ISRN-nr IFRIC D21 Den nya intäktsredovisningen vid försäljning av fastigheter under produktion Tobias Andersson Johanna Byberg Vårterminen 2008 Handledare: Arne Fagerström Redovisning/Ekonomprogrammet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Sammanfattning Entreprenaduppdrag är avtal som sträcker sig under lång tid, vilket medför en tidsmässig diskrepans mellan inkomst och utgift. Frågan blir när intäkter skall matchas med kostnader. Byggföretagens verksamhet karaktäriseras i dagsläget av entreprenaduppdrag och intäktsredovisningen i företagen har hamnat i hetluften på grund av en skrivelse som IFRIC publicerat. Skrivelsen D21 Real estate sales berör huruvida det är IAS 11 eller IAS 18 som skall vara vägledande vid intäktsredovisningen samt när en intäkt kan tas upp inom IAS 18. De förslag till vägledning i frågan som IFRIC har presenterat kan komma att påverka byggföretagens redovisning i framtiden. Uppsatsen studerar tre av de största byggföretagen i Sverige vilka är NCC, Peab och JM. Det empiriska materialet är dels insamlat från årsredovisningar från de aktuella företagen men främst genom personliga intervjuer med representanter från företagen samt med ansvarige för redovisningsfrågor på Svenskt Näringsliv. Uppsatsen visar på att dagens intäktsredovisning i byggföretagen främst sker enligt IAS 11, endast en liten del av intäkterna rapporteras enligt IAS 18. Dessutom är det praxis i Sverige att redovisa intäkter enligt IAS 18 vid avtalsdagen. IFRIC å andra sidan menar att den rätta dagen istället borde vara tillträdesdagen. Vidare anser IFRIC att färre kontrakt skall redovisas enligt IAS 11 och att IAS 18 skall användas istället. Detta skulle betyda att företagens redovisning skulle påverkas markant. Balansomslutningen skulle öka till följd av att vinsterna inte tillåts tas upp successivt. Resultatet skulle variera stort från år till år, beroende på när fastigheterna är färdigställda och kan vinstavräknas enligt IAS 18. Företagen är överlag mycket negativt inställda till IFRIC:s skrivelse. Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva och utvärdera vilken inverkan IFRIC D21 Real estate sales kommer att få på de studerade byggföretagens finansiella rapporter. Uppsatsen ämnar även beskriva innebörden med IFRIC D21. Nyckelord IFRIC D21, intäktsredovisning, byggföretag, IAS 11, IAS 18, IFRIC
Förord Vi vill framföra ett stort tack till de personer som på olika sätt har hjälp oss att nå målet och göra uppsatsen till något vi känner oss stolta över att presentera. Först och främst vill vi tacka de intervjupersoner som ställt upp och kommit med ovärderlig information, utan er hade uppsatsen varit omöjlig att skriva. Vi vill även tacka vår seminariegrupp och våra opponenter för kloka kommentarer och trevliga seminarietillfällen. Slutligen vill vi rikta ett tack till vår handledare Arne Fagerström för goda råd och vägledning. Tobias Andersson Johanna Byberg
Förkortningslista Förkortningslista EFRAG - European Financial Reporting Advisory Group IASB - International Accounting Standards Board IAS International Accounting Standard IFRIC - Financial Reporting Interpretations Committee IFRS- International Financial Reporting Standards
Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Periodiseringsproblem vid entreprenadkontrakt... 1 1.2 Bakgrund... 2 1.3 Problemdiskussion... 4 1.4 Frågeställning... 5 1.5 Syfte... 6 1.6 Avgränsning... 6 2. Metod... 8 2.1 Forskningsinriktningar inom redovisning... 8 2.2 Undersökningsmetodik... 8 2.3 Metod för datainsamling... 9 2.3.1 Intervjuer... 10 2.4 Scenarioavsnitt... 12 2.5 Trovärdighet... 12 3. Referensram... 14 3.1 Inledning referensram... 14 3.2 Föreställningsramen... 14 3.2.1 Grundläggande antaganden och kvalitativa egenskaper... 15 3.2.2 Intäkter enligt föreställningsramen... 16 3.3 IAS 11 Entreprenadavtal... 17 3.3.1 Ett eller flera uppdrag... 17 3.3.2 Successiv vinstavräkning... 18 3.4 IAS 18 Intäkter... 19 3.4.1 Tidpunkt för intäktsredovisning enligt IAS 18... 19 3.5 IFRIC D 21... 20 3.5.1 Entreprenadavtal enligt IFRIC D 21... 20 3.5.2 Försäljningskontrakt enligt IFRIC D 21... 21 3.5.3 Tidpunkt för intäktsredovisning inom IAS 18 vid fastighetsförsäljning ett förtydligande... 22 3.5.4 IAS 18 - återstående förpliktelser... 22 4. Teori... 24 4.1 Inledning teori... 24
Innehållsförteckning 4.2 Entreprenadkontrakt... 24 4.3 Intäkt... 25 4.3.1 Möjligheten att mäta värdet på tillgångar... 26 4.3.2 Existensen av en transaktion... 26 4.3.3 Huvudsaklig fullbordan av intjänandeprocessen... 27 4.3.4 Försäljningstillfället som grund... 27 4.4 Agentteorin... 29 4.5 Resultatutjämning... 30 5. Empiri... 33 5.1 Inledning empiri... 33 5.2 NCC... 34 5.2.1 Vad är ett entreprenadkontrakt, enligt NCC?... 36 5.2.2 Användningen av IAS 18 vid fastighets försäljning tankegångar i NCC... 37 5.2.3 Skrivelsen - åsikter från NCC om dess utformning och betydelse... 39 5.3 Peab... 41 5.3.1 Vad är ett entreprenadkontrakt, enligt Peab?... 42 5.3.2 Användning av IAS 18 vid fastighetsförsäljning tankegångar i Peab... 43 5.3.3 Skrivelsen åsikter från Peab om dess utformning och betydelse... 44 5.4 JM... 46 5.4.1 Vad är ett entreprenadkontrakt enligt JM... 47 5.4.2 Användning av IAS 18 vid fastighetsförsäljning... 48 tankegångar i JM... 48 5.4.3 Skrivelsen åsikter från JM om dess utformning och betydelse... 50 5.5 Svenskt Näringsliv... 52 5.5.1 Företagens nuvarande redovisning tankar och synpunkter från Carl-Gustaf Burén... 53 5.5.2 Skrivelsen synpunkter från Carl-Gustaf Burén... 54 5.6 Sammanfattning empiri... 56 6. Analys... 59 6.1 Dagens redovisning... 59 6.2 IAS 11 Entreprenadavtal... 59 6.3 Intäktsredovisning... 61 6.3.1 Möjligheten att mäta värdet på tillgångar... 62
Innehållsförteckning 6.3.2 Existensen av en transaktion... 63 6.3.3 Huvudsaklig fullbordan av intjänandeprocessen... 63 6.4 Intäktsredovisning enligt IAS 18... 64 6.5 Motiv till dagens redovisning... 66 6.6 Företagens framtida redovisning ett scenario... 69 6.6.1 Den nya definitionen av ett entreprenaduppdrag... 69 6.6.2 Intäktsredovisning inom ramen för IAS 18... 72 6.6.3 Skrivelsen konsekvenser samt företagens troliga reaktioner... 73 6.6.4 Scenariot i siffror... 76 7. Slutdiskussion... 78 7.1 Hur ser intäktsredovisningen av fastighetsförsäljningen ut idag?... 78 7.2 Hur kommer intäktsredovisningen för de stora byggföretagen i Sverige att påverkas?... 79 7.3 Hur upplever företagen själva förtydligandet?... 81 7.4 Förslag till vidare forskning... 82 7.5 Metodkritik... 83 Referenslista... 85 Bilaga 1... 88 Bilaga 2... 92 Bilaga 3... 94
Tabellförteckning Tabellförteckning Tabell 1: IASB:s kvalitativa krav på redovisningen... 15 Tabell 2: NCC:s omsättning fördelat på produkttyp... 34 Tabell 3: Fastigheter i NCC:s redovisning... 34 Tabell 4: Sammanfattning av NCC:s nuvarande redovisning av fastighetsförsäljning.. 38 Tabell 5: Peab:s omsättning fördelad på produkt typ... 41 Tabell 6: JM:s omsättning fördelad på affärssegment... 46 Tabell 7: Sammanfattning empiri... 57 Tabell 8: Belysande kommentarer kring skrivelsen... 58 Tabell 9: Skrivelsens inverkan... 72 Tabell 10: Redovisat resultat för de olika perioderna uppdelat på respektive scenario.. 77 Tabell 11: Balansomslutning uppdelat på respektive år och scenario... 77 Tabell 12 Sammanfattning av scenariot... 81
Inledning 1. Inledning Kapitlet är en introduktion till vad uppsatsen ämnar behandla. Det görs genom en övergripande bakgrund som följs av en mer preciserad problemdiskussion. Dessa två delar leder till uppsatsens frågeställningar och syfte. Kapitlet avslutas med ett avsnitt som rör uppsatsens avgränsningar. 1.1 Periodiseringsproblem vid entreprenadkontrakt Without revenues there are no earnings. Without earnings there is no enterprise. 1 (Hendriksen och Van Breda, 1992 s. 353) Ibland kan ett avtal som rör stora inkomst- och utgiftsposter sträcka sig över lång tid. Användare av finansiella rapporter har stort informationsintresse av dessa poster. Om ekonomiska händelser rapporteras för tidigt finns det en risk att de visar sig vara felaktiga. Om informationen däremot dröjer så länge att den är inaktuell när den väl publiceras har användaren kanske ingen nytta av den. Kärnfrågan blir en avvägning mellan relevans och tillförlitlighet. Ett entreprenaduppdrag är ett exempel på ett avtal som ofta sträcker sig över flera redovisningsperioder. Utgifter, ibland av betydande storlek, uppkommer kontinuerligt under kontraktets löptid. Informationsvärdet är högt, kontrakten har stor betydelse för bedömning av företagets framtida värdegenererande förmåga. I ett långsiktigt kontrakt uppstår en tidsmässig diskrepans mellan inkomst och utgift. Frågan blir när inkomsterna skall redovisas som intäkter och matchas med utgifterna som då blir till kostnader. (IFRS, 2007) De fyra stora byggföretagen 2 i Sverige hade år 2007 tillsammans en omsättning på 241 886 Mkr SEK. Av denna summa kan cirka 91 procent relateras till entreprenadkontrakt av olika slag. Tre av byggföretagen ingår i uppsatsen NCC, Peab och JM. Verksamheten i byggföretagen kännetecknas av flera olika typer av aktiviteter, allt från uppförande av infrastruktur som vägar, broar, järnvägar till markarbeten och 1 Utan intäkter uppstår inga vinster. Utan vinster inget företag. 2 NCC, Peab, Skanska och JM 1
Inledning husbyggen. Bara inom fastighetssektorn sker ett flertal olika aktiviteter som uppförande av hotell, sjukhus, skolor och bostäder. Uppsatsen fokuserar på problematiken kring tidpunkten för redovisning av intäkter vid försäljning av fastigheter under produktion. 1.2 Bakgrund International Accounting Standards Board (IASB) är en oberoende normgivare när det gäller redovisningsfrågor. IASB:s uppgift är att i allmänhetens intresse utveckla och upprätthålla globala redovisningsstandarder, av hög kvalitet, som skall ge transparent och jämförbar information i de finansiella rapporterna. Utgångspunkten för arbetet är kapitalmarknaden och det är utifrån dess informationsbehov som redovisningsreglerna fastställs. IASB arbetar kontinuerligt med att revidera, eller utveckla tolkningar till dem, efter marknadens behov och utveckling. Detta arbete utförs av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som är ett organ inom IASB vars uppgift är att övervaka hur väl standarderna efterlevs. Syftet är att identifiera skillnader, eller uppenbara faror för framtida avvikelser, när det gäller hur redovisningsreglerna används och tolkas, allt för att skapa samstämmighet i den rådande redovisningen. (IASB, 2008) Begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet är krav som IASB ställer på den information som presenteras i finansiella rapporter. Om det uppfylls är sannolikheten hög för att de olika användarnas behov kommer att tillfredställas. Målet är att de finansiella rapporter som produceras utifrån International Financial Reporting Standards (IFRS) skall ge intressenter information om ett företags finansiella ställning och resultat. Informationen skall kunna fungera som ett underlag för användarna i olika ekonomiska beslut. I föreställningsramen 3 till IFRS nämns en rad olika intressenter som tar del av företagens finansiella rapporter. Den viktigaste intressenten är enligt IASB investerarna vilkas krav och behov är de mest centrala. Detta har att göra med kapitalmarknadens centrala roll i dagens ekonomiska situation. Företagens finansiering sker, de facto, framförallt på kapitalmarknaden och därmed är det viktigt att dessa parter får den information de behöver vid ett givet investeringsbeslut. (IFRS, 2007) En viktig del av informationen är företagets resultat för perioden. Uppsatsen koncentreras 3 De bakomliggande värderingar och antagande som redovisningsstandarderna grundas på 2
Inledning till den ena parametern i definitionen av resultatet nämligen intäkter. En ökning av det ekonomiska värdet under en redovisningsperiod till följd av inbetalningar eller ökning av tillgångars värde, eller minskning av skulders värde med en ökning av eget kapital som följd, förutom sådana ökningar av eget kapital som kommer av tillskott från ägarna (IFRS, 2007 s.19) Citatet är hämtat ur IASB:s föreställningsram och är definitionen av en intäkt. Frågorna om, när och till vilket värde en intäkt skall tas upp i redovisningen har alltid varit föremål för diskussion. De redovisningsstandarder som är aktuella för uppsatsen är International Accounting Standard (IAS) 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenaduppdrag. Det finns en rad olika skillnader mellan dessa standarder. Den centrala skillnaden som behandlas i den här uppsatsen är tidpunkten för när intäkter skall tas upp i redovisningen. Inom entreprenaduppdrag kan intäkterna redovisas under kontraktets gång, det vill säga innan prestationen till sin helhet är fullgjord. Detta tillåts inte i IAS 18 där det första redovisningstillfället inträffar först efter det att prestationen är fullgjord och en väsentlig del av riskerna övergått till köparen. 4 (IFRS, 2007) Fram tills nyligen har detta fortgått utan större inverkningar, men nu har IFRIC identifierat ett ökat problem gällande dessa frågor. Detta har föranlett att skrivelsen IFRIC Draft 21 Real Estate sales utkommit. Avsikten med skrivelsen är att klargöra hur intäktsredovisning vid fastighetsförsäljning skall ske. Skrivelsen, i dess nuvarande form, tar upp två problemområden. Först behandlas huruvida kontrakt skall behandlas som entreprenader eller inte. Därefter tas problematiken kring tidpunkten för intäktsredovisnings upp inom IAS 18. Dessa förtydligande, som IFRIC via skrivelsen ämnar göra, kan få stora inverkningar på företagens redovisning. Skrivelsen ger begreppet köparens instruktioner en central betydelse när det gäller att definiera skillnaden mellan olika kontrakt och hur de skall redovisas. IFRIC belyser att det är det just begreppet köparens instruktioner som är avgörande för om ett kontrakt skall klassas som ett entreprenaduppdrag eller inte. Vidare ges en rad olika antydningar som skall påvisa att köparen har sådana möjligheter. Det angelägna är att tolka om konstruktionen är unik eller inte. Ett annat 4 Inom IAS 18 kan detta dock förekomma vid successiv vinstavräkning av tjänsteuppdrag, denna uppsats behandlar fastighets försäljning därför blir detta inte aktuellt. 3
Inledning sätt att uttrycka det är om byggnationen hade uppförts oberoende av köpeavtalets existens. (IFRIC, 2007) Det förslag som IFRIC kommit med kan få betydande inverkningar på de berörda företagens redovisning. Den största inverkan som kan bli aktuell är att användningen av IAS 11 och successiv vinstavräkning begränsas, vilket är av betydelse när det gäller det redovisade resultatet i årsredovisningen. (IFRIC, 2007) 1.3 Problemdiskussion Problemet som uppsatsen specifikt behandlar rör byggnadsbranschen och försäljning av fastigheter under produktion. Vissa företag har behandlat dessa transaktioner som entreprenaduppdrag medan andra behandlat dem som försäljning av varor. Den senare behandlingen medför problem rörande tidpunkten för intäktsredovisning vilken, enligt IFRIC, är för subjektiv. Den här skillnaden är betydelselös över företagets livscykel, det är snarare vid en given tidsperiod som informationen kan vara missvisande och jämförelser mellan företag försvåras. Vid successiv vinstavräkning blir resultaten jämnare och periodiseringsproblematiken blir mindre. Dock uppstår andra problem, jämförbarheten mellan företag, tillförlitligheten på den rapporterade informationen, samt nyttomaximering hos företagen gentemot kapitalmarknaden. Enligt IFRIC behandlas olika kontrakt inom fastighetsbranschen som entreprenaduppdrag i allt för stor utsträckning. De menar att en ordentlig bedömning ofta förbises, vilket kan leda till dålig tillförlitlighet och jämförbarhet. Att så är fallet förstärks av det faktum att ett av de aktuella bolagen återger i sin årsredovisning att successiv vinstavräkning sker på koncernnivå men inte i moderbolaget där intäkten redovisas först när fastigheten är färdigställd. Anledningen till detta är ofta skatteskäl eftersom beskattningen i moderföretaget flyttas fram i tiden. Frågan blir dock om det är rätt att visa en koncernrapport som inte bygger på samma värderingsprinciper. Syftet med koncernredovisningen är att visa en sammanställning av hela bolaget. Om moderföretaget redovisar på ett sätt och koncernen på ett annat uppstår frågan om inte bolagsrätten sätts ur spel. En av bolagsstämman fastställd årsredovisning för moderföretaget blir en del av en koncernredovisning vilken bygger på andra 4
Inledning redovisningsmetoder. En redan redovisad förlust i moderföretaget kan då i vissa fall vändas till vinst i koncernredovisningen i och med införandet av successiv vinstavräkning. Detta faktum att en och samma transaktion inte bara tolkas olika mellan företag utan även inom en och samma koncern kan göra årsredovisningarna svårbegripliga. Problemen är ur ett användarperspektiv enkla att identifiera men det är dock intressant att se det ut producenternas 5 synvinkel. Att det finns incitament för bolagen att visa ett bra resultat och lönsamhet råder det inga större tvivel om, belöningen på kapitalmarknaden är betydande för dem. Ett sätt att göra detta är att tidigarelägga vinster vilket IAS 11 medger via successiv vinstavräkning. Genom förtydligandet från IFRIC kommer eventuellt denna möjlighet, att härleda kontrakt till entreprenaduppdrag, att inskränkas. (IFRIC, 2007) Skrivelsen tar även upp hur intäkter redovisas enligt IAS 18. Huvudregeln är att en intäkt skall redovisas när de väsentliga riskerna och förmånerna med ägandeskapet övergått till köparen. (IFRS, 2007) Byggföretagen i Sverige tolkar genomgående den här tidpunkten som dagen för kontraktsskrivandet. IFRIC menar dock att tidpunkten istället är tillträdesdagen. Förtydligandet förhindrar därmed möjligheten att genom IAS 18 redovisa en intäkt innan fastigheten är färdigbyggd och köparen fått den i sin besittning. Motivet till restriktionen är dels att höja tillförlitligheten men framför allt att jämförbarheten mellan länder skall underlättas. Detta sätt att redovisa ger mindre utrymme för subjektivitet. Verksamheten i ett företag är komplicerad och att förklara den i en finansiell rapport för en utomstående är inte lätt. Frågan är dock om det är rätt att förenkla för mycket? Att försöka åstadkomma en alltför lättförstålig och enkel information kan leda till att innehållet inte blir relevant. En rapport skall, enligt IASB:s föreställningsram, återge företagets ekonomiska ställning. En allt för stor förenkling kan motverka detta. 1.4 Frågeställning Utgången av den process som IFRIC startat angående intäktsredovisning vid försäljning av fastigheter under produktion är ännu osäker. De berörda bolagen nämner i sina årsredovisningar för 2006 och 2007 att förändringar är på gång men att utgången 5 Producenterna av finansiella rapporter, det vill säga företagen 5
Inledning är för osäker för att ta hänsyn till. På senare tid har dock processen accelererat och tydliga intentioner om hur den slutgiltiga versionen kommer att vara utformad kan identifieras. Ett scenario över hur redovisningen kan komma att påverkas torde vara intressant för all inblandade parter. För att kunna etablera ett scenario krävs kunskap om dagens intäktsredovisning i de aktuella byggföretagen. Den första frågan blir således: Hur ser intäktsredovisningen av fastighetsförsäljningen ut idag? Utifrån den här frågan kan god insikt i dagens redovisning erhållas. Den här kunskapen är vital för nästa fråga. Hur kommer intäktsredovisningen för de stora byggföretagen i Sverige påverkas? Eftersom det är byggföretagen som kommer att påverkas av skrivelsen är det dessutom intressant att ta reda på vilka funderingar de har kring skrivelsen. Detta leder fram till den avslutande frågan. Hur upplever företagen själva förtydligandet? De tre frågeställningarna bildar tillsammans en bra grund till förståelse för ämnet. Frågeställningarna leder vidare till uppsatsens syfte. 1.5 Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva och utvärdera vilken inverkan IFRIC D21 Real estate sales kommer att få på de studerade byggföretagens finansiella rapporter. Uppsatsen ämnar även beskriva innebörden med IFRIC D21. 1.6 Avgränsning För att kunna utvärdera och beskriva de effekter IFRIC D21 eventuellt kommer att medföra avgränsas uppsatsen till att studera tre företag inom byggbranschen och hur de hanterar intäktsredovisningen vid fastighetsförsäljning. Anledningen till att samtliga fyra stora byggföretag i Sverige inte behandlas är att ett av dem valde att inte vara med och inkluderas därför inte i uppsatsen. De studerade byggföretagen är globala företag men uppsatsen begränsas till att studera fastighetsförsäljning i Sverige. Vidare kommer uppsatsen ha ett producentperspektiv, det vill säga att åsikter från övriga användare av 6
Inledning de finansiella rapporterna inte kommer att beaktas. Det är årsredovisningar från 2005-2007 som är aktuella. Anledningen till att undersökningen inte sträcker sig längre tillbaka i tiden är övergången till IFRS redovisning som trädde i kraft 2005. Fokus ligger dock på årsredovisningarna från 2007. 7
Metod 2. Metod Kapitlet inleds med en presentation av olika forskningsinriktningar inom redovisning. Där efter följer en beskrivning över vilka metoder som använts för att samla in empirin. Avslutningsvis återfinns ett resonemang angående uppsatsens trovärdighet. 2.1 Forskningsinriktningar inom redovisning Inom redovisningen kan olika paradigm tydas. Paradigm som influeras av olika synsätt angående undersökningsmetodik och tron på kunskap. Chua (1986) presenterar tre olika paradigm inom redovisningen, det traditionella, det humanistiska och det kritiska paradigmet. Skillnaderna mellan dessa paradigm ligger i antaganden om den empiriska verkligheten, förhållandet mellan teori och praktik samt tron på kunskap. Den här uppsatsen utgår från det humanistiska paradigmet. Detta paradigm utgår från att verkligheten är ett resultat av mänskliga interaktioner där socialtbeteende och subjektivitet är betydande inslag. Undersökningar med intervjuinslag och observationer är vanliga metoder inom detta paradigm. (Chua, 1986) Det främsta syftet inom detta paradigm är förståelse och orsaksförhållanden anses vara ett subjektivt system där effekterna av en handling ses som ett resultat av olika upplevda saker (Darmer och Freytag, 1995). 2.2 Undersökningsmetodik Empiri och teori är två stora och grundläggande avsnitt i en uppsats och hur dessa relateras till varandra är en viktig faktor. En deduktivansats speglar uppfattningen att det inom samhällsvetenskapen finns ett förhållande mellan teori och empiri. (Bryman och Bell, 2005) Utifrån kunskapen inom ett visst område produceras hypoteser eller problem som senare undersöks i empirin (Patel och Davidsson, 2003). Den här uppsatsen kommer att utgå från allmänna principer och befintliga teorier som används för att studera enskilda händelser. Tanken är att utreda hur det som förespråkas i redovisningsstandarderna, angående intäkter, tillämpas i praktiken. 8
Metod Uppsatsens undersökningsansats är förklarande och förutsägande. I båda ansatserna används teorier och modeller ihop med empiri för att försöka härleda handlingar och fenomen utifrån dessa. De två ansatserna har även inslag av beskrivande delar som ligger till grund för en mer ingående förklaring. (Andersen, 1990) Det förklarande och i viss mån beskrivande i uppsatsen är granskningen hur intäktsredovisningen sker i dagsläget samt innebörden av skrivelsen som publicerats av IFRIC. Den förutsägande ansatsen representeras i uppsatsen av avsnittet där ett tänkt scenario presenteras över hur intäktsredovisningen kan komma att ändras till följd av skrivelsen. För att uppsatsen skall bli tillförlitligt krävs att metoden kopplas till uppsatsens undersökningsfrågor. Det är frågorna och syftet som anger vad uppsatsen är tänkt att undersöka. Den första frågan rör hur intäktsredovisningen av fastighetsförsäljning ser ut idag, och är av en deskriptiv karaktär. Målet är att beskriva hur redovisningen sker för närvarande. För att kunna besvara frågan studeras årsredovisningar som de tre aktuella byggföretagen har producerat. Den deskriptiva ansatsen besvaras med hjälp av sekundärdata. Nästa fråga rör hur intäktsredovisningen kommer att påverkas av skrivelsen vilket blir den förutsägande ansatsen i uppsatsen. För att kunna besvara det kommer analysen av sekundärdata kompletteras med intervjuer med redovisningsrepresentanter från de tre byggföretagen samt en sakkunnig inom redovisningsområdet från Svenskt Näringsliv. Intervjuerna genomförs för att djupare kunskaper om intäktsredovisningen i de aktuella företagen skall kunna inhämtas innan scenarioavsnittet genomförs. Den avslutande frågan angående hur företagen själva upplever förtydligandet, blir en förklarande fråga där tolkningar och åsikter angående intäktsredovisningen aktualiseras. Frågan besvaras genom intervjuer med redovisningsrepresentanter från de tre företagen. 2.3 Metod för datainsamling Data som används i uppsatsen är intervjuer, tidigare forskning, årsredovisningar, skrivelsen samt kommentarer till denna. Datainsamlingsmetoden i uppsatsen blir till stor del av kvalitativ karaktär för att kunna belysa fenomenet intäktsredovisning på bästa sätt. Redovisning är ett komplext system som styrs av tolkningar. Den kvalitativa metodens syfte är dessutom att skapa ett djup i rapporten i och med att ett stort antal 9
Metod variabler studeras hos ett litet antal svarande. (Darmer och Freytag, 1995) Kvalitativ forskning symboliserar en uttalad vilja att se händelser, handlingar, normer och värden utifrån de studerade objektens perspektiv. I förlängningen innebär det en önskan att sätta ett beteende i en kontext, ett sammanhang. (Bryman, 1997) Att beteende och handlingar sätts i ett sammanhang betyder också att det handlar om att uttala sig om en process, det vill säga något som förändras över tiden. Området redovisning är ständigt under utveckling vilket i förlängningen innebär att uttalanden endast kan göras över de förhållanden som gäller idag. 2.3.1 Intervjuer Populationen i uppsatsen omfattar den grupp av undersökningsenheter som beskrivningen önskas vara giltig på (Arbnor och Bjerke, 1994). Populationen kommer att bestå av tre av de största byggföretagen i Sverige. Dessa kan hittas på börslistorna large-cap och mid-cap på Stockholmsbörsen. Uppsatsen ämnar inrikta sig på skrivelsen IFRIC D21 vilken är ett förtydligande av IFRS redovisningen. Avgränsningen till börsföretag ter sig därför naturlig då det endast är de som redovisar efter IFRS. Intervjuerna i uppsatsen är till för att besvara forskningsfrågorna som rör hur företagen själva ser på skrivelsen samt hur intäktsredovisningen kan komma att påverkas i framtiden. För att ge en så rättvisande bild som möjligt genomfördes intervjuer med en representant från varje företag. Eftersom uppsatsen således innehåller flera intervjuer och samband söktes, resulterade det i att semistrukturerade intervjuer valdes. Den här typen av intervjuer lämpar sig bäst då det krävs ett visst mått av struktur för att senare kunna jämföra de olika bolagen med varandra. (Bryman och Bell, 2005) Semistrukturerade intervjuer är relativt formade, där det finns ett specifikt tema som skall behandlas. Den här typen av intervjuer karakteriseras av att det oftast förekommer en typ av intervjuguide, men varken respondenten eller intervjuaren är bundna till den. Det finns utrymme för att skapa nya frågor som anknyter till ett svar som respondenten har gett. (Bryman och Bell, 2005) Intervjuguiden fungerar som en minneslista över vilka områden eller frågeställningar som skall behandlas. 10
Metod Intervjuaren bör vara lyhörd och kunna leda intervjun i den riktning som är önskvärd utan att vara påträngande. (Bryman och Bell, 2005) När intervjuer genomförs är det viktigt att vara medveten om att intervjuareffekter kan påverka reliabiliteten i uppsatsen. Alla intervjuer spelades in och transkriberades. Transkriberingen av intervjuerna kan innebära en medveten påverkan av materialet. (Patel och Davidsson, 2003) Anledningen till att intervjuer valdes som en stor del av datainsamlingsmetoden var att det fanns en önskan att erhålla företagsspecifik information som kunde användas för att besvara uppsatsens förklarande och förutsägande ansatser. Vid personliga intervjuer ligger fokus på intervjuobjektet och dess uppfattningar och synsätt på undersökningsfrågan. Det är välkommet att respondenten fritt kan associera i andra riktningar, vid sidan av den ursprungliga frågan. Detta för att kunskap kan erhållas om vad respondenten anser vara relevant och viktigt i frågan. Syftet med intervjuerna var att få intressanta svar som kan ge ett djup i undersökningen. Ett inslag som är specifikt i den här typen av intervjuer är att möjligheten finns att återkomma till respondenten för ytterligare kommentarer om nya frågor skulle komma upp när materialet bearbetas. (Bryman och Bell, 2005) Respondenterna medgav att möjligheten att återkomma med ytterligare frågor fanns, men detta behövdes inte eftersom materialet från intervjuerna var tillräckligt. De personliga intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplats och spelades in. Information gavs att resultatet av intervjun skulle publiceras i uppsatsen. Ingen av respondenterna yttrade någon önskan om anonymitet. En av intervjuerna genomfördes via telefon. Detta för att det var för tid- och kostnadskrävande att besöka respondenten på plats på grund av det geografiska läget. När telefonintervjuer genomförs är det svårare att få en personlig kontakt vilket medför att det kan bli svårare att genomföra en öppen intervju. Dessutom innebär telefonintervjuer att intervjuaren går miste om respondentens kroppsliga uttryck. Positivt vid telefonintervjuer är att intervjuareffekten kan reduceras genom att dessa typer av intervjuer upplevs som mer anonyma. (Jacobsen, 2002) 11
Metod 2.4 Scenarioavsnitt Att uppsatsen kommer att innehålla ett scenarioavsnitt beror på att skrivelsen i sin helhet inte kommer att vara avslutad och komplett under tiden för uppsatsen. I och med detta torde intresset vara stort för hur redovisningen kan tänkas förändras utifrån skrivelsen. Scenariot kan ses som en hjälp i att förutsäga skrivelsens inverkan. Scenariot bygger på skrivelsens nuvarande utformning och upprättas efter de kunskaper som inhämtats under uppsatsskrivandet. Det är uppbyggt utifrån nuvarande årsredovisningar, skrivelsen samt utifrån information som erhölls vid intervjuerna. Scenarioplanering används frekvent inom militären men även inom företagsekonomin. Det är en metod som går ut på att skapa ett scenario för framtiden. Detta görs genom att använda historisk data för att etablera en bas. Tanken är att historisk data måste användas för att spekulationer om framtiden skall kunna genomföras. Efter att historisk data insamlats skall förändringar som inträffat fram till idag betraktas och vägas in när förutsägelser om framtiden görs. Precis som teorier har scenarier en avsikt. De upprättas från en nuvarande situation för att spegla vad den nuvarande situationen kommer att efterträdas av. (Neumann och Øverland, 2004) Den nuvarande situationen gällande redovisningen i byggföretagen var känd från årsredovisningar och intervjuer och det var utifrån dem som spekulationer om framtiden kunde göras. Scenariot blir ett avsnitt där troliga förändringar gällande redovisningen presenteras och kommenteras. 2.5 Trovärdighet Målet med uppsatsen är att fånga en bild av verkligheten. Validiteten säkerställer att uppsatsen verkligen mäter det den avser att mäta. (Svenning, 2003) Ytterligare krav som ställs på uppsatsen är att den skall vara tillförlitlig, det vill säga att resultaten som uppsatsen påvisar inte skall vara knutna till slumpen. Om slumpen kan undvikas är uppsatsen tillförlitlig, vilket med ett annat ord kan uttryckas att reliabiliteten i uppsatsen är hög. Att i praktiken uppnå en hög reliabilitet innebär att hänsyn tas till olika faktorer som kan påverka resultatet. Kan faktorer som dessa skalas bort eller medvetandegöras blir reliabiliteten hög. (Arbnor och Bjerke, 1994) 12
Metod När reliabilitet och validitet sätts i sammanhang med kvalitativa studier finns det de som menar att begreppen blir svårtillämpade och att andra kriterier skall användas. Reliabilitets- och validitetsbegreppet formuleras om till mer applicerbara kriterier. Lincoln och Guba (1985, citerad av Bryman och Bell, 2005) har utvecklat alternativ till reliabilitet och validitet. De menar att avgörande för hur bra en kvalitativ undersökning blir är dess trovärdighet. Begreppet trovärdighet kan vidare brytas ned till delbegrepp; Tillförlitlighet Resultaten skall vara sannolika och trovärdiga. Att skapa en tillförlitlighet innebär att det säkerställs att undersökningen skildrar det fenomen som studeras på ett riktigt sätt. Tillförlitligheten i uppsatsen har stärkts genom att de transkriberade intervjuerna skickats tillbaka till de respondenter, som så önskade, för godkännande. Överförbarhet Om resultaten kan tillämpas i andra kontexter. Kvalitativa undersökningar tenderar att ha fokus på den kontext i vilken undersökningen genomförs. För att resultaten eventuellt skall kunna tillämpas i andra sammanhang krävs tydliga redogörelser för den kontext som undersökningen genomförts i. Detta representeras i uppsatsen av beskrivningar av undersökningsenheterna samt genom referensramen där uppsatsens kontext presenteras. Pålitlighet Uppsatsen måste spegla alla faser i undersökningsprocessen för att läsaren skall kunna följa de val som gjorts och varför. Allt från problemformulering till metod, teori och analys, vilka finns representerade i den här uppsatsen. Bekräftelse Det vill säga om undersökaren har varit medveten om sina värderingar eller teoretiska inriktning så att dessa inte har påverkat undersökningen i allt för stor del. Bekräftelse kan likställas med kravet på objektivitet. När ovanstående delbegrepp tas hänsyn till i uppsatsskrivandet ökar sannolikheten för att resultatet blir trovärdigt. (Bryman och Bell, 2005) Trovärdigheten torde således vara hög eftersom de aktuella delbegreppen har uppmärksammats under hela uppsatsskrivandet. 13
Referensram 3. Referensram Kapitlet presenterar de redovisningsstandarder, principer och grundläggande antaganden som ligger till grund för redovisning av intäkter vid fastighetsförsäljning. Sist i kapitlet presenteras skrivelsen IFRIC D 21. 3.1 Inledning referensram Dagens redovisning är uppbyggd av olika regler och principer. Dessa är allmänna och syftet är att varje företag skall applicera och tolka dem så att en tillfredsställande återgivning av företagets verklighet kan ges. Uppsatsen ämnar klargöra två områden. Det första är valet mellan IAS 11 och IAS 18. Det andra är ett förtydligande gällande tidpunkten för redovisning av intäkter från försäljning av fastigheter under produktion om IAS 18 blir den applicerbara standarden. För att uppnå förståelse presenteras först IASB föreställningsram, därefter de aktuella standarderna och sist presenteras skrivelsen. 3.2 Föreställningsramen IASB:s föreställningsram är en vägledning vid utformning av finansiella rapporter. Föreställningsramen kan ses som bakomliggande antaganden och värderingar som skall vägleda normgivare. Den behandlar, förutom definitionen av en tillgång, skuld och andra grundläggande poster, även syftet med finansiella rapporter och de kvalitativa egenskaper som den rapporterande informationen bör ha. Vidare definieras olika användare av finansiella rapporter, till exempel anställda, långivare och kunder. Den viktigaste användaren är dock investerare. IASB menar att den information som investerare är i behov av även är nyttig för andra användare. De finansiella rapporternas syfte är att verka som underlag för olika användare vid ekonomiska beslut och de skall ge information om ett företags finansiella ställning och resultat. Rapporterna ger även information om hur väl ledningen skött sina förtroendeuppdrag. En användare är intresserad av företagets förmåga att generera likvida medel och hur säkert detta kan ske. För att kunna göra en sådan bedömning krävs information om den finansiella 14
Referensram ställningen. Informationen skall möjliggöra en bedömning om företagets investeringsvolym, utdelningskvot, lånebehov och annat som en användare kan tänkas behöva information om. (IFRS, 2007) 3.2.1 Grundläggande antaganden och kvalitativa egenskaper Redovisningen skall upprättas med hjälp av periodiseringsprincipen. Det betyder att inoch utbetalningar, det vill säga monetära flöden, är oväsentliga. Ett antagande som är centralt inom redovisningen är det om fortlevnad 6. Företagen antas driva sin verksamhet under överskådlig framtid. Bedömningar om tillgångars nyttjandeperiod och andra bedömningar bygger på denna tes. De viktigaste kvalitativa egenskaper som IASB ställer på informationen i de finansiella rapporterna är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. (IFRS, 2007) Begriplighet Information som presenteras skall vara lätt att förstå för användarna. Användarna förväntas ha en god förförståelse och vara villiga att läsa in sig på nya kunskaper. Komplicerad men relevant information skall presenteras fastän begriplighetskravet inte är till fullo uppnått Relevans Informationen är relevant om den underlättar bedömningen av inträffade eller framtida händelser. Dessutom är informationen relevant om risken för felaktiga beslut är hög om den utelämnas. Tillförlitlighet För att information skall vara användbar måste den vara tillförlitlig. Informationen är tillförlitlig om den är fri från väsentliga felaktigheter och om den inte är vinklad. Inom redovisningen är det vanligt att beskriva detta som korrekt bild. Jämförbarhet Begreppet omfattar både möjligheten att jämföra ett företags prestationer över tiden och att jämföra bolag sinsemellan. Detta uppnås genom att informera om valda standarder och eventuella byten mellan dem. Tabell 1: IASB:s kvalitativa krav på redovisningen 6 Inom redovisningen används ofta den engelska termen going-concern 15
Referensram I praktiken är redovisningen komplicerad och företagsledningen måste kontinuerligt göra vissa avvägningar. Nytta mot kostnad, relevans mot tillförlitlighet är exempel på sådana avvägningar. Om information dröjer till dess att tillförlitligheten är hög kanske den är så inaktuell att relevansen är för låg och vice versa. Enligt IASB skall avvägningar göras utifrån målsättningen att användarnas behov vid ekonomiska beslut skall stå i centrum. Vidare görs dock restriktionen att nyttan måste överstiga kostnaden. IASB medger att det kan finns risk för inkonsekvens mellan föreställningsramen och standarderna. I dessa fall är standarderna överlägsna den allmänna föreställningsramen. (IFRS, 2007) Eftersom uppsatsen ämnar klargöra intäktsredovisning följer en presentation av den definition av en intäkt som finns återgiven i föreställningsramen. 3.2.2 Intäkter enligt föreställningsramen Definitionen av en intäkt är central inom redovisningen då den även är en del av definitionen av periodens resultat, vilket är skillnaden mellan periodens intäkter och kostnader. IASB definierar en intäkt som en ökning av det ekonomiska värdet under en redovisningsperiod till följd av inbetalningar eller ökning av tillgångars värde, eller minskning av skulders värde med en ökning av eget kapital som följd, förutom sådana ökningar av eget kapital som kommer av tillskott från ägarna. (IFRS, 2007 s.19) En intäkt skall uppstå i företagets ordinarie verksamhet, till exempel försäljningsintäkter eller hyresintäkter. Transaktioner som medför någon form av ekonomisk fördel men som inte går under den ordinarie verksamheten skall klassas som vinst. 7 En försäljning av fastighet eller avyttring av annan tillgång som medför vinst och som vanligen inte sker, skall särredovisas så att användarna får information om vad som ingår i företagets kärnverksamhet. Tidpunkten för redovisningen av en intäkt har att göra med de framtida ekonomiska fördelarna, till exempel att nettotillgångarna ökar på grund av försäljning. När de kan mätas på ett tillförlitligt sätt skall en intäkt tas upp i resultaträkningen. (IFRS, 2007) Vid försäljning av fastigheter under produktion blir två standarder aktuella när det gäller redovisningen av intäkter, IAS 11 och IAS 18. 7 Internationellt föregår samma diskussion och där klassa detta som revenue respektive gain. 16
Referensram 3.3 IAS 11 Entreprenadavtal Följande definition av ett entreprenadavtal kan hämtas ur IAS 11: ett entreprenaduppdrag är ett uppdrag som följer av ett särskilt framförhandlat avtal och som avser produktion av ett objekt eller flera objekt som står i nära samband med, eller beroende av, varandra med avseende på utformning, teknik och funktion eller användning (IFRS, 2007 s.225) Tjänster som har direkt samband med produktionen, till exempel arkitekter eller projektledare, skall inkluderas i entreprenadavtalet. När ett uppdrag redovisas är det lämpligt att definiera om det är ett fastprisuppdrag respektive uppdrag på löpande räkning. Dessa definitioner kommer väl till pass ifråga om första redovisningstillfället av entreprenadavtalet. Ett fastprisuppdrag är ett avtal som slutits med ett fastpris för hela uppdraget. Ett uppdrag med löpande räkning är ett avtal där köparen kontinuerligt kompenserar säljaren, under tiden för utförandet, för nedlagda utgifter samt ett procentuellt tillägg, eller fastpristillägg. (IFRS, 2007) Ett entreprenaduppdrag är ofta omfattande och många olika tjänster inkluderas. Närmast följer en presentation om vad som gäller för respektive del i ett entreprenaduppdrag. 3.3.1 Ett eller flera uppdrag Huvudregeln är att varje entreprenadavtal skall behandlas för sig. Ibland är det dock nödvändigt att tillämpa standarden på delar av ett avtal eller på flera avtal tillsammans för att tillfredställande information skall kunna återges. Flera avtal, oavsett antalet beställare, skall behandlas som ett enda avtal om förhandlingen avser avtalet som helhet. Så skall ske om avtalen har nära samband med varandra och om uppdragen enligt avtalen utförs samtidigt eller i en följd. När ett avtal gäller flera objekt skall varje objekt behandlas var för sig om: Separata anbud har lämnats för varje enskilt objekt, Varje enskilt objekt har varit föremål för separat förhandling, uppdragstagaren och beställaren har haft möjlighet att anta eller förkasta den del av avtalet som avser respektive objekt samt Uppdragsutgifterna och uppdragsinkomsten kan identifieras för respektive objekt. (IFRS, 2007) Frågan om uppdragen skall behandlas som ett eller flera entreprenadavtal i redovisningen är viktig när det kommer till bostadsmarknaden. Där upprättas ofta hela 17
Referensram områden åt gången där antalet bostäder är betydande. När ett beslut om ovan nämnda problem fattats blir nästa steg hur utgifterna och inkomsterna skall periodiseras till kostnader respektive intäkter. 3.3.2 Successiv vinstavräkning Att redovisa intäkter i förhållande till färdigställandegraden kallas för successiv vinstavräkning. Syftet med att redovisa enligt färdigställandegraden är att ge information om företagets verksamhet under perioden. Uppdragsinkomsterna matchas mot utgifterna på basis av nedlagt arbete till och med balansdagen. Det finns olika metoder att fastställa färdigställandegraden av ett uppdrag och ett val av vilken som används görs med utgångspunkt i avtalets utformning och art. Förhållandet mellan nedlagda utgifter och totala utgifter, utfört arbete på basis av genomförd besiktning samt fysisk färdigställandegrad är de alternativ som IASB presenterar. När utfallet av uppdraget inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt skall en så kallad nollavräkning ske. Det vill säga att uppdragsinkomster och utgifter redovisas på så sätt att resultatet för perioden blir noll. (IFRS, 2007) När utfallet av ett uppdrag kan beräknas på ett tillförlitigt sätt, skall uppdragsinkomsterna och utgifterna redovisas som intäkt respektive kostnad i förhållande till uppdragets färdigställandegrad på balansdagen. En befarad förlust skall dock omedelbart redovisas som kostnad. Detta förfarande gäller alla sorters entreprenaduppdrag, dock är rekvisiten för när detta kan ske olika. För ett fastprisuppdrag kan utfallet beräknas tillförlitligt när följande villkor är uppfyllda: Den totala uppdragsinkomsten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med uppdraget kommer att tillfalla uppdragstagaren. Såväl de totala utgifterna för att slutföra uppdraget som färdigställandegraden på balansdagen kan mätas på ett tillförlitligt sätt. De uppdragsutgifter som hänför sig till uppdraget kan klart identifieras och mätas på ett tillförlitligt sätt så att jämförelse med tidigare beräkningar kan göras. (IFRS, 2007) 18
Referensram För uppdrag på löpande räkning kan utfallet beräknas på ett tillförlitligt sätt om sannolikheten att de ekonomiska fördelar som är förknippade med uppdraget kommer att tillfalla uppdragstagaren samt att uppdragsutgifterna kan identifieras på ett tillförlitligt sätt. (IFRS, 2007) Tiden för intäktsredovisning inom ramen för IAS 11 är alltså, om alla rekvisit uppfylls, kopplat till nedlagt arbete under perioden. Nedan följer en presentation av IAS 18 där tidpunkten för redovisningen av intäkter skiljer sig från den ovan beskrivna. 3.4 IAS 18 Intäkter Definitionen av en intäkt som ges i föreställningsramen inkluderar både begreppen intäkt och vinst. Skillnaden dem emellan är att intäkter uppstår i företagets normala verksamhet. Vinster däremot har inte det kännetecknet utan kan uppstå även vid ovanliga affärstransaktioner. IAS 18 behandlar intäkter som uppstår från den normala verksamheten. Följande definition om vilka intäkter som ingår ges i IAS 18: Ett bruttoinflöde av ekonomiska fördelar som uppstår i ett företags ordinarie verksamhet under en period, och som ökar företagets kapital, med undantag från ökningar som beror på tillskott från aktieägarna. (IFRS, 2007 s.298) Tillämpningsområdet är försäljning av varor, utförande av tjänsteuppdrag samt annans utnyttjande av företagets tillgångar som ger upphov till ränta, royalty eller utdelning. Intäkter skall värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Den största och vikigaste frågan som standarden behandlar är vid vilken tidpunkt intäkterna skall redovisas. 3.4.1 Tidpunkt för intäktsredovisning enligt IAS 18 När företaget gjort valet mellan IAS 11 och IAS 18 vid fastighetsförsäljning och valet blev den senare tolkas transaktionen som försäljning av varor. Det vill säga att affären ses som en försäljning av en färdig produkt. En intäkt skall då redovisas när samtliga av de nedanstående kraven är uppfyllda: Företaget har till köparen överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande, 19
Referensram företaget behåller inte något sådant engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägande och företaget utövar inte heller någon reell kontroll över de sålda varorna, intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget samt de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. (IFRS, 2007) Dessa krav är i praktiken komplicerade när det gäller fastighetsförsäljning. Detta har uppmärksammats av IFRIC och tas upp i skrivelsen. IFRIC fokuserar på problematiken kring de två första punkterna. Nedan följer en presentation om den skrivelse som IFRIC givit ut. Den har för avsikt att klargöra behandlingen av ovan nämnda standarder. 3.5 IFRIC D 21 Skrivelsen är till för att ge vägledning när det säljande företaget skall ta upp en intäkt från försäljning av fastigheter. Den klargör huruvida ett försäljningskontrakt som ingås innan, eller under tiden av uppförandet, skall betraktas som ett entreprenadkontrakt inom ramen för IAS 11 eller som ett försäljningskontrakt inom ramen för sålda varor, IAS 18. Vidare ämnar skrivelsen klargöra när en intäkt skall redovisas om IAS 18 används. Systematiken i avsnittet är uppbyggd så att först presenteras förtydligandet kring IAS 11. Därefter följer förtydligandet gällande IAS 18. 3.5.1 Entreprenadavtal enligt IFRIC D 21 IAS 11 definierar ett entreprenadkontrakt som ett kontrakt särskilt förhandlat för uppförandet av en tillgång eller en kombination av tillgångar. Enligt IFRIC är ett avtal i linje med den här definitionen om det är ett kontrakt där säljaren tillhandahåller uppbyggnadsservice i enlighet med köparens instruktioner. Detta innebär att köparen skall kunna specificera de större strukturella grundstenarna i fastigheten innan uppförandet startar och/eller specificera större strukturella förändringar när 20
Referensram uppförandeprocessen är igång. Det kan även innebära att säljaren överför kontroll, betydelsefull risk och fördelar med ägandet av arbetet i processen i dess rådande tillstånd som uppförandeprocess. Indikationer på att säljaren överför kontrollen för processen på det här sättet kan till exempel vara: Att uppförandet sker på mark som ägs eller leasas av köparen. Att köparen har rätt att ta över arbetsprocessen under uppförandet till exempel genom att anlita en annan byggnadsentreprenör som färdigställer uppförandet. Att köparen har rätt att behålla arbetsprocessen och säljaren har rätt att få betalt for arbetet om kontraktet skulle brytas innan uppförandet är färdigställt. (IFRIC, 2007) Det som har skett är således en tydligare definition av vad som skall tolkas som entreprenadkontrakt. Syftet är helt enkelt att skapa samstämmighet i behandlingen av olika kontrakt. Begreppet köparens instruktioner är nytt och skall enligt IFRIC förenkla bedömningen av om kontraktet skall tolkas som entreprenaduppdrag eller inte. (IFRIC, 2007) 3.5.2 Försäljningskontrakt enligt IFRIC D 21 Ett avtal som ingås innan eller under byggnationen skall enligt IFRIC bedömas som försäljningskontrakt 8 om följande indikationer, individuellt eller i kombination, råder: Att förhandlingen mellan säljare och köpare primärt behandlar summan och tidpunkten för betalning och att köparen endast har begränsad möjlighet att specificera designen på fastigheten. 9 Att kontraktet endast ger köparen möjlighet att kräva den färdiga fastigheten till ett senare datum där säljaren har kvar kontrollen, risken och tillgång till de ekonomiska fördelar som den underliggande arbetsprocessen genererar fram till det datumet. (IFRIC, 2007) Ett annat sätt att se om avtalet är ett försäljningskontrakt är om byggnationen är oberoende av avtalets existens. Om så är fallet skall transaktionen ses som försäljning 8 Då blir således den aktuella standarden IAS 18 9 Det vill säga att endast kunna välja design utifrån ett antal uppställda alternativ eller att endast kunna specificera små variationer i den grundläggande strukturella designen. 21