Kvinnors lägre avlöning i förhållande till män hör till de mest konstanta lagbundenheterna inom det ekonomiska livet. Prof. Eli Heckscher, 1914 Jämställda löner och avtalsrörelsen Konferens Polstjärnan, 26 maj 2009 Anna Thoursie fil. dr., chefsekonom, Kommunal
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnors löner i procent av mäns De löner som ej är timlöner har omräknats till timlöner 1968 1974 1981 1991 2000 Källa: Välfärdskommittén, SOU 2001:53 (kap. 4, le Grand, Szulkin & Tåhlin) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
16 Kvinnors och mäns utbildningslängd 19-65 år, anställda, arbetar minst 10 timmar per v ecka År År 16 14 14 12 12 10 10 8 8 6 6 4 4 2 2 0 1968 1974 1981 1991 2000 0 Kvinnor Män Källa: Underlag till Välfärdskommittén, SOU 2001:53 (kap. 4, le Grand, Szulkin & Tåhlin)
26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Kvinnors och mäns arbetslivserfarenhet 19-65 år, anställda, arbetar minst 10 timmar per v ecka År 1968 1974 1981 1991 2000 Kvinnor Män Källa: Underlag till Välfärdskommittén, SOU 2001:53 (kap. 4, le Grand, Szulkin & Tåhlin) År 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0
Kvinnors och mäns uttag av föräldrapenning 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 99,5 0,5 92,6 7,4 81,3 18,7 Män Kvinnor 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 Föräldraförsäkringsutredningen
Andel barn (procent) 50 Mammors och pappors uttagsmönster för barn födda 1996 och som fyllt åtta år 40 30 20 10 0 0 1-29 30-59 60-89 90-119 120-149 150-179 180-209 210-239 240-269 270-299 300-329 330-359 360-389 390+ Mammors uttag Pappors uttag Källa: Försäkringskassan
Jag ber er nu att ta ställning till följande två påståenden:
Jag ber er nu att ta ställning till följande två påståenden: 1. Majoriteten av arbetsgivare föredrar att de anställda är närvarande på jobbet framför att de är frånvarande
Jag ber er nu att ta ställning till följande två påståenden: 1. Majoriteten av arbetsgivare föredrar att de anställda är närvarande på jobbet framför att de är frånvarande 2. Det är omöjligt för arbetsgivare att ha fullständig information om den framtida frånvaron för varje individ som denne funderar på att anställa eller befordra
Jag ber er nu att ta ställning till följande två påståenden: 1. Majoriteten av arbetsgivare föredrar att de anställda är närvarande på jobbet framför att de är frånvarande 2. Det är omöjligt för arbetsgivare att ha fullständig information om den framtida frånvaron för varje individ som denne funderar på att anställa eller befordra Om ni håller med dessa båda påståenden håller ni med om att det förekommer statistisk diskriminering
Statistisk diskriminering Riktad mot individer Innebär att en enskild person får sig tillskrivet det beteende eller de egenskaper som är de vanligaste hos den grupp man tillhör
Statistisk diskriminering Riktad mot individer Innebär att en enskild person får sig tillskrivet det beteende eller de egenskaper som är de vanligaste hos den grupp man tillhör I genomsnitt är kvinnor är föräldralediga mycket längre än män Att en kvinna i fertil ålder automatiskt ses som mer riskabel att anställa eller befordra än en man sker oberoende av hennes faktiska produktivitet på jobbet
Statistisk diskriminering Riktad mot individer Innebär att en enskild person får sig tillskrivet det beteende eller de egenskaper som är de vanligaste hos den grupp man tillhör I genomsnitt är kvinnor är föräldralediga mycket längre än män Att en kvinna i fertil ålder automatiskt ses som mer riskabel att anställa eller befordra än en man sker oberoende av hennes faktiska produktivitet på jobbet Hon själv kan inte påverka detta
Här har vi ett intressant politiskt problem! Den stora majoriteten av arbetstagare och arbetssökande möter arbetsgivare som av ekonomiskt helt rationella skäl ogillar frånvaro
Här har vi ett intressant politiskt problem! Den stora majoriteten av arbetstagare och arbetssökande möter arbetsgivare som av ekonomiskt helt rationella skäl ogillar frånvaro Om statistisk diskriminering mellan kvinnor och män förekommer måste vi välja vad vi värderar högst: Föräldrars individuella valfrihet att själva fördela föräldraledigheten Kvinnors rätt till samma möjligheter som män på arbetsmarknaden.
Här har vi ett intressant politiskt problem! Den stora majoriteten av arbetstagare och arbetssökande möter arbetsgivare som av ekonomiskt helt rationella skäl ogillar frånvaro Om statistisk diskriminering mellan kvinnor och män förekommer måste vi välja vad vi värderar högst: Föräldrars individuella valfrihet att själv fördela föräldraledigheten. Kvinnors rätt till samma möjligheter som män på arbetsmarknaden. Båda mål kan förstås anses vara viktiga men ett måste ses som viktigare om statistisk diskriminering förekommer eftersom det innebär att målen då står i konflikt med varandra
Procent 100 Privat sektor: Andel som jobbar heltid före resp. efter föräldraledighet för första barnet 80 60 40 20 0 Före Efter Kvinnor, LO Män, LO Kvinnor, TCO- SACO Män, TCO- SACO Källa: Westerlund m.fl. 2005. Föräldrarna har fått sitt första barn 2000 eller 2001.
Procent 100 Offentlig sektor: Andel som jobbar heltid före resp. efter föräldraledighet för första barnet 80 60 40 20 0 Före Efter Kvinnor, LO Män, LO Kvinnor, TCO- SACO Källa: Westerlund m.fl. 2005. Föräldrarna har fått sitt första barn 2000 eller 2001. Män, TCO- SACO
Värdediskriminering Riktad mot yrken, inte mot individer. Omotiverade skillnader i lön mellan yrken som kan antas vara av lika värde med avseende på arbetets svårighetsgrad. Yrken som i huvudsak innehas av kvinnor värderas och betalas därmed systematiskt lägre än likvärdiga som i huvudsak innehas av män. Finns både i gruppen arbetare och gruppen tjänstemän kvinnodominerade yrken betalas lägst inom varje grupp. Även män i kvinnodominerade yrken drabbas.
Arbetare: Arbetare: Andel kvinnor kvinnor per per sektor sektor och sektorns och sektorns medellön medellön relativt relativt medellön för för samtliga arbetare (=100). År År 2007 2007 Sektorns relativlön 130 120 Bygg 110 100 90 80 Stål Transp Trä Kommunal: Mansdominerade yrken Verk.ind Papp Partih. Övr. ind Graf Stat Livs Företagstj. Hotel o rest Detaljhand. Landsting Skola Äldreoms Kommunal: Kvinnodominerade yrken Barnoms 70 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel kvinnor % Källa: LO samt bearbetning av Kommunals lönestatistik för kommuner och landsting 2007
Sektorns relativlön Tjänstemän: Andel kvinnor per sektor och sektorns medellön relativt medellön för samtliga tjänstemän (=100). År 2007 130 Bank 120 110 100 Verk.ind Stål Bygg Partih. Papp Trä Övr. ind Företagstj. Livs Graf Landsting 90 Transp Stat Detaljhand. 80 Hotell o rest Skola Äldreoms 70 Barnoms 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel kvinnor % Källa: LO
LO-samordningen våren 2007 LO-gemensamt krav på en jämställdhetspott 205 kr till alla kvinnor som tjänar mindre än 20 000 kr/månad (grundlön). Värdet av jämställdhetspotten beräknas för varje avtalsområde för sig. Ju större andel kvinnor, desto mer pengar ger jämställdhetspotten till detta avtalsområde. (Beräkning: Antalet kvinnor med grundlön under 20 000 kr/månad divideras med totala antalet kvinnor och män på avtalsområdet. Den erhållna kvoten - andel kvinnor med grundlön under 20 000 kr/månad - multipliceras med 205 kr.)
Löneutveckling 2007-2008 för Kommunals medlemmar anställda i kommuner och landsting Identiska individer 2007 2008 2007-2008 Medellön Medellön Ökning, kr Ökning, % Kvinnodominerade yrken 18223 19984 1760 9,7% Mansdominerade yrken 19476 21113 1637 8,4% Alla 18314 20066 1751 9,6% Identiska individer - Månads- och timavlönade i samma befattning 2007 och 2008, löner viktade med 2008 års sysselsättningsgrader, individer i mans- resp kvinnodominerade yrken 2008 Kvinnodominerade yrken - yrken med mer än 50 % kvinnor
Miljoner 6,00 SCB:s befolkningsprognos 2009 5,50 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 20-64 år 80 procent av 20-64 år 0-19 år, 65 år och äldre