Äntligen ett lyft för kvinnors företagande

Äntligen ett lyft för kvinnors företagande NIMA SANANDAJI

Äntligen ett lyft för kvinnors företagande NIMA SANANDAJI

Jämställda Sverige lyckas dåligt med jämställt företagande Sverige har länge varit ett globalt föredöme sett till jämställdhet. Redan i mitten av 1900-talet, när normen i många andra utvecklade länder var att männen arbetade medan kvinnorna var hemmafruar, hade majoriteten av alla kvinnor i Sverige etablerat sig på arbetsmarknaden. 1 Än idag ligger det svenska samhället steget före omvärlden. I en jämförelse av världens utvecklade ekonomier präglas Sverige tillsammans med de fyra nordiska grannarna Finland, Norge, Island och Danmark av de lägsta skillnaderna i sysselsättning mellan män och kvinnor. 2 Sverige och Island är de enda medlemsländer i EU som uppnår unionens målsättning om att tre fjärdedelar av både männen och kvinnorna ska vara sysselsatta (se figur 1). Även attityderna till kvinnors karriärer skiljer sig åt jämfört med omvärlden. Ett bra exempel är en europeisk attitydmätning där föräldrar tillfrågades om de ansåg att kvinnor borde skära ned på betalt arbete för familjens skull eller inte. I Tyskland svarade mer än hälften av alla pappor och nära sex av tio mammor att kvinnor borde gå ner i betald arbetstid för att få tid att ta hand om familjen. I Sverige var det bara en av åtta pappor och var femte mamma som delade denna uppfattning. Näst efter Danmark utmärkte sig Sverige som det land där lägst andel ansåg att kvinnor borde prioritera bort sina karriärer. 3 Även i praktiken präglas Sverige av en mera jämställd fördelning av hemarbetet än andra utvecklade ekonomier. 4 1 Arbetskraftsundersökningarna (AKU). 2 OECD (2012a). 3 European Social Survey (2010). Frågan ställdes till föräldrar som har barn upp till 15 års ålder. 4 Se till exempel FN (2010) samt SCB (2010). 2

Figur 1. Kvinnors sysselsättningsgrad i EU (procent) 80 60 40 20 EU:s målsättning är att 75 procent av alla kvinnor ska vara sysselsatta fram till 2020. Sverige och Island når redan idag upp till denna nivå. Källa: Eurostats databas, siffror för 2013. 0 Island Sverige Tyskland Danmark Finland Nederländerna Österrike Estland Storbritannien Litauen Lettland Frankrike Luxemburg Tjeckien Slovenien EU 28 Portugal Cypern Belgien Bulgarien Irland Slovakien Polen Ungern Rumänien Spanien Kroatien Italien Malta Grekland Mellan 2010 och 2014 genomfördes en omfattande global attitydundersökning, där allmänhetens inställning till en rad frågor kartlagdes runtom världen. I undersökningen fick de tillfrågade svara på om de höll med eller motsatte sig olika påståenden. Ett av påståendena var: När det är ont om jobb skall män få företräde till jobben före kvinnor. Ett annat var I stort sett är män bättre lämpade att vara företags ledare än kvinnor. Som visas i figurerna 2 och 3 utmärkte sig Sverige i båda frågorna som ett ovanligt jämställt samhälle. Till skillnad mot länder som Polen och Tyskland är det en mycket ovanlig åsikt i Sverige att män borde få företräde till jobb, eller är bättre på att leda företag. 5 Samma bild bekräftas i en tidigare kartläggning av Europeiska kommissionen. Under sökningen, som publicerades 2011, visar att Sverige då var det land där flest motsatte sig föreställningen att kvinnor är mindre intresserade än män att finna sig i positioner där de måste ta ansvar. 6 Sett till både attityder och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är alltså Sverige ett globalt föredöme när det gäller jämställdhet. Därför borde vi förvänta oss att många kvinnor når ledande positioner i det svenska samhället. 5 I den första frågan fanns enbart svarsalternativet håller med, medan den andra frågan omfattade svarsalternativen håller med och håller starkt med. De senare två svarsalternativen har slagits samman i figur 3. 6 Europeiska kommissionen (2011). 3

Figur 2. Attityder till kvinnors roll på arbetsmarknaden 70 60 50 40 30 Andel som håller med om påståendet: "När det är ont om jobb skall män få företräde till jobben före kvinnor" Källa: World Value Index 2010 2014. 20 10 0 Sverige USA Australien Nya Zeeland Nederländerna Slovenien Spanien Tyskland Estland Polen Cypern Ryssland Japan Singapore Sydkorea Kina Taiwan Turkiet Figur 3. Attityder till kvinnors förmåga att leda näringslivet 70 60 50 40 30 20 10 Andel som håller med om påståendet: "I stort sett är män bättre lämpade att vara företagsledare än kvinnor" Källa: World Value Index 2010 2014 och egna beräkningar. 0 Nederländerna Sverige USA Nya Zeeland Australien Spanien Slovenien Polen Japan Taiwan Tyskland Cypern Kina Singapore Estland Sydkorea Ryssland Turkiet 4

Det jämställda svenska samhället borde i teorin ha en jämn könsfördelning bland företagarna. Men medan många kvinnor i Sverige har viljan att driva företag är det få som realiserar denna dröm Mycket riktigt har kvinnor av egen kraft lyckats etablera sig på ledande positioner i politiken och den offentliga sektorn. Även andelen kvinnor bland företagens styrelser är hög jämfört med omvärlden. 7 En utmaning är att Sverige länge haft en uppdelad arbetsmarknad där kvinnor framför allt verkar inom den offentliga sektorn, medan männen är fokuserade på det privata näringslivet. För inte så länge sedan var det ovanligt att kvinnor nådde en chefsposition i privat sektor. Så sent som 1998 var enbart 17 procent av cheferna i Svenskt Näringslivs medlemsföretag kvinnor. Den bilden har förändrats snabbt. Andelen kvinnliga chefer mer än fördubblades till 36 procent fram till 2014. Om trenden med fler kvinnliga chefer fortsätter några år till kan kvinnor som utgör 39 procent av de anställda i Svenskt Näringslivs medlemsföretag snart bli överrepresenterade som chefer. I vissa branscher, som transport och bygg, är redan kvinnors andel bland cheferna högre än bland samtliga anställda. 8 Trots de stora framstegen i jämställdhet ligger dock Sverige långt efter omvärlden på ett viktigt område kvinnors företagande. Det jämställda svenska samhället borde i teorin ha en jämn könsfördelning bland företagarna. Men medan många kvinnor i Sverige har viljan att driva företag är det få som realiserar denna dröm. I denna skrift kan du läsa om varför Sverige länge legat efter resten av Europeiska unionen i termer av jämställt företagande, och hur det kommer sig att vi äntligen börjat närma oss våra grannländer. Om dagens utveckling håller i sig kan Sverige år 2029 beräknas komma ikapp EU i termer av jämställt företagande. Samma estimeringar visar att det dröjer till 2047 innan Sverige kommer ikapp de fem största Europeiska ekonomierna. Det är inte riktigt vad man kan förvänta sig av ett land som länge varit ledande när det gäller jämställdhet. Därför är det viktigt att se på vilka hinder som finns i vägen för kvinnors företagande, och hur de kan undanröjas. Ett av världens mest jämställda länder förtjänar att växa med en ny våg av kvinnliga företagare. 7 Europeiska kommissionen (2010), OECD (2012a, 2012b). 8 Rennéus Guthrie (2015). 5

Svenskor vill vara företagare, men realiserar sällan sina drömmar Skulle du hellre vilja vara anställd eller driva ett eget företag? Det är en fråga som ställdes till Sveriges unga vuxna i Entreprenörsbarometern 2008. Det visade sig att 30 procent av kvinnorna helst ville vara företagare, jämfört med 45 procent av männen 9. I 2012 års upplaga av Entreprenörsbarometern ställdes samma fråga igen, denna gång till alla vuxna. Bland alla vuxna svarade 25 procent av kvinnorna och 39 procent av männen att de helst skulle vilja driva eget. 10 Båda undersökningarna pekar i samma riktning män är lite mer intresserade av att välja en bana som företagare, men skillnaden är inte särskilt stor. Vad skulle hända om det var lika sannolikt att de kvinnor som helst vill driva eget faktiskt blev företagare, som att de män som har en preferens för företagande realiserade sin dröm? I så fall skulle fyra av tio företagare i Sverige vara kvinnor. 11 Sverige skulle ha en relativt jämn könsfördelning bland dem som driver eget. Verkligheten ser mycket annorlunda ut. Den senaste statistiken från Eurostat visar att enbart 28 procent av alla företagare i Sverige är kvinnor. Bland företagare som har minst en anställd förutom företagaren själv är andelen ännu lägre knappt 22 procent är kvinnor. 12 Som visas i figur 4 finns alltså en stor diskrepans; andelen kvinnor bland företagarna är långt under vad vi borde förvänta oss. Kvinnor i Sverige är inte bara intresserade av att driva eget, utan dessutom angelägna om att utvidga sina företag. Den slutsatsen når studier där småföretagare tillfrågats om sin vilja att expandera. I en undersökning från 2011 framkom att 78 procent av de kvinnor som drev företag ville att deras verksamheter skulle växa, vilket är något mer än 72 procent bland de män som drev företag. 13 Senare statistik från 2014 bekräftar att kvinnor som driver eget är något mera intresserade än män som driver eget att expandera sina verksamheter. 14 I det sammanhanget ter det sig märkligt att andelen kvinnor är så pass lågt bland de företagare som expanderat till att ha mer än en anställd. 9 Nutek (2008). Frågan ställdes till personer mellan 18 och 30 år. 10 Tillväxtverket (2013). 11 Beräkningen utgår alltså ifrån att svaren i Entreprenörsbarometrarna översattes till faktisk uppdelning bland företagen. Antagandet är att lika många män som kvinnor arbetar. Undersökningen bland unga vuxna pekar på att 40 procent av företagarna i så fall skulle vara företagare, medan undersökningen bland samtliga vuxna pekar på siffran 39 procent. 12 Eurostats databas. 13 Andelen som ville växa genom att anställa fler var å andra sidan 37 procent bland de kvinnor och 40 procent av de män som drev företag. Källa: Tillväxtverket (2011). 14 I 2014 års undersökning visade det sig att 72 procent av de kvinnor respektive 66 procent av de män som drev eget ville att deras företag skulle expandera. Källa: Tillväxtverket (2014). 6

Figur 4. Ojämställt företagande i Sverige 100 80 60 Kvinnor 40 Män 20 0 Viljan till företagande bland unga Viljan till företagande Faktisk andel företagare Faktisk andel företagare bland hela befolkningen med anställd förutom företagaren själv Viljan till företagande anger den uppdelning som skulle existera om förhållandet mellan mäns och kvinnors företagande följde preferenserna som anges i Entreprenörsbarometern angående andelen som helst skulle vilja vara företagare. Övriga två kolumner anger den faktiska andelen företagare. Källor: Tillväxtverket (2013) och Eurostats databas. Egna beräkningar. Att Sverige lyckas dåligt med att stimulera kvinnors företagande har länge varit känt. Frågan har genom årtionden diskuterats i olika sammanhang och mynnat ut i en rad politiska satsningar Att Sverige lyckas dåligt med att stimulera kvinnors företagande har länge varit känt. Frågan har genom årtionden diskuterats i olika sammanhang och mynnat ut i en rad politiska satsningar. Utredningar har tillsatts och offentliga medel avsatts för att främja kvinnors företagande. 15 Men vad har egentligen de ambitiösa satsningarna resulterat i? Som visas i nästa avsnitt har det jämställda svenska samhället länge haft ovanligt låg andel kvinnliga företagare i relation till andra delar av Europa. Först under senare tid har ett tydligt lyft skett, som möjliggjort för Sverige att ta igen delar av gapet till resten av EU. 15 Se till exempel Blomberg (2008). 7

Sverige släpar efter i jämställt företagande Andelen kvinnor bland Europas företagare har trendmässigt ökat genom åren. Allt fler kvinnor har med tiden kommit att grunda och driva framgångsrika verksamheter. Utvecklingen kan ses som ett viktigt steg mot ökad jämställdhet, då det möjliggjort för många kvinnor att leda egna verksamheter och realisera sina affärsidéer. Anmärkningsvärt nog lyckades Sverige under lång tid inte hänga med i denna utveckling. I figur 5 visas hur kvinnors företagande utvecklats sedan Sveriges inträde i EU, jämfört med andra medlemsländer. I mitten av 1990-talet var runt en fjärdedel av företagarna i Sverige kvinnor. Ungefär samma könsuppdelning fanns i de övriga nordiska länderna, liksom i Europas fem största ekonomier (Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Spanien). Därefter skedde en utveckling där andelen kvinnor bland företagarna kontinuerligt steg i resten av Europa, medan den stagnerade och trendmässigt rentav sjönk i Sverige. Trots att Sverige hade blivit ett betydligt mera jämställt samhälle under dessa cirka 20 år fortsatte företagandet präglas av samma starka underrepresentation Figur 5. Kvinnors förtagande i Sverige och EU (procent av samtliga företagare) 34 32 30 28 26 19 800 fler företagande kvinnor om Sverige nådde EU-28 nivån 26 500 färre företagande kvinnor om trenden hade fortsatt 24 22 20 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Sverige EU-28 Fem största västeuropeiska ekonomierna (Tyskland, UK, Frankrike, Italien, Spanien) Norden exkl. Sverige Sverige om trenden 1995 2005 hade fortsatt Källa: Eurostat och egna beräkningar. 8

Fram till 2006/2007 låg andelen kvinnor bland företagarna i Sverige på omkring 26 procent samma nivå som i slutet av 1980-talet. 16 Trots att Sverige hade blivit ett betydligt mera jämställt samhälle under de två årtionden som gått fortsatte företagandet präglas av samma starka underrepresentation. Under 2006/2007 skedde dock ett omfattande trendbrott. Den stagnerande utvecklingen byttes ut mot en markant ökning. Den förändring som skedde har haft en omfattande betydelse för företagsamheten. Äntligen började det tidigare växande gapet i jämställt företagande till övriga EU att minska. I figur 5 visas hur utvecklingen över kvinnliga företagare i Sverige skulle ha sett ut om den trend som pågick mellan 1995 och 2006 hade fortsatt fram tills 2013. I så fall skulle Sverige år 2013 ha haft 24 procent istället för 28 procent kvinnliga företagare. Antaget att antalet manliga företagare skulle vara oförändrat översätts det till cirka 24 300 färre kvinnor som skulle ha drivit eget. Det illustrerar hur viktig utvecklingen varit för tusentals personers möjligheter att grunda och utveckla företag. På samma sätt kan det beräknas att Sverige 2013 skulle ha haft cirka 19 800 fler kvinnor som drev eget om andelen samma nivå som EU-28 som helhet nåddes. Jämställt företagande i Sverige har redan fått ett omfattande lyft tack vare den förändring som började ske under 2006/2007. Ännu kvarstår dock en omfattande möjlighet att stimulera till fler företag, helt enkelt genom att närma sig EU-nivån. De senaste årens utveckling visar att det är fullt realistiskt för Sverige att nå dit. Kanske kan till och med Sverige inom en snar framtid ha en jämnare könsfördelning än EU som helhet. Sedan 2006 har andelen kvinnor bland företagarna i Sverige ökat snabbare än EU-28 nivån. Om de pågående trenderna fortsätter kommer Sverige snart att vara ikapp övriga unionen. En beräkning baserad på utvecklingen i figur 5 visar att detta kan förväntas ske år 2029. En jämförelse kan också göras med de fem största europeiska ekonomierna, som sedan 2006 i snitt upplevt en snabbare ökning av kvinnors företagande än övriga EU-28 men något långsammare än Sverige. Om trenden för dessa länder och Sverige fortsätter i respektive riktning så kommer Sverige att ha en lika stor andel kvinnor bland företagarna år 2047. Dessa jämförelser visar att i övrigt jämställda Sverige har en lång väg att gå för att också lyckas med jämställdhet inom företagandet. Det första steget har redan tagits, i takt med att den stagnerande, och gradvis minskande, utvecklingen i Sverige har vänts till en trendmässig ökning av andelen kvinnor bland företagarna. Om trendbrottet inte hade skett så skulle Sverige aldrig ha tagit igen gapet till övriga Europa. Därför är det intressant att fråga sig hur förändringen kunde bli möjlig. 16 AKU. 9

Tjänsteföretagande förklarar lyftet En central förklaring till varför kvinnors företagande tagit fart under senare år är att tjänstesektorn har vuxit. En analys från Tillväxtverket når slutsatsen att fördelningen mellan kvinnor och män bland företagarna i de flesta branscher är tämligen lik könsfördelningen i stort. 17 Det betyder att i de branscher där många kvinnor arbetar också är de där många kvinnor driver företag i, något som kan verka som en självklarhet. En person som arbetat inom vården hela sitt liv och vill satsa på företagande har som regel de intressen och kompetenser som krävs för att driva företag just inom vården. Mycket pekar på att ökningen av kvinnors företagande hört samman med snabb utveckling i tjänstesektorn. Tjänstesektorn är nämligen en relativt kvinnodominerad del av näringslivet, som under senare tid har vuxit genom nyföretagande. Utvecklingen har medfört att Sverige fått fler företagare över lag och dessutom en mera jämn könsfördelning bland företagarna. Tillväxtverkets studie omfattar en djupgående granskning av den roll som ökat tjänsteföretagande har spelat för kvinnors företagande i Sverige under perioden 2002 till 2008. Där visas att det år 2008 fanns drygt 40 000 företag i tjänste sektorn som drevs av kvinnor. Dessa företag utgjorde två tredjedelar av alla företag som drevs av kvinnor inom näringslivet. Under perioden ökade antalet företag som drevs av kvinnor inom tjänstesektorn med 35 procent. Framför allt skedde en ökning av företag verksamma inom personliga tjänster. 18 Utvecklingen sammanhörde nära med införandet av RUT-avdraget. Avdraget, som gjort att vita köp av hushållsnära tjänster ökat markant, har i synnerhet främjat kvinnors företagande. 19 Det är ingen slump att branscherna vård och hälsa, utbildning samt hushållsnära tjänster är särskilt relevanta för kvinnors företagande. Inte bara i Sverige utan också i andra europeiska länder är det nämligen i dessa tre branscher som merparten av företagarna är kvinnor Införandet av RUT-avdraget hörde samman med att tusentals nya företag inom hushållsnära tjänster växte fram under relativt kort tid, i en bransch där majoriteten av företagarna till skillnad mot stora delar av näringslivet är kvinnor. En annan 17 Tillväxtverket (2010a). 18 Ibid. Studien utgår från data kring antalet företag, vilket skiljer sig något från måttet på antal företagare. Anledningen är att vissa företagare driver fler än ett företag. Statistiken över antal företag tenderar dock att vara nära korrellerad med statistiken över antal företagare. Statistiken över företagande i näringslivet som används exkluderar jord- och skogsbruk. 19 En studie som Skatteverket publicerade 2010 visade som exempel att en majoritet på 56 procent av de 12 500 företag som sålde RUT-tjänster drevs av kvinnor. Hälften av företagen som sålde RUT-tjänster hade dessutom grundats efter 2007, vilket illustrerar den tydliga effekt som avdraget hade på att öka vitt köp av hushållsnära tjänster. Källa: Skatteverket (2011). 10

kvinnodominerad sektor där antalet privata företag ökat är vård- och omsorgssektorn. Tillväxten har i det senare fallet drivits på av att den offentligt finansierade välfärden alltmer öppnats upp för privat företagande, men också av att hushåll och företag betalar för kompletterande vårdtjänster som exempelvis akupunktur och sjukgymnastik. 20 Tabell 1. Förändring av företagande uppdelad på bransch, förändring av andelen av samtliga företag som verkar inom respektive bransch Förändring antal företag i respektive bransch 2008 2013 (procent) Finans/försäkring samt fastighet 52,8 Administration och support 43,3 Övriga tjänster 15,6 IT 12,9 Konst och underhållning 10,3 Byggsektorn 7,8 Utbildning 2,6 Professionella tjänster inkl. forskning 0,6 Hotell och restaurang 4,2 Handel 4,8 Tillverkningsindustrin 6,9 Hälsa och socialt arbete 7,2 Jordbruk, skogsindustri och fiske 16,3 Källa: Eurostats databas och egna beräkningar. Företagen inom vård- och omsorgssektorn inkluderar privata vårdföretag vars verksamhet huvudsakligen finansieras offentligt. Dit hör även dietister, kuratorer, sjukgymnaster, psykologer liksom företag som erbjuder alternativa medicinska behandlingar som exempelvis akupunktur. Den vård som ges av den senare gruppen av företag finansieras såväl offentligt som av privatpersoner och företagskunder. 21 En tredje sektor där en tydlig ökning av företagandet skett är skolväsendet 22 20 Se till exempel Nutek (2007) samt Kreicbergs Utredning och Analys (2011). 21 Nutek (2007). 22 Sedan mitten av 1990-talet har antalet friskolor på grundskolenivå ökat från drygt 200 till cirka 800 stycken. Antalet friskolor på gymnasienivå ökade samtidigt från 70 till cirka 450 stycken. Ekonomifakta (2015). 11

12 Sedan 2008 har den tidigare positiva utvecklingen av företagande inom vård och omsorg (hälsa och socialt arbete) skiftat till en negativ utveckling, då andelen av samtliga företag som verkar inom sektorn har minskat (se tabell 1). Företag inom utbildning har ökat svagt som andel av samtliga företag medan övriga tjänster i samband med fortsatt tillväxt inom RUT-tjänster fortsatt att öka starkt. Det är inte bara i Sverige som företagande inom vård och hälsa, utbildning samt hushållsnära tjänster är särskilt relevanta för kvinnors företagande. Även i EU som helhet skiljer sig dessa branscher från resten av samhällsekonomin eftersom de har en övervikt av kvinnor bland företagarna.

En fråga om sektor Det är vanligt att starta företag utifrån sin yrkeskompetens, vilket leder till att före tagandet är könsuppdelat på samma sätt som arbetsmarknaden. Kvinnor är dessutom ofta verksamma i yrken inom skola, vård och omsorg, där möjlig heter till företagande varit begränsade. Detta är en slutsats som dras i en aktuell publikation från Tillväxtverket. 23 Det något byråkratiskt utformade citatet säger mycket om förutsättningarna till jämställt företagande. Kvinnor är benägna att driva företag i branscher där många kvinnor är anställda, på samma sätt som män är benägna att driva företag i mansdominerade branscher. Samtidigt är förutsättningarna till företagande bättre i industrin, som är starkt mansdominerade, jämfört med vård och omsorg, som på motsvarande sätt är kvinnodominerat. Jämställt företagande skiljer sig radikalt mellan olika delar av samhällsekonomin (se tabell 2). Inom byggsektorn är som exempel enbart en av femtio företagare kvinnor. I kategorin övriga tjänster, vilket inkluderar hushållsnära tjänster, är fyra femtedelar av företagarna kvinnor. Intressant nog är fördelningen av kvinnors företagande uppdelat på branschnivå mycket likartad i EU som helhet (se tabell 3) som i Sverige. I såväl EU-28 som Sverige finns tre branscher där majoriteten av företagarna är kvinnor: övriga tjänster, hälsa och socialt arbete samt utbildning. Utöver dessa tre branscher finns i samtliga andra delar av ekonomin en övervikt av manliga företagare. Konst och underhållning, professionella tjänster, hotell och restaurang samt administration och support är branscher där en tredjedel eller fler av företagarna är kvinnor. Industrin och IT är å andra sidan branscher med ovanligt hög andel manliga företagare. Dessa observationer är i grunden lika sanna för Sverige som för övriga EU, vilket visar på de omfattande likheter som finns när enskilda sektorer studeras var för sig. De övergripande skillnaderna som finns mellan olika länder beror i stor utsträckning på att andelen företagare som verkar inom respektive bransch skiljer sig åt mellan länderna. De länder där många av företagarna verkar inom kvinno dominerade sektorer har också, av förståeliga skäl, en högre andel kvinnor bland före tagarna totalt. Det är framför allt intressant att se på företagandet inom de tre sektorer där majoriteten av företagarna är kvinnor. Av samtliga företagare i Sverige verkade 1,8 procent inom utbildning, något lägre än 2,0 procent i hela EU. Före tagare som verkar i branschen övriga tjänster uppgår däremot till något högre andel än samtliga företagare i Sverige (6,8 procent) än i hela EU (5,1 procent). Den största skillnaden finns inom hälsa och socialt arbete. I Sverige verkar 3,6 procent av samtliga företagare i denna sektor, betydligt lägre än 5,2 procent i hela EU. Om antalet företagare inom vården i Sverige var i nivå med EU-snittet, så skulle det finnas cirka 7 000 23 Tillväxtverket (2013). 13

fler kvinnor och 4 000 fler män som drev företag inom denna sektor. 24 Det skulle innebära en påtaglig ökning av jämställt företagande i allmänhet. Resultatet skulle bli att en tredjedel av gapet i kvinnors företagande till resten av EU tas igen. Tabell 2. Sverige: Andelen företagare i respektive sektor som är kvinnor, 2013 Övriga tjänster 79 Hälsa och socialt arbete 63 Utbildning 54 Konst och underhållning 36 Professionella tjänster inkl. forskning 34 Administration och support 33 Hotell och restaurang 32 Handel 28 Jordbruk, skogsindustri och fiske 22 Tillverkningsindustrin 21 Finans/försäkring samt fastighet 15 IT 14 Byggsektorn 2 Transport har exkluderats, på grund av bristande data för Sverige. Källa: Eurostats databas och egna beräkningar. 24 Givet antagandet att könssammansättningen skulle förbli densamma, vilket är troligt givet att andelen kvinnor bland företagarna närmast är identiskt inom hälsa och omsorg i Sverige som EU-28. Antalet kvinnor som driver eget skulle höjas från 120 000 till 127 100. Det sammanlagda antalet företagare skulle stiga från 424 300 till 435 600. 14

Tabell 3. EU-28: Andelen företagare i respektive sektor som är kvinnor, 2013 Övriga tjänster 68 Hälsa och socialt arbete 63 Utbildning 55 Konst och underhållning 40 Hotell och restaurang 40 Administration och support 38 Professionella tjänster inkl. forskning 36 Handel 33 Jordbruk, skogsindustri och fiske 29 Tillverkningsindustrin 20 IT 20 Finans/försäkring samt fastighet 16 Byggsektorn 4 Transport har exkluderats, på grund av bristande data för Sverige. Källa: Eurostats databas och egna beräkningar. Om antalet företagare inom vården i Sverige var i nivå med Frankrike och Belgien skulle Sverige ha cirka 21 000 fler kvinnor och 12 000 fler manliga företagare. I så fall skulle 80 procent av gapet i kvinnors företagande till resten av EU försvinna Det är också intressant att jämföra Sverige med Frankrike och Belgien. Dessa två länder kombinerar nämligen skattefinansiering av vården med privat utförande av framför allt primärvården. I båda länderna finns många enskilda företagare i vårdsektorn. I snitt verkar 11,1 procent av samtliga företagare i Frankrike och Belgien i hälsa och socialt arbete. Om antalet företagare inom vården i Sverige var i nivå med Frankrike och Belgien skulle det finnas ytterligare cirka 21 000 fler kvinnor och 12 000 fler män som drev företag i Sverige. I så fall skulle 80 procent av gapet i kvinnors företagande till EU försvinna. 25 Dessa beräkningar visar hur bättre förutsättningar för företagande inom vården liksom andra kvinnodominerande sektorer är avgörande för att främja jämställt företagande. Diskussionen om jämställt företagande förs ofta i generella termer om förutsättningarna för män och kvinnor att driva eget. Vid sidan av detta är det också viktigt att uppmärksamma de strukturer som innebär att möjligheterna att driva eget är begränsade i de delar av samhällsekonomin där merparten av företagarna är kvinnor. 25 Antalet kvinnor som driver eget skulle öka till 140 700, medan det sammanlagda antalet företagare skulle stiga till 457 400. 15

Förutsättningar för kvinnors företagande En fråga som under senare tid uppmärksammats alltmer i forskningen är vilka faktorer som stimulerar kvinnor att satsa på nya och växande företag. Det finns stöd för att ett grundläggande gott företagsklimat är betydelsefullt för att främja företagande bland såväl kvinnor som män. De länder där många kvinnor driver företag tenderar exempelvis också vara de där många män driver företag. 26 Den lokala variationen av kvinnors företagande bland olika svenska kommuner följer ett liknande mönster, där andelen kvinnliga företagare av totalt antal förvärvsarbetande kvinnor tenderar att vara hög i samma kommuner där andelen manliga företagare är hög. 27 Det finns goda skäl att se på de omfattande likheter som finns mellan de män och kvinnor som driver eget. Tillväxtverket skriver som exempel i en analys att motiven bakom att starta företag är förvånansvärt likartade för kvinnor och män. 28 Samtidigt finns också vissa skillnader mellan mäns och kvinnors företagande. En förklaring till varför kvinnor i Sverige är särskilt underrepresenterade bland företagen med fler än en anställd berör företagares arbetstid. Det är vanligare att kvinnor jämfört med män driver företag på deltid, ibland vid sidan av en anställning, vilket i sin tur förklaras av att kvinnor i snitt tar större ansvar för barn och familj. 29 Ett relaterat fenomen är att Sverige har omfattande socialförsäkrings system, som utformats så att de framför allt gynnar anställda före företagare. Internationell och svensk forskning visar att resultatet av att missgynna företagare inom socialförsäkringarna blir att incitamenten till företagande därmed minskar. Framför allt kvinnor drar sig för att satsa på en heltidskarriär som företagare. Efter som kvinnor i större utsträckning än män nyttjar socialförsäkringarna är nämligen förlusten av den trygghet som är kopplad till en anställning större för den genomsnittliga kvinnan än mannen. 30 En annan viktig skillnad är att kvinnliga företagare runtom i världen är ovanligt benägna att driva verksamheter inom handel och tjänster. 31 Eftersom kvinnor i stor utsträckning arbetar och driver företag inom tjänstesektorn innebär det att deras företagande påverkas särskilt mycket av de faktorer som är av störst betydelse för tjänsteföretagen. I sammanhanget är det intressant att notera att förutsättningarna 26 Verheul van Stel och Thurik (2004). 27 Företagarna (2007). 28 Tillväxtverket (2010b). 29 SCB (2010, 2014). 30 Se exempelvis Ilmakunnas och Kanniainen (2001), Wellington (2001), Audretsch m.fl. (2002), Velamuri (2008), Andersson-Skog m.fl. (2011) samt Anxo, Ericson och Mångs (2011). 31 Verheul van Stel och Thurik (2004). 16

till tjänstesektorns utveckling historiskt inte har varit de bästa i Sverige. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) konstaterade exempelvis i en rapport från 2007 att medan svensk tillverkningsindustri befann sig i toppklass så var den svenska tjänstesektorn underutvecklad. Under perioden mellan 1995 och 2003 hade enbart 30 procent av den svenska produktivitetstillväxten i privat näringsliv skett i tjänstesektorn, som utgör 60 procent av näringslivet. SNS noterade att tjänste sektorn bidrog tre gånger så mycket till produktivitetstillväxten i USA jämfört med i Sverige. 32 Eftersom tjänsteföretag tenderar att vara särskilt arbetsintensiva påverkas de mer av skatter på arbete och arbetsmarknadsregleringar jämfört med andra näringar. De faktorer som ofta lyfts fram som tillväxthinder i Sverige jämfört med i omvärlden, det vill säga höga skatter och rigida anställningslagar, drabbar således tjänsteföretagen i extra stor utsträckning. En illustration på detta ges i en nyligen utgiven rapport från Almega. Där noteras att de sammanlagda skatterna på arbete och kapital är nära 50 procent av förädlingsvärdet i kunskapsintensiva tjänstenäringar jämfört med 40 procent i snitt i den övriga ekonomin. 33 Forskarna Elisabeth Sundin och Malin Tillmar når fram till slutsatsen: Det offentligas dominans av välfärdssektorerna kan antas ha utgjort hinder för kvinnors företagande. I och med den pågående omvandlingen är därmed potentialen för kvinnors företagande hög i dessa sektorer och förutsättningarna goda En förklaring till kvinnors underrepresentation som företagare är alltså att de kvinnor som arbetar i privat sektor i större utsträckning än männen är fokuserade till tjänstenäringar, vars utveckling i synnerhet har hämmats mer av höga skatter och arbetsmarknadsregleringar. En ännu viktigare förklaring är att kvinnor i stor utsträckning arbetar inom offentligt finansierade tjänsteyrken som utbildning, vård och omsorg. Som Tillväxtverket noterar har dessa tjänster länge närmast helt omfattats av offentliga monopol, för att först under senare tid öppnas upp för företagande: Majoriteten av kvinnor i Sverige är, liksom i många andra länder, årsanställda inom utbildnings-, vård- och omsorgssektorerna. Dessa har fram till på 1990-talet varit främst offentligt organiserade, med liten möjlighet för entreprenörskap. 34 32 SNS (2007). 33 Almega (2011). 34 Tillväxtverket (2010b). 17

Figur 6. Samtliga nystartade företag i Sverige uppdelat på företagares kön Nystartade företag kvinna eller endast kvinnor Nystartade företag man eller endast män 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Tillväxtanalys databas och egna beräkningar. Figur 7. Nystartade företag i utbildning samt vård och omsorg uppdelat på företagares kön Nystartade företag kvinna eller endast kvinnor Nystartade företag man eller endast män 3 000 2 700 2 400 2 100 1 800 1 500 1 200 900 600 300 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Tillväxtanalys databas och egna beräkningar. 18

Även i det av Vinnova sponsrade programmet Kvinnors företagande i spåren av offentlig sektors omvandling diskuteras möjligheten att genom ökade reformer få fart på kvinnors företagande. Forskarna Elisabeth Sundin och Malin Tillmar når fram till slutsatsen: Det offentligas dominans av välfärdssektorerna kan antas ha utgjort hinder för kvinnors företagande. I och med den pågående omvandlingen är därmed potentialen för kvinnors företagande hög i dessa sektorer och förutsättningarna goda. 35 Det bör anmärkas att ökade möjligheter till företagande inom vård, skola och omsorg inte bara kan gynna de kvinnor som får möjligheten att driva företag, utan också medarbetarna som arbetar med dessa tjänster. I en rapport från Svenskt Näringsliv har löneutvecklingen studerats mellan åren 2001 och 2006 för offentliganställda som år 2002 var med om en övergång till privat drift. Den genomsnittliga inkomstökningen som gruppen fick var fem procentenheter högre än motsvarande offentliganställda som stannat kvar i offentlig sektor. För en individ som hade en årsinkomst på 200 000 kronor år 2001 motsvarar detta en inkomstförbättring på cirka 10 000 kronor årligen jämfört med om denne stannat kvar i offentlig sektor. Övergången till privat sektor visade sig även höra samman med en starkare position på arbetsmarknaden, i termer av lägre risk att vara utan arbete. 36 Företagandets villkor inom den offentliga sektorn är särskilt viktiga för kvinnor, då nära hälften av de kvinnor som är anställda arbetar i denna sektor. Det kan jämföras med mindre än en femtedel av de män som är anställda. 37 Myndigheten Vinnova skriver i en studie att Sverige har en kraftigt segregerad arbetsmarknad som avspeglar sig i företagandet män och kvinnor tenderar att vara verksamma som företagare i olika branscher där förutsättningarna för företagande kan skilja sig åt. 38 Detta illustreras tydligt i figur 6 och 7, som visar antalet nystartade företag i Sverige som helhet respektive inom utbildning samt vård och omsorg. Som framgår finns en stark dominans av män bland nya företagare i landet som helhet, och ett motsatt förhållande inom välfärdssektorerna. Förutsättningarna för kvinnors företagande präglas förstås av hur goda förutsättningarna i allmänhet är att starta nya företag inom välfärden, samt andra kvinnodominerade yrken. Ett jämställt företagande måste bygga på två grundelement. Det första är att förändra de övergripande strukturer som exempelvis socialförsäkringarnas villkor för företagare samt attityder till kvinnor som driver eget som påverkar kvinnors benägenhet att driva framgångsrika företag negativt. Det andra är att bana väg för större möjligheter att driva eget i de sektorer där många kvinnor arbetar. En kombination av dessa två strategier krävs om Sveriges jämställda potential fullt ut ska realiseras av företagsamma kvinnor. 35 Sundin och Tillmar (2008). 36 Kreichbergs och Oreland (2009). 37 SCB Databas. 38 Vinnova (2008). 19

Referenser Almega (2011). Skatter och det kunskapsintensiva samhället. Anxo D., T. Ericson och A. Mångs (2011). Företagare på lika villkor arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor, Konferensdokumentation Kvinnors företagande forskning, politik och praktik, Resultat från 10 forskningsprojekt, Vinnova, 2011-09-02. Andersson-Skog L., T. Pettersson, H. Strömberg och J. Svanlund (2011). I välfärdsstatens skugga Företagandets genuskaraktär 1950 2005, Konferensdokumentation Kvinnors företagande forskning, politik och praktik, Resultat från 10 forskningsprojekt, Vinnova, 2011-09-02. Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Audretsch D.B., R. Thurik, I. Verheul och S. Wennekers (red.) (2002). Determinants and policy in a European-U.S. Comparison, Kluwer Academic Publishers. Blomberg, E. (2008). Att gå in i politiken: Kvinnliga företagare som policyentreprenörer i svensk politik, 1990 2008, i Forskning om kvinnors företagande, presentation av projekten, Vinnova. Ekonomifakta (2015). Friskolor i Sverige samt Elever i Friskola. Statistiken inhämtades 2015-04-19 från: http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/valfarden-i-privat-regi/skolan-i-privat-regi/ Antal-friskolor-i-Sverige/ http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/valfarden-i-privat-regi/skolan-i-privat-regi/ Elever-i-friskola/ European Social Survey (2010). Svar på frågan Women should be prepared to cut down on paid work for sake of family översatt till respektive lands språk där frågan ställdes. Europeiska kommissionen (2010). More women in senior positions Key to economic stability and growth. Europeiska kommissionen (2011). Women in decision-making positions, Special Eurobarometer 376. Eurostats databas, sysselsättningsgrad. Employment (main characteristics and rates) annual averages. Sysselsättningsgraden anges för kvinnor i åldrarna 20 64 år. Data inhämtad 2015-04-16 för senast tillgängliga år, 2013. Eurostats databas, andel kvinnliga företagare totalt, i olika sektorer samt uppdelat efter samtliga företagare samt företagare med minst en anställd förutom företagaren själv (arbetsgivare). Self-employment by sex, age and economic activity. Data inhämtad 2015-01-29 fram tills senast tillgängliga år, 2013. 20

FN (2010). The World s Women 2010, Department of Economic and Social Affairs. Kreichbergs, J. och C. Oreland (2009). Nyföretagande inom den offentliga sektorn ett lyft för kvinnor, Svenskt Näringsliv. Företagarna (2007). Kvinnors företagande så kan det ta fart. Ilmakunnas P. och V. Kanniainen (2001). Entrepreneurship, Economic Risks, and Risk Insurance in the Welfare State: Results with OECD Data 1978-93, German Economic Review, 2,3:195-218. Nutek (2007). Företagens framväxt i vård- och omsorgssektorn. Nutek (2008). Entreprenörskapsbarometern 2008. OECD (2012a). Gender Equality in Education, Employment and Entrepreneurship: Final Report to the MCM 2012. OECD (2012b). OECD Week 2012 Meeting of the OECD Council at Ministerial Level Paris 23 24 May 2012. Rennéus Guthrie, A. (2015). Mönster som bryts Fler kvinnor tar chefsjobb i mansdominerade branscher. SCB Databas. Anställda i åldrarna 16 64 år. SCB (2010). Women and men in Sweden Facts and figures 2010. SCB (2014). Women and men in Sweden Facts and figures 2014. Skatteverket (2011). Om RUT och ROT och VITT och SVART. SNS (2007). SNS Konjunkturråd 2007: Tillväxt i otakt. Sundin, E. och M. Tillmar (2008). Kvinnors företagande i spåren av offentlig sektors omvandling, i Forskning om kvinnors företagande, presentation av projekten, Vinnova. Tillväxtanalys databas. Antal nystartade företag 2009 2013 efter branschgrupp (SNI2007) och lednings könssammansättning. Data inhämtades 2015-04-02. Tillväxtverket (2010a). Tjänstesektorn kvinnors och mäns företagande. Tillväxtverket (2010b). Många miljarer blir det... Fakta och nyckeltal om kvinnors företag. Tillväxtverket (2011). Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag. Tillväxtverket (2013). Attityder till företagande bland kvinnor och män. Tillväxtverket (2014). Företagens villkor och verklighet, statistik från undersökningen hämtades från myndighetens hemsida. 21

Velamuri M. (2008). Taxes, Health Insurance and Women s Self-Employment, MPRA Paper No. 15731. Verheul, I. A. van Stel och R. Thurik (2004). Explaining female and male entrepreneurship across 29 countries, SCALES-paper N200403. World Values Survey. Data insamlade mellan åren 2010 2014. Wellington A.J. (2001). Health Insurance Coverage and Entrepreneurship, Contemporary Economic Policy, 19;4:465-478. 22

Nima Sanandaji är Tekn. Dr. vid KTH och samhällsdebattör. Han har tidigare skrivit böckerna Jämställdhet inom Räckhåll (Captus, 2009), Att Spräcka Glastaken (Volante, 2013) samt en rad rapporter om kvinnors karriärmöjlig heter och företagande.