En kampanj om återvinning och nedskräpning, avsedd för årskurs 4 6

Lärarhandledning, studie- och inspirationsmaterial till: En kampanj om återvinning och nedskräpning, avsedd för årskurs 4 6 KAMPANJEN RÄTT SAK PÅ RÄTT PLATS DRIVS AV STIFTELSEN HÅLL SVERIGE RENT I SAMARBETE MED FÖRPACKNINGS- OCH TIDNINGSINSAMLINGEN

Hur kan vi bli ännu bättre på att ta vara på det material och de förpackningar vi har använt? Återvinning är svaret Rätt sak på rätt plats är devisen. I Sverige är vi ganska duktiga på att återvinna. Vi når nästan, men inte riktigt, upp till de uppsatta målen för återvinning som regeringen har tagit fram. Och vi är ganska bra på att ta hand om vårt eget skräp. Men under vår och sommar syns det i både land och stad, på gator och parker, att det är många som inte tänker på att ta med sig det man kom dit med. För att nå ett hållbart samhälle, där vi alla hjälps åt att sortera och återvinna och där vi alla tar hand om vår vackra natur, behöver vi bli ännu bättre. Kort sagt, vi behöver lägga rätt sak på rätt plats! Eftersom barn är viktiga opinionsbildare har vi riktat den här kampanjen till dem, och till de pedagoger som är med och bidrar till barnens utveckling. Till er hjälp har vi tagit fram det här undervisningsmaterialet. Här är korta fakta om kampanjen: Kampanjens syfte Att bidra till att förändra attityder och beteenden kring återvinning, källsortering och nedskräpning, genom att informera skolor och allmänhet. Att väcka en vilja till att aktivera sig kring återvinning och källsortering, samt förstå att vi alla har ett gemensamt ansvar för miljön. Kampanjens mål Att öka källsorteringen i deltagande kommuner över hela Sverige. Att minska nedskräpningen och bidra till en ren och trivsam kommun. På sikt: Att minska kommunens kostnader för renhållning/skräpplockning. Syfte med undervisningsmaterialet Att ge eleverna kunskap om, insikt i och förståelse för nyttan av återvinning och källsortering i Sverige. Eleverna ska förstå varför och på vilket sätt återvinning är bra för vår när- och yttermiljö, för djur och natur, samt för trygghet och välmående. Att ge eleverna kunskaper om och möjlighet att fundera kring orsaker och konsekvenser av nedskräpningen: hur den påverkar djur, natur och oss själva. 2

Att eleverna får förståelse för att miljöns bevarande är individens ansvar. Eleverna ska också sporras att känna individuellt och kollektivt ansvar för att skräp inte bara ska slängas korrekt, utan dessutom sorteras; Rätt sak på rätt plats! Attityder skapas tidigt! Miljön är allas gemensamma tillgång, men också allas ansvar. Länge har många levt i tron att det som inte syns inte skadar. Idag visar naturen oss att så inte är fallet. Det är viktigt att tidigt få kunskap och nå insikter som rör återvinning och nedskräpning, för det blir kunskaper som följer med genom hela livet. Vår förhoppning är att det här materialet kan inspirera både lärare och elever och bidra till att ändra på beteenden och attityder till återvinning, källsortering och nedskräpning. Materialet är anpassat för årskurs 4 6 och är uppdelat i tre nivåer Nivå 1 innehåller identifiering av problemet, nivå 2 innehåller konsekvenserna, nivå 3 innehåller förslag på åtgärder. I undervisningsunderlaget fi nns även diskussionsfrågor och övningar. Välj de frågor och övningar som passar din klass bäst om ni inte hinner göra alla. Viktigt är dock att alla tre nivåer (1, 2 och 3) inkluderas. Uppgifterna är avsedda för individuella studier och/eller gruppstudier. Hör gärna av er till: Helena Jönsson om ni har några frågor Tel 08-505 263 35, fax 08-505 263 01, e-post helena.jonsson@hsr.se Lycka till med undervisningen! Med vänliga hälsningar, Helena Jönsson, Stiftelsen Håll Sverige Rent 3

Information om lärarhandledningen Användning Tidsåtgång: Från två till ca tio lektioner, valfritt enligt egen planering. Materialet är tänkt att vara ett underlag för diskussioner och innehåller diskussionsfrågor med tillhörande övningar. Vi rekommenderar att alla tre nivåer tas upp. Om det behövs fler lärarhandledningar går det bra att kopiera materialet, eller att skriva ut det från vår webbplats, www.hsr.se Materialet får gärna cirkuleras på skolan, även av klasser som inte fi nns anmälda till kampanjen. De som inte är anmälda kan dock inte delta i tävlingen. Citera oss gärna, men ange alltid källan! Och hänvisa gärna till Stiftelsen Håll Sverige Rent om ni får frågor om kampanjen eller materialet. Uppgifternas och faktaunderlagets innehåll Nivå 1 Identifiering: Diskussion kring återvinning och definition av skräp. Vad är förpackningar, återvinningsbart material och skräp och hur kan det återvinnas? Nivå 2 Konsekvenser: Nyttan av återvinning och konsekvenser av nedskräpningen för djur, natur och människor. Nivå 3 Åtgärder: Hur kan vi tillsammans hjälpas åt för att bli bättre på återvinning och sluta skräpa ner? Skolämnen Ämnesövergripande miljöundervisning, NO och SO. Materialet lämpar sig för temastudier. Koppling till Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94 Ur skolans uppdrag: Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Hjälpmedel Lärarhandledning. Svarta tavlan/whiteboard. Genomgång och promenad i skolans närområde (valfritt). Övningar I denna handledning finns så kallade värderingsövningar. Anledningen till att dessa används är att visa att det bl a är våra attityder och värderingar som styr vårt beteende. Att bryta invanda handlingsmönster och vanor kräver att vi börjar tänka i nya banor, får kunskap och möjlighet att diskutera och omvärdera våra ståndpunkter. Metodiken är uppbyggd för att skapa en genomtänkt pedagogisk progression och att de tre områdena i KAB (Kunskap Attityder/Värderingar Beteenden) processas och klargörs. Dessa tre områden är här lika viktiga. KAB-modellen beskriver hur våra värderingar och attityder filtrerar den information som möter oss. Processen behandlar alla dessa tre områden (som också kan kallas värdera, veta, välja). Var man börjar kan variera. Det kan börja med att om man ges möjlighet att handla på ett visst 4

sätt så öppnar det upp för att vilja ta till sig kunskap. Eller så presenteras fakta som övertygar och skapar en vilja till förändring och som sedan gör att vi väljer andra lösningar. Syftet med värderingsövningar är att: öka människors medvetenhet, träna på att ta personligt och socialt ansvar, samt att våga framföra och stå för sina åsikter. När man leder värderingsövningar är det viktigt att: Ge tydliga instruktioner/alternativ. Deltagarna ges tid att tyst och enskilt ta ställning i frågan. När alla är klara, låt deltagarna visa sitt ställningstagande. Deltagare med samma eller liknande åsikt motiverar sina val ( bikupa ). Ledaren ber grupperna redovisa sina diskussioner samt är aktiv för att skapa en vidare diskussion. Regler för värderingsövningar: Respektera andras åsikter, uttryck bara dina egna åsikter och lyssna på andra. Det är tillåtet att avstå. Linjeövning: Lägg ut eller sätt upp lappar med siffrorna t ex 1 6 på. Deltagarna får ta ställning till olika påståenden som läraren säger genom att ställa sig på den siffra som bäst stämmer överens med ens åsikt i frågan. 4-hörnsövning: Här använder man sig av rummets fyra hörn, där varje hörn representerar en ståndpunkt. Deltagarna ställer sig i det hörn som bäst motsvarar deras åsikt. Nivå 1: Identifiering och upplysning: Vad är en förpackning, vad är återvinning och källsortering? Vad är skräp? Och hur återvinns olika material? En förpackning är ett materialhölje som en vara utrustas med i samband med tillverkningen, eller senare (förpackning kan förstås också avse själva proceduren då varan förses med höljet). Syftet med en förpackning är till exempel att underlätta för hur varan hanteras, att ge information, och att öka hållbarhetstiden. Använda förpackningar kan oftast användas på nytt, eller användas i produktionen av nya prod ukter istället för att kastas. Då sparar man på både energi och miljö eftersom man då inte behöver börja om från början med att tillverka nytt. Istället kan man återvinna. Det betyder att använda flaskor, burkar och tidningar kan bli nya saker. Gamla tidningar kan bli nya tidningar och använda kapsyler kan bli bilar, till exempel. Det praktiska är att vi alla kan hjälpa till med återvinning, nämligen genom att källsortera. När man källsorterar separerar man olika material så att de inte blandas. På det viset kan materialen samlas in och man kan tillverka nya produkter av dem. 5

Skräp och nedskräpning finns det massor av definitioner på. Slår man upp skräp så får man en massa förklarande ord: bråte, avfall, sopor, skrot, krafs, avskrap, skrap, smuts, lort, förorening, jox, lump, skrutt, skit, smolk, fnas, stoftkorn; strunt, smörja, larv, goja; krimskrams, kram, kitsch. Slår man upp nedskräpning hittar man synonymerna nedsmutsning, förorening, orenhet, avfall, utsläpp, pollution. (Källa: synonymer.se) Vi tycker att det är ganska enkelt. Fel sak på fel plats är skräp. Rätt sak på rätt plats är inte skräp, det är resurser! T ex kan en sak som inte är skräp på ett ställe vara det på ett annat. Ett äppelskrutt kan vara okej att slänga på marken om man är ute i skogen, men det är inte okej att slänga på marken om man är inne i stan. Och ett toapapper är ju rätt att slänga i toaletten, men inte på marken. En aluminiumburk som slängs i sjön kan inte användas till något, utan kommer att finnas kvar i hundratals år innan den sönderfördelats. Medan en aluminiumburk som slängs i återvinningen, eller en pantburk som pantas, i allra högsta grad är en resurs. En annan enkel regel för när man t ex är ute på picknick är att alltid ta med sig det man kom dit med. Det enda som ska lämnas kvar är dina fotsteg! Och helst ska man sortera och därefter slänga det som blev över där man slänger sina egna hushållssopor, hemma. Annars blir det fort fullt i papperskorgarna. Läs mer om skräp i Skräprapporten, www.hsr.se. Allmänt om återvinning Papper: Pappersfibern går att återvinna 5 7 gånger och återvinning ger stor energibesparing. Allt insamlat tidningspapper återvinns till tillverkning av nytt tidningspapper eller till framställning av mjukpapper. Trots hög insamling importerar vi idag returpapper för att täcka behovet. Alla insamlade pappersförpackningar levereras till kartongbruk som tillverkar material till nya förpackningar, t ex nya cornflakes- och vällingpaket. Glas: Förbränning av glas ger inget energitillskott, däremot blir det en energivinst om man materialåtervinner. Skillnaden mellan att göra glas av helt ny råvara och glasprodukter av återvunnen råvara är en energivinst på 20%. Vid tillverkning av grönt glas används t ex 90% krossglas. Allt insamlat glas används till nytt glas och till isoleringsmaterial som glasull eller microfiller inom betongindustrin. Aluminium: Man sparar 95% av energin om man gör aluminium av återvunnet material jämfört med om man gör det av jungfruligt. Om varje svensk källsorterar ytterligare ett halvt kilo aluminium (kaviartuber, matformar etc) så skulle det innebära att 4 300 ton mer aluminium jämfört med idag skulle återvinnas. Miljönyttan av detta innebär en energibesparing motsvarande cirka 25 000 kubikmeter eldningsolja per år och det räcker till en uppvärmning av 10 000 småhus under ett år. Aluminium går dessutom att återvinna hur många gånger som helst. Stål och plåt: Man sparar 75% av energin om man gör stål från återvunnet material jämfört med om man gör det från malm. Stål är världens mest återvunna material. Ungefär hälften av allt stål som produceras i världen kommer från återvunnet järnskrot. Om vi källsorterar alla metallförpackningar av stål blir den 6

energi som sparas så stor att den kan värma upp ca 5 400 småhus per år. Om varje svensk lämnar in alla sina kapsyler till återvinning räcker stålet till 2 200 nya personbilar. Plast: För varje kilo hårdplast som materialåtervinns sparar vi en liter olja. Av den plast som återvinns tillverkas allt från blomkrukor och kontorsstolar till rör och bärkassar. Diskussionsfrågor och övningar Syfte: Att klargöra fakta om resurser och skräp, att kunna förstå och kunna argumentera för varför vi sorterar våra sopor och hushåller med resurserna. Genomförs individuellt, gemensamt i klassen eller gruppvis. 1.) Vad är återvinningsbart och inte? Vad får man pant för? 2.) Vad är skillnaden mellan återanvändning och återvinning/energiutvinning? 3.) Vad menas med skräp? Vad gör något till skräp och vad är inte skräp? 4.) Vilka saker kan vara skräp på ett ställe, men resurser på ett annat? Vilka saker är ok att slänga på marken på en plats, men inte på en annan? Diskutera olika saker, förpackningar och material och hitta er egen defi nition på skräp, eller gör en lista på det som är skräp. 5.) Sortera skräp och förpackningar utifrån olika materialslag. 6.) Hur påverkar skräp oss, miljön, djur och natur? 7.) Varför ska man återvinna och källsortera? Diskutera utifrån kretsloppstanken. 8.) Övning Förvandling av en förpackning : Alla tar med sig något som de tänkt slänga, helst en förpackning av något slag. Lägg alla sakerna på ett bord och försök lista ut vilket material de är gjorda av. Känner eleverna igen plast, metall, trä eller papper? När ni sedan har kommit överens om vad det är för material ska de sorteras, glas i en hög, plast i en annan, papper i en tredje och så vidare. Vissa saker kanske hör hemma i komposten, där de blir ny jord. Gör en utfl ykt till någon av återvinningsstationerna och släng soporna i rätt behållare. 9.) Ta reda på vad som händer med elevernas sorterade sopor. Av gamla mjölkpaket tillverkas till exempel tändsticksaskar, glassförpackningen kan förvandlas till ett rör och den gamla glasfl askan kanske blir ett vackert dricksglas. Linjeövning: 1.) Jag skulle aldrig slänga skräp på marken. 2.) Om jag inte hittar en papperskorg slänger jag skräp på marken. 3.) Att skräpa ner är korkat. 4.) Att skräpa ner är ok. 5.) Att skräpa ner är coolt. 6.) Jag slänger ofta skräp på marken. 4-hörnsövning: Varför slänger människor skräp? De är bekväma. Det fi nns för få papperskorgar. De har inte kunskap om varför det är dåligt. Eget förslag. 7

Frågor att hitta svaren till: 1.) Vad är en återvinningsstation? 2.) Vad är en återvinningscentral? 3.) Vad händer med de olika delarna som du lägger till återvinning: Läskburkar? Tidningar? Metallförpackningar? Plastförpackningar? Färgat glas? Ofärgat glas? Kartong? Wellpapp? 4.) Hur mycket material samlades in år 2004? Och hur mycket skräp plockades upp? I er kommun, i ert län eller i hela landet. Svaren finns på: www.ftiab.se, www.sorteramera.nu, www.hsr.se och www.sopor.nu En del av svaren finns även på er kommuns hemsida. Tillverka ett eget vykort: 1.) Riv en dagstidning i små, små delar. 2.) Lägg tidningsbitarna i en hink fylld till hälften med ljummet vatten. 3.) Gnugga in händerna med massor av tvål och gnugga tidningsdelarna tills det blir till en fi nkornig välling. 4.) Ta fram ännu en hink och häll i 5 dl av vällingen. Fyll sedan hinken med ljummet vatten, så att den blir halvfull. 5.) Ta en gammal plastburk (till exempel en stor glassförpackning) och skär av botten på den, så att du får kvar en ram. I locket skär du ut ett hål, så stort som du vill att vykortet ska bli. 6.) Spänn ett grovmaskigt tygstycke eller ett fi nmaskigt metallnät mellan ramen och locket. 7.) Doppa ner formen i pappersmassan och låt massan sila genom tyget/metallnätet. 8.) Ta loss tyget/metallnätet ur ramen och lägg det på en tidning. 9.) Efter en stund hänger du upp det för att torka över natten. 10.) När ditt handgjorda papper har torkat drar du försiktigt loss det från tyget/metallnätet. 11.) Om du vill kan du dekorera kortet med till exempel en pressad blomma eller ett vackert blad. Sedan är det bara att börja skriva, t ex till nån vän, till mamma och pappa, eller till oss! Så får vi se hur pappret blev. Vår adress är Håll Sverige Rent, Rätt sak på rätt plats, Box 4155, 102 64 Stockholm. Nivå 2 Konsekvenser: Nyttan av återvinning och konsekvenser av nedskräpningen för djur, natur och människor Alla saker som vi använder varje dag tar vi så lätt för givna. Trots att vi vet att jordens resurser försvinner om vi inte ändrar våra levnadsvanor. En så enkel sak som att återvinna, och källsortera sopor påverkar tillståndet på jorden i rätt riktning, det vill säga mot kretsloppssamhället. Och källsortering är ju egentligen väldigt lätt, något som alla kan göra. 8

Några visste du att-fakta 3 av 4 förpackningar återvinns. 4 av 5 tidningar återvinns. av insamlade glasförpackningar blir 60% nya fl askor och burkar. 30% blir glasfiberull. ett ton pallemballage kan återvinnas till 55 000 bärkassar. landets alla metallkapsyler motsvarar 2 200 bilkarosser. man kan återvinna stål, aluminium och glas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. om man ställer alla glasförpackningar som samlades in under 2003 i en lång rad, skulle det räcka näst an ett helt varv runt jordklotet. om alla lämnade sina använda förpackningar till återvinning så skulle den totala volymen hushållsavfall i Sverige minska till hälften. pappersförpackningar återvinnas fem till sju gånger innan pappersfibern är utsliten. var tredje pappersförpackning som fi nns i din livsmedelsbutik är tillverkad av återvunna pappersförpackningar. Sverige återvinner 86% av hushållens avfall. förbränning av avfall täcker drygt 15% av fjärrvärmebehovet i Sverige. återvinning av aluminium sparar energi. Det kostar 90% mer energi om man producerar ny aluminium! använda mjölkpaket kan bli nya förpackningar om de lämnas in. drygt hälften av det avfall som körs till tippen återvinns. för att tillverka nytt papper behövs både träd och returpapper. ett ton hårda plastförpackningar kan återvinnas till ca 84 000 blomkrukor. Även lagen uppmanar till återvinning: Miljöbalken uppmuntrar till en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. (Miljöbalken 1 kap 1 ) återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi // så att ett kretslopp uppnås. (Miljöbalken 1 kap 5 ) Fakta om konsekvenserna av nedskräpning Skräp är farligt Skräp kan skada eller vara giftigt för barn, djur och natur. Barn kan skära sig på glas och plåt, änder kan fastna i ölpackringar. Nedbrytningstiden för skräp är lång: Det tar 450 år för naturen att bryta ned en schampoofl aska av plast. Papper bryts ned på 2 5 månader. En aluminiumburk bryts ned under 300 år. Glas tar naturen över en miljon år att bryta ned. Skräp är fult Fler än 1 400 pressinslag över hela landet handlade under 2004 om nedskräpning. I Håll Sverige Rents undersökningar om skräp anser många svenskar att det blivit skräpigt, och att det är ett problem. (Läs mer i Skräprapporten, www.hsr.se) 9

Skräp är dyrt Över 8 000 ton skräp slängs varje år på marken i Sverige och det kostar skattebetalarna 377 miljoner kronor att åtgärda. De pengarna skulle till exempel räcka till att betala 1 405 grundskolelärares löner i ett år! Skräp är olagligt Det är dessutom olagligt att skräpa ner. Så här står det i Miljöbalken: Ingen får skräpa ned utomhus på plats som allmänheten har tillträde eller insyn till (15 kap 30 ). Till skräp räknas bl a plåt, glas, plast, papper och avfall. Att t ex ställa uttjänta möbler eller backar med tomglas bredvid återvinningsbehållarna räknas som nedskräpning och kan ge böter eller fängelse i max ett år om brottet betraktas som grovt. (Miljöbalken 29 kap 7 ). Diskussionsfrågor och övningar Genomförs individuellt, gemensamt i klassen eller gruppvis. Kretslopp eller tvärstopp? Kapsylen Vad händer om man slänger kapsylen på marken? Vad händer om man slänger kapsylen i papperskorgen? Vad händer om man slänger kapsylen i brasan? Vad händer om man stoppar kapsylen i metallåtervinningen? Kalle Anka tidningen Vad händer om man slänger tidningen på marken? Vad händer om man slänger tidningen i papperskorgen? Vad händer om man stoppar tidningen i brasan? Vad händer om man lämnar tidningen till återvinning? Glasspappret Vad händer om man slänger glasspappret på marken? Vad händer om man slänger glasspappret i papperskorgen? Vad händer om man stoppar glasspappret i brasan? Vad händer om man lämnar glasspappret till återvinning? Plastflaskan Vad händer om man slänger plastflaskan på marken? Vad händer om man slänger plastflaskan i papperskorgen? Vad händer om man stoppar plastflaskan i brasan? Vad händer om man lämnar plastflaskan till återvinning? Varför är det viktigt att ta av korken? Vad menas med ändliga och förnyelsebara resurser? Ge några exempel. Ingenting försvinner, allt finns kvar vad innebär det? Genomgång/instudering av fakta kring skräp 1.) Kostnader för nedskräpningen: hur många ton slängs, hur lång tid tar det innan det bryts ner? 2.) För vem eller vad är olika skräp farliga? Lista en massa skräp och ange om de kan 10

skada människa, djur eller natur. På vilka sätt kan de vara farliga? Är de giftiga, vassa, eller kan de skada på annat sätt? Diskutera hur farligt det är för naturen på kortare och längre sikt. 3.) Hur påverkas människan av en skräpig miljö? Diskutera hälsa, trivsel och trygghet. Summera och presentera diskussionerna gemensamt eller gruppvis. 4.) Gör växttestet: Ta en frisk selleristjälk med blad och skär bort lite av underdelen på stjälken. Ställ stjälken i burken med karamellfärgat vatten. Låt den stå i ett par timmar. Skär sedan av en bit av stjälken. Har något av det färgade vattnet sugits upp av växten? Det är precis samma sak med föroreningar, som kan bli av t ex bilbatterier och andra batterier som ligger ute i naturen och inte tas om hand. Växterna suger upp föroreningar och blir mer och mer förgiftade, sedan äter vi växterna. Vad betyder det för oss och vad kan det få för effekter för växter, djur och människor? 5.) Gör förmultningstestet: Ta ett plastsnöre. Knyt det runt några olika saker, till exempel en potatis, en glasbit, ett apelsinskal, en plastbit. Gräv ett dike, lägg ner snöret och täck med jord. Lämna en liten bit av snöret ovanför jordytan, så att det lätt kan hittas igen. Efter några månader gräver ni tillsammans upp det. Vad har förmultnat och vad är kvar? Varför? Foto: Sergio Joselovsky Nivå 3 Åtgärder: Hur kan vi tillsammans hjälpas åt för att bli bättre på återvinning och sluta skräpa ner? Ett mycket bra sätt att påverka är att lära sig mer om naturen och vår miljö. Kunskap är både gratis och kan återvinnas, t ex kan den förmedlas vidare till föräldrar, syskon, kusiner och vänner. Om många fler av oss förstår meningen med återvinning kan vi tillsammans göra något riktigt smart, vi kan skapa ett kretsloppssamhälle. 11

Vinsterna med att sluta skräpa ner och istället återvinna Trivsel En ren strand, sjö, skog, gata, torg eller skolgård tycker de flesta är trevligare att vistas på än en som är skräpig. Och det här handlar ju också om respekt och omtanke: mot naturen, mot andra, mot sig själv. Trygghet En ren miljö är en tryggare miljö för alla; såväl barn och vuxna som djur och natur. Studier visar att nedskräpning skapar en negativ spiral: Människor uppfattar det ofta som att det är okej att slänga skräp på marken om det redan ligger skräp där. En plats som är nedskräpad drar ofta till sig både klotter och annan skadegörelse. Följden blir en plats som upplevs som både otrevlig, otrygg och ofräsch att vistas på! Däremot en ren och skräpfri plats är det svårare att börja slänga skräp på. Dessutom känner man att här finns det någon som bryr sig om hur det ser ut. Pengar 8 800 ton skräp plockas upp i Sverige varje år enligt en undersökning från 2001. Idag kan man säga att den totala vikten på skräpet har minskat, men däremot har volymen ökat, eftersom det som slängs i dag till stor del är föremål som är lättare, men mer skrymmande. Minst 377 miljoner kronor kostade nedskräpningen landets skattebetalare år 2003. Den siffran måste kunna gå att sänka, med minskade kostnader för renhållning som följd. Miljökänsla Ju mer kunskap man har desto mer medveten om nedskräpningens konsekvenser och återvinningens fördelar och nödvändighet blir man. Målet är att få människor att känna det individuella ansvaret som medborgare, så att ett frö till en ökad miljömedvetenhet kan sås. Återvinn och källsortera Gör så här med tomma förpackningar: 1. Rengör Skölj ur förpackningarna om det behövs och låt dem torka. Förpackningarna har en lång väg till återvinningen och det är därför viktigt att det inte fi nns matrester och liknande som är ohygieniska och luktar illa. Foto: Sergio Joselovsky 2. Separera Om förpackningen består av mer än ett material så försök att skilja dem åt. En margarinförpackning till exempel går enkelt att ta isär, medan sprayburkens pump brukar vara svår att få bort. Låt den då sitta kvar. Om en förpackning består av flera materialslag som inte kan separeras, ska den sorteras efter det material som det finns mest av i förpackningen. 3. Vik ihop Böj in vassa lock på konservburken, platta till och vik ihop. Packa mindre pappersförpackningar i större, så tar det mindre plats både under diskbänken och på återvinningsstationen. Men låt plast- och metallförpackningarna ligga lösa i behållaren. Tag av korkar och lock på plastförpackningarna. 12

Sortera Ett enkelt sätt att källsortera är att samla alla förpackningarna i samma kasse. Sedan sorterar man vid återvinningsstationen och lägger rätt förpackning i rätt behållare. Plastförpackningar Alla plastförpackningar lämpar sig inte för återvinning till nytt material. En del är ur miljösynpunkt bäst att använda för energiproduktion. De förpackningar som passar bäst för återvinning till material är flaskor, burkar, dunkar och askar. Dessa skall alltid källsorteras och läggas i insamlingsbehållaren för hårda plastförpackningar. Lock och kapsyler skall tas av och läggas löst i behållaren. Plastpåsar, plastfolie, vakuumförpackningar och frigolitförpackningar är exempel på förpackningar som lämpar sig bäst för energiutvinning. Dessa plastförpackningar skall sorteras separat och läggas i behållaren för mjuka plastförpackningar. Alla kommuner har inte behållare för mjuka plastförpackningar. Det är kommuner, som skickar sitt hushållsavfall till energiutvinning för fjärrvärmeproduktion. Här skall de mjuka plastförpackningarna läggas i hushållsavfallet. Pappersförpackningar Vik hop och platta till pappersförpackningen, så tar den mindre plats. Man kan även lägga mindre förpackningar i större. En tom mjölkförpackning rymmer minst fem hopvikta. Metallförpackningar Kom i håg att även lämna små metallförpackningar till återvinning, till exempel kapsyler, lock, folien på crème fraiche-burken, skruvkorkar och värmeljushållare. Ingen förpackning är oviktig, hur liten den än är. Kaviartuben, och andra tuber som innehåller mat, går inte att rengöra. Kläm ut så mycket det går och låt sedan korken sitta på när du lämnar tuben i metallbehållaren så luktar det inte illa. Korken blir bränsle vid nedsmältning. Glasförpackningar Ta av skruvkorkar och kapsyler av plast och metall och lägg dem i respektive insamlingsbehållare. Man behöver inte knipsa av metall- eller plastringen som blir kvar runt flaskan efter korken. Tidningar Tidningar, tidskrifter och andra trycksaker läggs i insamlingsbehållaren för tidningar. Papperskassen lämnas bland pappersförpackningarna. Kuvert och böcker hör inte hemma i tidningsbehållaren. Limningen respektive den hårda pärmen förstör återvinningsprocessen. Diskussionsfrågor och övningar Genomförs individuellt, gemensamt i klassen eller gruppvis. Fundera på vad man kan göra åt problemet med nedskräpning i närmiljön; i kommunen, skolan osv. Vad är det bästa med att återvinna? Hur kan man själv hjälpa till med återvinning av skräp? Hur kan vi smitta av oss på våra familjer och vänner? Och få dem att bli återvinnare och miljöhjältar? Fundera på exempel för både skol- fritids- och yrkesverksamhet där man kan bli bättre på att återvinna och inte skräpa ner. 13

Linjeövning När jag ser någon slänga ett skräp vill jag: 1.) Gå fram och säga till personen att den inte ska skräpa ner. 2.) Plocka upp det och slänga i papperskorgen. 3.) Säga till en speciell skräppolis att anmäla den personen. 4.) Lämna det så att städarna kan plocka upp det så småningom. 5.) Strunta i det. 6.) Slänga skräp själv. 4-hörnsövning Vem skall hålla skolan ren från skräp? Alla. Städare. Elever. Eget förslag. Andra tips på övningar Rollspel: Rollspel är ett sätt att i praktiken öva på att agera i specifi ka situationer. Här kan eleverna prova på olika alternativ och utifrån det diskutera vad som kändes bäst. Det är ett bra sätt att öva både individuellt och kollektivt ansvar. Låt eleverna t ex använda sig av de olika förslagen på situationer nedan. Gå tillväga på följande sätt: 1.) Varje teatertrupp, med minst tre deltagare, väljer (eller hittar på själva) varsin situation. 2.) Be dem att sätta ihop en kort (högst någon minut) pjäs utifrån situationen. Det ska vara en eller två personer som utför handlingen. En (eller fler) personer ska vara passiva och bara hänga på eller titta på. Det ska sluta dåligt, dvs handlingen utförs och ingen reagerar. 3.) Scenen spelas upp i sin helhet, följt av en diskussion om vad som hände. 4.) Scenen spelas upp igen och nu får publiken ropa stopp när de tycker att det sker något dåligt. Fråga vad de skulle vilja göra för att bryta den dåliga situationen. De får komma med förslag på vad skådespelarna ska göra istället genom att själva byta ut skådespelarna mot sig själva och agera i scenen som spelas upp från början igen. Den som utför den dåliga handlingen kan man inte styra eller byta ut. Det är den personen man genom sitt agerande ska försöka påverka. 5.) Prova en eller flera strategier. Intervjua deltagarna om hur det kändes för dem i de olika alternativen. 6.) Diskutera vad som är den bästa strategin för att bryta det dåliga beteendet i de olika situationerna. 7.) Gör likadant med nästa teatertrupp! Olika situationer: A. Pappa slänger en glasfl aska bland hushållssoporna hemma. B. En främmande person slänger en fi mp på marken. C. Ni ser att er lärare slänger ett godispapper på marken efter skolan. D. En elev i klassen slänger en kapsyl i soporna. E. Din familj har picknick på stranden och sedan lämnar ni matresterna på stranden. 14

Diskussion: Hur ska vi göra för att få människor att sortera sina sopor och att inte slänga skräp på marken? Dela in eleverna i grupper om tre och tre. Låt dem brainstorma kring hur de kan göra för att påverka. Låt det ta 15 minuter och gå runt och hjälp dem om de kör fast. Sedan får alla skriva upp sina förslag på tavlan eller blädderblock. Låt alla sätta tre streck var på de alternativ de själva skulle vilja ägna sig åt. Bilda grupper utifrån de populäraste alternativen och börja jobba! Några exempel på påverkan och förändringsarbete: Prata med föräldrar och grannar. Säga till när man ser någon som gör fel, och hjälpa den att göra rätt. Skriva insändare. Ringa och tipsa journalister om något angående nedskräpning eller återvinning med nyhetsvärde som de kan ta upp. Skriva eller ringa till politiker. Be om (eller kräv) att få framföra budskap under en vecka på kommunens eller reklambo lagens offentliga reklamplatser. Ha närvaroscheman vid miljöstationer för att hjälpa folk att lägga rätt sak på rätt plats. Starta ett miljöråd på skolan som jobbar med återvinning på skolan. Bygga en kompost och få skolan att börja kompostera. Adoptera en busstation som klassen ser till att hålla fi n, hel och ren. Uppmuntra andra klasser att göra likadant. Källor Förpacknings- och Tidningsinsamlingen www.ftiab.se Håll Sverige Rent www.hsr.se eller www.skrapfrimiljo.nu. Sök efter t ex Skräprapporten. Clean Up Australia Onlines webbplats www.cleanup.com.au SRV Återvinning www.srv-atervinning.se www.sorteramera.nu www.sopor.nu 15

Har du synpunkter eller frågor om lärarhandledningen? Kontakta Helena Jönsson, projektledare Rätt sak på rätt plats: helena.jonsson@hsr.se tel. 08-505 263 35 16 www.ftiab.se www.hsr.se