MOTIONER TILL DISTRIKTSKONGRESSEN 2011

1 MOTIONER TILL DISTRIKTSKONGRESSEN 2011 Nr 1. Facklig politisk samverkan är nödvändigt för valvinst Insänd av Holmsunds s-förening/gm Annette Andersson Nr 2. Solidarisk skatt Insänd av Holmsunds s-förening/gm Annette Andersson Nr 3. Återta a-kassan i facklig regi Insänd av Holmsunds s-förening/gm Annette Andersson Nr 4. Förbud mot offentliga bidrag till kommersiella friskolor som drivs i vinstsyfte Insänd av Holmsunds s-förening/ gm Ulf Viklund Nr 5. Ang titulaturen på avdelningar inom NUS Insänd av Sävar-Täfteå s-förening/gm Carin Nilsson Nr 6. Ang mat till patienterna Insänd av Sävar-Täfteå s-förening/gm Carin Nilsson Nr 7. Kvinnor är förlorarna i sjukförsäkringen Insänd av Umeå s-kvinnor/gm Birgitta Mukkavaara Nr 8. Inkomstskillnaderna varar livet ut. Kvinnorna de stora förlorarna Insänd av Umeå s-kvinnor/gm Birgitta Mukkavaara Nr 9. Behovet av en trepartsuppgörelse Insänd av Ulf Björk IF Metalls s-förening och Eva Andersson, ordf Socialnämnden Nr 10. Återinför sjuk- och aktivitetsersättningen Insänd av Ulf Björk IF Metalls s-förening och Eva Andersson, ordf Socialnämnden

2 Nr 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom Insänd av Ulf Björk IF Metalls s-förening och Eva Andersson, ordf Socialnämnden Nr 12. Arbetsskadeförsäkring Insänd av Ulf Björk IF Metalls s-förening Nr 13. Låt sjukförsäkringen bli frisk Insänd av Ulf Björk IF Metalls s-förening och Eva Andersson, ordf Socialnämnden Nr 14. Den sjukpenninggrundande inkomsten Insänd av Ulf Björk IF Metalls s-förening och Eva Andersson, ordf Socialnämnden

3 Nr 1. Facklig politisk samverkan är nödvändigt för valvinst På grund av det sviktande förtroende bland medlemmar i LO kollektivet som allt mindre känner koppling till Socialdemokratin anser vi att det är ett måste. att arbeta med, att som högsta prioritet återvinna förtroendet hos LO kollektivet genom facklig samverkan i hela landet. Holmsunds s-förening/ Annette Andersson, ordförande Nr 1 motionssvar Facklig politisk samverkan är nödvändigt för valvinst I valet 2010 nådde vårt parti rekordlåga siffror, inte bara i landet i stort, utan också bland de förvärvsarbetande. Totalt sett röstade endast 22 % av de förvärvsarbetande på Socialdemokraterna, även om siffrorna var högre inom LOkollektivet, 55-56 % av LOs medlemmar röstade på oss. Även bland LO-medlemmarna har dock stödet sjunkit, något som är allvarligt, och tyder på problem som måste uppmärksammas. Vi har en lång gemensam historia mellan LO och SAP, och vi vill självklart att det ska vara en fortsatt samverkan mellan de olika grenarna i arbetarrörelsen. Vi har en unik samverkan, något som inte är att förväxla med samarbete. En samverkan är betydligt djupare. Samarbeta ska vi göra med många, inte minst med TCO och tjänstemannaförbunden ett samarbete vi också behöver utöka, men samverka, det gör vi med LO och dess förbund. Motionären menar att vi måste återupprätta förtroendet för socialdemokratin hos de fackliga medlemmarna genom att stärka och prioritera den facklig politiska samverkan. Styrelsen ser det som en självklar prioritering under kommande mandatperiod och föreslår därför repskapet att bifalla motionen.

4 Nr 2. Solidarisk skatt Pension är uppskjuten lön, därför anser vi att det är en självklarhet. att partiet fortsätter verka för samma skatt på pension och arbete Holmsunds s-förening/ Annette Andersson, ordförande Nr 2 motionssvar Solidarisk skatt I rådslagsarbetet inför den senaste partikongressen yttrade Umeå arbetarekommunen i sitt remissvar att alla ska ha rätt till en lön eller pension som man kan leva på och att det bör genomföras en konsekvensanalys av pensionssystemet. Vid den socialdemokratiska kongressen fastslogs att skatterna ska stimulera till arbete, minska klyftorna och möjliggöra en välfärd av hög kvalitet som alla får del av efter behov. Den pågående förskjutningen från statlig progressiv skatt till kommunal platt skatt måste vändas. Detta gavs uttryck även i valrörelsen där vår socialdemokratiska ståndpunkt var tydlig i vallöftet: Om den ekonomiska utvecklingen är god under de närmaste åren så lovar vi Socialdemokrater att avskaffa pensionärsskatten under nästa mandatperiod. När dagens pensionärer betalade sina arbetsgivaravgifter var löftet att deras pension skulle beskattas som lön. Regeringen har brutit mot det löftet. Det är en straffbeskattning. Arbetsgivaravgifterna betalas för att ge trygghet åt dem som jobbar - idag. Det är en försäkringspremie som betalar våra trygghetsförsäkringar. Pensionärerna har redan betalat sina arbetsgivaravgifter. De ska inte straffas för att de har gjort rätt för sig. Mot bakgrund av ovanstående ligger alltså yrkandena i motionerna 2, 8 och 11 helt i linje med partiets politik och de principer som ska vara vägledande för oss i den politiska vardagen. Därför föreslår styrelsen representantskapet att bifalla motionerna. Allt annat skulle vara oss främmande. Styrelsen vill ändå rikta uppmärksamhet på svårigheterna som uppstår för våra förtroendevalda att förändra lagen och dess tillämpning då vi befinner oss i

5 opposition. Man ska dock inte underskatta värdet av att göra vår politik synlig i motioner, interpellationer och i den offentliga debatten via insändare. Styrelsens föreslår representantskapet besluta att bifalla motionen Nr 3. Återta a-kassan i facklig regi Alliansen har enbart av ideologiska skäl raserat ett redan väl fungerande system därför anser vi att partiet ska verka för att tillsätta en utredning kring huvudmannaskapet i a-kassan. Detta för att utreda vad effekterna blivit sedan förstatligandet av a-kassan. Denna utredning ska lägga fokus på hur medlemmar som varit i det nya systemet uppfattat förändringen Holmsunds s-förening/ Annette Andersson, ordförande Nr 3 motionssvar Återta a-kassan i facklig regi Vi behöver inte fler utredningar utan vi behöver en bättre a-kassa. Styrelsen i Umeå arbetarekommun tycker inte att vi behöver utreda frågan om huvudmannaskapet för a-kassan. Socialdemokraterna har en klar bild av hur a- kassan ska förbättras när vi har majoritet för vår politik i riksdagen. Mot bakgrund av detta föreslår styrelsen representantskapet besluta att sända motionen som enskild Nr 4. Angående förbud mot offentliga bidrag till kommersiella friskolor som drivs i vinstsyfte Fristående skolor, eller som de oftast kallas friskolor, har andra huvudmän eller ägare än stat eller kommun och kan delas in i två huvudgrupper; - Friskolor som har en pedagogisk idé som grund (exempelvis Waldorf- och Montessoriskolor). Dessa friskolor går aldrig eller sällan med överskott och om sådant uppstår, går vinsten in i den fortsatta verksamheten. Där finns inte heller några privata intressenter som ägare.

6 - Friskolor som har ett mer eller mindre klart uttalat vinstsyfte. I dessa kommersiella friskolor försvinner ibland vinsten utomlands till stora företag med oklara ägarförhållanden. Det finns många nackdelar med de kommersiella friskolorna; Offentlighetsprincipen åsidosätts och allmänhetens insyn förhindras Yttrande- och meddelarfriheten försvinner Byråkratin växer eftersom de kommunala skolorna finns kvar parallellt med friskolorna och tillsynen av och bidragsgivningen till friskolorna kräver extra resurser Privatisering innebär oftast nedskärningar för att får maximal vinst Friskolorna har enligt Skolverkets och Skolinspektionens undersökningar lägre andel behöriga lärare och lägre lärartäthet jämfört med offentliga skolor Många sådana friskolor har betygsnivåer som ligger klart högre än vad de genomförda nationella proven visar att eleverna bör ha Kommersiella friskolor är i de flesta fall till nackdel för glesbygden och försvårar en jämlik utbildning över hela landet Segreation och klassklyftor växer fram i dessa friskolors spår Jag föreslår därför att distriktskongressen ger våra riksdagsledamöter i uppdrag att arbeta för att kommersiella friskolor inte ska tillåtas ta emot statliga eller kommunala bidrag i fortsättningen Holmsunds s-förening/ Ulf Viklund Nr 4 motionssvar Förbud mot offentliga bidrag till kommersiella friskolor som drivs av vinstintresse Partikongressen har 2010 har fattat beslut om att strama upp reglarna kring de fristående skolorna och deras vinstuttag. Kongressen beslut är att följa upp kvalitén mer och att lika villkor ska gälla oavsett kommunal eller friskola.

7 Utdrag ur partikongressens beslut. Skolan ska inte vara en del av marknadsekonomin. Skolan är en del av den svenska välfärden. Vi betalar den tillsammans för att alla unga ska få del av samma höga utbildningskvalitet. När resurser vi gemensamt avsatt för skolan istället används för stora vinstuttag till aktieägare visar det sig att regelverket inte fungerar. Vår principiella uppfattning är att skattemedel avsedda för skolan också ska gå till skolan. Vinster ska inte kunna tas ut genom att ge avkall på kvaliteten i skolan eller genom att välja bort elever med störst behov. Förstärkta kvalitetskrav och skärpta etableringsvillkor ska säkerställa att de gemensamma resurserna verkligen används för att ge alla barn en bra skola. Dessa principer ska även gälla för förskolan. Med explosionen av friskolor i storstäderna har följt fler valmöjligheter och intressanta ämneskombinationer för eleverna, men också en stor otrygghet. Vi vill trygga friheten för eleverna men minska osäkerheten vid valet. Vi vill se över hur etablering och dimensionering av gymnasieskolan sker. Möjligheten för elever att kunna välja olika utbildningar är viktig. Samtidigt måste utbudet vara relevant för såväl dagens som framtidens arbetsmarknads behov. Överetablering bör undvikas. Umeå Arbetarekommuns repskap har bifallit och skickat vidare en motion som handlar om att kommunen ska ha vetorätt vid nyetableringar av friskolor. Motivet var att undvika överetablering av skolor i kommunen. Motionären menar att alla problem med friskolor ska lösas genom att bidrag inte betalas ut. Oavsett vad man tycker om fristående skolor så har de fått en laglig prövning av skolverket när de startat skolan. Kommunen har då skyldighet att betala ut elevpeng till privatskolan. Motionens intention skulle i den meningen inte vara genomförbar i och med att friskolan har rätt att bedriva skola och undervisning. Det skulle drabba tredjepart elever om skolan inte hade samma ekonomiska förutsättningar som en kommunal

8 skola. Partikongressen vill reformera istället så att friskolor inte ska kunna göra avkall på en likvärdig skola och bra kvalitet framför vinstuttag. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet att sända motionen som enskild Nr 5. Ang titulaturen på avdelningar inom NUS Inom Landstinget har man förändrat benämningarna på avdelningar. Tanken med förändringen har varit att förbättra för patienter att hitta till den avdelning som dom tillhör. Förändringen har istället för att förbättra för patienterna bara skapat en stor oreda och ovisshet. Många patienter har svårt att hitta i systemet. Förändringen är även svår för sjukvårdspersonal att förstå och hitta till. Ett exempel. På en remiss kan det stå Med 1. Vår kod är USMED1 det är förståeligt, men om man ringer är det till MaVa och på rörposten så är koden MaVa endokrin. Ett annat exempel: Med 5 = Medicin 5/Lungavdelningen verkar inte ha någon rörpostadress- eller är Njurmedicin vard A81 månne Med 5. Sedan finns det Lungklinik vard och Lungmedicin vard ibland rörpostadresserna. Kan det höra ihop med USLUN1 och 2 dvs lungavdelning 1 och Lungandningscentra. Som ni ser är det ett virrvarr bland benämningarna. Det är svårt för personal inom sjukvården som ska leverera provsvar till berörda enheter. Det är också en stor risk att provsvar som bör komma fram snabbt, försvinner till fel enheter. Hela systemet måste ha en gedigen genomgång och kvalitetssäkras. Idag är systemet en fara för patientsäkerheten Sävar-Täfteå S-förening hemställer om att distriktskongressen rekommenderar landstingspolitikerna att förändra benämningarna på avdelningarna så att det underlättar för personal och patienter att hitta till avdelningarna.

9 att förändra och synkronisera och kvalitetssäkra benämningarna på avdelningarna så att samma benämning finns på skyltar, rörpost, telefonlistor m.m. Sävar-Täfteå s-förening/ Carin Nilsson, ordförande Nr 5 motionssvar Angående titulaturen på avdelningar inom NUS Motionären tar upp en angelägen fråga. Det är viktigt att sträva efter enkel och begriplig information exempelvis i samband med skyltning och namngivning av verksamheter i sjukvården. Ett gemensamt synkroniserat och kvalitetssäkrat arbete pågår inom sjukvården. Arbetet går under namnet hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA) och är ett nationellt projekt som bedrivs i alla landsting och träder i kraft undan för undan. I Västerbottens läns landsting finns en särskild grupp där alla berörda verksamheter är representerade exempelvis laboratorium, medicin och medicinskt centrum men också administration och allmän service. Så går man igenom varje basenhet och gör en översyn av den terminologi som används. De olika centrumbildningar som skapas medför också att klinikbenämningar försvinner. I vissa fall är patienterna inte direkt berörda av benämningar som används internt. Ett exempel på det är rörposten och de koder som gäller för dess omkopplingsstationer. Detta har ännu inte uppdaterats men en sådan översyn pågår. Under 2010 har rörposten byggts om. Kodning av rörpoststationer sker oberoende av namnet på enheten. Skyltbeställningar och behov av ändring är normalt en fråga för respektive verksamhetschef som ger beställnings- och kompletteringsuppdrag till fastighetsservice. En av orsakerna till skyltproblemen på NUS är de problem med skyltleverans som uppstått på grund av arbetet med byggnad 27, vilket drabbar de som ska in i existerande lokaler. Med detta anser jag motionen besvarad Arbetarekommunens styrelse föreslår representanskapet sända motionen som enskild

10 Nr 6. Ang mat till patienterna Vid dörrknackning inför valet så fick vi från föreningen höra att maten på lasarettet var oätlig. Efter att ha själv insjuknat och tillbringar ett antal dygn på infektion och lungkliniken så har vi även själva kunnat se hur dålig maten är. Maten produceras i landstingets kök och levereras kall till vårdavdelningarna där maten värms via mikrovågsungnar. På tallriken kan som ett exempel kan finnas broccoli, ris köttbitar sås på riset. När tallriken är mickrad så är broccolin bränd, köttet är torrt och riset är kallt. Vissa patienter på lungkliniken får sin mat levererat från anhöriga som ställer upp för att landstingsmaten är oätlig. Mat är en viktigt rehabiliteringsfaktor och fungerar inte den så kommer rehabiliteringen att ta mycket längre tid. Sävar-Täfteå S-förening hemställer om att Distriktskongressen rekommenderar landstingspolitikerna att landstinget ser över mathanteringen/matproduktionen för patienterna så att patienterna får en näringsrik och ätlig måltid som stimulerar tillfrisknandet. att vid översyn av mathanteringen/matproduktionen skall lokala specialister inom matproduktion rådgöras/tillfrågas Sävar-Täfteå s-förening/ Carin Nilsson, ordförande Nr 6 motionssvar Angående mat till patienterna. Landstinget bestämde 2004 att se över hur sjukhusmaten producerades, att anpassa den till att vårdtiderna är korta och till riktlinjer och krav som finns fastställda för sjukhusmat.

11 Den modell som valdes heter Dreamsteam. Maten lagas på sjukhuset och levereras kall till avdelningarna. Det finns idag cirka 70 rätter att välja på och det lagas ca 1500 portioner per dag till patienter på sjukhusets 700 vårdplatser. Maten lagas på färska råvaror. Råvarorna upphandlas och kravet på certifiering för att garantera kvalité är tydligt i upphandlingen. Så långt det är möjligt används närodlat. Portionerna värms i mikrougn på varje klinik och kan serveras när det passar patienten. Näringsmässigt har maten högsta kvalité. Den ser dock lite annorlunda ut och upplevs osaltad och lite kryddad men detta är enligt de nationella riktlinjer som finns när det gäller sjukhusmat. Därför ska det finnas salt och kryddor för den som vill ha lite extra. Till lunch och middag ska det finnas råkost och till middag dessert. Allt för att det totala näringsintaget ska bli det bästa. Det finns avdelningar inte beställer råkost och desserter. Därför har det tagits fram ett material som talar om vad jag som patient har rätt att få. Två gånger per år genomförs en enkät bland patienterna om vad de tycker om maten och de som framför kritik är de som ligger länge och mycket svårt sjuka exempelvis cancerpatienter. Det gamla kantinsystemet möttes av liknande kritik. Det nya systemet har minskat matavfallet rejält från 10 ton per månad med kantinsystemet till 500 till 600 kg per månad med det nya. Systemet har också hjälpt till att minska smittspridning som exempelvis av vinterkräksjuka. Det är också viktigt att påpeka att måltidsmiljön är viktig för att måltiden ska smaka bra. Vid översyn och upphandling så finns lokala specialister med. Kostchef/dietist/verksamhetschef från medicin/vårdhygien är några av de som finns med vid framtagande av förfrågningsunderlag. Med detta anser jag motionen vara besvarad. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta sända motionen som enskild

12 Nr 7. Kvinnor är förlorarna i sjukförsäkringen. Fyrtioåriga kvinnor med psykiska besvär och/eller värk i rygg, axlar och nacke är de största förlorarna i det nya sjukförsäkringssystemet. Det hävdade riksdagsledamoten Anne Ludvigsson (S), efter att hon har låtit Riksdagens utredningstjänst göra en jämställdhetsanalys över det nya sjukförsäkringssystemet. I utredningen framkommer att hela 65 procent av de som under året mister sin sjukpenning är kvinnor. Det kan konstateras att 65 procent av de personer som uppburit förlängd sjukpenning, och som från och med den 1 januari flyttas över till arbetsförmedlingen, är kvinnor. Skillnaden mellan män och kvinnor är som störst i gruppen 30-39 år. Av dem som förlorar sin tidsbegränsade sjukersättning, det som förut kallades tidsbegränsad sjukpension, är skillnaden mellan kvinnor och män än större, 70 procent är kvinnor och 30 procent än män. Skillnaden är störst i åldergruppen 40-44 år. Fyrtioåriga kvinnor med psykiska besvär och/eller värk i rygg, axlar och nacke är alltså de som är de största förlorarna i moderaternas nya sjukförsäkringssystem. Socialdemokraterna har enligt följande redovisning gjort omfattande utfästelser i om förbättringar i sjukförsäkringssystemet och lovat; att ta bort de fyrkantiga tidsgränserna för rätten till sjukpenning och i stället göra individuell bedömningar av rätten till ersättning. att avskaffa den automatiska prövningen mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagars sjukskrivning. att människor ska prövas mot ett för individen lämpligt arbete på en verklig arbetsmarknad samt kunna få det stöd som krävs för att klara omställningen till ett nytt arbete, inklusive trygg försörjning under den tid som detta tar. att den som inte bedöms kunna arbeta heltid bör under vissa förutsättningar kunna erbjudas en långvarig ersättning på deltid. Ersättningen som ska ligga på sjukersättningsnivå ska inte kunna utgå på heltid. En person som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som begränsar arbetsförmågan ska kunna få långvarig ersättning på den övriga andelen av arbetstiden. Den långvariga ersättningen på deltid ska inte omprövas men kunna brytas av den enskilde. att den som blir sjuk inte ska bli fattig. På sikt vill vi att sjukförsäkringen ska omfatta fler än i dag.

13 att taket ska höjas till tio prisbasbelopp så att de allra flesta ska få ut 80 procent av sin tidigare inkomst i sjukpenning. Vi föreslår därför en stegvis höjning av taket i sjukpenningen från dagens 26 500 kronor i månaden till drygt 28 200 kronor 2011 och drygt 30 000 kronor 2012. Vi föreslår också att ersättningen i sjukpenningen höjs till 80 procent under hela sjukskrivningsperioden. Individuell bedömning. att ingen ska utförsäkras till följd av att en administrativ tidsgräns passeras. att det alltid skall göras en individuell bedömning. att rehabiliteringspenning ska vara ett alternativ för den som behöver rehabiliteringsinsatser för att komma tillbaka till arbete och vi vill satsa statliga resurser i en särskild rehabiliteringsfond. Då får vi en sjukförsäkring som ger människor individuell hjälp och stöd att snabbt komma tillbaka till arbete och ekonomisk trygghet under den tid det tar. att förtida pension ska bara kunna vara ett alternativ för den som är över 58 år och först när inga åtgärder återstår som kan öka en persons möjligheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden och när det heller inte är möjligt med en anpassad arbetssituation. att det alltid ska vara möjligt att bryta en förtida pension för att arbeta. att där så är nödvändigt ska individen kunna få sjukpenning även under längre tid. Det finns sjukdomstillstånd, till exempel vissa psykiska sjukdomstillstånd men även andra, där människor under perioder kan behöva få fortsatt sjukskrivning när återkommande prövning kan påverka sjukdomstillståndet negativt. att de människor som utförsäkrats och lämnats i sticket av regeringen en rehabiliteringspenning, skall erbjudas aktiv rehabilitering eller andra insatser från arbetsförmedlingen så att de ges reella möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden igen Självklart drabbas både män och kvinnor av nuvarande sjukförsäkringssystem men att det framförallt är kvinnor som är de största förlorarna går inte att bortse ifrån. Umeå (s)kvinnoklubb yrkar att AC-distriktets kongress beslutar att våra riksdagskvinnor/män med kraft verkar för att Sjukförsäkringssystemet ändras i enlighet med ovanstående redovisade Socialdemokratisk politik. att länets riksdagsledamöter får i uppdrag att fortsätta följa upp sjukförsäkringsreformens effekter ur ett jämställdhetsperspektiv.

14 Umeå s-kvinnor/ Birgitta Mukkavaara, ordförande 1 Källa. socialdemokraternas politik A-Ö www.socialdemokraterna.se Nr 7 motionssvar kvinnor är förlorarna i sjukförsäkringen Umeå s-kvinnor har i en motion yrkat på att de socialdemokratiska riksdagsledamöterna med kraft verkar för att ändra sjukförsäkringen i enlighet med rådande socialdemokratisk politik. Precis som motionärerna påpekar så visar den utredning som riksdagens utredningstjänst gjort på uppdrag av Anne Ludvigsson(s) tydligt att merparten av de som utförsäkras är kvinnor. Sjukförsäkringen har förändrats på flera olika sätt. Ersättningsnivåerna är lägre genom en ny beräkningsgrund för SGI samtidigt som ersättningstaket sänkts till 7.5 prisbasbelopp. Den sk rehabiliteringskedjan har vidare inneburit att den enskilde bland annat prövas mot arbete över hela arbetsmarknaden från dag 180. Samtidigt har reglerna för förlängd sjukpenning skärpts så många utförsäkras i dag efter ett år i sjukförsäkringen och flyttas över till arbetsförmedlingen som arbetssökande. Socialdemokraterna har i det rödgröna samarbetet drivit på om att riva upp regeringens förändringar av sjukförsäkringen. I den rödgröna budgetmotionen för 2011 fanns tydliga krav med på att stupstocken och rehabiliteringskedjans administrativa gränser avskaffas samtidigt som en höjning av ersättningstaket sker i två steg till 8.5 prisbasbelopp 2012. På sikt är ambitionen 10 prisbasbelopp för att säkerställa att de flesta får ut 80% av sin tidigare inkomst i sjukpenning. Det görs i ljuset av att SCB räknar med att 50% av inkomsttagarna kommer att slå igenom taket redan om ett par år. Samtidigt har den utförsäkring som skett där människor överförts från sjukförsäkringen till arbetsförmedlingen har inte slagit väl ut. Av de över 12000 personer som utförsäkrades vid årsskiftet hade hälften tvingats återvända till sommaren och enbart 12 procent fick jobb i de flesta fall med stöd av lönebidrag. Resten av de sjuka sitter nu fast i arbetslöshet utan realistisk chans till arbete. Och processen fortsätter, Försäkringskassan räknar med att 43 000 personer kommer att utförsäkras under 2010.

15 Regeringen har nu i efterhand valt att adressera denna skamliga hantering. Nya socialförsäkringsministern Ulf Kristersson(m) har således fått i uppdrag att se över konsekvenserna av regeringens reform. Men den som tror på stora förändringar gör en missbedömning. Kristersson har kallat sjukförsäkringsreformen bland de stora reformerna i svensk socialpolitik och tydligt aviserat att grunderna i reformen kommer att ligga fast. Det är därför viktigt att den socialdemokratiska riksdagsgruppen fortsätter påpeka bristerna för att tydliggöra skillnaderna mellan socialdemokratisk och borgerlig politik. Sverige ska ha en sjukförsäkring värd namnet med rehabiliteringsmöjlighet för den enskilde. Styrelsen föreslår därför representantskapet att bifalla motionen Nr 8. Inkomstskillnaderna varar livet ut. Kvinnorna de stora förlorarna. Kvinnor arbetar i yrken med lägre lön och kvinnor arbetar deltid mer än män. Som en följd av det har kvinnor också lägre inkomster både under det yrkesaktiva livet och som pensionärer. Det är bara i 20-årsåldern som kvinnor och män har lika stora inkomster. Efter utbildning och etablering på arbetsmarknaden ökar inkomstkällskillnaden snabbt. Störst är de i 35-årsåldern då det skiljer drygt 90.000 i årsinkomst. För personer i 70-årsåldern är skillnaden c:a 60.000:-. Så hög är medel Svenssons pension: ii Medelpensionen för en man i Sverige i åldern 65-69 är 208 000 kronor om året. För kvinnor är motsvarande siffra 140 700 kronor om året. För en medel man blir pensionen värd 4,2 miljoner kronor från 65 till 85 års ålder (208 000*20), medan motsvarande siffra för en medel kvinna är 2,8 miljoner kronor (140 700*20). Om man istället räknar med 25 års pensionstid, som i exemplen med Nordeachefernas pensioner, blir siffrorna 5,2 miljoner kronor för män respektive 3,5 miljoner kronor för kvinnor. Socialdemokraterna har enligt nedanstående gjort utfästelser om förändringar i skatt för pensionärer. Pension är uppskjuten lön inte bidrag. iii

16 Pensionärer betalar idag mer i skatt än personer som arbetar, vid lika inkomster. Högerpartiernas löfte är att denna orättvisa klyfta ska bestå om de vinner valet. Men vi accepterar inte skillnaden i beskattning mellan pensionärer och löntagare. Direkt efter en valseger vill vi därför ta ett rejält första kliv för att sluta klyftan genom att halvera den. Steg för steg ska vi sedan se till att pension och lön beskattas lika. Det ska löna sig att arbeta och att ha arbetat. Detta är ett gemensamt besked från de rödgröna. Om den ekonomiska utvecklingen är god under de närmaste åren så kommer vi Socialdemokrater att avskaffa pensionärsskatten helt under nästa mandatperiod. Skillnaderna i beskattning mellan pensionärer och löntagare drabbar såväl män som kvinnor men kvinnor fortsätter även här att vara de stora förlorarna. Umeå (s)kvinnoklubb yrkar att AC-distriktets kongress beslutar att våra riksdagskvinnor/män med kraft verkar för att skillnaderna i skatt mellan pensionärer och löntagare, i enlighet med ovanstående redovisade Socialdemokratiska politik, avskaffas. Umeå s-kvinnor/ Birgitta Mukkavaara, ordförande 1 Källa SCB 1 Läs hela artikeln: http://www.socialdemokraterna.se/var-politik/var-politik-a-till-o/pensionar/ Nr 7 motionssvar Inkomstskillnaderna varar livet ut. Kvinnorna de stora förlorarna. I rådslagsarbetet inför den senaste partikongressen yttrade Umeå arbetarekommunen i sitt remissvar att alla ska ha rätt till en lön eller pension som man kan leva på och att det bör genomföras en konsekvensanalys av pensionssystemet. Vid den socialdemokratiska kongressen fastslogs att skatterna ska stimulera till arbete, minska klyftorna och möjliggöra en välfärd av hög kvalitet som alla får del av efter behov. Den pågående förskjutningen från statlig progressiv skatt till kommunal platt skatt måste vändas. Detta gavs uttryck även i valrörelsen där vår socialdemokratiska ståndpunkt var tydlig i vallöftet:

17 Om den ekonomiska utvecklingen är god under de närmaste åren så lovar vi Socialdemokrater att avskaffa pensionärsskatten under nästa mandatperiod. När dagens pensionärer betalade sina arbetsgivaravgifter var löftet att deras pension skulle beskattas som lön. Regeringen har brutit mot det löftet. Det är en straffbeskattning. Arbetsgivaravgifterna betalas för att ge trygghet åt dem som jobbar - idag. Det är en försäkringspremie som betalar våra trygghetsförsäkringar. Pensionärerna har redan betalat sina arbetsgivaravgifter. De ska inte straffas för att de har gjort rätt för sig. Mot bakgrund av ovanstående ligger alltså yrkandena i motionerna 2, 8 och 11 helt i linje med partiets politik och de principer som ska vara vägledande för oss i den politiska vardagen. Därför föreslår styrelsen representantskapet att bifalla motionerna. Allt annat skulle vara oss främmande. Styrelsen vill ändå rikta uppmärksamhet på svårigheterna som uppstår för våra förtroendevalda att förändra lagen och dess tillämpning då vi befinner oss i opposition. Man ska dock inte underskatta värdet av att göra vår politik synlig i motioner, interpellationer och i den offentliga debatten via insändare. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att bifalla motionen Nr 9. Behovet av en trepartsuppgörelse Regeringen har sänkt nivåerna i socialförsäkringssystemet som är tänkt att vara en trygghet när vi inte kan arbeta. Överskotten i systemen används istället till andra prioriteringar, däribland skattesänkningar. Därför behövs en bredare samsyn kring socialförsäkringarna och valet av finansieringen av dessa. Ett tydligt kontrakt mellan samhället och arbetsmarknadens parter där det är helt klarlagt vad och för vilka socialförsäkringsavgifterna är avsedda för, samt vad i socialförsäkringssystemen som ska skatte- och avgiftsfinansieras. En tydlig ansvarsfördelning bidrar till att stärka försäkringstanken utan att socialförsäkringarna eller delar av dessa behöver lyftas ur statsbudgeten. En trepartsuppgörelse är i högre utsträckning ett stöd för dem som finns utanför

18 arbetsmarknaden, till skillnad för om delar av socialförsäkringen enbart läggs på arbetsmarknadens parter. Riksdag och regering kan även i fortsättningen besluta om socialförsäkringarnas regelverk, men inom ramen för det inflytande och den överenskommelse som samhället har med parterna. Med anledning av ovanstående yrkar vi att: motionen sänds till distriktskongressen motionen bifalls partiet ska arbeta för en trepartsuppgörelse kring socialförsäkringarna motionen sänds till partistyrelsen och den parlamentariska utredningen Ulf Björk, IF Metalls Socialdemokratiska förening, Södra Västerbotten Eva Andersson, ordförande Socialnämnden, Umeå Nr 9 motionssvar Behovet av en trepartsuppgörelse Motionärerna berör i sin motion socialförsäkringssystemet, dess uppbyggnad och finansiering. Man efterlyser även behovet av en trepartsuppgörelse. Styrelsen delar motionärernas synpunkt att ansvaret mellan staten och parterna bör ses över och att staten tillsammans med parterna bör ha en mer aktiv roll. Vi ska ha ett generellt välfärdssystem i Sverige och det innebär att våra sociala trygghetssystem ska vara en trygget när man inte kan arbeta. Styrelsen instämmer därför i att trygghetssystemen inte ska vara beroende av upp- och nedgångar i statens finanser. De pengar som är avsatta till försäkringssystemen bör därför ligga utanför stadsbudgeten. Styrelsen tror också att såsom motionärerna föreslår, dvs. att staten och parterna ska ta ett större ansvar för socialförsäkringssystemet tillsammans, tydligare skulle inkludera även de som står utanför arbetsmarknaden. Med anledning av ovanstående föreslår styrelsen för Umeå arbetarekommun representantskapet besluta att bifalla motionen.

19 Nr 10. Återinför sjuk- och aktivitetsersättningen Människor drabbas hårt av de förändrade sjukförsäkringsreglerna. Många kommer inte att ha rätt till sjukpenning, hur sjuka de än blir. Istället blir de hänvisade till socialtjänstens försörjningsstöd. Men för att få rätt till försörjningsstöd måste man helt sakna inkomster och tillgångar. Den borgerliga regeringen valde att ta bort den tillfälliga förtidspensionen i samband med de nya sjukskrivningsreglerna. Det drabbar i huvudsak unga människor då dessa omfattades av den tillfälliga förtidspensionen i form av aktivitetsersättning, framförallt personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Regelförändringarna med en bortre gräns i sjukförsäkringen har gjort att många har förlorat sin sjukpenning. Men det stoppar inte med det. Många av dem som tillhör gruppen unga människor med funktionsnedsättningar blir inte bara utan sjukpenning, många av dem har heller inte jobbat, vilket gör att de helt saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Och har man inte SGI är man enligt de nya reglerna hänvisad till kommunernas försörjningsstöd. Det innebär att de utförsäkrade som tillhör denna grupp, hittills ca 1500 bara i år enligt Försäkringskassan, kan bli hur sjuka som helst utan att få någon sjukpenning. Benbrott eller allvarlig sjukdom spelar ingen roll. De blir utan kompensation och får istället vända sig till socialtjänsten och det är då som de börjar bli riktigt besvärligt. För att få försörjningsstöd måste man helt sakna inkomster och tillgångar. Personer som äger sitt hus eller har en sparad slant på banken kan inte få hjälp. Då får man leva av sina tillgångar eller sälja det man äger. Det gör att en del av gruppen inte kommer att få någon ersättning alls. Men hur många det blir vet man ännu inte. Många ungdomar bor hemma på grund av bostadsbrist och har därför inte rätt till försörjningsstöd vilket innebär att deras föräldrar får hjälpa till ekonomiskt. Med anledning av ovanstående yrkar vi: motionen sänds till distriktskongressen sjuk- och aktivitetsersättningen återställs motionen sänds till partistyrelsen och den parlamentariska utredningen

20 Ulf Björk, IF Metalls Socialdemokratiska förening, Södra Västerbotten Eva Andersson, ordförande Socialnämnden, Umeå Nr 10 motionssvar Återinför sjuk och aktivitetsgarantin Det är viktigt att våra samhällsmedborgare har ett fullgott skydd vid sjukdom och arbetslöshet. Tendenserna ute i landet är att fler och fler tvingas söka försörjningsstöd i kommunen istället. Detta är konsekvensen av de borgerliga försämringarna i sjukförsäkringen. Det kan inte vara Svensk välfärd att många ska tvingas lämna hem och alla övriga värdesaker för att få tillgodoräkna sig försörjningsstöd när de är sjukskrivna. Motionären tar upp grundstenarna i den svenska modellen som nu söndras genom borgerlig politik. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet att bifalla motionen. Nr 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom Pensionssystemets grundläggande mål har alltid varit att minska fattigdom och ojämlikhet bland äldre. Pensionernas karaktär av långsiktigt åtagande gör att de måste präglas av förtroende och hållbarhet. Alla i samhället, såväl unga som gamla, måste kunna lita på pensionssystemet hållbarhet. Regeringens försämringar med sänkningar av nivåerna i de sociala trygghetssystemen påverkar sjukförsäkringen och därmed sjukpenningen, sjuk- och aktivitetsersättningen, föräldrapenningen, a-kassan m.m. Allt detta leder till lägre ålderspension. Ersättningsnivåerna är 64 procent av antagande inkomster men blir oftast lägre. Det gör att fler och fler kommer att omfattas av garantipensionen, trots att man arbetat under 30-40 år. En ogift person får 7780 kr i månaden och den som är gift

21 får 6932 kr i månaden. Minskande nivåer i sjuk- och aktivitetsersättningen får därför stora konsekvenser för de som drabbas av sjukdom och arbetslöshet. Därtill hänvisas de som blir utförsäkrad från sjukersättningen och a-kassan till försörjningsstödet. Det leder också till lägre ålderspension. Partikongressen i Sundsvall 1997 slog fast att när den nya pensionsreformen trätt ikraft och verkat en tid så skulle en konsekvensanalys genomföras och nödvändiga justeringar ske. Det är nu dags att leva upp till det beslutet. Man beslutade också att nivåerna för låg- och medelinkomsttagare skulle ligga väl i paritet med ersättningsnivåerna i ATP-systemet. Det har nu genomförts så många förändringar som påverkar pensionerna negativt. Med anledning av ovanstående yrkar vi att: motionen sänds till distriktskongressen motionen bifalls motionen sänds till partistyrelsen som ges i uppdrag att verka för att en konsekvensanalys genomförs av det reformerade pensionssystemet, samt sjuk- och aktivitetsersättningen Ulf Björk, IF Metalls Socialdemokratiska förening, Södra Västerbotten Eva Andersson, ordförande Socialnämnden, Umeå Nr 11 Motionssvar Ekonomisk trygghet vid ålderdom I rådslagsarbetet inför den senaste partikongressen yttrade Umeå arbetarekommunen i sitt remissvar att alla ska ha rätt till en lön eller pension som man kan leva på och att det bör genomföras en konsekvensanalys av pensionssystemet. Vid den socialdemokratiska kongressen fastslogs att skatterna ska stimulera till arbete, minska klyftorna och möjliggöra en välfärd av hög kvalitet som alla får del av efter behov. Den pågående förskjutningen från statlig progressiv skatt till kommunal platt skatt måste vändas.

22 Detta gavs uttryck även i valrörelsen där vår socialdemokratiska ståndpunkt var tydlig i vallöftet: Om den ekonomiska utvecklingen är god under de närmaste åren så lovar vi Socialdemokrater att avskaffa pensionärsskatten under nästa mandatperiod. När dagens pensionärer betalade sina arbetsgivaravgifter var löftet att deras pension skulle beskattas som lön. Regeringen har brutit mot det löftet. Det är en straffbeskattning. Arbetsgivaravgifterna betalas för att ge trygghet åt dem som jobbar - idag. Det är en försäkringspremie som betalar våra trygghetsförsäkringar. Pensionärerna har redan betalat sina arbetsgivaravgifter. De ska inte straffas för att de har gjort rätt för sig. Mot bakgrund av ovanstående ligger alltså yrkandena i motionerna 2, 8 och 11 helt i linje med partiets politik och de principer som ska vara vägledande för oss i den politiska vardagen. Därför föreslår styrelsen representantskapet att bifalla motionerna. Allt annat skulle vara oss främmande. Styrelsen vill ändå rikta uppmärksamhet på svårigheterna som uppstår för våra förtroendevalda att förändra lagen och dess tillämpning då vi befinner oss i opposition. Man ska dock inte underskatta värdet av att göra vår politik synlig i motioner, interpellationer och i den offentliga debatten via insändare. Styrelsens föreslår representantskapet besluta att bifalla motionen i delarna som avser pensionssystemet Nr 12. Arbetsskadeförsäkring I Sverige har vi haft tre arbetsskadeförsäkringar 1977, 1993 och 2002. Tanken med LAF 2002 var att kvinnors arbetssjukdomar; ospecifik muskelsmärta, skulle kunna godkännas. I övrigt var LAF 1993 för hård skriven, därför förändringen 2002. Som det ser ut i dagsläget får många av våra medlemmar inte sina arbetssjukdomar godkända. En av anledningarna till att man inte uppfyller LAF, som vi ser det, är att Försäkringskassan har omorganiserats och att Arbetsskadenämnderna har försvunnit och det medborgerliga inflytandet inte längre finns. Detta är högerregeringens förändringar. Den socialdemokratiska partikongressen 2009 beslutade att det medborgerliga inflytandet skulle återställas på något sätt.

23 Högerregeringens förändring av sjukpenning och sjukersättning har medfört att allt färre kommer att få sina arbetsskador och livräntor prövade. Därför var S- kongressens beslut om införande av arbetsskadesjukpenning positiv. Som det ser ut är arbetsskadeanmälningar i dagsläget i många fall undermåliga, vilket kan medföra att Försäkringskassan har svårt att fatta beslut på ett korrekt underlag. Företagshälsovården bör därför vara behjälplig i samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar. Försäkringskassan styrs i dag i alltför stor utsträckning av försäkringsmedicinska rådgivarnas utlåtanden och bedömningar. Det är sällan som handläggarna går emot utlåtanden från försäkringsmedicinska rådgivarna. Försäkringsmedicinska rådgivarens kompetens är dessutom varierande och på intet sätt en garant för rättssäkerhet och likabedömning. Försäkringsmedicinske rådgivarens möjligheter att i tillräcklig omfattning hålla sig ajour med de vetenskapliga rön som har betydelse för en korrekt bedömning i varje enskilt fall är starkt begränsade. Som exempel på detta förlorar våra medlemmar sin rätt till arbetsskada och livränta på grund av att försäkringsmedicinska rådgivare ofta hänvisar till åldersförändringar, fast de oftast inte har några belägg för detta. Som bevis för att de har fel finns det vetenskap och konsensus som styrker att i många fall inte ger degenerationer/besvär. Ändå skyller de försäkringsmedicinska rådgivarna alltför ofta på åldersförändringar, vilket är helt felaktigt. Det krävs en förändring för att komma till rätta med de systembrister som finns i ärendehanteringen i dag, där också en sammanblandning mellan försäkringsmedicin och försäkringsjuridik sker i alltför stor omfattning. Det händer alltför ofta att, när det kommer in nya medicinska underlag från behandlande läkare eller annan expertis, handläggarna utan att ta kontakt med försäkringsmedicinsk rådgivare går emot underlagen, trots att de inte har medicinsk kunskap. Förvaltningsdomstolarna har i dagsläget begränsad medicinsk kompetens. Trots det använder man sällan sakkunnighetsutlåtande, vilket medför att ärendehantering och beslut i alltför stor utsträckning inte överensstämmer med lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) och dess intentioner. Detta liksom hanteringen inom Försäkringskassan bidrar till upplevd rättsosäkerhet bland aktörer och försäkrade inom systemet.

24 I och med detta är det rimligt att försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassan och att en oberoende resurs som Yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll. Även det medborgerliga inflytandet bör återinföras för att stärka rättssäkerheten. Med anledning av ovanstående yrkar vi: motionens sänds till distriktskongressen arbetsskadenämnderna återinförs företagshälsovården är behjälplig i samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar de försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassorna, samt att en oberoende resurs som yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll arbetsskadesjukpenningen återinförs motionen sänds till partistyrelsen och till den parlamentariska utredningen Ulf Björk, IF Metalls Socialdemokratiska förening, Södra Västerbotten Nr 12 motionssvar Arbetsskadeförsäkring Motionären tar upp frågan om den rätt till arbetsskadesjukpenning. I och med att systemet är så att försäkringskassans handläggare går på de försäkringsmedicinska rådgivarnas bedömning och utlåtanden är det viktigt för bedömningen att underlaget är bra. För att säkerställa detta bör företagshälsovården involveras i utredningarna eftersom där finns kompetens just när det gäller det specifika fallets förutsättningar. Då de försäkringsmedicinska rådgivarna inte alltid besitter den specialistkompetens som behövs i det enskilda fallet samt att förvaltningsdomstolarna ofta använder dessa rådgivares bedömningar och utlåtanden som underlag så förvägras den enskilde sin rätt till rättsäker bedömning. Genom att som motionen föreslår koppla bort försäkringsrådgivarna och ersätta dessa med en oberoende resurs torde man

25 säkerställa den enskildes rätt till en riktig bedömning. Styrelsen föreslår därför att representantskapet antar denna motion i sin helhet som Umeå arbetarekommuns egen att skickas till Distriktskongressen. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att bifalla motionen Nr 13. Låt sjukförsäkringen bli frisk Stora summor satsas på att rehabilitera sjuka tillbaka till arbete varje år. Exakt hur mycket vet ingen. Och Sverige är inte ensamt om att som en mogen välfärdsstat tampas med gränsdragning för vad som ska anses som ohälsa och arbetsförmåga. Läkarna uppger själva att det är svårt att hantera rollen som patienternas behandlande läkare och samtidigt vara intygsutfärdare till Försäkringskassan. Två av tre läkare säger sig ta hänsyn till patientens motivation och vilja att återgå till arbete vid en sjukskrivning. Samtidigt anser 70 procent av läkarna det svårt att bedöma i vilken grad patienten kan arbeta, trots sjukdom. Lika många läkare anser det svårt att hantera sjukskrivningsärenden där man tvivlar på patientens bedömning av arbetsförmågan i relation till beskrivna besvär. Läkarna uppger dessutom att de och sjukvården skulle kunna göra mer för att förkorta eller undvika sjukskrivningar, bl.a. genom bättre samarbete mellan hälso- och sjukvårdens verksamheter, kortare utredningstider och väntetider. Försäkringskassans handläggare uppger å sin sida att det är svårt att få in begärda handlingar från läkare. 80 procent av handläggarna tycker det är svårt att hantera ärenden där man upplever att läkaren sjukskrivit enbart utifrån den försäkrades egna uppfattningar om sin sjukdom och arbetsförmåga. Kompetensförstärkningar behövs Rehabilitering bygger på att den sjukskrivne ska återfå förmågan såväl fysiskt som psykiskt. Men det förutsätter att hälso- och sjukvården reorganiseras så att det finns spetskompetens på ett antal områden. Fler hälsocentraler behöver kompetensen multimodal rehabilitering och KBT, kognitiv beteende terapi. Även företagshälsovårdens kompetens måste stärkas för att klara utmaningarna i framtiden, bl.a. med hjälp av arbets- och medicinska kliniker så att sjukskrivna kan återfå arbetsförmågan så snabbt som möjligt.

26 Arbetsförmågan 1. Den sjukskrivnes besvär måste fastställas så tidigt som möjligt, samt att utifrån de medicinska besvären se över vilka möjligheter som finns till återgång i arbetet eller annat arbete. 2. Om det krävs utbildning/teori/praktik för återgång till det egna arbetet eller annat arbete ska Försäkringskassan ha utökade befogenheter att kunna bevilja rehabersättning mer än ett år. 3. Försäkringskassan ska verkställa att den sjukskrivne får prova förmågan i annat arbete och att man klarar av detta innan sjukpenning/sjukersättning dras in. 4. Försäkringskassan befogenheter ska utökas till att kunna initiera medicinsk rehabilitering och företagshälsovård. 5. Personer med funktionsnedsättningar och äldre arbetstagare ska ges möjlighet till sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden med ersättning från sjukförsäkringen och vid behov ges möjligheter till arbetsträning under den tid Försäkringskassan anser det befogat. 6. Försäkringskassan ska ges möjlighet att bevilja ersättning till arbetsgivare för personer som har nedsatt arbetsförmåga. 7. Behandlande läkares medicinska underlag bör innehålla en beskrivning av individens arbetsförmåga. Idag efterföljs inte detta. 8. Sjukförsäkringen ska bygga på försäkringstanken. Systemet ska ha tydliga regelverk om när ersättning kan lämnas och i vilka situationer ersättning kan ges. 9. De sociala trygghetssystemen behöver tillföras nya principer. Systemen ska ha samma tolkning av begreppet arbetsför. De ska också vara överlappande. En myndighet ska inte kunna släppa det ekonomiska ansvaret för en enskild individ innan det är klarlagt vilken annan myndighet som tar över. 10. Arbetslinjen behöver utvecklas så att krav inte enbart ställs på den enskilde. Denna ska också kunna ställa krav på samhället när det gäller goda möjligheter till utbildning, kompetensutveckling och rehabilitering. 11. Även arbetsmarknadens parter har ett ansvar för att upprätthålla arbetslinjen och bör till exempel aktivt medverka till att omställningen fungerar på ett bra sätt och som leder till nya anställningar. Med anledning av ovanstående yrkar vi: motionen sänds till distriktskongressen motionen bifalls motionen sänds till partistyrelsen och den parlamentariska utredningen Ulf Björk, IF Metalls Socialdemokratiska förening, Södra Västerbotten Eva Andersson, ordförande Socialnämnden, Umeå

27 Nr 13 Motionssvar Låt sjukförsäkringen bli frisk Motionärerna diskuterar sjukförsäkringen och ger förslag på förändringar på hur denna ska utformas, samt att motionen ska sändas till den parlamentariska utredningen. Arbetarekommunstyrelsen delar motionärernas synpunkter att sjukförsäkringen inte fungerar tillfredsställande, långt därifrån. Rapporterna har varit många om hur illa människor far i sjukskrivningssystemet. På Jobbkongressen 2009 diskuterades sjukförsäkringen. Då slogs fast att vi förespråkar: ett försäkringsskydd som omfattar alla, ett försäkringsskydd som ersätter inkomstbortfall och är solidariskt finansierat. När alla är med och delar på riskerna blir avgiften till försäkringen lägre än om var och en ska klara sig själv. Ett system där var och en löser sin egen försäkring är inte bara dyrt, en del människor får inte, pga. funktionshinder eller sjukdom, ens någon försäkring. Det gäller också de som jobbar i vissa arbetsmiljöer eller i branscher med hög risk för skador, sjukdomar eller arbetslöshet. Vi socialdemokrater vill ha socialförsäkringar som fördelar om inkomster, från rika till ekonomiskt utsatta, från friska till sjuka, från familjer utan barn till familjer med barn, från män till kvinnor och från de av oss som har arbete till dem som för tillfället står utan. En förutsättning för att socialförsäkringarna ska vara hållbara är att människor är i arbete. Det kräver därför tydliga politiska prioriteringar för att nå full sysselsättning. Sedan regeringsskiftet 2006 har socialförsäkringarna utsatts för omfattande förändringar. A-kassan är inte längre solidariskt finansierad. Taken i försäkringarna är nu så låga att många inte får en verkligt inkomstrelaterad ersättning. Den borgerliga regeringen har förändrat sjukförsäkringen i grunden och vi är djupt oroade över detta. De försämringar som genomförts är inte bara orättfärdiga eftersom de drabbar de mest utsatta, de äventyrar också själva tilltron till en solidarisk och gemensam sjukförsäkring. När löntagarna inte längre kan lita på att försäkringen träder in och ger en rimlig ersättning när de blir sjuka minskar viljan att vara med och bidra. Regeringens fokus ligger på tidsgränser och ensidiga krav på individen, inte på aktivt stöd som gör det möjligt att arbeta igen. Försäkringskassan har en central roll för människors förtroende för socialförsäkringarna. Människor har rätt att få ett bra bemötande, snabb handläggning och beslut som är rättssäkra. Under de senaste åren har