FRAMTIDEN NU 1 2013 Finland världens bästa land för mammor Helt vanligt barnskydd Hjälpen når syriska barn
LEDARE Bästa läsare Inför mors dag dök nyheten om att Finland är världens bästa land för mammor upp i rubrikerna. Rädda Barnens rapport om tillståndet för världens mödrar granskar mödrars och barns välmåga i 176 länder. Finlands första plats i mammaindexet beror på att dödligheten bland mödrar och barn är låg, barnen går länge i skolan, ekonomiska välståndet (BNI) är högt och andelen kvinnor i riksdagen hög. De nordiska länderna och Holland besatte de övriga topplaceringarna. Vi har all orsak att glädjas över Finlands framgång. I få länder tar man lika väl hand om gravida kvinnor, mödrar och barn. De offentliga rådgivningstjänsterna utnyttjas av nästan alla gravida kvinnor, familjer som väntar barn samt barn under skolåldern och deras familjer. Man måste ändå konstatera att mammaindexet inte ger en fullständig bild av mödrars och barns välmåga. Till exempel omhändertaganden av barn har stadigt ökat under de senaste tjugo åren, och tiotusentals ungdomar som saknar examen efter grundskolan måste söka sin plats i ett samhälle där konkurrensen hårdnar allt mer. Demokratiska republiken Kongo placerade sig sist i jämförelsen. Där dör en av trettio flickor eller kvinnor i samband med graviditeten eller förlossningen. Det är oacceptabelt att barn föds för att dö och att kvinnor dör när de föder. Merparten av de här dödsfallen kunde förhindras. I hemlandet måste vi se till att social- och hälsovården ges behövliga resurser. Samtidigt måste vi bära vårt globala ansvar och stöda fattigare länder för att de ska kunna trygga livet för barn och mödrar. Max Holm ansvarig redaktör Rapporten Framtiden nu skildrar Rädda Barnen rf:s arbete för barn och barnfamiljer i Finland, i landets närområden, i länder som hör till världens fattigaste, samt i regioner där befolkningen hotas eller har drabbats av naturkatastrofer eller konflikter. Rapporten utkommer två gånger årligen, i maj och december. Tryckt på PeFC-certifierat miljövänligt papper. Redaktion: Max Holm, Eeva Johansson, Markku Juntunen, Sanna Karvonen och Heidi Söyrinki Adress: Forsbyvägen 38, 00610 Helsingfors, Pb95 Telefon 010 843 5000, fax 010 843 5111 E-post max.holm@raddabarnen.fi Layout: Hannu Karjalainen, Hanemedia Tryckort: Sälekarin Kirjapaino Oy Rädda Barnen, 2013 ISSN 1799-1383 Rädda Barnen är Finlands utrikesministeriums partnerskapsorganisation. I DETTA NUMMER 1 2013 2 Ledare 3 Nyheter 4-5 Helt vanligt barnskydd 6 Hjälpen når syriska barn 7 Barn tillbaka till skolan i Indien 8 9 Så nådde vår hjälp barn år 2012 10-11 Rent vatten och utbildning till barn 12-13 Margarita-centret hjälper barnfamiljer innan det är för sent 14 När ett barn tar skada och barnskyddet fungerar 15 Kockknivar och gymnasieböcker för donerade medel Omslagsbild: Barn som har flytt undan konflikten i Syrien leker i det barnvänliga utrymmet som vår organisation upprätthåller i närheten av den syriska gränsen. Leken är en viktig del av det psykosociala stödet som vi tillhandahåller för barn som har upplevt skakande händelser. Bild: Jonathan Hyams/Rädda Barnen 2 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2013
NYHETER Effektivare vård för nyfödda Rädda Barnens årliga rapport om tillståndet för världens mödrar (State of the World s Mothers) granskar hälsotillståndet hos och vården av gravida kvinnor, nyblivna mödrar och små barn. I rapporten utses Finland som bästa land och Demokratiska republiken Kongo som den plats där det är svårast att vara mamma. Mellan åren 1990 och 2011 har dödligheten bland barn under fem år sjunkit från 12 miljoner till 6,9 miljoner. Men bland nyfödda barn har förbättringen skett långsammare proportionellt sett. Årligen dör en miljon barn under den första levnadsdagen, de flesta av orsaker som kan förhindras eller avhjälpas. Med hjälp av en tillräcklig personal, kunnig vård samt mediciner och medicinsk utrustning kan man effektivt förhindra att nyfödda dör av andningsproblem och olika infektioner. Samtidigt bör man åtgärda bakomliggande orsaker till dödligheten bland mödrar och barn, som exempelvis undernäring och ojämlikhet mellan könen. Karin Sivelä födde sin dotter Emma i Borgå sjukhus den 21 april 2013. Personalen här är kunnig och vänlig. Dessutom pratar alla svenska. Jag känner mig trygg, för systemet är uppbyggt så, att problemen kan upptäckas i god tid. På bilden diskuterar Karin med barnmorskan Susanne Ahlqvist om förlossningen och vården av barnet. Bild: Heidi Söyrinki Undervisningens undermåliga kvalitet ett hinder för barns utveckling Allt fler barn går i skola. Det innebär ändå inte att allt fler lär sig läsa och skriva. I Rädda Barnens rapport Ending the Hidden Exclusion (Slut på dold exkludering), som gavs ut i april, konstateras att Leah Awuor på bilden var nära att avbryta sin skolgång. Tack vare vårt stöd visste hennes lärare ändå hur hon kunde ingripa i situationen och därmed fick hon flickan att fortsätta i skolan. Bild: Anne Heinonen det i världen finns 130 miljoner skolbarn, vars inlärningsresultat blir mycket skrala. I många utvecklingsländer störs inlärningen svårt av både alltför stora klasser och brist på skolmaterial. Särskilt de fattigaste och marginaliserade barnens skolgång påverkas av undervisningens bristande kvalitet. Därför måste man satsa mycket mer än tidigare på en bättre kvalitet i undervisningen, och på att minska ojämlikhet. Bristfälliga kunskaper och färdigheter gör det svårare för ungdomar att klara sig och komma in i arbetslivet. Utvecklingen av ett demokratiskt och välmående samhälle förutsätter att alla har tillgång till kunskap, samt färdigheter att behandla och använda sig av kunskapen. En förbättring av undervisningens kvalitet förutsätter bland annat att man satsar på att utbilda fler lärare, fortbilda lärare och utveckla undervisningsmetoderna. Lärare och elever bör också ha tillräckliga undervisnings- och läromedel. Rädda Barnen efterlyser särskilt åtgärder för att minska ojämlikheten rörande utbildning. Alla barn också de allra mest marginaliserade bör ges lika möjligheter till undervisning. På det sättet kan man också påverka ekonomisk ojämlikhet. Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2013 3
HEMLANDET Helt vanligt barnskydd Riitta Hyytinens kall är att beskydda barn. Chefen för Rädda Barnens barnskyddstjänster har i över tjugo år upplevt att det är viktigt att bygga upp förtroendefulla klientrelationer, både med barn och med föräldrar. Riitta har aldrig stängt in sig på sitt kontor. Hon har strävat efter att sköta socialarbetet hemma hos familjerna, på ungdomsgårdar, familjeläger eller till exempel som ordningsman under ungdomarnas egna rockkonserter. Svåra situationer blir lättare när man kommer nära människan och kan vara närvarande i föräldrars och barns vardag. Det bästa är när man får träffa och jobba med klienter under hembesök. Oftast kan man ju börja jobba med ett barn först när också föräldrarna vågar lita på socialarbetaren. När ruset är viktigare än barnet Riitta har lång erfarenhet av missbrukarfamiljer, där rusmedelsbehovet kan köra över barnen i vardagen. Hon har sett hur sådana erfarenheter påverkar barnet. Barn kan uppleva att de inte har något värde, eftersom de inte är lika viktiga som ruset. Man kan föreställa sig hur barnet känner sig när föräldrarna köper brännvin för pengarna, som var avsedda för barnets cykel. Eller när besöket till Borgbackens nöjespark inte blir av, eftersom föräldrarna blir sittande på en uteservering? Barn har inte någon uppfattning om eller förutsättningar för att förstå föräldrarnas problem. Ändå känner barnen mycket oro och också skuld på grund av föräldrarnas missbruk. Barnet grubblar också över känslor som föräldrarna väcker; får jag avsky dem när de faller omkull i fyllan på gården, får jag skämmas, får jag känna mig så här? Det här är upplevelser och känslor som barnet måste få reda ut och behandla tillsammans med en trygg vuxen. På det viset kan vi hjälpa barnet att finna en balans i livet. Barn ska befrias från känslan av skuld På grund av sin mångåriga erfarenhet av arbete med missbruk förstår Riitta mycket väl hur viktigt Rädda Barnens projekt Silta (Bron) är för att barn ska bli hela igen. Under ledning av utbildade ledare håller man möten där barn som bor i familjehem och barnhem får behandla sina erfarenheter tillsammans med sina föräldrar. Barn i missbrukarfamiljer kan till exempel tro att föräldrarnas missbruk på ett eller annat sätt är barnets fel. Den här känslan av skuld måste benas ut. Under mötena får barnet berätta om sina upplevelser och därmed förblir inte händelserna diffusa och obegripliga. I projektet Silta arbetar man med olika redskap, som är bekanta från bland annat familjeterapin. Det handlar till exempel om att man ritar sin levnadsbana och sitt släktträd. Man håller flera möten, för det tar tid innan förtroendet växer fram. Barn måste känna att de har rätt att berätta om familjens angelägenheter och att de också har föräldrarnas tillstånd till det. Genom dessa möten kan barnet äntligen förstå att föräldrarnas problem inte är barnets fel. Ibland har föräldrar svårt att acceptera att barn omplaceras. Det kan också vara svårt att låta barnet inrätta sitt liv i ett barnhem. Genom Silta-projektet kan man hjälpa också föräldrarnas rehabilitering och rentav det att barnet kan återvända hem. I fall där förälderns situation inte blir bättre kan mötena leda till att föräldern ger sitt barn lov att leva i lugn och ro, omhändertagen av andra vuxna. Föräldrarna kan hålla kontakt med barnet och finnas med i barnets liv enligt egen förmåga. Jag upplever att det här leder till att man befriar barnet från att känna skuld för föräldrarnas problem. Därmed kan barnet börja bygga upp sitt eget liv. Hjälp innan problemen växer sig för stora Riitta önskar att man kunde hjälpa alla familjer i tid, redan innan situationen urartar till en allvarlig familjekris eller ett omhändertagande. Till exempel daghemspersonalen kan upptäcka att en förälder är ensam eller trött och behöver en andhämtningspaus. Vårt mål är att man i rådgivningar, daghem och skolor ska känna till att Rädda Barnen kan tillhandahålla hjälp i sådana situationer. När en familj kontaktar oss funderar vi tillsammans på vilken sorts hjälp familjen behöver. Barn kan till exempel tillbringa ett veckoslut i månaden hemma hos en stödfamilj. En stödperson hjälper genom att göra saker tillsammans med barnet. Stödpersonen kan också komma hem till barnet för att prata med föräldrarna. Ljus i ändan av tunneln Riitta har sett mycket sorg och svårigheter i sitt arbete, men också framgång och stunder av lycka. Jag har sett hur barns ögon lyser upp när de småningom vågar lita på sina föräldrar. Eller hur barns väsen förändras när de får mera omsorg och blir bättre omhändertagna. Jag har fått vara med och glädjas över milstolparna i många barns liv. De inleder sin skolgång, blir konfirmerade och tar student- eller yrkesexamen. Det handlar om stora och små sorger och glädjeämnen, allt som hör till livet. Sådant har präglat min yrkesbana inom barnskyddet. Jag har arbetat med helt vanliga människor, även om det ibland har skett i ovanliga omständigheter och situationer. Det är helt vanligt barnskydd. Tack till givarna Med hjälp av gåvor kan Rädda Barnen hjälpa barnfamiljer innan situationen i familjen urartar till en allvarlig kris. År 2012 besökte 1 225 barn Rädda Barnens stödfamiljer, medan 410 barn fick stöd av en stödperson. 4 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2013
HEMLANDET Riitta Hyytinen Socialarbetare och politices licentiat Riitta Hyytinen verkar som chef för Rädda Barnens barnskyddstjänster. Hon bor i Vichtis och på fritiden ägnar hon sig åt läsning och trädgårdsskötsel. Riitta är från Lehtimäki socken i södra Österbotten och hon har i så gott som hela sitt yrkesverksamma liv arbetat med barnskydd. Hon har hjälpt barn i missbrukarfamiljer, betonat barnets rättigheter också när det gäller barn som lever i narkotikakretsar, samt förbättrat arbetsmetoder rörande hjälp till familjer och barn. Bild: Heidi Söyrinki Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2013 5
SYRIEN Hjälpen når fram till de syriska barnen Hälsoklinikerna som vi stöder i Libanon ger livsviktig vård samt rådgivning till barn och mödrar som har flytt från Syrien. Farah (fingerat namn) har fått behövlig vård för sig själv och sina barn i kliniken som Rädda Barnen stöder i Bar Elias i Bekaadalen nära den syriska gränsen. Farah berättar att hon i början av detta år flydde från Syrien med sin man och deras fyra barn. Nu bor de i ett hyrt hus med en annan flyktingfamilj. Det är trångt i huset, eftersom sammanlagt 21 personer nu är inkvarterade där. Familjen har knappt några inkomster eftersom Farahs man inte är i arbetsfört skick. Farah är därför glad över att vården i kliniken är gratis. Man uppskattar att en fjärdedel av Syriens 22,5 miljoner invånare har tvingats fly från sina hem på grund av inbördeskriget, som nu har pågått i två år. I år har det skett en explosionsartad ökning av mängden flyktingar från Syrien. Varje dag har i genomsnitt över 7 000 människor flytt landet. Av flyktingarna är över hälften barn. Länderna som har tagit emot syriska flyktingar har stora svårigheter med att tillgodose flyktingarnas primära behov. Det är särskilt viktigt att man kan ordna med hälsovård, eftersom det bland flyktingarna finns många gravida kvinnor, unga mödrar och vårdbehövande barn. Många familjer har helt enkelt inte råd med läkaravgifter, mediciner och vacciner. De två avgiftsfria hälsoklinikerna som vi stöder i Libanon tar främst emot om mödrar och barn. Bild: Inge Lie Det finns bara få gratis vårdtjänster för de syriska flyktingarna, och därför är behovet av kliniker som den i Bar Elias stort. Förutom vård tillhandahåller man rådgivning för gravida kvinnor och nyblivna mödrar rörande barnavård och näring för barn. Farah kom till kliniken eftersom hennes baby hade öroninflammation. Infektioner är vanliga bland de syriska barnen. På grund av konflikten har många av dem tvingats klara sig länge utan medicinsk vård. Bild: Rea Noponen Rädda Barnen hjälper barn och barnfamiljer som har drabbats av krisen i Syrien genom att dela ut mat, kläder och andra förnödenheter som till exempel täcken. Vi ser också till att barn får beskydd, vi tryggar deras skolgång och hjälper familjerna att skaffa sig en utkomst. Läs mer: www.raddabarnen.fi 6 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2013
INDIEN Text: Teija Laakso Bilder: Rädda Barnen Barn tillbaka till skolan i Indien Den indiska staten tillhandahåller många olika slag av socialskyddstjänster för fattiga, men många känner inte till dem. Tack vare projekt som stöds av Rädda Barnen kan många barn nu börja i skolan och återhämta sig från undernäring. I den indiska delstaten Rajasthan bor flickan Tulsi, som är tio år gammal. Hennes far insjuknade och dog, och sedan blev Tulsi föräldralös när också hennes sörjande mor dog. Farföräldrarna tog hand om Tulsi och hennes bror Kanulali, men de hade det besvärligt på grund av små inkomster. Tulsis skolgång avbröts. Men man fann en lösning på problemet när projektarbetarna i ett projekt som stöds av Rädda Barnen visade Tulsi och hennes bror hur de skulle ansöka om ett statligt skolgångsbidrag för föräldralösa. Nu kan barnen gå i skola igen, och Tulsi vill bli lärare när hon blir stor. Jag är glad att jag får bo med mina farföräldrar, men ibland saknar jag också mina föräldrar. Jag vet att de inte kommer tillbaka, och därför gör jag allt för att min bror och mina farföräldrar ska vara nöjda. Jag vill fortsätta studera och få ett bra arbete, säger Tulsi. I de fattiga indiska delstaterna Bihar och Rajasthan stöder Rädda Barnen Finland tre projekt, vilkas syfte är att förbättra välmågan för barn som Tulsi och hennes bror. Problemen i regionerna är stora. Många av de fattiga på landsbygden tjänar inte tillräckligt för att kunna nära och utbilda sina barn, och de känner inte till eller kan inte ansöka om statliga socialskyddstjänster. Följderna är bistra särskilt för barnen som ofta blir utan fullvärdig näring. Till exempel i Rajasthan är mer än vart tredje barn under tre år underviktigt. Inom ramen för projekten kartlägger man bland annat situationen för undernärda barn och utsatta familjer. Man visar barnen och familjerna hur de kan få hjälp, hjälper barn som avbrutit skolgången att återuppta den, sprider information om barns välstånd både i samhället och bland myndigheter, samt arbetar med att få myndigheterna att skapa bättre barnskyddstjänster. Tulsi, farmor och Kanulal utanför sitt hem. Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2013 7
FÖR BARNETS RÄTTIGHETER Så nådde vår hjälp barn år 2012 Skydd för våld och exploatering FINLAND Under året hade 1 225 barn en egen stödfamilj medan 410 barn fick stöd av en stödperson. Sammanlagt 355 barn var placerade i familjevård. Över 300 000 barn hade direkt nytta av Rädda Barnens arbete år 2012. Av dem var över hälften flickor. På kartan har vi samlat exempel på vad våra projekt har åstadkommit på olika håll i världen. SYRIEN Vi stödde hälso- och sjukvården för syriska mödrar och barn som flytt till Libanon som en del av internationella Rädda Barnens katastrofhjälp. Dessutom deltog vi i katastrofhjälpsverksamheten i Filippinerna, Sierra Leone, Niger och östra Afrika (Kenya och Somaliland). VÄSTAFRIKA 69 692 barn och ungdomar fick skydd av rörelsen för Afrikas barnarbetare, som vi stöder. 95 968 barnarbetare fick mänskligare arbetsvillkor och 12 683 deltog i läs- och skolundervisning. ETIOPIEN Vi grundade nya klasser och byggde en byskola och därmed fick ungefär 3 000 barn tillgång till grundundervisning och 900 tillgång till förskoleundervisning. Totalt 42 966 barn fick bättre förskole- och grundundervisning än tidigare. Bild: Anne Heinonen KENYA Utbildade frivilliga juridiska rådgivare och jurister gav 962 barn juridiskt stöd. Dessutom fick 101 felbehandlade barn psykosocialt stöd. Kenyanska Agnes Achieng är en aktiv medlem i sin skolas klubb för barnets rättigheter. Eleverna i Usare lågstadieskola har fått information om sina rättigheter och de vet också hur de kan skydda sig mot exploatering och andra faror. God grundundervisning SOMALIA Med stöd av vår verksamhet fick 7 192 barn och föräldrar barnskyddstjänster. Barnskyddsgrupperna hjälpte 2 489 barn. 8 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2013
FÖR BARNETS RÄTTIGHETER RYSSLAND I Karelska republiken stödde vi 14 barnhem och en internatskola, i vilka 602 barn var placerade. 120 barn från nio barnhem och 55 experter deltog i psykosocial utbildning. Rättigheter till alla utan åtskillnad Rent vatten, sanitet och hygien SYDASIEN 11 500 skolbarn deltog i verksamheten som siktar på att minska riskerna för katastrofer och nu har de flesta skolor och byar vi samverkar med en egenhändigt uppgjord beredskapsplan. NEPAL 207 barnarbetare återgick till skolan och 1 446 barn fick födelseattester. Dessutom fick 229 småbrukare lantbruksutbildning och 1 600 hushåll grundade köksträdgårdar, vilket förbättrade barnens näring och familjernas mattillgång. BANGLADESH För att förbättra tillgången till rent vatten och bättre sanitära förhållanden byggde eller reparerade vi 215 vattentag och 722 toaletter, och vi arrangerade också utbildning och informationskampanjer om ämnet. INDIEN I Bihar och Rajasthan spred vi information om tillgängliga socialskyddsprogram. Tack vare detta kunde över 3 000 extremt fattiga familjer få offentligt stöd. Bild: Max Holm Bangladeshiska Rozina Akter avbröt sin skolgång på grund av familjens fattigdom och flyttade till en annan ort för att arbeta. Flickan jobbade mycket långa arbetsdagar som hembiträde, för fem euro i månaden. Med vår hjälp kunde Rozina flytta hem igen och återuppta sin skolgång. Vi hjälpte också flickans familj att ansöka om statliga matbidrag. Jag önskar att jag kan fortsätta studera, så att jag får ett bra arbete, säger Rozina hoppfullt. Tolvåriga Vikash Kumar (i mitten) och den ett år yngre Asmita Bharati demonstrerar sina kunskaper i förstahjälpen, som de lärt sig i klubben vars verksamhet vi stöder. I klubben arbetar barnen med att höja byns beredskap inför katastrofer. Barnen bor i den indiska delstaten Bihar, där översvämningar och stormar årligen åstadkommer stor förödelse. Bild: Max Holm Bort från fattigdom Hjälp i nöd och minskning av katastrofrisker Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2013 9
KENYA Barnen kan gå i skola och behöver inte gå långa vägar för att hämta vatten. Bilder: Kirsi Peltola Rent vatten och utbildning till barn Kirsi Peltola återvände till Finland efter en fem år lång vistelse i Kenya. Kirsi drar sig till minnes alla de barn som drog nytta av vårt WASH-projekt i Kakamega i västra Kenya. Tack vare förbättrad tillgång till rent vatten och bättre hygien kan tusentals barn nu leva mera friska och gå i skolan. Kenya är ett av världens mest ojämlika länder. Hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och måste klara sig med en dollar om dagen. Av landets 38,6 miljoner invånare är över hälften under 18 år gamla. Miljoner barn blir utan utbildning och har inte tillgång till rent vatten och god hygien, som de har rätt till. I Kenya är det vanligen barnens uppgift att bära hem vatten. Det blir ofta långa vandringar och många barn hin- 10 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2013
KENYA Det centrala i mitt arbete är att hjälpa barn. Jag vet att mitt arbete är meningsfullt då jag ser barn som är fulla av hopp och iver att lära sig nya saker, konstaterar Kirsi. Barnen håller sig friska tack vare rent vatten. Naturkällor skyddades så att djur inte kan förorena dricksvattnet. Kirsi inspekterar tillsammans med Edmond hur byggandet av toaletter framskrider i skolorna. ner på grund av denna uppgift inte till skolan, och de har inte heller tillräckligt mycket tid för vila och lek. Dessutom orsakar dålig hygien och användningen av orent vatten ofta hälsoproblem. Flickornas skolgång störs också av att de inte har egna toaletter i skolorna. Rädda Barnen projekt för vatten, sanitet och hygien (WASH) främjade barnens rättigheter. Vi inrättade vattentankar i samband med skolorna, skyddade naturkällor mot nedsmutsning och byggde toaletter i skolorna. Vi gav hygienupplysning via hälsoklubbarna för barn och utbildade lärare i barnets rättigheter, berättar Kirsi. Genom projektet fick man mycket gott till stånd. Tack vare bättre hygien minskade sjukdomarna bland befolkningen och allt fler barn gick i skola. Jag är särskilt glad över hur eleverna fattade mod och vågade uttrycka egna åsikter. Med tanke på barnens självkänsla var det viktigt att barnen själva förde vidare hygienkunskapen, som de hade lärt sig i skolan, till sina familjer och samhällen. Man började lyssna till barn, berättar Kirsi. Under sin tid i Kenya lärde sig Kirsi uppskatta kenyanernas sinne för humor och öppenhet. De kan alltid se också det roliga i livet, konstaterar Kirsi. Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2013 11
RYSSLAND Text och bild: Eeva Johansson Margarita-centret hjälper barnfamiljer innan det är för sent Mammor i svåra livssituationer får hjälp att klara vardagen av centret som Rädda Barnen stöder. Tebordet dignar av salta och söta läckerheter och rummet fylls av mammornas glada prat och barnens skratt. Överallt finns stora röda träningsbollar, som barn och mammor gungar på. Då och då går ett barn för att hälsa på sköldpaddan Paul, som iakttar aktiviteterna från sitt akvarium. Man kunde tro att man har kommit till ett glatt barnkalas, men i själva verket har sällskapet också i dag samlats för att behandla viktiga frågor. Varje onsdagskväll träffas gruppen med tjugo mammor och deras barn i ett rum som i tiderna var ett av klassrummen i Viborgs finska samskola. Här verkar i dag mamma-barn-centret Margarita. För många mammor i svåra livssituationer är centret det viktigaste stödet, som ger dem hjälp att klara vardagen. Klubbkvällarna viktiga för barn och mammor Olga Obukhova och Marina Gorovaja ordnar på vardagskvällar gemensamma klubbkvällar åt mammor och barn. Programmet omfattar alltid ett kort informativt inslag om något viktigt ämne rörande barns välmåga och utveckling. Efter det har mammorna möjlighet att diskutera och dela erfarenheter. Marina har berättat för mammorna om motionens betydelse för barns välmåga och att utvecklingen av motoriska färdigheter kräver regelbunden träning. Mammorna får handledning när det gäller övningar som de kan göra hemma med barnen. Den här dagen tränar man utvecklingen av barnens balanssinne med hjälp av stora träningsbollar. För tillfället är det 75 mammor och 141 barn som besöker klubbkvällarna. Många av mammorna är ensamstående föräldrar som saknar ett socialt nätverk. Mammorna går ensamma hemma med barnen om dagarna, och ofta vill orken Utväg ur hopplös situation Olga hittade Margarita-centret för tio år sedan när hon sökte hjälp åt sin unga syster, som var ensam och gravid. Situationen var förtvivlad, men det var då som Olga hittade centret, och hon började själv jobba där som frivillig för att hjälpa sin syster och andra unga mammor i liknande situationer. Min syster kunde behålla sitt barn och ta väl hand om det, tack vare hjälpen, maten, kläderna och framför allt det sociala stödet som hon fick i centret. Olga anser att det allra värdefullaste stödet som centret kan ge är de positiva modellerna, när det gäller att stärka växelverkan mellan mödrar och barn, samt all uppmuntran mammorna samtidigt får. Hon menar att den kommunala socialtryta. De flesta kämpar dagligen med att få det att gå ihop ekonomiskt, och det tär på krafterna att sköta sjuka eller funktionshindrade barn. På dagtid är centret öppet för alla och föräldrar kan titta in för att be om råd och hjälp, till exempel när det gäller ärenden med myndigheter. I Ryssland har familjerna rätt till olika slag av stöd som exempelvis barnbidrag. Familjer med sjuka och funktionshindrade barn har möjlighet att få extra ekonomisk hjälp. Alla familjer känner ändå inte till sina rättigheter. Det hjälper inte heller att bara känna till dem, för de sökande måste själva kunna ansöka om stöd av de rätta myndigheterna på rätt sätt. Det krävs speciella färdigheter när man ska klara av de administrativa ansökningsprocesserna, och särskilt outbildade föräldrar saknar den kunskap som behövs. Därför arrangeras regelbundet kurser för att lära familjerna hur de ska gå till väga med olika myndigheter. När vi pratar med mammorna kommer det hela tiden fram hur viktig cen- trets verksamhet är med tanke på mammornas ork. Jag vet att jag inte är ensam med mina problem, och här får jag veta hur jag kan söka hjälp om mitt barn till exempel blir sjukt, säger en av mammorna. 12 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2013
RYSSLAND centralen reagerar för sent. Man ingriper först när familjerna redan har splittrats och problemen är allvarliga, säger Olga. Margarita-centret är fortsättningsvis det enda stället i Viborg där ensamstående mammor kan söka förebyggande hjälp. Programplanerare Katja Selkimäki-Gray och Eeva Johansson besökte i februari Margarita-centret som stöds av Rädda Barnen. Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2013 13
HEMLANDET När ett barn tar skada och barnskyddet fungerar När någon gör ett barn illa måste vi alla handla. Om barnet fortsättningsvis far illa, trots att föräldrarna får hjälp, är det barnskyddsmyndigheternas plikt att fatta beslut som försätter barnet i säkerhet. Omhändertagande är ett sådant beslut. Ordet omhändertagande får i offentligheten ofta en negativ klang. Men det är ändå en metod med vilken man kan se till att barnet får en trygg miljö att växa och utvecklas i. Det betyder inte att barnet definitivt separeras från sina första föräldrar. De kommer alltid att vara barnets föräldrar. Omhändertagandet innebär att barnet blir väl omhändertaget, att barnet ges möjlighet att leva i en vanlig, trygg vardag. Det är varje barns rätt att bli omhändertaget när omständigheterna kräver det. Efter omhändertagandet flyttar barnet antingen till en fosterfamilj eller till en annan vårdplats utanför hemmet. I ändringen av barnskyddslagen i början av år 2012 bestämdes att den primära formen av vård utanför hemmet är vård i familj. Man bör sträva efter att åt barnet hitta en fosterfamilj där barnet kan få en god, trygg vardag. Omhändertagna barn som växer upp i fosterfamiljer kommer från förhållanden där de har farit illa, antingen på grund av försummelse eller genom annan skadlig behandling. Före placeringen i fosterfamilj har många barn länge levt utan tillräcklig trygghet och omvårdnad, eller utsatta för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. En sådan tid och sådana upplevelser lämnar sina spår i barn. Det behöver inte ta lång tid att skada ett barn. Att reparera skadan tar mycket längre tid. Fosterfamiljerna tar emot ett barn, som de vet är skadat. De börjar ge barnet erfarenheter av en annan sorts föräldraskap, som omfattar omsorg och en trygg vardag. Här börjar en ibland flera år lång process att bygga upp förtroendet mellan den vuxna och barnet. Detta bygge kräver mycket svett och tårar, men det lönar sig. Tillsammans med barnet tar fosterfamiljen också in barnets biologiska föräldrar i sitt liv, på ett eller annat sätt. De kommer alltid att vara en del av barnet. Också de behöver hjälp och förståelse för att kunna fortsätta vara föräldrar, trots att barnet nu bor på annat håll. Det är alltid en stor sorg och besvikelse för barnet när det separeras från sina egna föräldrar. För fosterföräldrarna gäller det att dela dessa saker och känslor med barnet samt hjälpa barnet att hålla kontakt med de biologiska föräldrarna och förstå varför det blev som det blev. Fosterfamiljerna tar både fysiskt och psykiskt hand om barn, som har fått hjälp genom att man har flyttat bort dem från en skadlig miljö. Dessa barn får en ny chans, en ny framtid. I vårt civiliserade land är det vår allas uppgift att bära ansvar för barnen. Ändå är vi inte alla skapta till fosterföräldrar. Är du det? Virpi Vaattovaara Bli fosterfamilj åt ett barn? Ring 010 843 5000 14 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2013
HEMLANDET Kockknivar och gymnasieböcker för donerade medel Har du inte råd att betala ditt barns utbildning ska du skicka ungen ut och jobba. En mamma citerade socialbyråns tjänstemans karga kommentar när hon försökte få bidrag för sitt barns gymnasiestudier. Gymnasiets läroböcker och yrkesskolans arbetsredskap ska betalas av eleverna själva. Familjer med låga inkomster har problem med att skaffa det behövliga skolmaterialet och den ungas studier kan förbli en dröm. Läroböcker kostar. Kockredskap och frisörsredskap kostar. De kostar mycket pengar. Så mycket, att allt fler ungdomar, som nu funderar på studier i andra stadiet, är bekymrade för familjens ekonomi och ger upp sin dröm om studier. Ofta vet inte ens kamratkretsen att en familj kan vara så fattig att föräldrarna inte har råd att köpa gymnasieböcker. Vissa av yrkesskoleleverna tvingas avbryta sina studier, eftersom frisörsaxar, skyddsskor eller kockknivar blir för dyra för dem. Att inte skaffa sig en utbildning är därmed inte alltid en fråga om värderingar, konstaterar medborgarverksamhetens chef Riitta Kauppinen. Drömmar blir sanna med stöd av bidragsgivare Rädda Barnen har stött fattiga familjers barns studier redan sedan 1996. Programmet Vägkost för livet genomförs med donerade medel. Med de donerade medlen skaffar vi andra stadiets läroböcker eller annat studiematerial till ungdomar, så det är Barnfattigdom i Finland Antalet barn som lever i fattiga familjer har tredubblats sedan medlet av 90-talet. I Finland lever över 150 000 barn i fattiga familjer. Barnfattigdomen är vanligast i familjer med bara en förälder. inte fråga om ett stipendium eller ett penningbidrag. Stödet är långvarigt, det ges ända till examen. Tack vare det kan vi åstadkomma en bestående förbättring i den ungas liv, säger organisationssekreterare Marja Puhakka, som har utvecklat stödprogrammet. Ungdomar som har fått stöd genom programmet Vägkost för livet tackar varje år för den likvärdiga möjligheten, berättar om sina fina framsteg inom yrkesutbildningen och sänder kopior av sina studentbetyg. Många av dem kommer till samma slutsats: utan det kostnadsfria läromaterialet skulle de inte ha kunnat fortsätta sina studier. Med hjälp av stödet kunde jag fortsätta i gymnasiet tillsammans med mina bästa vänner, som jag har delat glädje och sorg med ända sedan vi gick i lekis och lågstadiet, säger en av stödmottagarna tacksamt. Ungdomarna har särskilt tacksamma för att de med hjälp av stödet har kunnat befria sina föräldrar från en tung börda. En av ungdomarna, som har fått stöd genom programmet Vägkost för livet och nu studerar till lärare, skickar en hälsning till bidragsgivarna: Tack för möjligheten att förverkliga min dröm nu fortsätter jag förverkliga den som lärare. Programmet Vägkost för livet har i år breddats och omfattar nu också stöd till hobbyverksamhet för barn i fattiga familjer. Ytterligare information om programmet finns på vår webbsida www.raddabarnen.fi/verksamhet/ stodprogrammet-vagkost-for-livet Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2013 15
Tillsammans mot en bättre värld för barn Du kan hjälpa barn här hemma och ute i världen på många sätt. Varje gåva har stor betydelse. Faddrarna och månadsgivarna ger barn en bättre framtid Som Rädda Barnens fadder eller månadsgivare hjälper du barn att börja skolan och samhällen att skydda sina barn. Tack vare att stödet är regelbundet kan vi hjälpa barn snabbt och under lång tid. www.raddabarnen.fi/fadder www.raddabarnen.fi/manadsgivare telefon 010 843 5078 En bemärkelsedagsgåva gör jubilaren också till barnens hjälte Jubilaren kan önska att gratulanterna uppvaktar genom donationer till Rädda Barnens katastroffond, som verkar för barnens väl. www.raddabarnen.fi/bemarkelsedag eller telefon 010 843 5005 Testamenten hjälper barn i nöd Rädda Barnen är en inhemsk barnskyddsorganisation med långa traditioner och ett pålitligt alternativ då du vill testamentera dina tillgångar till ett gott ändamål. www.raddabarnen.fi/testamente eller telefon 010 843 5054 Korten i Önskebutiken uppfyller barns önskningar och drömmar Genom att ge en ideell gåva kan du bringa glädje till sommarens fester och hjälp till behövande barn. Önskebutikens kort berättar för jubilaren hur din gåva uppfyller barns önskningar. www.pelastakaalapset.fi/toivekauppa eller telefon 010 843 5005