Byggnadsordning för Karleby stad, träder i kraft fr.o.m. 1.12.2002 MOTIVERINGAR 1. Allmänt Den nya markanvändnings- och bygglagen utökar kommunernas möjligheter att självständigt sköta planering och beslutsfattande som gäller den egna miljön. Kommunerna behöver inte längre underställa sina planer eller sin byggnadsordning för fastställelse och tillståndsbesluten fattas i större utsträckning av kommunerna. Byggnadsordningen kvarstår som ett lagstadgat styrinstrument, varmed kommunen kan främja god byggnadssed och styra utformningen av miljön. Jämsides med byggnadsordningen gäller som en kommunal stadga även kommunens miljöskyddsföreskrifter som emellertid har en något annorlunda funktion. Miljöskyddsföreskrifterna utfärdas i syfte att hindra eller minska miljöolägenheter medan byggnadsordningen bl.a. skall säkra en god livsmiljö. Eftersom dessa stadgor delvis tillämpas på samma uppgifter, har man sett till att byggnadsordningen och miljöskyddsföreskrifterna inte innehåller motstridiga regleringar av samma verksamhet. Av byggnadsordningens andrahandskaraktär följer att den inte kan åsidosätta markanvändningsoch bygglagen eller med stöd av dessa utfärdade bestämmelser. Byggnadsordningens föreskrifter tillämpas inte om något annat bestäms om saken i en generalplan med rättsverkningar eller i en detaljplan. Genom byggnadsordningen kan emellertid föreskrifterna i sådana planer kompletteras. En landskapsplan eller generalplan utan rättsverkningar åsidosätter inte en föreskrift i byggnadsordningen. I byggnadsordningen kan inte tas in föreskrifter som avviker från Finlands byggbestämmelsesamling. Föreskrifterna i byggnadsordningen får inte vara oskäliga för markägare och andra rättsinnehavare. De får således inte heller föranleda ersättningskrav. 2 Motiveringar 2.1 Tillståndsplikt Byggnadsordningen kan inte avvika från tillståndssystemet enligt markanvändnings- och bygglagen. Däremot kan kommunen i byggnadsordningen föreskriva att bygglov inte behövs för uppförande av en mindre ekonomibyggnad (dock inte en bastubyggnad) som hör till en bostad eller som är nödvändig för bedrivandet av jordbruk då det gäller byggande utanför detaljplaneområden. I dessa fall skall anmälningsförfarande tillämpas i stället för tillståndsförfarande. På basis av erfarenheterna av anmälningsförfarandet har man emellertid utgått från att det inte finns behov av en dylik lättnad. Produktionsbyggnader på landsbygden är speciellt problematiska fall där anmälningsförfarande inte kan tillämpas. Vad mindre ekonomibyggnader beträffar är det förhållandevis likgiltigt för sökanden vilket förfarande, anmälning eller tillstånd, som tillämpas. De i byggnadsordningen nämnda punkterna om tillståndsplikten gällande byggnad och åtgärder följer omfattningen i markanvändnings- och bygglagen (MBL 127 ). Anmälningsförfarandet har utsträckts till att omfatta vissa lättare byggåtgärder som man ofta måste höra grannarna om. I samma punkt har upptagits sådana byggåtgärder som har konsekvenser för miljön och stadsbilden, trots att de i sig själva är ringa. Utan tillstånd får bl.a. uppföras en lätt konstruktion av högst 6 m 2 och en vanlig inhägnad (högst 120 cm hög) mellan tomter.
2.2 Byggandets omfattning och föreskrifter om byggande Byggnadsrätten på detaljplanerade områden anvisas i allmänhet i själva planen. Om anvisningen saknas, utgår man från att byggnadsrätten vid byggande av egnahemshus är 0,2 eller 20 % av tomtarealen och vid övrigt byggande 0,5. Vid byggande utanför detaljplaneområden följer man vedertagen praxis. I allmänhet krävs det avgörande som gäller planeringsbehov eller undantagstillstånd varvid omfattningen av byggandet tas upp till bedömning i samband med bygglovet. På varje byggplats får i allmänhet uppföras en byggnadsmassa på minst 250 m 2 våningsyta och därtill nödvändiga ekonomibyggnader. Den sammanlagda våningsytan i byggnader som uppförs på en byggplats får vara högst 10 % av byggplatsens areal, dock totalt högst 400 m 2. På en för lantbruksändamål avsedd lägenhet är byggnadsrätten större (Byggnadsordningens 11 ). Vid byggande på strandområden är byggnadsrätten för en semesterbostad 80 m 2, om byggnaden uppförs närmare än 150 meter från strandlinjen. Ekonomibyggnaderna får uppgå till högst 40 m 2, varav bastubyggnadens andel är 25 m 2. Byggplatsens minimistorlek bestäms på basis av generalplan 2010. I allmänhet är byggplatsens minimistorlek 10.000 m 2 och på områdena för bycentrum (AT-område) antingen 2000 m 2 eller 10.000 m 2 beroende på område. 2.3 Föreskrifter om byggnadssätt och avstånd I detaljplanen föreskrivs i allmänhet på vilket avstånd en byggnad skall placeras från grannens gräns eller från gatan. Enligt lagen får en byggnad utanför detaljplaneområde inte utan grannens medgivande uppföras närmare än fem meter från mark som grannen äger eller innehar, inte heller närmare än tio meter från en byggnad som finns på mark som en annan äger eller innehar. I byggnadsordningens 15 framställs detaljerat vad som förutsätts av byggnadens anpassning till landskapet och den byggda miljön. Det finns orsak att i byggnadsordningen ta in föreskrifter om beaktandet av landskapet och naturmiljön, hur växtligheten skall behandlas och andra lokala omständigheter. Bestämmelser som t.ex. styr byggnaders placering i öppet landskap ger bättre resultat än tillämpning av bestämmelser om byggplatsens minimistorlek. Också vid byggande på strandområden skall särskild uppmärksamhet fästas vid byggnadernas höjdläge, utformning, fasadmaterial och färgsättning. På byggplatsen skall strandzonens växtlighet till största delen bevaras och endast gallring är tillåtet. 2.4 Inhägnande Bestämmelser om inhägnande ingår av tradition i en byggnadsordning. Detta hänger samman med sakens lokala karaktär. Bestämmelserna berör gränser mot gator och allmänna trafikleder, gränser mellan grannar samt placering och underhåll av inhägnader samt fördelning av kostnader för dessa. I tvistemål kan frågan om kostnadsfördelningen mellan grannarna för underhållet och byggandet av inhägnaden hänskjutas till byggnadstillsynsmyndigheten.
2.5 Vård och övervakning av miljön, det offentliga rummet Trots att bygglagstiftningen innehåller ett flertal stadganden om miljövård och -övervakning, har man ansett det nödvändigt att även i byggnadsordningen ta in föreskrifter om dessa saker. Den nya lagstiftningen fäster speciell uppmärksamhet vid snyggheten av det offentliga rummet och vården av stadsbilden. En byggnad och dess omgivning skall hållas i sådant skick att den hela tiden uppfyller de sanitära kraven, kraven på säkerhet och användbarhet och inte medför miljöolägenheter eller förfular omgivningen. Också med stöd av stadgandena om avfallshantering kan man ingripa i sådant som har att göra med tomternas och miljöns snygghet (jfr nedskräpningsförbud). Vidare föreskrivs det att en tomt eller byggplats inte får utnyttjas till den grad att områdena som i bygglovet anvisats för planteringar, lek, utevistelse eller annat som inverkar på boendetrivseln minskar. Av det allmänna trivselkravet följer att osnygg förvaring av alla slag är förbjuden på tomter och allmänna områden. Enligt 167 markanvändnings- och bygglagen skall en av kommunen förordnad myndighet se till att trafiklederna, gatorna, torgen och de öppna platserna samt parkerna och utrymmena för utevistelse uppfyller kraven på en god stadsbild och trivsel. Man försöker förverkliga det goda offentliga rummet genom att sköta om de offentliga utrymmenas, konstruktionernas och anordningarnas utseende och genom att välja lämpligt material samt planteringar och belysning som passar in i omgivningen. 2.6 Kompletterande material Till byggnadsordningen bifogas byggföreskrifter som gäller byggande över tomtgränsen. I dessa föreskrivs bl.a. i vilken mån trappor, balkonger och burspråk, takkanter och annat som sticker ut kan sträcka sig över tomtgränsen ut på gatuområde eller annat allmänt område. (bilaga 1). Gamla bestämmelser om byggnadsrätt i stadscentrum vad gäller tomter för vilka detaljplanen är oavgjord har inneslutits i byggnadsordningens 7. Byggnadsordning för Karleby stad 1. Tillämpningsområde och myndigheter 1 Allmänt Utöver markanvändnings- och bygglagen och -förordningen samt andra bestämmelser och föreskrifter om markanvändning och byggande skall i Karleby stad iakttas vad som föreskrivs i denna byggnadsordning, om något annat inte bestäms om saken i en generalplan med rättsverkningar, i en detaljplan eller i Finlands byggbestämmelsesamling (14 4 mom. MBL)*. 2 Myndigheter Kommunens byggnadstillsynsmyndighet är byggnads- och miljönämnden. Under denna lyder tekniska servicecentrets resultatenhet för byggnadstillsynstjänster. Bygglov och åtgärdstillstånd behandlas och beviljas samt byggandet övervakas av nämnden och byggnadsinpektören enligt vad som i instruktionen föreskrivs om överföring av beslutanderätt.
Som sakkunnigorgan inom planeringen och byggandet av de offentliga områdena i staden fungerar arbetsgruppen för stadsrummet vilken lyder under byggnads- och miljönämnden och ansvarar för den miljövårdsövervakning som avses i 167 MBL. Om fördelningen av beslutanderätt i tillståndsärenden och om stadsmiljögruppens arbete föreskrivs i förvaltnings- och verksamhetsstadgorna. 2. Tillståndsplikt 3 Bygglov För uppförande av en byggnad krävs bygglov. Bygglov skall sökas på förhand innan byggprojektet inleds. Bygglov behövs också för reparationer och ändringar som kan jämföras med uppförandet av en byggnad, utvidgning av en byggnad eller utökning av det utrymme som räknas till byggnadens våningsyta, andra reparationer och ändringar i en byggnad än sådana som nämns ovan, om arbetet uppenbart kan inverka på säkerheten för dem som använder byggnaden eller på deras hälsomässiga förhållanden, en väsentlig ändring av ändamålet med byggnaden eller en del av den, varvid det skall beaktas vilken inverkan ändringen av det avsedda ändamålet har på genomförandet av planen och annan markanvändning samt på de egenskaper som krävs av byggnaden. Bygglov skall också sökas för uppförande av en ekonomibyggnad som hör till en bostad eller en jordbrukslägenhet. Om rivningslov eller -anmälan för byggnader föreskrivs i 127 MBL. Bygglov behövs också för väsentliga ändringar i tomtens/byggplatsens gårdsplansarrangemang, såsom ändring av ett bilparkeringsområde. 4 Åtgärdstillstånd Åtgärdstillstånd behövs för uppförande eller placering av sådana konstruktioner eller anläggningar som inte betraktas som byggnader samt för ändringar i en byggnads exteriör eller lägenhetsarrangemangen i byggnaden enligt följande: 1. uppförande av skyddstak, skjul, kiosk, toalett, scen eller motsvarande (konstruktion); 2. inrättande eller byggande av idrotts- eller samlingsplats, husvagnsområde som avses i lagen om friluftsliv (606/1973) eller motsvarande område samt läktare, samlingstält eller motsvarande (konstruktion för allmänheten); 3. stationär placering av husvagn, husbåt eller motsvarande för sådant bruk som inte avser sedvanlig friluftsverksamhet eller båtsport (rörlig anordning); 4. uppförande av mast, pipa, cistern, skidlift, minnesmärke, större antenn, vindkraftverk och större belysningsstolpar eller motsvarande (separat anordning); 5. byggande av större kaj eller andra konstruktioner som ändrar strandlinjen eller väsentligt
påverkar den, kanaler, vågbrytare eller motsvarande (strandlinjeanordning); 6. inrättande eller ordnande av ett avgränsat större område för förvaring eller parkering eller ett motsvarande område (förvarings- eller uppställningsområde); 7. ändring av en byggnads fasad, ändring av takformen, taktäckningsmaterial eller dess färgsättning, ändring av väggbeklädnadens material eller färgsättning, montering av en markis som påverkar gatubilden eller ändring av fönsterindelningen (fasadåtgärd); 8. uppsättning av andra konstruktioner, texter och bilder utomhus i reklamsyfte eller annat kommersiellt syfte eller täckande av fönster med reklam permanent eller för lång tid (reklamåtgärd); 9. byggande av en avskiljande fast inhägnad eller en mur mot gatan i anslutning till den byggda miljön (inhägnande); 10. andra arrangemang och ändringar som anmärkningsvärt och för en lång tid påverkar stadseller miljöbilden (stadsbildsarrangemang); 11. sammanslagning eller delning av bostadslägenheter (lägenhetsarrangemang). Tillstånd som avses ovan i 1 moment punkterna 1-10 behövs inte om åtgärden baserar sig på en plan med rättsverkningar. 5 Anmälningsförfarande Om följande åtgärder skall anmälan göras innan byggandet inleds: uppförande eller montering av en tillfällig kiosk under 10 m 2 uppförande av ett tillfälligt samlingstält eller motsvarande skyddstak montering av en under 15 meter hög mast eller belysningsstolpe på marken väsentlig ändring av taktäckningen eller ytterbeklädnadens färgsättning uppsättning av en markis som inverkar på gatubilden byggande av en inhägnad eller grundmur som gränsar till gata/väg eller offentligt utrymme utanför detaljplanerat område Till anmälan skall fogas en nödvändig utredning av åtgärdens omfattning och beskaffenhet. Byggnadstillsynsmyndigheten skall i stället för anmälan kräva att bygglov eller åtgärdstillstånd söks, om detta är nödvändigt med tanke på det allmänna intresset eller grannarnas rättsskydd. Byggande eller någon annan åtgärd kan inledas, om inte byggnadstillsynsmyndigheten inom 14 dagar från mottagandet av anmälan har krävt att tillstånd skall sökas för det anmälda projektet (MBL 129.2 ). Anmälan förfaller om åtgärden inte har inletts och slutförts inom tre år. 6 Byggande utan lov Tillstånd behövs inte för uppförande av en lekstuga, ett växthus, ett skyddstak för avfall eller en motsvarande konstruktion av högst 6 m 2. Sådana konstruktioner och anläggningar på ett gårdsområde som inte förutsätter tillstånds- eller
anmälningsförfarande skall emellertid byggas på sådant avstånd från grannarnas gräns och byggnader som föreskrivs i författningarna, bestämmelserna och detaljplanen samt så att de passar in i miljön och inte orsakar grannarna oskäliga olägenheter. Tillstånd behövs inte heller för uppsättning av en enskild mindre konstruktion i reklamsyfte eller en byggnads namnskylt, som får vara högst 100 cm bred och högst 50 cm hög, täckande av en affärslokals fönster då högst en tredjedel av fönsterytan blir täckt, byggande eller plantering av en högst 1,2 m hög fast inhägnad mellan tomter eller byggplatser. 3. Byggandets omfattning och byggbestämmelser 7 Byggnadsrätt på detaljplaneområde Om detaljplanen inte innehåller särskilda bestämmelser om hur mycket som får byggas på en tomt gäller som byggnadsrätt i fråga om egnahemshus högst 20 % av tomtarealen och vid övrigt bostadsbyggande högst en fjärdedel av tomtarealen i tvåvånings bostadshus. Ombyggnad och sanering av en existerande byggnad får utföras utan hinder av vad som föreskrivs ovan. Om detaljplanen inte innehåller särskilda bestämmelser om användningsändamålet för en tomt, får tomten användas för dess nuvarande ändamål eller som bostadstomt. 8 Byggande utanför detaljplaneområde Uppförande av en bostads- eller produktionsbyggnad och bestämning av byggplatsens storlek utanför detaljplaneområde förutsätter i regel ett avgörande som gäller planeringsbehov och/eller också undantagslov. Om nödvändigheten av ett avgörande som gäller planeringsbehov eller ett undantagslov beslutar byggnadsinpektören. 9 Byggplatsens minimistorlek utanför detaljplaneområde Utöver de minimikrav som ställs på en byggplats i markanvändnings- och bygglagen skall en byggplats för bostadsändamål ha en areal som överensstämmer med generalplan 2010 som godkänts 13.1.1992. På en gammal byggplats som inte uppfyller de minimikrav som ställs på byggplatsens areal är renovering och mindre utvidgning tillåten. Tillämpningsanvisning: Byggplatsens storlek utanför detaljplaneområde bestäms enligt generalplan 2010 så, att den allmänna minimistorleken är 10.000 m 2 (M-områden) och på bybosättningsområden (AT1), 2000 m 2 och (AT2) 10.000 m 2. 10 Omfattningen av bostadsbyggandet På en byggplats får byggas högst ett tvåvånings bostadshus med en våningsyta på högst 250 kvadratmeter och med högst två bostäder.
På en byggplats får dessutom uppföras nödvändiga envånings ekonomibyggnader. På en för bostadsändamål avsedd byggplats får byggnadernas sammanlagda våningsyta utgöra högst 10 % av byggplatsens areal, dock sammanlagt högst 400 kvadratmeter och alltid minst 250 kvadratmeter. Utrymmen som har samband med en byggnads huvudsakliga användningsändamål får placeras under markytan eller på vindsnivå, om detta är möjligt med tanke på byggnadens användningsändamål och dess anpassning till miljön. 11 Byggande för gårdsbruksändamål På en jordbruks- eller gårdsbrukslägenhet vars areal är minst två hektar kan byggnadstillsynsmyndigheten ge tillstånd att uppföra en byggnad med två bostäder eller två byggnader med en bostad, om detta är nödvändigt för bedrivandet av jordbruk eller av annan motsvarande orsak. Antalet våningar i bostadshusen får vara högst två och våningarnas sammanräknade våningsyta högst 400 kvadratmeter. Utöver dessa får nödvändiga ekonomibyggnader uppföras. 12 Byggande för annat bruk En byggplats som är avsedd för annat än bostads- eller gårdsbruksändamål skall ha en areal som är tillräckligt stor för användningsändamålet, dock minst 1 hektar. Den sammanlagda våningsytan i byggnaderna på byggplatsen får vara högst 300 kvadratmeter. Byggplatsen för en byggnad eller konstruktion som är till för en teknisk anordning, en mast e.d. skall vara tillräckligt stor för ändamålet. 13 Byggande av fritidsbostad på strandområde och i närheten av översvämningsområde En fritidsbostad som byggs närmare än 150 m från strandlinjen enligt medelvattenståndet får ha en våningsyta på högst 80 m 2. Byggnadens avstånd från strandlinjen eller från det på stranden belägna trädbeståndets rand närmast strandlinjen skall vara minst 30 meter. Ekonomibyggnadernas våningsyta får vara högst 40 m 2, varav bastubyggnadens våningsyta får vara högst 25 m 2. En bastubyggnad i närheten av stranden skall anpassas till landskapet och placeras i skydd av träd. Bastubyggnadens avstånd från strandlinjen eller från det på stranden belägna trädbeståndets rand närmast strandlinjen skall vara minst 10 meter. Till bastubyggnaden får byggas en veranda med en bottenplan som är högst hälften av bastubyggnadens bottenplan. Bastubyggnaden får ha bara en våning och den får vara högst 3,5 meter hög. Byggnadens lägsta tillåtna golvnivå skall vara minst 0,5 meter högre än högvattenståndet. 4. Byggnadens placering på byggplatsen och inhägnande 14 Avståndet från grannen och från allmänna vägar En byggnad utanför detaljplaneområde får inte utan den berörda personens tillåtelse uppföras närmare än fem meter från mark som någon annan äger eller innehar, inte heller närmare än tio
meter från en byggnad som står på mark som någon annan äger eller innehar (jfr MBF 57 ). Byggnadens avstånd från mittlinjen av körbanan på en landsväg som är i allmänt bruk skall vara tillräckligt långt eller minst 30 meter i fråga om en riksväg, minst 20 meter i fråga om en landsväg samt 12 meter i fråga om en bygdeväg och en enskild väg. På skyddsområde i samband med en allmän väg får inte byggas något utan väghållarens tillstånd. Tillstånd krävs också för en ny anslutning till en allmän väg. I tomtanslutningens riktning skall sikten vara minst sex meter från kanten av en allmän väg. 15 Anpassning till landskapet Byggnader skall placeras på byggplatserna så att landskapets naturenlighet i mån av möjlighet bevaras. Byggnadernas avstånd från strandlinjen skall vara sådant att strandlandskapets naturenlighet i mån av möjlighet bevaras. Trädbeståndet och den övriga växtligheten på byggplatsen skall bevaras, särskilt vad gäller zonen mellan byggnaderna och strandlinjen. Byggande på öppna åkerområden och de högsta platserna i terrängen vilka syns inom ett vidsträckt område skall undvikas. På landskapsmässigt betydande åkerområden skall byggandet placeras i närheten av befintliga gårdsområden och skogsdungar. Vid byggande skall i mån av möjlighet bevaras byggplatsens naturenlighet, sparas för växtligheten värdefulla kantzoner, betydande skönhetsvärden i naturen samt speciella naturföreteelser, såsom flyttblock och vackra träd eller andra motsvarande naturobjekt. Byggnaderna på en byggplats skall utgöra en med avseende på miljöbilden och utformningen harmonisk helhet. Byggplatsen skall vid behov med lämpliga planteringar anknytas till det omgivande landskapet. En nybyggnad, tillbyggnad och ombyggnad i anslutning till befintliga byggnader skall anpassas till det befintliga byggnadsbeståndet vad gäller placering, storlek, utformning, fasadmaterial och färgsättning samt fasadutformning. 16 Inhägnande Inhägnadens material, höjd och utseende i övrigt skall passa in i miljön. En inhägnad skall i sin helhet byggas på den egna sidan, om inte grannen gett sitt samtycke till att inhägnaden placeras på gränsen. En fast inhägnad mot en gata eller ett annat allmänt område skall i sin helhet byggas på tomtens eller byggplatsens sida av gränsen. Inhägnaden får inte medföra olägenhet för trafiken. Tomtens eller byggplatsens innehavare skall bygga och underhålla en inhägnad som inte står på gränsen till en granntomt eller -byggplats. Vardera tomtens eller byggplatsens innehavare är skyldiga att med hälften var delta i byggandet
och underhållet av en inhägnad mellan två tomter eller byggplatser, om det inte finns någon särskild anledning att dela skyldigheten annorlunda. Om innehavarna inte kan komma överens om saken avgörs fördelningen av byggnadstillsynsmyndigheten. Om en inhägnad inte placeras på gränsen mellan tomter eller byggplatser skall den placeras så att den är ändamålsenlig från gårdsarrangemangens synpunkt och kan underhållas. 17 Byggnaders höjdläge En byggnads höjdläge skall anpassas till omgivningens höjdlägen samt gatans höjd och den övriga kommunaltekniken. Vid bestämning av en byggnads grundläggningsdjup och lägsta golvnivå skall uppdämningshöjden i avloppsnätet, grund- och flödvattennivån samt möjligheterna att dränera grunden beaktas. 5. Vård av den byggda miljön 18 Kraven på byggplatsens/tomtens snygghet Byggnaderna, fasaderna och delarna utanför byggnaden, konstruktionerna, behållarna och skyddstaken för avfall, sådant som är uppsatt i reklamsyfte, inhägnaderna, portarna och planteringarna skall hållas i behörigt och snyggt skick. Med undantag av mindre skyddstak för avfall får konstruktioner inte placeras på en för planteringar avsedd del av tomten mot gatan. Ägaren eller innehavaren skall se till att bussar, lastbilar, kombibilar och arbetsmaskiner inte förvaras på en för bostadsändamål avsedd tomt eller byggplats, om inte förvaringen grundar sig på fastställda gårdsplansarrangemang eller annars har godkänts av byggnadstillsynsmyndigheten. Sådana utomhuslager samt sådana behållare och skyddstak för kompostering och avfall som väsentligt påverkar miljön skall vid behov skyddas för insyn genom att de avskärmas med planteringar eller staket. Klotter på byggnadsfasader skall avlägsnas så fort som det är tekniskt möjligt. 19 Offentliga ställen utomhus (det offentliga stadsrummet) Gator, torg och öppna platser samt konstruktioner, inventarier och anordningar på dessa såsom kabelskåp, transformatorstationer m.m. skall hållas i behörigt skick så att de inte förfular omgivningen. Parker och allmänna områden får inte användas för olovlig lagring, parkering, förvaring av husvagnar o.d. 20 Obebyggda tomter och andra områden Obebyggda tomter och andra områden skall vårdas så att de inte förfular stadsbilden och inte används för lagring, förvaring eller parkering av fordon i strid med detaljplanen. 21 Byggnadens anpassning till tomten Nybyggnad, tillbyggnad och ombyggnad skall anpassas till det i omgivningen allmänt rådande byggnadssättet vad gäller placering, storlek, utformning, fasadmaterial, färgsättning och fasadutformning. Byggnaden skall tillsammans med de omgivande byggnaderna utgöra en med
avseende på stadsbilden harmonisk och vacker helhet. På områden för vilka staden har godkänt anvisningar för byggnadssätt skall dessa följas som det allmänt rådande byggnadssättet. 22 Planteringar och träd Växtligheten i kvarteret skall skyddas och bevaras. De tomtdelar som inte bebyggs och som i situationsplanen inte anvisats för någon annan användning skall planteras och vårdas som grönområden i naturtillstånd. När inhägnader planteras eller byggs skall uppmärksamhet fästas vid att sikten är tillräcklig vid väganslutningar. Inhägnaden får inte vara högre än 80 cm vid väganslutningar. För trädfällning på detaljplaneområde krävs tillstånd för miljöåtgärder om åtgärden inte överensstämmer med ett beviljat bygglov eller åtgärdstillstånd. Tillstånd behövs inte för mindre åtgärder som inte inverkar på landskapsbilden. 6. Det offentliga stadsrummet och dess användning 23 Gator, torg och motsvarande trafikområden samt parker Beläggningsmaterialen och konstruktionerna på gator, torg och andra liknande trafikområden skall planeras och byggas så att de passar in i stadsbilden. På gator, torg och andra områden får inte placeras sådana flyttbara anläggningar i försäljnings-, informations- eller reklamsyfte som utgör en fara för säkerheten eller försvårar användningen, underhållet eller renhållningen av gatan. Konstruktioner, anläggningar och anordningar som uppförs i parker eller andra allmänna områden skall anpassas till stadsbilden. Anordningar i försäljnings- eller reklamsyfte får inte placeras i en park om de inte hör samman med den verksamhet som bedrivs i parken. 24 Konstruktioner och anläggningar Konstruktioner som placeras i det offentliga stadsrummet skall planeras och byggas så att de till sin storlek, beskaffenhet och utseende passar in i stadsbilden på området. Kabelskåp och motsvarande tekniska anordningar skall placeras på allmänna områden eller i byggnader så att de inte medför olägenhet för användningen, underhållet och renhållningen av gatan och inte försämrar stadsbilden. 25 Placering av ledningar, anordningar och konstruktioner Placering av ledningar, anordningar och konstruktioner på gatuområden och allmänna områden förutsätter att stadens tekniska nämnd godkänner åtgärden. För ordnandet av gatuhållningen skall ägaren eller innehavaren av ledningar, anordningar eller konstruktioner lämna gatuhållaren nödvändiga uppgifter, eller ställa uppgifter till gatuhållarens förfogande, om var ledningarna, anordningarna och konstruktionerna är placerade eller skall placeras på gatuområden eller andra allmänna områden. 26 Grävning på gatuområde och annat allmänt område Om grävning eller sprängning på gatuområde och annat allmänt område skall på förhand anmälas
till stadens tekniska väsen. I beslutet föreskrivs vid behov hur grävningsarbetet skall utföras, såsom hur byggplatsen skall utmärkas och eventuellt inhägnas, hur fordons- och fotgängartrafiken skall ordnas, hur olägenheter i form av buller eller damm skall undvikas samt hur eventuell förorenad mark skall behandlas och snabbt iståndsättas. 27 Anordnande av evenemang För anordnande av evenemang i det offentliga stadsrummet krävs tillstånd av stadens tekniska servicecenter. För anordnande av evenemang får samlingstält för allmänheten och andra flyttbara konstruktioner uppföras i det offentliga stadsrummet utan tillstånd av byggnadstillsynsmyndigheten, om dessa är på plats och i bruk tillfälligt, högst en vecka. Vid avfallshanteringen i samband med evenemang skall uppmärksamhet fästas vid minskning av avfallsmängden och sortering för återvinning samt i övrigt iakttas bestämmelserna rörande avfallshantering i Karleby stad. Om evenemang som orsakar buller skall arrangören göra en anmälan till miljöskyddsmyndigheten. 7. Samhällstekniskt underhåll 28 Vattenförsörjning Fastigheten skall anslutas till vatten-, avlopps- och dagvattenledningarna på vattenverkets verksamhetsområde, om fastigheten inte har beviljats befrielse från anslutningsskyldigheten. Fastigheterna skall förses med slamavskiljare. Avledningen av avlopps- och regnvatten från fastigheter som inte ansluts till de kommunala avlopps- och regnvattenledningarna behandlas i samband med bygglovet. 29 Avfallshantering Fastigheten skall anslutas till den organiserade avfallstransporten, om den inte har beviljats befrielse från anslutningsskyldigheten. Fastighetsägaren/innehavaren skall förse fastigheten med nödvändiga avfallskärl och i övrigt iaktta bestämmelserna om avfallshantering. Fastighetsägaren/innehavaren skall meddela den kommunala avfallshanteringsmyndigheten hur fastighetens avfallshantering ordnas. 30 Förorenad mark Den som söker bygglov skall vid behov utreda eventuell förorening av marken och grundvattnet eller förekomst av problemavfall. 8. Specialföreskrifter 31 Adressangivelse Om en byggnad inte tangerar eller sträcker sig till omedelbar närhet av en gata, någon annan trafikled eller till tomtens interna trafikområde, skall byggnadens adressnummer eller motsvarande
information sättas upp i början av den körväg som leder till fastigheten. På hörnhus skall adressnummer sättas upp mot vardera gatan eller trafikleden. Adressnummer skall vara uppsatta senast då slutsynen förrättas innan byggnaden får tas i bruk. 32 Tomters och byggnaders belysning Byggnadens och tomtens belysning skall ordnas så, att den passar in i stadsbilden och inte är alltför stark för att störa grannarna och andra som rör sig på området. 33 Byggande på grundvattenområde Inom viktiga grundvattenområden skall olje- och bränslecisterner samt andra behållare och lager för farliga ämnen samt tekniska anordningar som hör ihop med dessa placeras ovan jord och förses med skyddsbassänger. Inom viktiga grundvattenområden skall ytvatten och täckdikningsvatten från gårds- och parkeringsområden avledas utanför zonen. För ändamålet skall finnas lämpliga anordningar och utverkas eventuellt behövliga tillstånd. 34 Åtgärder och skyddande under byggtiden Träd som är värdefulla för landskapet samt viktiga tomtdelar i naturligt tillstånd skall under byggnadstiden skyddas omsorgsfullt. Byggnadstillsynsmyndigheten kan i samband med behandlingen av tillståndsansökan eller under övervakningen av byggarbetet förutsätta att byggaren utarbetar en skyddsplan. Avfallshanteringen på byggarbetsplatsen skall skötas enligt gällande avfallshanteringsbestämmelser. 35 Avvikelse från föreskrifterna Byggnads- och miljönämnden kan avvika från denna byggnadsordning om avvikelsen inte innebär att syftet med föreskriften väsentligen åsidosätts. När det är fråga om avvikelse från föreskrifterna om byggplatsens minimistorlek och byggandets omfattning eller från avståndsföreskrifterna gällande stränder, kan tillstånd beviljas om byggandet inte försvårar den framtida planläggningen. Innan ärendet avgörs skall kommunstyrelsens eller en annan för ändamålet utsedd myndighets utlåtande inhämtas. 36 Ikraftträdande Genom denna byggnadsordning upphävs Karleby stads byggnadsordning som godkändes den 13 januari 1992. Till byggnadsordningen bifogas särskilda föreskrifter om byggande (bilaga 1). Särskilda föreskrifter om byggande - Bilaga 1 1 Allmänt
Dessa föreskrifter och anvisningar för byggande är avsedda att följas i andra hand d.v.s. att de tillämpas om inte annat har bestämts i en fastställd generalplan, en detaljplan, byggbestämmelsesamlingen eller byggnadsordningen. 2 Överskridning av tomtgränser Byggnads- och miljönämnden kan tillåta att följande byggnadsdelar sträcker sig över tomtgränsen mot gatuområde eller av en särskild orsak mot annat allmänt område enligt följande: en byggnads grundkonstruktioner under markytan 0,2 m och grundkonstruktioner som ligger djupare än 1,5 m under markytan får sträcka sig 1 m över tomtgränsen burspråk, skyddstak, takkanter och liknande byggnadsdelar 0,9 m, med undantag av balkonger som får sträcka sig 1,2 m över tomtgränsen. Burspråkens sammanlagda bredd per våning får utgöra högst 1/8 av fasadernas gemensamma längd. Ovannämnda byggnadsdelar skall byggas på minst 3 meters höjd över en trottoar och på minst 4,5 meters höjd över en körbana eller där de sträcker sig närmare än 0,5 m från körbanan. skyddstak över ingångar, tekniska anordningar och andra liknande byggnadsdelar enligt byggnadstillsynsmyndighetens prövning. Överskridningarna av tomtgränsen får inte medföra olägenhet för användningen, underhållet eller renhållningen av gatan, inte heller för ledningsnäten. 3 Överskridning av byggnadsarealen Byggnads- och miljönämnden kan tillåta att följande byggnadsdelar skjuter ut över byggnadsarealens gräns på följande sätt: burspråk, skyddstak, takkanter, balkonger, farstukvistar, trappor och motsvarande byggnadsdelar 1,6 m tilläggsisolering i en yttervägg, trappsteg, dörromfattningar, stuprännor, tekniska anordningar, ramper för invalider och motsvarande byggnadsdelar enligt byggnadstillsynsmyndighetens prövning en öppen farstukvist till ett bostadshus med högst två bostäder får dock sträcka sig 1,8 m över gränsen. Överskridningarna får inte medföra olägenhet för miljön eller grannarna och de får inte, beträffande farstukvistarna, sträcka sig närmare än 3 m från grannens gräns och, beträffande burspråk, balkonger eller utrymmen med glastak, närmare än 1,4 m från grannens gräns. 4 Anordningar för reklam o.d. Vid uppsättning av en anordning för reklam, information eller annat dylikt samt en markis eller annan skärm skall följande anvisningar iakttas: Byggnads- och miljönämnden kan tillåta att en anordning för reklam e.d., om den sätts upp minst 3 m över markytan, får sticka ut högst 1 m från fasadytan, i annat fall högst 0,15 m, dock inte närmare än 0,5 m från område som är reserverat för fordonstrafik. Anordningen skall fästas stadigt. Den får inte störa trafiken, trafikstyrningen, gatubelysningen och underhållet av gatan och inte heller annars störa användningen av gatan eller fastigheten. Anordningen skall till sin form, färg och konstruktion passa in i omgivningen.
Fristående anordningar för reklam skall placeras på gatuområde eller annat allmänt område så, att de inte stör användningen av gatan eller annat allmänt område och inte förhindrar parkering. Dessa anordningar skall avlägsnas när affärens öppettid är slut. 5 Fönsterreklam Reklam får inte fästas på fönsterrutans yttersida och den får inte förhindra att den naturliga belysningen kommer in i rummet och inte heller förfula byggnaden eller stadsbilden. ----------------------------- * förkortningarna MBL och MBF avser markanvändnings- och bygglagen och -förordningen. Karleby stad