill visa hur mäns och kvinnors erfarenheter tas tillvara i olika projektet och främja det underrepresenterade könets förutsättningar. På så sätt ökar innovationskraften och effektivisering sker. Tillgänglighet Genom att identifiera hinder kan man finna lösningar som kan öka delaktigheten och leda till anställningsbarhet. Ett sätt kan vara olika lärlingsprogram. Vi vill att alla ska kunna delta.. Projektägarna behöver därför visa hur man möjliggör för män och kvinnor, olika åldrar och etniska grupper liksom funktionshindrade. Hållbar utveckling Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Såväl ekonomisk som social och ekologisk hållbarhet ska beaktas då de verkar i symbios. Hållbarhet handlar också om respekt för individen och om demokrati. Vi vill öka medvetenheten om att insatser för miljön är en tillgång och framgångsfaktorer. Vi vill bidra till människors hälsa, biologiska mångfald, ta tillvara kulturhistoriska värden, bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hushållning med naturresurser. Vi vill att organisationer, näringsliv, föreningar och individer ska se möjligheter och vinster genom hållbarhetskriterier. 7.2 Insatsområden Beskriv insatsområden som ni har identifierat. Insatsområdena utgör stratgins inriktning och anger inom vilka tematiska områden som utvecklingsinsatserna ska ske. Insatsområdena ska kunna härledas från behovsbeskrivningen i avsnitt 4.2 och ska utgå ifrån strategins övergripande mål. Text, max 6000 tecken. Insatsområde 1 - Delaktighet och integration i lokalsamhället för att bygga lokal kapacitet Insatsområde 2 Våra (kvinnliga) företag inkl turism då här finns potential Insatsområde 3 Att skapa ett hållbart och tillgänglig samhälle genom infrastruktur och miljöinsatser... Arbetslöshet att bidra till ett ökat företagande och därmed fler arbetstillfällen.

Jordbruksverket 2014-10-06 19(40) Turism ökad turism leder bl.a. till fler arbetstillfällen, krav på lokal service/boende och på en god infrastruktur. Miljö 7.3 Handlingsplan Redogör för hur ni tänker använda den valda fonden eller de valda fonderna för att arbeta med insatsområdena. Om strategin omfattar flera fonder beskriver ni vilka fonder som ska användas inom respektive insatsområde och hur ni tänker avgränsa fonderna från varandra. Denna avgränsning ska tydliggöra tematiska skillnader och eventuella skillnader i den geografiska fokusen i respektive fond. Beskriv också vilka samarbeten som kommer att finnas för att uppnå de övergripande målen och målen i insatsområdena. Det kan vara samarbeten i närområdet, i Sverige och internationellt. Beskriv vilken typ av samarbeten och för vilka insatsområden samarbeten eftersträvas och varför. Beskriv också hur kansliet planerar att arbeta för att nå målen i de olika insatsområdena. Förtydliga eventuella skillnader i arbetssätt, tidpunkt, målgrupper, typ av projekt och liknande mellan de olika insatsområdena. Text, max 6000 tecken. En handlingsplan är den konkreta plan som på kort sikt styr arbetet. Den är uppbyggd av de olika aktiviteter som ska göras och som på sikt ska leda fram till de övergripande målen. Den ska ge svar på frågor som när, var, hur, konkret mål och till vilken kostnad. Insatsområde 1 Insatsområde 2 Samarbete med befintliga entreprenörer, markägare. Inhämta inspiration och kunskap från andra delar av Europa som är starka på cykelturism. Föreningslivet har mycket att bidra med och som vi bör dra nytta av. På vilket sätt kan de bidra? 7.4 Urvalsprocess Beskriv det sätt som LAG ska bereda ansökningar och, med hjälp av urvalskriterier och andra bedömningar, prioriterar och väljer ut projekt. Ni ska alltså beskriva en modell för urvalsprocessen och svara på frågan om hur projektansökningar väljs ut och prioriteras. Observera att EU-förordningen

Jordbruksverket 2014-10-06 20(40) ställer krav på hur en urvalsprocess ska se ut (artikel 34.3 b, 2013/2013; se även handboken). Text, max 3000 tecken.. Projekt skall väljas på ett sådant sätt att det i förstahand gynnar många människor eller speciellt utsatta områden. Projekt med stor utvecklingsmöjlighet prioriteras liksom projekt som bidrar till en ökad integration eller särskilt inriktar sig på att ge ungdomar och utsatta grupper i samhället en god möjlighet till arbetstillfällen och/eller kompetensutveckling. Vid urval av projekt är det viktigt att se till alla möjligheter. Ungdomsprojekt skall uppmuntras och prioriteras Projektägaren ska ges tillfälle att personligen presentera sitt projekt inför LAG innan beslut fattas. Nedanstående punkter skall vara en hjälp och stöd för den sökande Alla urvalskriterierna behöver inte vara uppfyllda. Ibland kan erfarenhet av att driva projekt, integration/delaktighet och ungdomars intresse av att vilja driva projekt vara avgörande faktorer. 7.5 Mål och urvalskriterier Sätt konkreta mål för varje insatsområde och fond. Målen ska vara mätbara genom indikatorer och ordnas efter målens betydelse. Detta innebär att det inom varje insatsområde och inom varje fond kommer att finnas mål som är viktigare än andra. Flera insatsområden och fonder kan ha samma mål. Insatsområde 1 Företagande/Näringsliv Fond Mål Indikator Målvärde Fond 1Landsbygdsfon den Ökade arbetstillfällen samarbeta med företagarorganisatio ner och handelsföreningar Kvinnors företagande

Jordbruksverket 2014-10-06 21(40) Fond 2Regionalfonde n socialfonden Attraktivitet Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationstek nik Att främja hållbara transporter i viktig nätinfrastruktur???? Tillgänglighet???? Fler arbetstillfällen Kompetensutvecklin g för att stärka individers ställning på arbetsmarknaden Sysselsättningstillfäll en för ungdomar Står långt ifrån Insatsområde 2 Attraktivitet Fond Mål Indikator Målvärde Fond 1 - lb näringsliv Grön rehab turism Fond 2 reg näringsliv varumärke...soc Förädling, service, boende Eventuella ytterligare insatsområden infrastruktur Fond Mål Indikator Målvärde Fond 1 leder

Jordbruksverket 2014-10-06 22(40) Fond 2 teknik... Strukturbildsarbetet bygg noderna vidare på det sättet. Få identitet att förhålla sig till. Uppmuntra till samarbeten. Ta fram byaplaner. Excel-bilaga: Peka ut de urvalskriterier som ligger till grund för bedömning och prioritering av projektansökningar genom att fylla i matrisen i bilagt Excel-fil. Urvalskriterierna ska säkerställa att de projekt som prioriteras verkligen bidrar till att nå målen i strategin. För att säkerställa detta ska urvalskriterierna kopplas direkt till de övergripande målen, de horisontella målen och målen i respektive insatsområde. Urvalskriterierna ska numreras. Ni behöver urvalskriterier för varje budgetpost som LAG förfogar över. Detta innebär att det måste finnas urvalskriterier både för genomförandeprojekt och samarbetsprojekt som LAG själva är projektägare för. Beskriv på ett övergripande sätt hur de valda urvalskriterierna bidrar till att uppnå strategins mål. Urvalskriterier/preliminära 1. Initiativets koppling till områdets insatsområden. 2. Initiativets bidrag till att uppfylla målsättningarna 3. Initiativets bidrag till att stärka områdets attraktionskraft (socialfonden och landsbygdsfonden) 4. Initiativets bidrag till en bättre balans mellan olika geografiska delar i Skåne. (regionalfonden) 5. Initiativets förankring hos berörda, adekvata parter och i sitt sammanhang. 6. Initiativets förutsättning att vara långsiktigt hållbart. a. Initiativets fortlevnad efter projektslut 7. Sökandens kompetens att genomföra initiativet. a. Projektledningens förmåga att genomföra initiativet 8. På vilket sätt är jämställdhetsperspektivet inkl. övriga horisontella mål beaktade i initiativet?

Jordbruksverket 2014-10-06 23(40) 9. Bidrar initiativet till att uppfylla Skånes miljömål? 10. Bidrar initiativet till en större mångfald på landsbygden? 11. Bidrar initiativet till en ökad integration mellan människor?(socialfonden) 12. Initiativets bestående effekter a. Är initiativet kostnadseffektivt? 13. Vilka vinner på att idén genomförs? 14. Vad är det innovativa i initiativet? 15. Är initiativet väl avgränsat från sökandens befintliga/ordinarie verksamhet? 16. Om projektet gäller företag; gynnas ett enskilt företag eller är det allmänt näringslivsfrämjande?(regionalfonden, socialfonden) a. Skapas sysselsättning, nya företag, stärkt konkurrenskraft? b. Får ett företag en konkurrensfördel om stöd ges, som skulle missgynna andra företag? 17. Engageras ungdomar i initiativet?8landsbygdsfonden och socialfonden) 18. Kan initiativets erfarenheter och metoderspridas till andra? 8. Finansieringsplan Finansieringsplanen fylls i efter att strategin blivit godkänd. Delåtgärd Fond % SEK Drift Samarbeten Fond 1 Vald fond/ samordnande fond Fond 2 Fond 3 Fond 4 Genomförande av Fond 1 20 eller 25 av de sammanlagda offentliga utgifterna 1. 1 Observera att ordet utgifter betyder faktiskt utbetalade pengar, enligt artikel 31d i fondgemensamma förordningen (1303/2013). Detta innebär att om strategins insatser för projekt bara utnyttjas till exempelvis 75 %, kan driftsbudgeten bara utnyttjas till 75 %.

Jordbruksverket 2014-10-06 24(40) strategin Fond 2 Fond 3 Fond 4 Summa 100 9. Organisation 9.1 Administrativ kapacitet och kansliets arbete (drift) Beskriv på vilket sätt verksamheten eller administrationen rent praktiskt organiseras och vilka delar som samordnas med andra utvecklingsområden eller aktörer. Beskriv också hur många tjänster som ni planerar att ha på kansliet och hur ni säkerställer kompetens och effektivitet. Text, max 3000 tecken.(2020 tkn) Kontoret ska vara centralt placerat i området. Bemanningen består i en verksamhetsledare och en handläggare, en projektcoach och en ekonomihandläggare. Dessa ska vara väl insatta i metoden och vara ansiktet utåt. Kontoret ska ha kunskap om övriga EU-program för att vid behov kunna avgöra om annat program är aktuellt och kunna lotsa den sökande rätt. Arbetsuppgifterna består i att informera om metoden och strategin, kunna svara på frågor från sökanden, hjälpa till med att starta upp och etablera projekt, vara behjälplig avseende redovisningar och sköta intern ekonomi samt utgöra administrativt stöd till LAG, medlemmar och projektägare. Det innebär registrering och hantering av medlemskap, projektansökningar och korrespondens. Kansliet ska även arbeta med marknadsföring, information och nätverksbyggande med andra LEADER områden och med möjliga samarbetspartners såväl lokalt,regional, nationellt och internationellt. Genomförda och pågående projekt ska erbjudas möjlighet att redovisa sina projekt på hemsida. Kansli (Under 2009-2014 har driften i snitt kostat 700 000 per år för Verksamhetsledare, handläggare och ekonomihandläggare samt arvodering av LAG) Verksamhetsledare Tecknar föreningens firma (1 av två firmatecknare)

Jordbruksverket 2014-10-06 25(40) Kontakter med blivande projektägare, marknadsföring i samverkan med ordf/presidie, back up för handläggaren Personalansvar tillsammans med ordföranden Handläggare Handläggaren ansvarar för granskning av inlämnade ansökningar, redovisning Diarieföring, arkivläggnig Ekonomihandläggare Bokföring, redovisning avseende adm av personal och LAG inkl projekt Coach projektledare Marknadsföring Lokala möten avseende projektskrivande, problem under genomförandet, redovisning Ambulera ute i orterna efter det att beslut om nytt förtroende ny turne för att informera om strategin, skrivarkvällar för ansökningar, möte under projekttiden för att diskutera problem, möten kring redovisning och hur denna ska gå till. Kontaktpersoner Ur LAG ska utses en kontaktperson för de olika projekten som ett sätt att engagera medlemmar, öka kunskapen om projekten och projektgenomförande samt skapa engagemang. 9.2 Partnerskapet och föreningen Förklara hur partnerskapet och organisationen bakom strategin ser ut. Det ska framgå vilka offentliga, privata och ideella aktörer som ingår i partnerskapet och på vilket sätt sammansättningen är representativ för området och relevant med tanke på strategins inriktning. Partnerskapet är den gruppering intressenter som redan har bildat, eller i ett senare skede kommer att bilda, den lokala föreningen för utvecklingsområdet. Räkna upp de inblandade aktörerna i den bilagda Excel-filen. Text, max 2000 Partnerskapet för framtagande av strategin utgörs av nuvarande LAGs representanter. Dessa är idag 33 styrelseledamöter som fördelar sig så att offentlig, ideell och privat sektor vardera har 11 platser. Av de 33 ledamöterna ska 8 vara ungdomar (upp till 25 år).

Jordbruksverket 2014-10-06 26(40) Fördelningen geografiskt är sådan att av ledamöterna hämtas 8 från Hässleholms kommun och 3 från Perstorps kommun inom respektive ideell, privat och offentlig sektor. Aktörerna är föreslagna som ledamöter av valberedningen och valda vid årsstämman 2014 som också gav LAG i uppdrag att förberda en ny ansökan. LAG utsåg inom sig en framtids-/skrivargrupp med särskilt ansvar att arbeta med kommande strateg/ansökan. Denna grupp har sedan träffat andra aktörer samt genomfört 15 allmänna möten för att inhämta områdets behov. 9.3 LAG den lokala aktionsgruppen Beskriv hur LAG är utformat och hur ni delar upp platserna och röstlängden, samt adjungerade platser. Beskriv också hur ni tillsätter LAG. Förklara hur ni säkerställer kompetensen och representation inom LAG som ska återspegla de insatsområden och fonder som strategin omfattar. Observera att havs- och fiskerifonden enligt EU-förordningen (508/2014) kräver en betydande representation av fiskeri- och/eller vattenbrukssektorn. Text, max 3000 (2282 tkn) LAG Offentlig, ideell och privat sektor vardera har en tredjedel av platserna. Av ledamöterna ska 25 procent (?)vara ungdomar (upp till 25 år). Fördelningen geografiskt är sådan att av ledamöterna hämtas två tredjedelar från Hässleholms kommun och en tredjedel från Perstorps kommun inom respektive ideell, privat och offentlig sektor Hänsyn har därmed tagits till skillnaden i storlek mellan kommunerna. Strävan har varit att det ska finnas så väl kvinnor som män där ingetdera könet får ha mer än 60 procents representation. I styrelsen ska även finnas representanter med annan etnisk bakgrund och olika åldrar. Inom gruppen finns representation från Canada, Danmark, Holland, Bosnien, Tjeckien och Sverige LAG utser inom sig ett arbetsutskott om 7(?) personer. De tre sektorerna är representerade i arbetsutskottet liksom ungdomarna. Röstlängd Varje ledamot har en röst. Tillsättning Val av representanter sker vid en årlig stämma. Ordinarie mandattid är två år. Initialt valdes halva LAG på ett år för att säkerställa kontinuitet och kompetens. Röstberättigade vid stämman är föreningens medlemmar.

Jordbruksverket 2014-10-06 27(40) Förslag till stämman på ledamöter sker från valberedningen som består av 5 representanter. Årligen redovisas LAG-medlemmarnas närvaro till valberedningen. Valberedningen ska ta hänsyn till avsaknad av ev kompetens, Säkerställande av kompetens En så bred bas som möjligt har eftersträvats och därmed har kompetens inom följande områden förekommit: Avelsverksamhet, ekonomi såväl kommunal som privat verksamhet, erfarenhet från regeringsnivå om berörda frågor som småskalig produktion, fastighetsägare, folkhälsa, föreningskunskap, hantverkskunskap, hembygdsrörelsen, internationell verksamhet såväl yrkesmässigt som av internationella projekt, jämställdhet, kommunikation och marknadsföring, konstnärlig verksamhet och kultur, ledarskapserfarenhet, projektledarerfarenhet, logistik och transporter, miljökunskap jägmästare - lantmästare - ekologisk odling vård av naturreservat, pedagogik, religionsfrågor, stadsvetenskap, turismverksamhet, ungdomsverksamhet finns representerade inom nuvarande LAG. Kompetensprofilen på lag kommer att justeras vid kommande stämma för att tillgodose den kompetens som krävs då även regional och socialfonden nu ingår. Efter varje stämma genomför verksamhetskontoret en utbildning kring leadermetoden och styrelsens uppgifter och ansvar. 10. Samverkan mellan fonder och med andra aktörer 10.1 Samverkan mellan fonder [punkten utgår om ett enskilt enfondsområde inte överlappar med andra områden] Om utvecklingsområdet överlappar med ett annat utvecklingsområde behöver ni redogöra för hur ni undviker att samma insats får finansiering ifrån andra aktörer i området och hur ni säkerställer ett effektivt utvecklingsarbete i utvecklingsområdena. Om strategin omfattar flera fonder beskriver ni era bakgrundstankar och förväntade synergieffekter med denna flerfondsstrategi och samverkan fonderna emellan. Text, max 3000 (2681 tkn) Vi har valt att arbeta med tre av de fyra fonderna eftersom de nationella och fondspecifika målen stämmer väl överens med områdets identifierade behov. Den fjärde fonden, fiske fonden är inte tillämplig inom det geografiska området då något yrkesfiske inte förekommer och området inte har någon kust. Övergripande mål för lokalt ledd utveckling är Smart, hållbar och inkluderande tillväxt.

Jordbruksverket 2014-10-06 28(40) Under de möten som genomförts har deltagarna diskuterat och föreslagit åtgärder som visar en vilja till nytänkande, grönare och effektivare och inte minst konkurrenskraftigare åtgärder samt en önskan om att alla ska med. Det gör att vi ser möjligheterna och behovet av att arbeta med tre fonder. Smart tillväxt/sysselsättning Deltagarna har talat om behovet av fler arbetstillfällen och gärna lokala. Samtliga tre fonder har ökad sysselsättning som ett mål. Ungdomsarbetslösheten i vårt område är hög varför detta är prioriterat. Vi vet också att utbildningsnivån i området är lägre än både i Skåne och i riket i övrigt. Det är därför också betydelsefullt och i överensstämmelse med de nationella målen att arbeta med kompetensutveckling. Andelen elever som lämnar gymnasieskolan i förtid och som därmed inte har högskolebehörighet är enligt barnombudsmannens uppgifter ungefär 15 procent. Dagens samhälle kräver i allt större omfattning högskoleutbildning varför det är prioritrat att arbeta med kompetensutveckling av skilda slag men även att hitta nya vägar för dem som av en eller annan anledning inte önskar fortsätta i ordinarie utbildningssystem. Hållbar tillväxt För att kunna möta samhällsutmaningar som klimatförändringar, åldrande befolkning och andra kulturer behövs förnyelse. Detta behövs också för att ett område ska stärka sin attraktions- och konkurrenskraft. Näringslivet behöver använda sina resurser på innovativa sätt och utveckla nya varor och tjänster. Ett område behöver bevara och utveckla miljöer som är attraktiva för människor och näringsliv. Samtidigt behöver detta ske i samspel med miljön för att t ex minska belastningen på och för att öka effektiviteten. Inkluderande tillväxt Den procentuell andel av den registerbaserade arbetskraften, 16-64 år, som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i området uppgick 2013 till ca 12 procent ( www.ekonomifakta.se). Av kommunernas egna uppgifter framgår vidare att andelen kvinnor liksom andelen unga som står utanför arbetsmarkanden är större än i länet såväl som i riket. Faktabladen bifogas. För närvarande ökar andelen invånare med utländsk härkomst vilket medför att åtgärder för att hindra utanförskap blir extra aktuella. Samtliga ovanstående faktorer har diskuteras och synliggjorts i bifogad SWOT.

Jordbruksverket 2014-10-06 29(40) 10.2 Avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar Beskriv hur LAG ska arbeta för att skapa synergieffekter för utvecklingen med regionförbund, landsting, länsstyrelser, kommunalförbund eller kommuner. Ange vilka som är de viktigaste aktörerna och hur ni jobbar fortlöpande för att strategin bidrar till andra utvecklingsstrategier och planer som ni har beskrivit i avsnitt 3. Text, max 3000 (2472 tkn) Utöver de dagliga kontakterna ska avstämning avseende eventuella förändringar i olika strategiska dokument ske inför varje årsstämma. Vårt arbete är lokalt och givetvis kommer därmed kommunerna som samverkans- och samarbetspart högt bland prioriteringarna. Det är kommunen som bortsett från lokalbefolkningen kan anses ha den bästa kännedomen om de lokala förhållandena och därmed blir den viktigaste samverkansparten vad gäller bedömning av projekt tillsammans med lokala organisationer som LRF kommungrupp etc. Kommunerna som ju redan varit representerade i leaderarbetet som LAGmedlemmar har också ett omfattande nätverk med många kontakter som kan adjungeras till olika projekt. Det är andra myndigheter, förvaltningar och organisationer som Nyföretagarcentrum och ALMI som pga otillräckliga resurser troligen inte vill engagera sig i LAG. Oftast har dessa organisationer en mera regional inriktning som också gör att den lokala kännedomen då trängs undan. Därmed utesluts på intet sätt Region Skåne, länsstyrelsen eller arbetsförmedlingen m fl som samverkanspart inte minst i enskilda projekt. Framtidsgruppen har redan genomfört möten med arbetsförmedlingen för att diskutera samverkansformer. Det framstod klart att man gärna samverkar kring konkreta projekt men att man inte ansåg sig kunna gå in som en generellt aktiv part i ett samarbete som t ex en LAG-medlem. Länsstyrelsen finns redan som samverkanspart dels genom den tidigare programperioden men även genom kommunernas tidigare landsbygdsarbete och de kontakter som då knutits. Region Skåne har välvilligt översänt material kring servicefrågor och öppnat upp för ytterligare kontakter. Regionala myndigheter har en viktig roll i arbetet då de dels kan tillhandahålla faktauppgifter (statistik) men också fastställer strategiska dokument som regionala miljömålsprogram, kulturmiljöprogram, regionala utvecklingsstrategier, serviceprogram m m. De dokumenten fyller flera funktioner. Det är en faktabas men också styrdokument för den regionala utvecklingen som ett leaderområde har att förhålla sig till.