UNGDOMSARBETE OCH POLITIK

Innehållsförteckningen 1. Ungdomsarbetets struktur 2. Ungdomspolitikens struktur 3. Ungdomslagen 4. Finansiering av ungdomsarbete och politik 5. Kommunalt ungdomsarbete 6. Regionförvaltningsmyndighet länens ungdomsväsen 7. Riksomfattande ungdomsorganisationer och serviceorganisationer för ungdomsarbete samt organisationer som bedriver ungdomsarbete 8. Nationella ungdomscenter 9. Internationellt och EU-samarbete i ungdomsfrågor 10. Ungdomsforskning 11. Ungdomsverkstäder 12. Statens delegation för ungdomsärenden 13. Utbildning för ungdomsarbete 14. Skolelevernas eftermiddagsverksamhet 15. Förebyggande drog- och rusmedelsarbete 16. Kulturellt mångfald och invandrarna 17. Verksamheten och evenemanget ung kultur 18. Verksamhetsprogrammet Avartti

1. Ungdomsarbetets struktur I Finland uppdelar man ungdomsarbete i de ungas egen medborgarverksamhet, samhällets åtgärder för att förbättra förutsättningarna för den samt serviceformer som skapar samarbete mellan dessa.

Ungdomslagen ålägger undervisningsministeriet ansvaret för att utarbeta riktlinjerna för ungdomsarbete och ungdomspolitik. I praktiken sköts denna uppgift av ungdomsenheten på kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska avdelningen som har en personal på 12 fast anställda personer (2006). Undervisningsministeriets sakkunnigorgan är statens delegation för ungdomsärenden (Nuora) och utvärderings- och understödkommissionen. Nuoras uppgifter gäller ungdomspolitik och kommissionens uppgift är att främja aktivt medborgerskap. I ungdomsarbetet poängteras samarbetet med utbildningsinstitutionerna. Här är viktiga samarbetspartners enheten för allmänbildande utbildning inom ministeriets utbildnings- och forskningspolitiska avdelning samt Utbildningsstyrelsen. Gemensamma verksamhetsområden är skolelevernas eftermiddagsverksamhet, ungas medie- och demokratifostran samt olika delaktighetsprojekt för unga (2003 2007). I fråga om utbildning för ungdomsarbete ligger ansvaret på ministeriets universitetsenhet, yrkeshögskoleenheten och yrkesutbildningsenheten. Utbildning på universitetsnivå ges för tillfället i form av ett magisterprogram. Programmet är ett samarbete mellan universitetet i Kuopio och yrkeshögskolan i S:t Michel (Mikkelin ammattikorkeakoulu). Ett magisterprogram i ungdomsarbete planeras vid universitetet i Tammerfors (Tampereen yliopisto). Utbildning för ungdomsarbete på yrkeshögskolenivå ges vid sex enheter av Humanistiska yrkeshögskolan (Humanistinen ammattikorkeakoulu) samt vid yrkeshögskolan i S:t Michel (Mikkelin ammattikorkeakoulu). Yrkesutbildning på andra stadiet ges vid xx läroanstalter. Centret för internationellt personutbyte CIMO fungerar som undervisningsministeriets resultatenhet. CIMO administrerar bl.a. EU-programmet Ungdom och stödet till unga kulturgruppers uppträdanden utomlands. Länens ungdomsväsen har bl.a. till uppgift att fördela undervisningsministeriets understöd till ungdomsverkstäder, skolelevernas eftermiddagsverksamhet (årskurs 3 9) samt ungdomsarbetets regionala utvecklingsanslag till kommuner, ungdomsorganisationer och andra samfund inom ungdomsarbete. Ungdomsarbetets grundenhet ligger i kommunerna, vars uppgifter definieras i ungdomslagen. Varje kommun bestämmer emellertid själv hur och i vilken omfattning service förverkligas. I Finland finns det 432 kommuner (1.1.2006). För att stöda den medborgarverksamhet och ungas aktiva medborgarskap som ungdomslagen förutsätter, fungerar det i Finland (2006) 69 riksomfattande ungdomsorganisationer som får verksamhetsunderstöd av undervisningsministeriet. Dessutom beviljar undervisningsministeriet verksamhetsunderstöd till 37 distriktsorganisationer. Kommunerna beviljar understöd till lokalföreningar (6 500) och får för detta ändamål stadsandelar (2006: 7 078 000 euro). Statsandelen till kommunerna utbetalas enligt 12,3 euro/ungdom under 29 år. Statsandelen för driftskostnader är 29,7 % av ovannämnda enhetspriset. Följande serviceorganisationer för ungdomsarbete, -verksamhet och politik stöds av undervisningsministeriet: Finlands Ungdomssamarbete Allians rf är intresseorganisationen för riksomfattande ungdomsorganisationer och organisationer som bedriver ungdomsarbete. Allians har 100 medlemsorganisationer (2006) och erbjuder olika serviceformer för ungdomsarbete samt är värd för Allianshuset i Helsingfors som startade sin verksamhet år 2005. Ungdomsforskningssällskapet och dess ungdomsforskningsnätverk sammanför ca 200 ungdomsforskare och fördelar undervisningsministeriets ungdomsforskningsunderstöd. Riksföreningen för ungdomsverkstäder koordinerar den verksamhet som bedrivs i ca 230 ungdomsverkstäder, utbildar verkstadsinstruktörerna, fungerar som verkstädernas intresseorganisation och som kontaktlänk till statsförvaltningen. Finlands Ungdomscenter rf är samarbetsorganisationen för tio riksomfattande ungdomscenter. Organisationen samlar statistik över centrens verksamhet, arrangerar rådplägningsdagar, utbildning för centrens personal och koordinerar centrens gemensamma marknadsföring. Undervisningsministeriet stöder det nationella koordineringscentret i ungdomsinformation och rådgivning som grundats i anknytning till Uleåborgs ungdomscentral. Verksamheten har startat år 2006 och den har till uppgift att på olika sätt främja ungdomsinformations- och rådgivningstjänster i kommuner och regionförbund. Byrån för Ung Kultur finns i Allianshuset och har till uppgift att utveckla och arrangera Ung Kultur evenemangen. Avartti verksamheten har delats upp på två verksamhetsställen. Avartti programmets internationella del administreras från Helsingfors och lokala Avartti programmet från Jyväskylä.

2. Ungdomspolitikens struktur Ungdomspolitikens verksamhetsuppbyggnad kommer att omorganiseras med utgångspunkt i den nya ungdomslagen. Finland har saknat en helhetsbetonad horisontell ungdomspolitik både på nationell och regional- samt lokalnivå. Kommunerna har utarbetat barn- och ungdomspolitiska program (2003: 130 kommuner). Med utgångspunkt i den nya ungdomslagen bygger den ungdomspolitiska verksamhetsmodellen på följande delfaktorer. Det nationella ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet drar upp riktlinjerna för motsvarande regional och lokal programverksamhet. På regionalnivå är det fråga om både länens och landskapens ungdomspolitiska utvecklingsprogram. I fråga om programarbetet på lokalnivå poängterar man i den nya ungdomslagen samarbetet mellan olika yrkesgrupper. Det ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet är den nationella implementeringen av det europeiska ungdomsavtalet.

3. Ungdomslagen Finland har haft lagstiftning om ungdomsarbete sedan år 1972. Ungdomslagstiftningen har förnyats vart tionde år (1986, 1995 ja 2006). Den nya ungdomslagen trädde i kraft 1.3.2006. Lagen specificerar ungdomsarbetets och politikens mål och värderingar. Lagen har till uppgift att stöda ungas uppväxt och självständighet, deras aktiva medborgarskap, att stärka deras sociala identitet och att förbättra deras uppväxt- och levnadsvillkor. Som utgångspunkt för lagens implementering definierar man gemenskap, solidaritet, likställdhet och jämlikhet, mångkulturell mångfald och internationalism, sunda levnadsvanor samt respekt för miljön och livet. Ansvaret för att utveckla ungdomsarbetet och politiken ligger på undervisningsministeriet. Länsstyrelserna är de regionala myndigheterna i frågor som berör ungdomsarbete och politik och på lokalnivå ligger ansvaret på kommunerna. Det nya ungdomspolitiska elementet i ungdomslagen är det riksomfattande utvecklingsprogrammet i ungdomspolitik som statsrådet ger vart fjärde år. Programmet omfattar de riksomfattande ungdomspolitiska målsättningarna samt riktlinjerna för ungdomspolitisk programverksamhet på regional- och lokalnivå. Programmet bereds under ledning av undervisningsministeriet i samarbete med de ur ungdomarnas synvinkel centrala ministerierna. Lagen stadgar också om undervisningsministeriets sakkunnigorgan, statens delegation för ungdomsärenden (NUORA) och utvärderings- och understödskommissionen som bereder ärenden om organisationsstöden. NU- ORA koncentrerar sig i huvudsak på ungdomspolitiska frågor och utvärderar bland annat årligen för statsrådet hur det ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet förverkligats. Den nya ungdomslagen definierar mer detaljerat än tidigare kommunernas uppgifter i fråga om ungdomsarbete och politik. Uppgifterna har definierats i målinriktade bastjänster. Kommunerna besluter självständigt om hur tjänsterna förverkligas. Lagen poängterar dessutom betydelsen av kommunernas regionala samarbete och samarbetet mellan olika yrkesgrupper. Lagen stadgar också om ungdomarnas rätt att delta i behandlingen av frågor som berör ungdomsarbete och politik på regional- och lokalnivå samt om rätten att höras i frågor som berör dem. Det här är en ny utmaning för kommunerna och samtidigt en viktig del av barnens och ungdomarnas fostran till demokrati. Ungdomslagen är framförallt en finansieringslag om ungdomsarbete. Den stadgar bland annat om följande stödformer för ungdomsarbete och politik: kommunernas stadsandel till ungdomsarbete statsunderstöd för organisationer inom ungdomssektorn verksamhets- och investeringsstöd till nationella ungdomscenter understöd för byggande av ungdomslokaler understöd till ungdomsforskning understöd till internationellt ungdomssamarbete. Dessutom stöder man kommuner och ungdomsorganisationer genom följande målinriktade understöd: verksamhet i verkstäder för arbetslösa ungdomar skolelevernas eftermiddagsverksamhet ungdomsinformations- och rådgivningstjänster samt nätbaserade medier. förebyggande drog- och rusmedelsarbete ungas kulturverksamhet och Avartti (Award) verksamhetsprogram riksomfattande och regionala utvecklingsprojekt inom ungdomsarbete länens ungdomsväsen Ungdomslagen kompletteras av statsrådets förordning om ungdomsarbete och politik. Den innehåller noggrannare stadgande om hur man ska utarbeta och implementera ungdomspolitiskt utvecklingsprogram, om stödformerna inom ungdomsbranschen, beviljande av understöd och investeringsstöd till riksomfattande ungdomscenter. Likaså stadgar den om sammansättning och tillsättande av statens delegation för ungdomsärenden och utvärderings- och understödskommissionen samt om deras uppgifter. Bilaga: ungdomslagen

Ungdomslag 27.1.2006/72 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Syfte Syftet med denna lag är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, främja ett aktivt medborgarskap hos de unga och stärka deras sociala identitet samt förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Syftet skall uppnås med utgångspunkt i gemenskap, solidaritet, likställdhet och jämlikhet, kulturell mångfald och internationalism, sunda levnadsvanor samt respekt för miljön och livet. 2 Definitioner I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: I denna lag avses med 1) unga personer som inte har fyllt 29 år, 2) aktivt medborgarskap ungas målinriktade verksamhet i medborgarsamhället, 3) stärkning av ungas sociala identitet till unga riktade åtgärder för att förbättra deras livskunskap och för att förhindra utslagning, 4) ungdomsarbete åtgärder för att främja ett aktivt medborgarskap i fråga om de ungas användning av sin egen tid, stärka de ungas sociala identitet, stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess samt växelverkan mellan generationerna, 5) ungdomspolitik åtgärder för att förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor, 6) riksomfattande ungdomsorganisation en registrerad organisation som förverkligar denna lags syfte och utgångspunkter och vars verksamhetsområde är hela landet, 7) riksomfattande serviceorganisation för ungdomsarbete en registrerad organisation vars verksamhet har som främsta syfte att producera tjänster för den allmänna utvecklingen av ungdomsarbetet, 8) organisation som bedriver ungdomsarbete en registrerad organisation eller annan sammanslutning vars verksamhet åtminstone till en del består av ungdomsarbete och vars ungdomsarbete till omfattningen kan jämföras med verksamheten i en riksomfattande ungdomsorganisation. 2 kap Statens ungdomsarbete och ungdomspolitik 3 Utveckling och samarbete Undervisningsministeriet ansvarar för den allmänna utvecklingen av ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Länsstyrelserna är statens regionförvaltningsmyndigheter i ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik. Undervisningsministeriet godkänner resultatmålen för länets ungdomsväsen tillsammans med länsstyrelsen. Undervisningsministeriet ansvarar på riksnivå och länsstyrelserna på regionnivå för samordningen av ungdomspolitiken. 4 Ungdomspolitiskt utvecklingsprogram Statsrådet godkänner vart fj ärde år ett ungdomspolitiskt utvecklingsprogram. I programmet anges de riksomfattande målen för ungdomspolitiken och riktlinjerna för länens och kommunernas ungdomspolitiska programarbete. Utvecklingsprogrammet revideras vid behov. Utvecklingsprogrammet bereds vid undervisningsministeriet i samråd med andra behöriga ministerier. I beredningen skall centrala instanser inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken höras. Närmare bestämmelser om utvecklingsprogrammet utfärdas genom förordning av statsrådet.

5 Statens delegation för ungdomsärenden Sakkunnigorgan i ungdomsarbetet och ungdomspolitiken är statens delegation för ungdomsärenden, som tillsätts av statsrådet. Delegationen finns i anslutning till undervisningsministeriet. Delegationen kan ha sektioner för beredningen av ärenden. Delegationen skall 1) till undervisningsministeriet ge utlåtanden om de ärenden som skall tas med i det ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet och årligen utvärdera utfallet av programmet, 2) lägga fram förslag till program och åtgärder som gäller unga, 3) producera aktuell information om unga och deras levnadsförhållanden. Närmare bestämmelser om delegationen utfärdas genom förordning av statsrådet. 6 Utvärderings- och understödskommissionen Undervisningsministeriets sakkunnigorgan i ärenden som gäller understöd till de riksomfattande ungdomsorganisationerna och de riksomfattande serviceorganisationerna för ungdomsarbete är utvärderings- och understödskommissionen, som tillsätts av statsrådet. Kommissionen kan inom sig tillsätta sektioner för beredningen av ärenden. Kommissionen skall 1) årligen göra framställningar till undervisningsministeriet om fördelningen av statsunderstöden för de riksomfattande ungdomsorganisationerna och de riksomfattande serviceorganisationerna för ungdomsarbete, 2) årligen utifrån ansökningar ge ett utlåtande till undervisningsministeriet om understödsbehörigheten hos riksomfattande ungdomsorganisationer och riksomfattande serviceorganisationer för ungdomsarbete, 3) årligen ge ett utlåtande till undervisningsministeriet om fördelningen av statsunderstöd för organisationer som bedriver ungdomsarbete, 4) på begäran av undervisningsministeriet utvärdera verksamheten i de organisationer som understöds. Närmare bestämmelser om kommissionen utfärdas genom förordning av statsrådet. 3 kap Kommunernas ungdomsarbete och ungdomspolitik 7 Utveckling och genomförande av ungdomsarbetet och ungdomspolitiken Ungdomsarbete och ungdomspolitik ingår i kommunernas uppgifter. Kommunerna, ungdomsföreningarna och andra organisationer som bedriver ungdomsarbete ansvarar för genomförandet av ungdomsarbetet. Tjänster inom ungdomsarbetet kan även produceras regionalt såsom samarbete mellan kommuner. Kommunernas ungdomsarbete och ungdomspolitik omfattar fostrande handledning av unga, verksamhetslokaler, möjligheter till fritidssysselsättning, informations- och rådgivningstjänster, stöd för ungdomsföreningar och andra ungdomsgrupper, idrottsinriktad, kulturell, internationell och mångkulturell ungdomsverksamhet, miljöfostran för unga och vid behov tjänster som gäller ungdomsverkstäder eller andra verksamhetsformer som är lämpade för de lokala förhållandena och behoven. Ungdomsarbetet och ungdomspolitiken drivs genom yrkesövergripande samarbete med de lokala myndigheterna samt i samråd med de unga, ungdomsföreningarna och andra organisationer som bedriver ungdomsarbete. 8 Ungas deltagande och hörande av unga De unga skall anordnas möjlighet att delta i behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal och regional nivå. De unga skall därtill höras i ärenden som berör dem.

4 kap Statsfinansiering 9 Statsandel till kommuner Kommunerna beviljas statsandel för driftskostnader enligt denna lag så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Statsandelen skall användas för verksamhet som avses i 7. 10 Statsunderstöd för ungdomsorganisationer och serviceorganisationer för ungdomsarbete I statsbudgeten kan årligen tas in anslag för allmänt understöd till riksomfattande ungdomsorganisationer och riksomfattande serviceorganisationer för ungdomsarbete. De riksomfattande ungdomsorganisationerna kan anvisa erhållet understöd till verksamhet i deras registrerade distriktsorganisationer. De riksomfattande ungdomsorganisationerna kan också anvisa sina lokalföreningar specialunderstöd för begränsade ändamål. Allmänt understöd beviljas inte ungdomsorganisationer vars huvudsakliga uppgift är att främja studier inom ett enda utbildnings- eller studieområde eller motsvarande område. Ungdomsorganisationer som i huvudsak främjar facklig organisering beviljas inte heller allmänt understöd. Organisationer i fråga om vars verksamhet eller rätt till understöd föreskrivs särskilt eller för vars statsunderstöd statsbudgeten upptar ett särskilt anslag, beviljas inte allmänt understöd med stöd av denna lag. Understöden till de riksomfattande ungdomsorganisationerna och deras distriktsorganisationer beviljas utgående från resultat. Resultatkriterier är verksamhetens kvalitet, omfattning och lönsamhet. När understöd beviljas beaktas dessutom verksamhetens aktuella samhälleliga betydelse samt behovet av understöd. Utgifter för affärsverksamhet betraktas inte som godtagbara verksamhetsutgifter. Undervisningsministeriet godkänner de organisationer som beviljas understöd med stöd av denna paragraf. Närmare bestämmelser om resultatkriterier, godtagbara utgifter och förfarandet för godkännande av organisationer som får understöd och om andra kriterier för stöd kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 10 träder i kraft den 1.1.2007. 11 Statsunderstöd för organisationer som bedriver ungdomsarbete I statsbudgeten kan årligen tas in ett anslag för allmänna understöd till organisationer som bedriver ungdomsarbete. I fråga om beviljande av understöd iakttas 10 2 och 3 mom. Närmare bestämmelser om understödskriterierna kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 11 träder i kraft den 1.1.2007. 12 Statsunderstöd för riksomfattande ungdomscentraler I statsbudgeten kan årligen tas in ett anslag för verksamhet i riksomfattande ungdomscentraler och för byggande av riksomfattande ungdomscentraler. Verksamhetsunderstöden beviljas i huvudsak utgående från resultatet med hänsyn till användningen för ungdom samt ungdomscentralernas verksamhetsidé. Centraler som inleder sin verksamhet kan dock beviljas understöd enligt uppskattning. Centralerna skall förverkliga denna lags syfte och utgångspunkter och vara allmännyttiga. Ett eventuellt överskott i centralerna skall användas för utveckling av centralen och dess tjänster. Undervisningsministeriet godkänner på ansökan de centraler som beviljas understöd med stöd av denna lag. Närmare bestämmelser om grunderna för godkännande av de centraler som skall få understöd och om ordnandet av centralernas verksamhet och ekonomi kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 13 Övriga statsunderstöd I statsbudgeten kan årligen tas in ett anslag för forskning som hänför sig till ungdomsarbete och ungdomspolitik samt för internationellt ungdomssamarbete och för byggande, grundläggande renovering och utrustning av lokaler för ungdom samt för verksamhet för att utveckla ungdomsarbetet.

5 kap Särskilda bestämmelser 14 Statsbidragsmyndighet Undervisningsministeriet är statsbidragsmyndighet i de ärenden som avses i denna lag. Undervisningsministeriet kan anvisa anslag som tagits in i budgeten till länsstyrelserna för beviljande av understöd. 15 Finansieringen av statsandelar och statsunderstöd De statsandelar och statsunderstöd som avses i denna lag betalas i främsta hand med vinstmedel av tippnings- och penninglotterispel. 18 Övergångsbestämmelser Den delegation för ungdomsärenden och den kommission för understöd till ungdomsorganisationer som tillsatts före denna lags ikraftträdande fortsätter sin verksamhet till utgången av mandatperioden. De ungdomsorganisationer och serviceorganisationer för ungdomsarbete som före denna lags ikraftträdande har godkänts som understödstagare är behöriga för statsunderstöd till utgången av 2006, om inte undervisningsministeriet före det ändrar sitt beslut i frågan särskilt eller upphäver det. Riksomfattande ungdomscentraler som före denna lags ikraftträdande har godkänts som understödstagare är behöriga för statsunderstöd även efter ikraftträdandet. RP 28/2005, KuUB 15/2005, RSv 219/2005 16 Tillämpning av statsunderstödslagen På statsunderstöd som avses i 10 13 tillämpas i övrigt statsunderstödslagen (688/2001). 6 kap Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 17 Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 mars 2006. Lagens 10 och 11 träder dock i kraft den 1 januari 2007. Genom denna lag upphävs lagen av den 24 februari 1995 om ungdomsarbete (235/1995) jämte ändringar. Den upphävda lagens 8 tillämpas dock till utgången av 2006. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

4. Finansiering av ungdomsarbete och politik Staten beviljar ca 39 miljoner euro till ungdomsarbete, vilket utgör ca 0.1 procent av statsbudgeten. Kommunernas anslag till ungdomsarbete är ca 150 miljoner euro eller 0,6 procent av kommunernas budget. Av statsbudgeten riktas ca 15 % till barn och ungdomar, medan motsvarande siffra för kommunernas budgeter är 35-45 %. Det ungdomspolitiska programmets ekonomiska verkningsområde är omfattande, med ett riksomfattande ungdomspolitiskt utvecklingsprogram och kommunernas barn- och ungdomspolitiska program. I undervisningsministeriets budget finansieras ungdomsarbetet i huvudsak med vinster från tipsoch penninglotterispel. Enligt lotterilagen och lagen som stadgar om dess fördelning är ungdomsarbetets andel 9 %. Andra förmånstagare är konst, idrott och vetenskap. I budgeten för år 2006 är ungdomsarbetets andel av vinstfördelningssumman 34 228 000 euro. Därutöver finansieras ungdomarnas arbetsverkstäder och drogförebyggande verksamhet från de allmänna budgetmedlen med 4 723 000 euro. Kommunerna i Finland har självstyrelse och beskattningsrätt. Kommunernas ungdomsarbete finansieras i huvudsak med kommunala skattemedel. Statsandelen och de målinriktade statsunderstöden till ungdomsarbete i kommunerna uppgår till ca 16 milj. euro eller ca 11 % av kommunernas utgifter för ungdomsarbete. Undervisningsministeriet stöder årligen riksomfattande ungdomsorganisationer, deras distriktorganisationer, serviceorganisationer för ungdomsarbete samt andra organisationer för ungdomsarbete, sammanlagt ca 100 organisationer med en summa på 11,6 milj. euro, vilket täcker ca en fjärdedel av organisationernas verksamhetskostnader. Kommunernas ungdomsarbete 7 073 000 1 Riksomfattande organisationer inom ungdomsfältet 11 600 000 Nationella ungdomscenter 4 300 000 Byggandet av ungdomslokaler 1 700 000 Internationellt samarbete 1 000 000 Ungdomsforskning 875 000 Utveckling av ungdomsarbete, dataservice, kulturer 1 850 000 Ungdomarnas informations- och rådgivningstjänster, nätmedier 725 000 Skolelevernas eftermiddagsverksamhet 1 100 000 Förebyggande drog- och rusmedelsarbete 1 000 000 Regional utvecklingsverksamhet inom ungdomsarbete 1 000 000 Att stärka ungdomarna socialt 577 000 Arbetsverkstäder för ungdomar 4 600 000 2 Undervisningsministeriets sakkunnigorgan 300 000 Länens ungdomsväsen 450 000 För undervisningsministeriets bruk 855 000 Sammanlagt 38 951 000 1 Kommunerna beviljas dessutom målinriktade understöd som uppgår till ca 9 milj. euro. 2 Inkluderar understöden till Riksföreningen för ungdomsverkstäder.

5. Kommunalt ungdomsarbete Finland hade i början av år 2006 sammanlagt 432 kommuner. Av dem är 11 städer. Av kommunerna är 44 tvåspråkiga (finska, svenska) och 19 svenskspråkiga. Tre kommuner i norr har dessutom tre samiska språk som officiella språk. Befolkningen uppgick år 2005 till 5 255 580 invånare, av vilka ca 2 % med utländsk bakgrund. 62 procent av befolkningen bodde i städer. Huvudstaden Helsingfors hade 560 905 invånare och den minsta skärgårdskommunen Sottunga en befolkning på 127 invånare. Medeltalet kommuninvånare är ca 12 000 personer. Kommunernas helhetsutgifter uppgick år 200x till ca 29,64 miljarder euro. Av den summan är ungdomsarbetets andel 150 miljoner euro eller 0,6 %. Andelen till barn och ungdomar från kommunernas budgeter uppgår dock till ca 35 45 %. Det här inkluderar utgifter för utbildning, hälsovård, idrott, kultur, barnskydd och boende m.m. Statsandelen till kommunernas ungdomsarbete uppgår till 7 milj. euro, med andra ord ca 4,7 %. Statsandel beviljas enligt 13 euro för varje invånare under 29 år. Dessutom beviljas kommunerna målinriktade statsunderstöd till en summa som uppgår till ca 9 milj. euro. Statsandelarna och understöden till kommunalt ungdomsarbete utgör därmed ca 11 % av kommunernas totala utgifter för ungdomsarbete. Undervisningsministeriet stöder separat bland annat byggandet av ungdomslokaler, ungdomsinformations- och rådgivningstjänster, skolelevernas eftermiddagsverksamhet, ungdomsverkstäder samt förebyggande drog- och rusmedelsarbete. Kommunalval arrangeras vart fjärde år. I valen väljs kommunfullmäktige, som bestämmer om kommunens angelägenheter. Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsen och nämnderna. Endast 12 kommuner har en separat ungdomsnämnd. I de övriga kommunerna sköts ungdomsärendena i kombinationsnämnder tillsammans med idrotts-, kultur-, bildnings-, fritids- eller välfärdsfrågor. I små kommuner ligger ansvaret för ungdomsfrågor hos kommunstyrelsen Det jobbar ca 3400 ungdomsarbetare i kommunerna. Kommunerna upprätthåller 1 100 ungdomslokaler av olika storlekar och ca hundra lägerområden och center. Informations- och rådgivningstjänster för ungdomar når ungdomar i över hundra kommuner. Genom det omfattas ca 60 % av ungdomarna av denna service genom specifika ungdomsinformations- och rådgivningscenter, skolorna, biblioteken och ungdomslokalerna. Kommunerna beviljar årligen verksamhetsunderstöd till ungdomsföreningar och de ungas verksamhetsgrupper som är ca 6500 till antalet. Kommunerna upprätthåller de flesta av ungdomsverkstäderna för arbetslösa ungdomar. Årligen arbetar ca 7050 ungdomar i verkstäderna under perioder på sex månader. År 2005 placerade sig 66 % av ungdomarna efter sin verkstadsperiod i utbildning, arbete eller annan ledd verksamhet. Verkstädernas aktiviteter finansieras av undervisningsministeriet, arbetsministeriet och med medel ur Europeiska Socialfondens program. Förutom kommunernas uppgift att stöda ungas aktiva medborgarskap är en annan central uppgift att stärka ungdomar socialt, vilket förutom ungdomsverkstäderna betyder förebyggande drog- och rusmedelarbete, att organisera skolelevernas eftermiddagsverksamhet samt verksamhet för invandrarungdomar. Enligt en utredning från år 2003 hade 130 kommuner utarbetat barn- och ungdomspolitiska program för att förbättra barnens och ungdomarnas uppväxt- och levnadsvillkor. För att främja de ungas aktiva medborgarskap, samhälleliga delaktighet och påverkningsmöjlighet har man i ca 200 kommuner olika former av ungdomsfullmäktigen, ungdomsparlament, strukturer för påverkan med närbaserade medier samt andra påverkningsgrupper.

Den nya ungdomslagen definierar målen för bastjänsterna i det kommunala ungdomsarbetet och politiken. Kommunerna beslutar självständigt om hur dessa bastjänster förverkligas: pedagogisk handledning av ungdomar ungdomslokaler och fritidsmöjligheter informations- och rådgivningstjänster understöd till ungdomsföreningar och grupper ungdomsverksamhet i form av idrott, kultur, internationell och mångkulturell verksamhet ungas miljöfostran ungdomsverkstäder vid behov

6. Regionförvaltningsmyndighet länens ungdomsväsen Finlands regionala förvaltning består av fem län och 19 landskap. Länsstyrelserna fungerar som undervisningsministeriets, inrikesministeriets och social- och hälsovårdsministeriets regionala myndigheter. Arbetsministeriets och handels- och industriministeriets regionförvaltning sköts av 15 Arbetskrafts- och näringscentraler. Miljöministeriets centralförvaltning är Finlands miljöcentral och dess regionala miljöcentraler (2). Landskapsförbunden har grundats av kommunerna och har också regionala utvecklingsuppgifter av staten. Regionalförvaltningen har inte beskattningsrätt och dess beslutsfattande bygger inte på organ som har tillsatts via val. Finland har fem län: Södra Finlands län, Västra Finlands län, Östra Finlands län, Uleåborgs län och Lapplands län. Lagen om länsstyrelser fastslår att varje länsstyrelse har ett ungdomsväsen som står under undervisningsministeriets resultatstyrning. I praktiken förverkligas detta med treåriga resultatavtal som årligen revideras. Ungdomsväsendet har i länsstyrelserna placerats i anknytning till bildningsavdelningen tillsammans med skol, idrotts- och biblioteksfrågor. I Lapplands län lyder ungdomsväsendet direkt under landshövdingen. I resultatavtalet har länens ungdomsväsen bl.a. följande uppgifter: Understöd till ungdomsverkstäder. År 2006 har undervisningsministeriet allokerat 4,1 miljoner euro till länen. Understöd till skolelevernas eftermiddagsverksamhet (2006: 1,1 milj. euro) Regionalt utvecklingsstöd till ungdomsarbete (2006: 1 milj. euro) Utvärdering av bastjänsterna i kommunalt ungdomsarbete. Aktuell utbildning för ungdomsarbete. År 2006 speciellt utbildning för att implementera den nya ungdomslagen Att arrangera regionala rådplägningsdagar om ungdomsarbete. Uppföljning, utvärdering och förbättring av ungdomarnas uppväxt- och levnadsvillkor regionalt Regionalt och internationellt samarbete inom ungdomsarbete Övriga uppgifter som anvisas av undervisningsministeriet Undervisningsministeriet fördelade år 2006 ett anslag på 450 000 euro för att täcka utgifterna för länens ungdomsväsen. Länens ungdomsväsen har ca 20 personer anställda. Deras lön betalas av inrikesministeriet.

Karta över länen 1) Lapplands län 2) Uleåborgs län 3) Västra Finlands län 4) Östra Finlands län 5) Södra Finlands län 6) Ålands län

7. Riksomfattande ungdomsorganisationer och serviceorganisationer för ungdomsarbete samt organisationer som bedriver ungdomsarbete Ungdomsorganisationerna har i över hundra år spelat en framträdande roll i ungdomsarbetet och politiken i Finland. Ungdomsorganisationernas verksamhet bygger på de ungas egen aktivitet. I Finland är mötesfriheten och därmed organisationsverksamhet en rättighet som garanteras i grundlagen. Staten har sedan 1940-talet stött ungdomsorganisationernas verksamhet. Lagen om statsunderstöd till riksomfattande ungdomsarbete som trädde i kraft i början av år 1974 befäste den redan tidigare använda stödordningen med årliga anslag i statsbudgeten. Lagar som berör ungdomsarbete och verksamhet har sedan dess förnyats med ca tio års intervaller. Ungdomslagen stadgar om understöd till organisationer inom ungdomssektorn. I tillägg till den här lagen skapar statsunderstödslagen ramarna för understöd till organisationer. Stöd beviljas i form av allmänna verksamhetsunderstöd och specialunderstöd. Finansiering I statsbudgeten för år 2006 reserverades ca 10 000 000 euro för allmänna verksamhetsunderstöd till riksomfattande ungdomsorganisationer och serviceorganisationer för ungdomsarbete. Stödsumman fördelades mellan 68 organisationer med ca 850 000 medlemmar under 29 år. Specialunderstöd delas ut fortlöpande som möjliggör att nya pilot- och försöksprojekt smidigt kan förverkligas. I det följande presenteras de allmänna verksamhetsunderstöden till organisationer. Behörighet Riksomfattande ungdomsorganisationer och serviceorganisationer för ungdomsarbete kan beviljas statsunderstöd efter att de godkänts som behöriga av undervisningsministeriet. I en fritt formulerad ansökan ska man för undervisningsministeriet utreda organisationens uppbyggnad, medlemmar, verksamhet och ekonomi. Som riksomfattande ungdomsorganisation kan man godkänna en organisation som har minst 1 000 personmedlemmar och där minst två tredjedelar av medlemmarna är under 29 år. Medlemmarna kan vara direkta medlemmar eller personmedlemmar indirekt via en distrikts- eller lokalorganisation. Samma person kan räknas som medlem endast en gång. Medlemsregistret och organisationens struktur bör vara sådan att man entydigt kan utläsa medlemsantalet. Föreningslagen fastslår att varje registrerad förening upprätthålla ett medlemsregister. Undantag från kravet på tusen medlemmar kan göras i fråga om minoritetsorganisationer eller när organisationens verksamhet kan anses vara verksamhetsmässigt representativ. Vid beslut om behörighet beaktas förutom medlemsantalet också det ungdomsarbete som utförs, verksamhetsområde samt ungdomarnas andel i organisationens beslutsfattande. Med de här indikatorerna försäkrar man sig om att kriterierna för en ungdomsorganisation uppfylls. Organisationens geografiska verksamhetsområde bör vara mer omfattande än lokalt eller regionalt, emellertid så att till exempel språkliga och kulturella minoriteters verkliga verksamhetsområde beaktas.

Verksamhet som i huvudsak har till uppgift att främja utbildning inom endast en bransch beviljas inte stöd. Understöd beviljas inte heller till en organisation som i huvudsakligen främjar facklig verksamhet. Beviljningsgrunder Organisationernas stadsunderstöd är resultatbaserat. Som indikatorer använder man verksamhetens kvalitet, omfattning och kostnader. Vid beviljning av understöd beaktar man också verksamhetens aktuella samhälleliga betydelse samt behovet av understöd. Resultatet utvärderas i förhållande till hur planerna förverkligats. Verksamhetens kvalitet utvärderas enligt hur organisationens uppnått de uppställda målen. När man utvärderar verksamhetens omfattning beaktas det antal ungdomar som omfattas av organisationens reguljära verksamhet. De ungdomarna som deltar i aktiviteterna kan vara andra än organisationens officiella medlemmar. Dessutom utvärderar man effekterna och den regionala spridningen. Utvärderingarna grundar sig i huvudsak på den information som organisationerna själva levererat. I fråga om kostnader fäster man uppmärksamhet vid organisationens egna inkomster, administrativa utgifternas andel av helhetskostnaderna samt verksamhetens lönsamhet. När behovet av understöd utvärderas beaktar man organisationens ekonomi, andra offentliga understöd och den summa som reserveras för själva verksamheten. Organisationer som bedriver ungdomsarbete Undervisningsministeriet beviljar verksamhetsstöd till organisationer som bedriver ungdomsarbete. Det här betyder registrerade organisationer eller andra sammanslutningar som åtminstone till en del bedriver ungdomsverksamhet och där verksamhetens omfattning kan jämföras med verksamheten i riksomfattande ungdomsorganisationer. Vid beviljning följer man i huvudsak samma kriterier som för de riksomfattande ungdomsorganisationerna och serviceorganisationerna för ungdomsarbete. I statsbudgeten för år 2006 reserverades ca 1 700 000 euro för verksamhetsunderstöd till organisationer som bedriver ungdomsarbete. Statsunderstödet fördelades mellan 37 organisationer. Utvärderings- och understödskommissionen Utvärderings- och understödskommissionen som tillsätts av statsrådet är undervisningsministeriets sakkunnigorgan. Kommissionen har bland annat till uppgift att årligen ge undervisningsministeriet en beredning om hur statsunderstöden till riksomfattande ungdomsorganisationer och serviceorganisationer för ungdomsarbete ska fördelas. Kommissionens medlemmar är sakkunniga i organisationsverksamhet. Kommissionen har en heltidsanställd person. I beredningsarbetet använder sig kommissionen av följande klassificering, (antalet organisationer från mars 2006 inom parentes): politiska ungdoms- och studentorganisationer (10), de ungas intresseorganisationer (11), de ungas kultur- och fritidsorganisationer (19), religiösa ungdomsorganisationer (10), barnorganisationer (9) serviceorganisationer för ungdomsarbete (8).

8. Nationella ungdomscenter I Finland finns tio nationella ungdomscenter som undervisningsministeriet stöder i enlighet med ungdomslagen. Centren är grundade för att betjäna den nationella och internationella ungdomsverksamheten och de erbjuder barn och vuxna, ungdomsorganisationer och ungdomsgrupper en förmånlig och trygg verksamhetsmiljö. Centren ägs i huvudsak av kommunerna. I förordningen om ungdomsarbete och politik stadgas det om vilka kriterier centren ska fylla för att lyda under ungdomslagen. 1) 2) 3) 4) Förutsättningarna är att centret i fråga om utrymmen och utrustning är lämpat för regional, nationell och internationell verksamhet. centret har egen administration och ekonomi. centret betjänar i första hand regional, nationell och internationell ungdomsverksamhet, lägeroch naturskoleverksamhet samt ungas aktiva medborgarskap och verksamhet som främjar sociala färdigheter. centret fungerar vid behov som utvecklingscentrum för ungdomsarbete och som regionalt servicecenter för kommunalt ungdomsarbete samt bedriver vid behov vidare- och fortbildning inom ungdomsarbete. kursdagar för ungdomar. Undervisningsministeriet stödde centrens verksamhet med 2,1 milj. euro och centrens byggverksamhet med 1,9 milj. euro. Det genomsnittliga kursdagsstödet var 13 14 euro. Av centrens totala användningskapacitet användes 70 % av ungdomar. Undervisningsministeriets understöd kan endast användas till ungdomsverksamhet och -arbete. Finland har aktivt tagit del i att utveckla det europeiska ungdomscenternätverket inom ramen för Europarådets ungdomskommitté. År 2006 grundades sekretariatet för detta utvecklingsarbete i anknytning till Finlands Ungdomscenter Villa Elba. De nationella ungdomscentren har specialiserat sig i miljöfostran, läger och naturskoleverksamhet samt i att förverkliga socialt ungdomsarbete i naturen. Alla center har genomgått de obligatoriska säkerhetskontrollerna som förutsätts i äventyrspedagogik och övrig verksamhet. Finlands Ungdomscenter rf fungerar som ungdomscentrens gemensamma serviceorganisation www. suomennuorisokeskukset.fi). Presentationer av ungdomscentren finns på följande webbsidor: Ungdomscentren producerade år 2005 ca 160 000 Webbadress 1. Ahtela (Åbo/Sauvo ) www05.turku.fi/nuoriso/nuorisoleirialueet/ahtela.html 2. Anjala (Anjalankoski) www.nuorisokeskusanjala.fi 3. Hyvärilä (Nurmes) www.hyvarila.com 4. Marttinen (Virdois) www.marttinen.fi 5. Metsäkartano (Rautavaara) www.metsakartano.com 6. Oivanki (Kuusamo) www.kuusamo.fi/resource.phx/sivut/sivut-kuusamo/ oivanki/index.htx 7. Piispala (Kannonkoski) www.piispala.fi 8. Syöte (Pudasjärvi) www.syotekeskus.fi 9. Vasatokka (Enare) www.vasatokka.fi 10. Villa Elba (Karleby) www.kokkola.fi/elba/fi/index.shtml

9. Internationellt och EU-samarbete i ungdomsfrågor Målsättning Den ungdomspolitiska målsättningen med internationellt samarbete är att främja den nordiska välfärsmodellens mål i internationella strukturer. I ungdomsverksamhet är målsättningen ungdomarnas internationalisering. I den internationella verksamheten vill Finland stärka den horisontella ungdomspolitiken och öka ungdomarnas delaktighet på lokal, nationell, regional och internationell nivå. Anslag För år 2006 finns ett anslag för på en miljon euro till statsmaktens internationella samarbete, internationella verksamhetsprogram och för unga kulturgruppers uppträdanden utomlands. Bilateralt samarbete Det bilaterala samarbetet bygger på kulturavtal eller program mellan regeringar. Finland har bilateralt samarbete med ca 40 länder. Målet med det bilaterala samarbetet i ungdomsfrågor är att utveckla den nationella ungdomspolitiken on stöda det nationella ungdomsarbetet genom att erbjuda möjligheter till nya kontakter och utbyte av god praxis. I de flesta av kulturavtalens utbytesprogram ingår en punkt om ungdomsfrågor som ger möjlighet till samarbete med landet i fråga. Utöver detta har undervisningsministeriets ungdomspolitiska enhet separata samarbetsprotokoll eller pro memoria om samarbete med följande länder: Estland, Israel, Italien, Kina, Korea, Mexiko, Republiken Palestina, Ryssland, Spanien och Tyskland. Undervisningsministeriet ansvarar för beredning och uppföljning av samarbetsprogrammen, medan deras praktiska genomförande sköts av aktörer inom ungdomsfältet med hjälp av specifika statsunderstöd. Multinationellt samarbete Finland deltar aktivt i multinationellt samarbete i ungdomsärenden inom ramen för Förenta Nationerna (FN), Europarådet (ER) och Nordeuropeiska regionala strukturer. De viktigaste av dessa är Nordiska Ministerrådets barn- och ungdomskommitté (NORDBUK), Östersjöländernas arbetsgrupp i ungdomsfrågor (Baltic Sea Working Group for Youth Affairs (WGYA) samt Barents Euroarktiska rådets ungdomspolitiska arbetsgrupp (Working Group on Youth Policy of the Barents Euro-Arctic Council, WGYP) som står under finländskt ordförandeskap 2005 2007. I de nordliga strukturerna är målsättningen med samarbetet att främja ungdomarnas aktiva medborgarskap, mobilitet, faktabaserat ungdomspolitiskt beslutsfattande samt att förbättra ungdomars levnadsvillkor genom tväradministrativt samarbete.

Tilläggsuppgifter: The Finnish Chairmanship of the Barents Euro-Arctic Council (BEAC) 2005 2007 Barents Euro-Arctic Council (BEAC) Baltic Sea Secretariat for Youth Affairs Nordiska rådet http://formin.finland.fi/doc/fin/pu/beac/list.html http://www.beac.st/default.asp?id=167; http://www.balticsea-youth.org/ http://www.norden.org/start/start.asp Europeiska unionen Finlands medlemskap i EU 1995 och dess ungdomspolitiska samarbete har påverkat starkt också den nationella ungdomspolitiken, speciellt beredningen och innehållet i den nya ungdomslagen som trädde i kraft 1.3.2006. De ungdomspolitiska tyngdpunkterna för Finlands EU-ordförandeskap under perioden 1.7. 31.12.2006 är att få beslut om det nya ungdomsprogrammet Youth in Action 2007 2013 och igångsätta programmet i sin helhet i början av år 2007. Verkställande av EU:s ungdomspolitik, speciellt i fråga om ungdomarnas aktiva medborgarskap och ungdomsforskningen samt att stärka trepartssamarbetet (administrationforskning-ungdomar/ungdomsorganisationer) poängteras i det europeiska ungdomspolitiska samarbetet. Tilläggsuppgifter: www.minedu.fi/eupresidency

10. Ungdomsforskning Ungdomsforskning skapar information som kan användas i ungdomspolitiken och ungdomsarbetet och har en viktig funktion i att utveckla ungdomspolitiken och arbetet. I statsbudgeten finns ett skilt moment för ungdomsforskning, med uppgift att producera tilllämpad forskning för ungdomsarbete, ungdomsverksamhet och ungdomspolitikens behov. En betydande del av ungdomsforskningen utförs i Ungdomsforskningsnätverket med understöd av undervisningsministeriet. Ungdomsforskningsnätverket består av en grupp forskare och bildades i början av år 1999. Det fungerar som en del av Ungdomsforskningssällskapet. Forskning utförs i samarbete med universitet och forskningsinstitut både i nationellt och internationellt. Verksamheten är tvärvetenskaplig, tematisk och geografiskt decentraliserad. Nätverket består av ett tjugotal forskare anställda på heltid. Undervisningsministeriet och Ungdomsforskningssällskapet/Ungdomsforskningsnätverket avtalar årligen on samarbete. Det viktiga är att Ungdomsforskningssällskapet/Ungdomsforskarnätverket är ett självständigt och kritiskt forskarsamfund. Ungdomsforskarnätverket ses som en föredömlig struktur för tillämpad forskning med tanke på dess smidiga administration, produktivitet och resultat. Ungdomsforskning utförs också i yrkeshögskolor och andra forskningsinstitut. Undervisningsministeriet stöder speciellt forskning av kommunalt ungdomsarbete. Statens delegation för ungdomsärenden som verkar i anknytning till undervisningsministeriet har också till uppgift att samla och framställa forskningsdata. Den ansvarar för att publicera ungdomsbarometerns resultat och att samla in data om indikatorerna i samarbete med bl.a. Ungdomsforskarnätverket, Statistikcentralen och Forsknings och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (STAKES). Internationellt samarbete utgör en viktig del av ungdomsforskning. Ungdomsforskarnätverket och ungdomsforskarna verkar i internationella forskarsamfund. Speciellt betydelsefullt är det nordiska samarbetet samt samarbetet med Ryssland och EU-länderna. Ungdomsforskarsällskapet och ungdomsforskare fungerar som Finlands representanter i ungdomsrelaterade forskningsprojekt inom ramen för Förenta Nationerna, Europeiska unionen, Europarådet, Nordiska Rådet och andra internationella samfund. Under Finlands EUordförandeskap är ungdomsforskning ett av Finlands ungdomspolitiska teman. Finansiering Ungdomsforskning får understöd ur momentet för ungdomsforskning i statsbudgeten, år 2006: 875 000 euro. Största delen av det här anslaget allokeras till ungdomsforskningsnätverket. Ur andra anslag för ungdomsarbete stöds också forskning i läroanstalter, likaså forskningsprojekt i form av uppföljningsundersökningar och samarbete mellan flera parter, såsom ungdomsbarometrarna och indikatorerna för levnadsvillkor.

11. Ungdomsverkstäder Finland har haft ungdomsverkstäder sedan 1980-talet. Nu finns ungdomsverkstäder i hälften av Finlands kommuner, med andra ord på ca 200 orter. År 2005 deltog 7050 ungdomar under 29 år i ungdomsverkstädernas aktiviteter. Av dessa placerade sig 66% av ungdomarna efter verkstadsperioden i utbildning, arbete eller andra aktiva åtgärder. 65% av ungdomarna kommer till verkstäderna via arbetskraftsförvaltningen och 30% antingen via social- eller utbildningsverket, eller ungdomsväsendet. En andel på 5% kommer utan hänvisning från någon myndighet, vilket visar att ungdomsverkstäderna har kunnat bibehålla en låg tröskel för sin verksamhet. Ungdomsverkstäderna påverkas av situationen på arbetsmarknaden. När arbetsmarknaden inte drar, deltar också framtids- och arbetsorienterade ungdomar i ungdomsverkstäderna, eftersom bristen på arbetserfarenhet är ett hinder för att få anställning. När arbetsmarknaden drar, såsom för tillfället, är verkstadsungdomarnas väg till utbildning och arbetslivet längre. Hinder för deras utbildnings- och sysselsättning är ofta bristfälliga färdigheter i att klara av vardagen och sociala färdigheter. Under de senaste tio åren har ungdomsverkstäderna genomgått en omfattande utveckling. I regeringsprogrammet gjordes verksamheten till en permanent del av den offentliga sektorns tjänster till ungdomarna. Över 80% av verkstadsprojekten har gjort sin verksamhet permanent. Verksamheten i ungdomsverkstäderna är ett samarbete mellan flera yrkesgrupper. Den kombinerar samtidigt verksamhet från fyra förvaltningar till fungerande helheter med uppgift att stöda varandra i processen och att stärka ungdomarna socialt. Bild 1. Arbetsverkstäderna kombinerar fyra verksamhetsbranscher och bygger broar mellan dem. Målet är att i framtiden förbättra tillgången till arbetsverkstäder till unga på områden där det finns behov av dem. Finansiering År 2006 beviljas ungdomsverkstäderna 4,1, miljoner i understöd ur ungdomsväsendets budget. Dessutom används ca 3 milj. i ESF-projektstöd.

12. Statens delegation för ungdomsärenden Statens delegation för ungdomsärenden (Nuora) är ett sakkunnigorgan i ungdomsarbete och politik som tillsätts av statsrådet och fungerar i anknytning till undervisningsministeriet. Riksomfattande ungdomsorganisationer och organisationer och samfund för ungdomsarbete kan ge förslag på medlemmar till delegationen. Delegationens verksamhetsperiod är en riksdagsperiod eller fyra år. Den utses inom sex månader efter riksdagsvalen och verksamhetsperioden fortsätter fram till det att nästa delegation tillsatts. Uppgifter Den centrala uppgiften för statens delegation för ungdomsärendens är att för statsrådet presentera en uppföljning och utvärdering av hur det ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet förverkligats. Förutom utvärderingsarbetet deltar delegationen i förberedelserna av utvecklingsprogrammet genom att ge utlåtande om vilka frågor programmet ska omfatta. States delegation för ungdomsärenden har också till uppgift att föra fram ungdomarnas synvinkel i beslutsfattande. Delegationen strävar till det här genom att fungera som sakkunnig när frågor om ungdomsarbete och politik samt ungdomarnas levnadsvillkor behandlas. I första hand är det riksdagens utskott och ministerierna som använder sig av delegationens sakkunskap. Delegationen strävar till att lyfta fram till allmän diskussion frågor som berör ungdomar. Det här sker genom utlåtanden och genom att utarbeta verksamhetsprogram. Statens delegation för ungdomsärenden producerar information om ungdomarnas levnadsvillkor och attityder. De viktigaste publikationerna är den årligen återkommande ungdomsbarometern som mäter ungas värderingar och förhållningssätt samt årsböckerna som beskriver ungdomarnas levnadsvillkor. Dessutom publicerar delegationen undersökningar bland annat om de ungas politiska ståndpunkter och röstningsaktivitet. Delegationen upprätthåller också en databas på webben om ungdomarnas levnadsvillkor med statistik om sysselsättning, utbildning, boende m.fl. faktorer som påverkar deras levnadsförhållanden. Organisation Statens delegation för ungdomsärenden har en ordförande, två viceordförande och högst 15 andra medlemmar. Delegationen har en generalsekreterare som anställs av undervisningsministeriet för en period på högst fyra år. Generalsekreterarens verksamhetsperiod börjar och slutar samtidigt med delegationens verksamhetsperiod. Förutom generalsekreteraren kan delegationen också anställa annan personal. Delegationen för ungdomsärenden kan tillsätta sektioner för att bereda ärenden. Den nuvarande delegationen har utsett en arbets-, forsknings- och publikationssektion.