UV VÄST RAPPORT 2000:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Artilleristallet 32:8 Västergötland, Göteborg, fornlämning 216, inom Vallgraven Göte Nilsson Schönborg
UV VÄST RAPPORT 2000:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Artilleristallet 32:8 Västergötland, Göteborg, fornlämning 216, inom Vallgraven Göte Nilsson Schönborg Kvarteret Artilleristallet 32:8 3
Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Nygatan 11, 434 23 Kungsbacka Tel. 0300-339 00 Fax 0300-339 01 www.raa.se 2000 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2000:1 ISSN 1404-2029 Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslagsbild Gården på Magasinsgatan 13. Foto: Göte Nilsson Schönborg. Utskrift Pennon, Göteborg, 2000 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. 4 Kvarteret Artilleristallet 32:8
Innehåll Inledning 7 Syfte och metod 7 Topografi och områdesbeskrivning 9 Undersökningsresultat 9 Sammanfattning 11 Administrativa uppgifter 12 Figurförteckning 12 Kvarteret Artilleristallet 32:8 5
Fig. 1. Utsnitt ur Röda kartan, Göteborg 17, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:250 000. 6 Kvarteret Artilleristallet 32:8
Inledning Under tre dagar i november månad utfördes en förundersökning i kv. Artilleristallet, Magasinsgatan 13, Göteborg. Undersökningen var begränsad till en tomt i kvarteret där nybyggnation av kontors- och bostadshus planerats. Kvarteret ingår i 1600-talets stadsplan med Göteborgs äldsta bebyggelseskede inom Vallgraven. Rapport och fältarbete har utförts av Göte Nilsson Schönborg, RAÄ UV Väst. Förundersökningen har bekostats av Artilleristallet AB, Göteborg, som även har tillhandahållet relevant ritningsmaterial angående den tänkta exploateringsytan. Undersökningen utfördes av 1 arkeolog. Grävmaskin fanns på platsen under undersökningens gång. Den berörda exploateringsytan är en av de få kvarvarande tomterna i Göteborg där möjligheterna finns att kunna dokumentera lämningar från stadens äldre bebyggelseskede. Vid förundersökningen påträffades enstaka bebyggelserester samt kulturlager med avfallsrester från 1600/1700-tal. Syfte och metod Det aktuella kvarteret har varit bebyggt sedan 1600-talet, men först mot slutet av 1700-talet ger äldre kartmaterial upplysningar om hur de enskilda tomterna varit bebyggda; detaljerade uppgifter om bebyggelsens utseende saknas dock. Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att dokumentera bebyggelserester och andra spår av mänsklig aktivitet på dessa tomter. Detta för att bedöma storleken av en eventuell större undersökning i samband med ytterligare exploatering av den berörda tomten/kvarteret. Materialet kan därefter ingå i studiet av Göteborgs stadsbild i sin helhet under 1600 1700-tal. Vid provundersökningen maskin- och handgrävdes 5 sökschakt/provgropar fördelade över undersökningsytan. Schakt 1 3 var orienterade utmed tomtens södra del och schakt 4 och 5 på tomtens norra hälft. Schaktens storlek var ca 2 4 5 m. Dessa grävdes i de flesta fall ned till steril bottenlera. Fynd av glas, keramik och kritpipor av 1600 1700- talsdatering insamlades vid undersökningen. Vid den arkeologiska undersökningen samordnades geotekniska undersökningar med provborrningar inför framtida grundförstärkningar i kvarteret. Detta arbete utfördes av Tellstedt konstruktion AB, Göteborg. De geotekniska undersökningarna gav också möjlighet att undersöka förekomsten av kulturlager i två mindre titthål på den innergård som gränsar till den bebyggelse i kvarteret som avses att rivas. I den ena av dessa, på gårdens sydvästra del framkom ett mindre keramikmaterial bestående av yngre rödgods och kinesiskt porslin från 1700-talets förra Kvarteret Artilleristallet 32:8 7
P1 P4 P2 P5 P3 Magasinsgatan Fig. 2. Den undersökta ytan med provschakten utmärkta. Skala 1:200. 8 Kvarteret Artilleristallet 32:8
hälft och mitt. Materialet framkom i nivå under rustbäddarna till de kvarstående husen. (I samband med den geotekniska undersökningen på tomten framkom att bottenlerans tjocklek var i snitt 37 meter på området). Samtliga schakt igenfylldes omedelbart efter dokumentation eftersom tomten fortfarande användes som parkeringsyta. Topografi och områdesbeskrivning Kvarteret Artilleristallet ingår i stadens ursprungliga kvartersbildning som återfinns dels på Kättil Klassons karta från 1644 och på 1807 års tomtkarta. Av bl.a. J.E. Carlbergs geometriska skiss från 1721 över kvarteret framgår att det då funnits bl.a. en reparebana och bostadshus på den nu aktuella tomten. De i dag kvarstående husen i kvarteret är uppförda under 1830-tal och framåt. Den nu aktuella tomten har varit avriven i ett 10-tal år och har senast varit använd som parkeringsplats. Några tidigare arkeologiska undersökningar har ej gjorts i detta kvarter. Undersökningsresultat Vid undersökningen placerades 5 schakt fördelade över tomtytan på sätt så att såväl äldre gårdsparti och eventuella huslämningar mot gatan skulle kunna påträffas. 1690 Fig. 3. Kiättel Claessons karta över Göteborg från år 1644, med kvarteret Artilleristallet utmärkt. (Kartan hämtad ur Livet i det gamla Göteborg. Göteborgs arkeologiska museum 1986. Red. Stina Andersson m.fl.). Kvarteret Artilleristallet 32:8 9
I samtliga schakt består det övre partiet (ca 0,20 0,30 m), av asfalt och ett bärlager av sten och grus. Provschakt 1 Schakt 1 var 4,50 2,40 m och beläget på gårdens sydvästra del. Schaktet maskingrävdes till ett djup av ca 2,40 m. Under ett ca 0,20 m tjockt bärlager med asfalt framkom ett ca 0,50 cm tjockt lager av sandblandad gyttjig lera med tegelskrot, sten och äldre (1700/1800-tals), fönsterglas, vilket får betraktas som ett påfört lager av senare tids rivningsmaterial möjligen blandat med rester av 1804 års brand. Något sotlager fanns emellertid inte. Under detta ett ca 0,70 0,80 m tjockt humöst sandblandat fett jordlager med sporadiska stenar, trä (ej i konstruktion), keramik och ben. Fynden bestod av yngre rödgods av allmän 1600 1700-tals-karaktär. Eftersom detta lager inte innehöll synbara konstruktioner genomgrävdes detsamma och daterande fynd insamlades. Under detta framkom ursprunglig markyta vid ca +13,80. Bottenlera vidtog vid +13,70. Provschakt 2 Schakt 2 var 4,5 2,5 m och beläget på tomtens södra del 9,5 m. öster om provschakt 1. Schaktet maskin- och handgrävdes ned till ca 2,20 m djup. Under asfalt- och bärlager vidtog ett ca 0,30 m tjockt lager av tegelskrot, sten och påförd grå lera. Därunder ett lager med liknande fyllning. Leran var något sandigare/grusigare och en klar lagergräns kunde urskiljas. Båda dessa lager var dock fyndlösa och bör hänföras till senare århundradets rivningsaktiviteter. Vid ca +15,00 påräffades ett ca 0,60 m tjockt avfalllager med humös sandig fet jord med träflisinblandning. Här fanns också fynd av yngre rödgods, kritpipor, glas, fajans och kinesiskt kompaniporslin. Fyndmaterialet är daterbart till såväl 1600-talets senare del som 1700-tal. Detta lager genomgrävdes och daterbara fynd insamlades. En otydlig markhorisont fanns härunder ca 0,10 cm tjock och bottenlera vidtog vid ca +13,90. Provschakt 3 Schakt 3 var 4,5 2 m samt beläget parallellt och ca 9 m öster om provschakt 2, i tomtens sydöstra del mot Magasinsgatans sträckning. Schaktet maskin- och handgrävdes ned till ett djup av ca 2,0 m. Under asfalt- och bärlager framkom ett ca 0,50 m tjockt parti med grå lera (påförd), med rester av stengrunder (1800-tal), betong och modernare fyllningsmaterial. I detta lagrets övre del i provschaktets västra del framkom rester av ett brandlager med sot och brandskadad tegelsten. Detta bör vara en rest av 1804 års kvartersbrand. Under fyllnadslagret påträffades ett ca 0,30 cm tjockt lerlager bestående av grå påförd lera. Under denna elerpackning fanns ett lerlager med blåare nyans, även detta påfört. Vid ca +14,00 fanns ett humöst, sandigt fett jordlager med fynd (keramik och kritpipor). Kritpipan var daterbar till 1600-tal samt keramik med pipleredekor till 1700-tal. Även spora- 10 Kvarteret Artilleristallet 32:8
diska trärester framträdde i detta lager. Spår av ett möjligt bebyggelseskede. Under detta ånyå ett lerlager i blågrå ton, även detta påfört på den ursprungliga markhorisonten som framträdde vid ca +13,70. (Detta var det gängse sättet att täcka den ursprungliga markytan med påförd lera vid 1600-talets byggnation i Göteborg). Cirka 0,10 m därunder steril bottenlera. Provschakt 4 Schakt 4 var 3,80 m långt och 2,0 m brett och beläget ca 6 m norr om provschakt 2 och vinkelrätt mot detta. Maskingrävdes ned till 1,5 m djup då gropen vattenfylldes. Lagerbilden var likartad som i de föregående schakten: Under asfalt-och bärlager fanns ett lager med rivningsmassor och lera ca 40 cm tjockt. Häri tillvaratogs en skärva av blåvitt kinesiskt porslin (datering ca 1700-talets mitt). Därunder ett tunnare lager ca 0,10 0,20 cm tjockt, av påförd, grå oren lera. Ca 60 cm under marknivå inträffar ett mäktigt avfallslager upp till 1 meter tjockt, bestående av fet sandig jord med träflis och bemängt med ostronskal, (hushållsavfall). Häri återfanns även en fajansskärva av sen 1600-talskaraktär. Delar av avfallslagret genomgrävdes med maskin och vid ca 1,5 meters djup under markytan började gropen vattenfyllas. Därför kunde endast ett begränsat djuptag göras med grävmaskin för att konstatera den ursprungliga markytans toppmått på ca 13,70 m. Därunder bottenlera. Provschakt 5 Schakt 5 var 4,5 2 m och beläget öster om provschakt 4 och norr om provschakt 3 ca 7 m från Magasinsgatans sträckning. Under asfalt- och bärlager och ett upp till ca 0,80 m tjockt rivningslager påträffades vid ca +14,20 ett lager med trärester och stenkonstruktioner. Träresterna var dåligt bevarade men ger en antydan om konstruktioner i nordsydlig riktning. Träsyll eller plankgolv. Detta bör vara rester av en mot Magasinsgatan orienterad bebyggelse, 1700-tal eller äldre. Detta lager dokumenterades men vidare grävning i schaktet företogs ej. Trärester i respektive provschakt är genomgående dåligt bevarade. Detta gäller även delvis 1800-talsrustbäddarna i de kringliggande husen. Uppenbarligen är detta ett fuktigt och vattensjukt område vilket även vattenmängden i schakt 4 tyder på. Sammanfattning Den arkeologiska förundersökningen i kv. Artilleristallet 32:8 har visat att ett fyndförande kulturlager och delvis bevarade konstruktioner från perioden 1600 1700-tal finns bevarat inom exploateringsytan. Det finns skäl att förmoda att lämningar finns även under de hus som nu planeras att rivas. Mot bakgrund av detta bör tomten bli föremål för en slutundersökning i samband med den planerade nybyggnationen dels för att insamla daterande fynd i avfalls/kulturlagret och ytterligare dokumentera de trä- Kvarteret Artilleristallet 32:8 11
konstruktioner som finns i tomtens östra del mot Magasinsgatan. Detta gäller även för den del av tomten där de hus som nu avses att rivas står. Kungsbacka i november 1999 Göte Nilsson Schönborg Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-4513-1999. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 220-30863-99. Projektnummer: 1320211. Undersökningstid: 2 4 november 1999. Exploateringsyta: 750 m 2. Undersökt yta: 21 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad Göteborg 11. Höjdsystem: Göteborgs stads höjdsystem, (RAK 1900 minus 10 m). Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 3 profilritningar i skala 1:20. Fynd: Fnr 1 27, inlämnade till Statens Historiska Museum (SHM). Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur Röda kartan, Göteborg 17, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:250 000.... 6 Fig. 2. Den undersökta ytan med provschakten utmärkta. Skala 1:200.... 8 Fig. 3. Kiättel Claessons karta över Göteborg från år 1644, med kvarteret Artilleristallet utmärkt. (Kartan hämtad ur Livet i det gamla Göteborg. Göteborgs arkeologiska museum 1986. Red. Stina Andersson m.fl).... 9 12 Kvarteret Artilleristallet 32:8
ISSN 1404-2029