51 Så här kunde en skehamn i Gennesaret ha sett ut på Jesu tid. Beitsaida Staden Beitsaida låg vid Jordan odens inlopp i Galileiska sjön, vid nordöstra stranden. Arkeologi & Historia Tre lärjungar till Jesus kom från Beitsaida, Filippus, Andreas och Petrus. (Joh 1:44 12:21) Jesus helade en blind. (Matt 8:22-26). Undret med de två skarna och fem bröden skedde i närheten av Beitsaida. (Luk 9:10-17) Fiskeby Beitsaida betyder Fiskarens hus och skevattnen vid Jordans mynning är mycket goda. Josefus berättar att Beitsaida låg i de lägre delen av Gaulanitis (Golan), nära Jordan odens mynning in i Genesaret, vidare att Beitsaida hade en hamn. Beskrivningen passar väl på det mycket bördiga låglandet vis nordöstra stranden av Genesaret. Beitsaida låg i Herodes Filippus kungarike. Filippus var son till Herodes den store och regerade över Golan (Gaulanitis) mellan åren 4 f Kr - 33/34 e Kr. Av Josefus får vi veta att Filippus anlade sin huvudstad i Caresarea med tilläggsnamnet Filippi och att han också lät Beitsaida växa betydligt. År 30 gav han Beitsaida, som han kallade Julias för att hedra kejsar Augustus minne, status av stad (polis). Stadens befolkning ökade gradvis och ck en hellenistisk prägel med möjlighet till grekisk utbildning. Josefus berättar att kung Filippus begravdes i Beitsaida när han dog år 33/34. Befolkningen i området kring Beitsaida, Kursi/ Gergesa, och Gamla var judisk. Osäker identi ering Beroende på Galileiska sjöns ändrade nivå, nns så lite kvar av Beitsaida att man inte ens kunnat identi era platsen med säkerhet. Det nns två arkeologiska platser som identi eras med Beitsaida. Båda ligger på östra banken av Jordan oden. Den ena (El-Araj) ligger vid Gennesarets strand intill Jordan odens inlopp i sjön. Den andra platsen (et-tell) ligger i sluttningen omkring 3,5 km nordöst om sjön. Den arkeologiska utgrävning som pågår av et-tel har inte gjort fynd som identi erar den som Beitsaida. Troligen är el-araj nere vid sjöstranden bibelns Betsaida. Det nns lämningar av en hamn eller ankringsplats i strandlinjen. Problemet är att väldigt få arkeologiska lämningar nns kvar av staden. Förklaringen är att stranden förskjutits genom slam som förts ner från Jordan oden och andra strömmar. I detta nns rester av en stad som dock ännu inte grävts ut. En förklaring skulle kunna vara att den gamla skebyn med namnet Beitsaida ck en modern stadsdel längre
upp i sluttningen och att det var detta akropolis som Filippus gav namnet Julia. Beitsaida & Jesus Matteus nämner inget om Jesu verksamhet i Betsaida. Däremot vet vi av evangelierna att Jesus besökte staden. Johannesevangeliet berättar att Filippos, Andreas och Petrus kom från Beitsaida (Joh 1,44 12,21). Alltså fanns det några i staden som var öppna för Jesu budskap även om Beitsaida tillsammans med Korasin var exempel på hårda byar för evangeliet. (Matt 11:20). Men några under skedde där. En blind man utanför Betsaida botas: Då de kom till Betsaida förde man fram en blind och bad Jesus röra vid honom. 23Han tog den blinde vid handen och ledde honom ut ur byn. Sedan spottade han på hans ögon, lade sina händer på honom och frågade: Ser du något? 24Mannen öppnade ögonen och sade: Jag ser människorna: de liknar träd, men de går omkring. 25En gång till lade han sina händer på mannens ögon, och nu kunde han se riktigt och var botad och såg allting tydligt. 26Jesus skickade hem honom med orden: Gå inte ens in i byn! Matt 8:22 52 Korazin Jesus besökte Korasin och gjorde underverk där. Men hans blev inte väl mottagen. Sedan började han anklaga de städer där han hade utfört så många underverk och förebrå dem att de inte hade omvänt sig: 21 Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de underverk som har utförts hos er hade skett i Tyros och Sidon, så hade dessa städer för länge sedan omvänt sig i säck och aska. Matt 11:21 // Lk 10:13 Ett av de två brödundren skedde i närheten av Beitsaida. Apostlarna kom tillbaka och berättade för Jesus om allt de hade gjort. Han tog dem med sig och drog sig undan till en stad som heter Betsai da. 11Men folket ck reda på det och följde efter. Då lät han dem komma och talade till dem om Guds rike, och han botade alla som behövde hjälp. 12När det led mot kvällen vände sig de tolv till honom och sade: Låt folket ge sig av, så att de kan gå till byarna och gårdarna här omkring och skaffa sig tak över huvudet och få något att äta. Här är vi ju ute i ödemarken. 13Han svarade: Ge dem något att äta, ni själva. De sade: Vi har inte mer än fem bröd och två skar - om vi nu inte skall gå och köpa mat åt alla de här människorna. 14Det var omkring fem tusen män. Men han sade till lärjungarna: Låt dem slå sig ner i grupper om femtio. Luk 9:10-14 Markus berättar att Jesus tog med sig lärjungarna till en öde trakt i närheten av Beitsaida för att de skulle få koppla av och vila. (Mark 6:31). Det är bakgrunden till det Jesus säger i vers 12: Här är vi ju ute i ödemarken.. Evangelisterna använder ett grekiskt ord (eremos) som ofta har betydelsen öken. Men i botten av det grekiska ordet ligger ett hebreiskt uttryck (midbar) som betyder betesmark. Det kunde beteckna betesmark i exempelvis Sinai där Mose vallar fåren, eller som här den ouppodlade allmänningen utanför byn där djuren ck beta fritt. På krönet låg staden Korazin med ruinerna efter synagoga på krönet. Korasin identi eras med tel- Hum som ligger på sluttningen 3,5 km ovanför Kafarnaum, 270 m över Gennesaret nivå. (Ca 70 m.ö.h.) I Talmud omtalas Korazin som en typisk medelstor stad. Den tidigaste bebyggelsen av Korasin har man funnit i den norra delen av staden. De ruiner man ser när man besöker Korasin idag härrör från 2-300-talet e.kr. Synagogan byggdes i slutet av 200-talet, eller möjligen i början av 300. Byggnader helt uppförda i svart basaltsten från trakten. Byggda på typiskt sätt med valv eller stenbjälkar 1,8 m långa. Synagogan förstördes tillsammans med stora delar av staden i en jordbävning under andra halvan av 300-talet. Troligen låg Korasin i ruiner efter jordbävningen, eftersom Eusebius skriver i slutet av 300 talet att Korazin var en öde stad. På 400-talet byggdes synagogan upp igen liksom övriga staden och överlevde den arabiska erövringen på 600-talet.. Synagogan Synagogan dominerade samhället. Den är ett mästerverk i stenarbete och var en juvel i staden.
53 Byggd i samma svarta basalt som övriga byggnader och placerad i en sluttning. Dess fasad vätter mot söder och Jerusalem. Typiskt för samtida synagogor har den tre ingångar genom fasaden. Samlingssalen är 19,5 x 13,5 m. Tre rader med pelare bär upp taket. Utmed väggarna fanns bänkar i tre etage. Orginalbänkar nns bevarade i nordvästra hörnet. Troligen var det ett sidorum (nartex eller portico) mitt emot ingången. Utefter norra långväggen nns två långsmala mindre rum. Man kan inte avgöra hur taket var konstruerat. Man gissar på ett brutet tak och kvinnoläktare. Antagandet vilar på det ortodoxa bruket att män och kvinnor rar gudstjänst åtskilda. Men det infördes först på 800-talet. Mer troligt var konstruktionen av basilikatyp med ljusinsläpp från taket. Samma konstruktion använde sig de kristna av när de byggde kyrkor. Moses stol Förvånande nog var stenarna dekorerade med motiv. Dessutom hittade arkeologerna en stol i synagogan som troligen är en sådan Moses stol som Jesus talar om i Matt 23:2. (Se sid.) Dekapolisområdet Och stora skaror följde honom, folk från Galileen och Dekapolis, från Jerusalem och Judeen och från andra sidan Jordan. Matt 4:25 Hippos Staden Hippos eller Susita på Gennesarets sjös östra sida har inge undersökts ordentligt arkeologiskt. Så småningom ck Hippos självbestämmande som polis och tog namnet Antiochia. Alexander Janneus ( 103-76 f Kr.) tvångskonverterade invånarna i Antiochia. Men den romerske generalen Pompejus bröt den judiska makten år 64 f.kr. Från den tiden blev staden en del av Dekapolisområdet. Herodes den Store ck Hippos under sina domäner genom beslut i Rom år 30 f.kr. Efter honom blev Susita en del av provinsen Syrien. Detta var förhållandet under Jesu dagar. Som en del av dekapolis hade Hippos ett visst självbestämmande under romerska provinsen Syrien. Exempelvis hade Hippos rätt att prägla sina egna mynt. Under den romerska och senare bysantiska tiden var Hippos en av de viktigaste städerna i orienten. Andra och tredje århundradena var framgångsrika för Hippos. Stora publika byggnader uppfördes. Cardogata med kolonner anlades. Synagogor fanns, liksom tempel till Zeus, Hera, Tyche och anbateerguden Dushara. Befolkningen var hellenistisk och ickejudisk. Under judiska upproret år 66 e Kr angreps Hippos av judiska styrkor. Hamnar Till staden Hippos hörde en strandremsa på ca 10 km. Så långt man vet var det under hellenistisk tid (300-talet f Kr) som den första staden anlades här. Namnet blev Hippos (häst). Det skedde genom seleuciderna som gjorde Hippos till en fästningsstad i gränsen mot ptolmeerna i Egypten. Gennesaret från Dekapolis. I förgrunden ligger kibuzzen En Gev. Ett torn i strandlinjen markerade gränsen till staden Gadara söderut. Staden hade två hamnar. En för handel
och en annan för ske. Bostadskvarteren var troligen till största delen utanför stadsmuren. Vattentillförseln löstes med en 32 km lång akvedukt. 54 Inga arkeologiska fynd antyder att Gadara bar bebott före hellenistiska perioden (300-talet f Kr). Gadara betyder fästning och möjligen var det en borg tidigare. Stadens välstånd kom till största delen från jordbruk. I synnerhet spannmålsodling. Exempelvis exporterades säd över sjön till Tiberias. Den romerska författaren Plinius prisar Hippos som en trivsam stad. Under 400-talet får Hippos biskop. Med femhundratalet var staden kristen och templen hade bytts ut mot kyrkor. År 637 intar araberna Hippos utan motstånd. När en jordbävning totalförstår Hippo år 747. Det var nådastöten åt en döende stad. Hippos ligger på en kulle. Strax under anlades kubbutzen En Gev år1937. Gadareernas område Det nns en händelse i Jesu verksamhet som förläggs till östra sidan av Gennesarets sjö, men som är svår att platsbestämma. Händelsen är när Jesus befriar en besatt man och andarna driver en grishjord ner i vattnet. När han kom över till Gadaras område kom två besatta emot honom från gravarna. De var så våldsamma att ingen kunde ta sig fram den vägen. 29Och de ropade: Vad har du med oss att göra, Guds son? Har du kommit hit för att plåga oss i förtid? 30Ett gott stycke därifrån gick en stor svinhjord och betade. 31Demonerna bad honom: Om du driver ut oss, skicka då över oss till svinhjorden. 32Han svarade: Ge er i väg! Då for demonerna ut ur männen och över till svinen, och hela hjorden rusade utför branten ner i sjön och omkom i vattnet. 33Herdarna sprang därifrån, och när de kom tillbaka till staden berättade de allt, också om de besatta. 34Hela staden gick då ut för att möta Jesus, och när de såg honom bad de honom att lämna deras område. Matt 8:28-34 // Makr 5:1 Luk 8:26 Första gången Gadara förekommer i historiska källor är efter Alexander den Store. Alexander Janneus (103-74 f Kr) belägrade Gadara under tio månader för att inta den. Pompejus gav staden självståndighet och medlemskap i Dekapolis. Liksom Hippos blev Gadara en del av den Syriska provinsen efter Herodes den Stores död år 4 f.kr. Staden var en hellenistisk stad och var försedd med tre teatrar. En basilikakyrka uppfördes under bysantinsk tid med åttasidig centralhall. Stadium för idrottstävlingar, badanläggningar och andra praktbyggnader var uppförda. Hamn Gadaras hamn låg nära nuvarande Tel Samra. Här fanns ske ottan, handelsbåtar och örloksfartyg. Gadarenernas land sträckte sig ca sex km utmed Gennesarets strand söder om staden Hippos. Fiskegränsen mellan Gadara och Sussita markerades av ett landmärke i form av ett 4x9 m torn ute i strandlinjen. Det rådde tidvis en rivaliserande och spänd mellan städerna utefter sjön. Handlesvägar på land förband Gadara med Beit Shean i Jordandalen, Hippos och Bosra i Syrien Under den bysantinska tiden från 300 -talet e.kr, spelade Gadara en framstående roll. Staden var centrum för hellenism, känd för poeter, dramaförfattare, satiriker och talkonstnärer. Kursi / Gergesa, Staden Kursi är den bästa kandidaten för händelsen i Matt 8:28-34. Det nns också en gammal kristen tradition som kopplar Kursi till svinundret. Så exempel- Vad innebär Gadaras område? Vem hade strandrättigheterna där Jesus teg igand? Problemet är att handskrifterna till texten inte der precisa angivelser. Det nns i princip två alternativ. Antingen staden Gadara / Umm Qais eller Kursi/ Gergesa. Gadara. Gadara har beskrivits som Orientens Athen. Staden är belägen 378 m över havet, vilket innebär ca 575 m över Gennesarets sjö. Kyrkoruin från Kursi där svinundret ägde rum.
55 Staden Gamla i Golan låg på en bergspuckel. I bakgrunden vis Origenes på 200-talet. Enligt den judiska traditionen, som samlats i Talmud, var Kursi ett center för avgudadyrkan. År 1970 upptäcktes i samband med byggandet av en väg, ruinerna av en bysantinsk byggnad. De visades tillhöra den största hittills kända klostret i Israel från 400-talet. En basilikakyrka som var en del av klosterkomplexet är synlig idag. Det var i denna synkretistiska miljö som Jesus frågade lärjungarna vem folket ansåg honom vara. Det är här som Petrus ger sin höga bekännelse om Jesus i Matt 16:13-20 Simon Petrus svarade: Du är Messias, den levande Gudens son. Kursi var inte en stad i dekapolisområdet. På 800-talet upphörde Kursi dra kristna pilgrimer till sig. GOLAN / Goulanitis Caesarea Filippi / Banyas Staden Banyas ligger ca 40 km norr om Galileiska sjön vid foten av Hermonberget. På Jesu tid var den känd som Caesarea Filippi Mark 8:27-30 Kejsar Augustus gav staden som då hette Panion, till kung Herodes den Store år 20 f Kr. Redan under Alexander den stores tid uppfördes ett tempel till käll ödets gud, Pan. Herodes den Store lätt bygga ett stort tempel till kejsarens ära. Och under sonen Filippus tid växte staden. Då ck den också namnet Caesarea för att ära Augustus. Tillnamnet Filippi kom från kung Filippus för att skilja staden från Caesarea vid Havet (Caesarea Maritima).