Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske Nätprovfiske Vattenkemi > Målvattendrag utlopp Provpunkts ID Björnsjön - Västerån Yta (km): 3,7 Delområde - Bolån Kalkade sjöar Åtgärdsområde Kalkade våtmarker Lången Målområden - Vattendrag Målområden - Sjöar Tätorter Länsgräns ± MO3 Värsjön Kroksjön Fegen ) Norra Bolsjön Lugnen Mellansjön ) Stora Askaken Södra Bolsjön Lilla Askaken ") ")%, $+. Bolån Klejsabäcken MO ")") Järphultagölen Hurven MO3 MO Risborn Örsjön Hestrabäcken Lilla Garsjön Kvarnasjön BROARYD Hestrasjön Stora Garsjön,5 Kilometer Larsbosjön
Beskrivning Delområdet ingår i Nissans vattensystem och omfattar ett 3 km² stort område med sjöar. Området ligger i sydvästra hörnet av Gislaveds kommun och består till största delen av barrskogsmark med ett litet inslag av jordbruksmark. Norra och Södra Bolsjön, Kroksjön och Hurven är sjöar som förekommer i området. Hurven är en långsträckt näringsfattig klarvattensjö med flera större öar. Största djupet i sjön är m. Motiv och mål Hurvens natur är klassad som regionalt värdefull. Smålom häckar i området. Lake finns i området. Hurven är ett återintroduktionsobjekt inom Örsjön-Hurvens hänsynsområde för flodkräfta. I delområdet ingår Hurvens fiskevårdsområde. Tabell: Målområden ID Målområde Motiv Skydds -status DelområdeBolån Bolån Bottenfauna med höga naturvärden, lake 3 Förekomst av försurningskänsliga arter Caenidae, Ephemeridae, Gastropoda, mört Kemiskt mål () Södra Bolsjön Mört, Hurven Smålom, upplåtet fritidsfiske, regionalt värdefull natur, flodkräfta (ev. utsättning) Mört, flodkräfta (ev. utsättning) 5,, Försurning Innan delområdet Bolån började kalkas 979 var området starkt försurat med -värden runt 5,. Beräkningar visar att sjöarna fortfarande är försurningspåverkade och att utan kalkning skulle gå ner till,5 i Hurven och S Bolsjön. Från Bolån saknas underlag för att beräkna utan kalk och försurningsbedöma, situationen i Bolån bedöms tillsvidare vare den samma som i S Bolsjön. Braxen och mörtbeståndet i Hurven har varit mycket nära att slås ut av försurningen men har återhämtat sig tack vare kalkningen. Mörten har försvunnit från Blacksjön (okalkad) (). Övrig påverkan Det finns fem vandringshinder i Bolån upp till Hurven. Dammarna vid Bol, Kalvsnäs och Klockebokvarn är definitiva hinder för både öring och mört medan ålkistorna i N Bolsjöns och Hurvens utlopp är partiella hinder. 9 % av vattendraget är rensat och rensningstypen domineras av omgrävda sträckor. Dammar i Hurvens och Bolsjöns utlopp. Damm finns vid Klockebokvarn. Uppgifter om typ av reglering saknas (). I Södra Bolsjön har en måttligt hög kvicksilverhalt uppmätts i gädda. Ett viktat medelvärde på,53 mg Hg/kg vv har uppmätts 99. Tabell: Ekologisk status H=Hög, G=God, M=Måttlig; O=Otillfredställande, D=Dålig Sjö/vattendrag Ekologisk status Botten fauna Fisk Kiselalger/ Växtplankton Närings ämnen Försurning Bolån: Västerån - Hurven G H - - G G Hurven G - H - H G Kalkning Delområdet Bolån började kalkas 979 då Hurven kalkades. I mitten av 9-talet påbörjades kalkning i övriga sjöar och Hurven omkalkades. I samband med detaljplanering 99 förtätades kalkningen. Kalkningsbara våtmarker utgör endast en liten areal och effekterna kan bara förväntas vara understödjande för sjökalkningarna. Vid revidering förtätades våtmarkskalkningen till årlig verksamhet. Sedan används mindre dammande produkter på våtmarkerna (grovkalk och Optimix). Doserna förändrades inte i samband med övergången. 7 reviderades kalkmängderna. Södra Bolsjön slutade kalkas då omsättningstiden var mycket kort och sjön låg långt ner i åtgärdsområdet. Kalkmängderna minskades i tre sjöar; Hurven, Stora Askaken och Norra Bolsjön. I Kroksjön höjdes kalkmängden. gjordes en ny revidering och alla helikopterkalkade sjöar kalkas numera med grovkalk. Kalkmängden minskades i Norra Bolsjön och avslutades i Stora Askaken då sjön har kort omsättningstid och får buffrat
vatten från Hurven. Planerade kalkmängder 3-5 har halverats jämfört med 997-999. Tabell: Planerad kalkdosering 3- och försurningsbedömning per målområde ID Målområde Delområde Bolån Areal (ha) Längd (km) Aro (ha) Avrinning: 9 l/s/km Arealdos (kg/ha/år) doserare sjö våtmark Totalt Volymdos (g/m3) Lägsta Bolån, 77,, 5,9,3 5,5 >, Södra Bolsjön 9 35 3,, 5,5, 5,5, 3 Hurven 7 9,, 7,7,,3,7 okalk d Tabell: Genomförd och planerad kalkning (spridda mängder 5-, planerade mängder 3-5) Delområde Bolån Huvudman: Gislaved Statsbidragsprocent: 5 SjöID Namn Koordinater Oms -5 - -7 - -9 - - - -3 - -5 Metod Kalkmedel tid (år) Sjökalkning 5 Risborn 337 339, FLYG Optimix Järphultagölen 3375 3393 FLYG Optimix 3 Hurven 339 335, 3 BÅT P Lugnen 37 39 FLYG Optimix 39 Askaken Stora 375 33, BÅT 37 Kroksjön 33 393, 3 3 9 3 3 3 3 3 3 FLYG Optimix 3 Bolsjön Norra 353 37, 3 3 FLYG Optimix 3 Mellansjön 35 35, 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 FLYG Optimix 33 Bolsjön Södra 3397 3, BÅT Summa Sjökalkning 3 9 3 9 9 3 3 Våtmarkskalkning - Bolån tillflöden - - 9 9 9 9 9 9 9 9 9 FLYG Optimix Summa Våtmarkskalkning 9 9 9 9 9 9 9 9 9 Totalt: 3 3 5 7 55 7 Effektuppföljning Tabell: Planerad effektuppföljning ID Lokal Koordinater Undersökning Frekvens Nästa Kategori Delområde Bolån Bolån Bolerum 339 33 Bottenfauna vattendrag /3 Mål 59 Bolån Gamla kvarnen 3395 3 Elfiske / 5 Mål 57 Hurven helsjö 339 335 Nätprovfiske /5 7 Mål Hurven mitt 33 339 Vattenkemi sjö Omdrevssjö / 7 Mål 3 MELLANSJÖN Mitt 35 35 Vattenkemi sjö Omdrevssjö / Styr Hurven mitt 33 339 Vattenkemi / 3 Mål 55 Bolsjön Södra utlopp 3397 3 Vattenkemi3 / 3 Mål 53 Hurven utlopp 339 335 Vattenkemi3 / 3 Mål 5 Kroksjön ned 3 355 Vattenkemi3 / 3 Styr Resultat vattenkemi -målen har uppnåtts med mycket god marginal inom åtgärdsområdet. Numera ser vattenkemin bättre ut i Kroksjön efter att kalkmängden höjdes 7, får se om det blir ännu bättre efter övergången till grovkalk. Mätvärdena nedanför Södra Bolsjön har sjunkit något efter sänkningarna som gjordes. I Hurven halverades kalkmängden. Av den sänkningen syns inget på pch alkaliniteten, däremot håller kalcium på att sjuka.
Hurven mitt 5 Kroksjön ned,,,,,,,, 99 99 55 Bolsjön Södra utlopp 53 Hurven utlopp,,,,,,,, 99 99 Diagram: Vattenkemi Teckenförklaring: Blåa fyrkanter =, blå streckad linje = -målet, gröna ringar = alkalinitet, blåa ringar = oorganiskt labilt aluminium, röd linje = gränsvärde för aluminium Resultat bottenfaunaundersökningar Inom åtgärdsområdet undersöks bottenfaunan regelbundet i Bolån vid Bolerum.Mellan åren 99 och har undersökningar genomförts vid sju olika tillfällen. 99 uppvisade lokalen en betydlig försurningspåverkan men har efter detta bedömts vara obetydligt påverkad förutom 9 och. Vid undersökningen var artantalet högt samtidigt som alla viktigare djurgrupper fanns representerad förutom snäckor och iglar. Bland annat noterades det mycket försurningskänsliga dagsländesläktet Caenis vilket tyder på obetydlig försurningspåverkan. Dag- och bäcksländor var artrika grupper där den renvattenkrävande dagsländan Heptagenia sulphurea var den mest talrika (). Vid undersökningen 9 förekom endast bäckbaggar och endast en mer känslig sländart. Förhållandena bedömdes med ledning av ovanstående som måttligt sura (5). Vid den senaste undersökningen var artantalet högt, ungefär i nivå med tidigare undersökningar. Alla viktigare djurgrupper fanns representerade, förutom snäckor och iglar. Flera mycket försurningskänsliga dagsländor noterades, och de var en ovanligt artrik grupp med nio olika arter. Vissa tecken på en negativ trend när det gäller försurningspåverkan märks i artlistorna. Iglar har inte noterats sedan 999, snäckor har inte noterats sedan, dagsländesläktet Baetis har minskat i individantal, liksom bäckvattenbaggarna, där till exempel den ovanliga Stenelmis canaliculata inte noterats sedan. Bedömningen är ett gränsfall, men den tydliga långsiktiga försämringen gjorde att lokalen i år bedömdes vara måttligt försurningspåverkad, liksom i förra undersökningen (). Bolån, Bolerum Försurningspoäng 99 995 999 9 Diagram. Försurningsindex bottenfauna enligt Henriksson och Medin 99. >7 poäng = Obetydlig försurningspåverkan, -7 p = Måttlig, - p = Betydlig och < p Stark eller mycket stark påverkan. Resultat elfiskeundersökningar Lokalen Bolån, G.a kvarnen har elfiskats 99,, 3 och 9. Inte vid något tillfälle har man fångat
öring. Möjligen är öringbeståndet helt utslagen alternativt mycket svagt. Signalkräfta, däribland yngre individer, indikerar dock måttlig försurningspåverkan (). Bolån, Gamla kvarnen Öringtäthet (st/ m),,,, Årsungar Äldre öring 99 3 9 Diagram. Öringtäthet vid elfiskeundersökningar. Resultat nätprovfisken Inom åtgärdsområdet undersöks en sjö med avseende på nätprovfiske, Hurven. Hurven är provfiskad 993, 99, 3, och. Provfisket 99 indikerade att försurningskänsliga fiskarter hade reproduktionsstörningar eftersom yngre individer, av samtliga arter utom gädda, saknades eller var fåtaliga i relation till äldre fisk (försurningsklass ). Vid provfiskena 993 och 3 har reproduktion noterats för flera fiskarter och fiskfaunan bedömdes vara opåverkad av försurning (försurningsklass ) (3). Vid provfisket fångades abborre, gädda, braxen, siklöja, mört och ål. Abborre visade tydliga tecken på reproduktion då ett flertal mindre individer fångades. Hos mört saknades individer under mm med undantag för en individ. Även den åldersanalys som genomförsdes visade på att individer yngre än år saknades i fångsten. Reproduktionen har således utsatts för störning varför en viss försurningspåverkan inte kan uteslutas (). Vid det senaste provfisket fångades yngre individer av både mört och abborre och reproduktionen verkar fungera. Hurvens fiskfauna bedöms därför som opåverkad av försurning (9). Tabell. Genomförda nätprovfisken i åtgärdsområdet. Sjö nr Sjönamn Koordinater Datum Antal fångade arter F/A (g) alla arter F/A (st) mört Minsta mört (mm) 3 Hurven 339 335 993-7- 5 93 7, 7 3 Hurven 339 335 99-7-7 5, 55 3 Hurven 339 335 3-7- 5 957, 7 3 Hurven 339 335-7- 3, 75 3 Hurven 339 335-7- 5 9 5, 75 Resultat övriga undersökningar Inga övriga undersökningar genomförs inom åtgärdsområdet med avseende på effektuppföljning. Om förutsättningarna medger kommer återintroduktion av flodkräfta genomföras (7). Biologisk återställning Förslag till förändringar Effekten av de sänkningar som gjordes bör inväntas innan ytterligare revidering görs. Referenser Holmström C, m.fl. Bottenfauna i Jönköpings län. Ekologgruppen i Landskrona AB. Länsstyrelsen meddelande 7: Åtgärdsplan för skydd och restaurering av sjöar och vattendrag i Jönköpings län. Remissversion 3 Hallgren Larsson, E. m.fl. Kalkning i Nissan, Vätterns tillflöden, Huskvarnaån och Tidan. Kalkningsverksamhet i Jönköpings län, Måluppfyllelse och effekter -. Meddelande 9:. Carlsson S. Nätprovfiske i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande :
5 Johansson J, Henricsson A. Medins Biologi AB. Bottenfauna i Jönköpings län 9.Länsstyrelsen meddelande :5 Nöbelin F. Huskvarna Ekologi. Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 9. Länsstyrelsen meddelande : 7 Melin D, m.fl. Plan för bevarande av flodkräfta i Jönköpings län. Länsstyrelsen Meddelande : Pröjts J. & Holmström C. Bottenfauna i Jönköpings län. Ekologgruppen i Landskrona AB. Länsstyrelsen meddelande 3: 9 Alenius B. Nätprovfiske i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande 3:5