Vad går vårstädningen ut på? Attityder skapas tidigt!

Transkript

1

2 Varför ska vi vårstäda? Varje år slängs ton skräp i Sveriges natur och i Göteborg räknar man med att 600 ton slängs. Det skadar både växt- och djurliv. Hundratals fåglar och däggdjur dör varje år när de fastnar i skräp. Andra kvävs eller förgiftas när de misstar skräp för mat. Miljön tar skada av det skräp som förorenar mark och vatten. Dessutom kostar det mycket pengar att ta hand om nedskräpningen. Nedskräpning är ett växande problem. Med Vårstädningen vill vi i Göteborg vända den negativa trenden och få människor att uppmärksamma problemet kring nedskräpning. Vad går vårstädningen ut på? Vårstädningen innebär att skolklasser går ut i sitt närområde och plockar upp skräp som har slängts där. Långsiktigt handlar det förstås inte om att plocka upp efter andra, utan om att skräpet hör hemma i soppåsen eller i återvinningen istället för på marken. Eftersom barn och ungdomar är viktiga opinionsbildare hoppas vi kunna ge dem kunskap och väcka deras intresse genom det här undervisningsmaterialet. Attityder skapas tidigt! Miljön är allas gemensamma tillgång, och också allas vårt ansvar. Därför är det viktigt att tidigt få insikter och kunskap kring nedskräpning, avfall, kretsloppstänkande och hur vi kan skapa ett hållbart samhälle. Då kan våra barn lyckas bättre än vi i framtiden. Den som har förståelse för och insikt i de stora sammanhangen, kan också lättare agera på rätt sätt i de små. Och de kunskaperna följer med genom hela livet! 2

3 LÄRARHANDLEDNING OCH FAKTAUNDERLAG På de kommande sidorna får du tips om hur du kan lägga upp undervisningen i samband med Vårstädningen. Vi ger exempel på diskussionsfrågor och övningar som kan genomföras individuellt, gruppvis eller gemensamt i klassen. Syftet med undervisningsmaterialet är att: Lärarhandledningen är indelad efter fyra åldersgrupper: Förskola, sid. 4 Skolår 1-3, sid. 5 Skolår 4-6, sid. 6 Skolår 7-9, sid. 7 Ge barnen allmän kunskap om, insikt i och förståelse för nedskräpning i Sverige och Göteborg. Ge barnen allmän kunskap om kretsloppstänkande och avfallshantering i Göteborg. Ge barnen kunskaper om konsekvenserna av nedskräpningen: hur den påverkar natur, djur och människor. Eleverna ska också förstå hur skräp kan användas som en resurs. Barnen får förståelse för att miljön är individens ansvar och att vi alla kan hjälpa till att skapa ett hållbart samhälle. Lärarhandledningen för varje åldersgrupp är uppdelad i tre nivåer: För varje åldersgrupp finns lärarhandledning med förslag till diskussionsfrågor. Uppgifterna är avsedda för individuella studier eller gruppstudier. Nivå 1 Vad är skräp? Nivå 2 Konsekvenser av nedskräpning Nivå 3 Vad kan vi göra för att motverka nedskräpningen? Faktaunderlag för varje nivå hittar du på sidorna 8-14: Visste du att sid. 8 Nivå 1 sid Nivå 2 sid Nivå 3 sid

4 För dig som undervisar på förskolan Här får du förslag på olika lekar som kan ligga till grund för samtal med barnen. Använd faktadelen på sidan 8 som underlag för lekarna. Och kanske har du själv andra förslag till aktiviteter i samband med vårstädningen. Picknicken Picknicken är en lek som går ut på att på ett pedagogiskt lättförståeligt sätt förklara vad skräp är. Eftersom barnen är små är det viktigaste inte att gå in på detaljer om sopsortering, avfallshantering och kretslopp. Istället ligger fokus på att man inte ska skräpa ner och att olika sorters skräp kan återvinnas och hör hemma på olika ställen. Picknicken kan ni hålla ute eller inne. När allt är uppätet går ni igenom picknickresterna och ställer frågor till barnen. Är detta skräp? Får man slänga det i naturen? Ska man slänga det i soptunnan? Slutsatsen blir att man inte ska lämna något, allt ska tas om hand. Är barnen lite större kan ni gå in mer på återvinning. Vad kan man göra av en läskburk? Och var ska man göra av läskburken? Sortera skräpet i olika påsar. En för plast, en för kartong, en för kompost, o s v. Vad ska bort? Du kanske minns Brasses Lattjolajbanlåda i det klassiska barnprogrammet Fem myror...? Gör en egen variant av leken, fast med skräp istället för djur. Ta fyra olika sorters skräp. T ex en tandkrämstub, en Petflaska, en tom glasslåda och ett batteri. Låt barnen berätta vad som ska bort och diskutera varför. Det finns ju flera olika alternativ. Batteriet ska t ex bort för att det är farligt avfall och de andra är gjorda av plast. Petflaskan ska bort för att den går att panta. Ett tips är att låta barnen själva rita olika skräpsorter som du sedan använder. Skattjakten Anordna en skattjakt i samband med Vårstädningen! Ge barnen uppgiften att ta med sig en pryl tillbaka till förskolan, något som de själva tycker är fint eller något de tycker kan vara användbart. Låt sedan barnen visa upp och berätta vad det är för prylar de har hittat och vad de kan användas till. Se faktaunderlaget på sidorna 8-14! 4

5 För dig som undervisar i klass 1-3 Nivå 1. Vad är skräp? Vilka sorters skräp finns? Gör en tankekarta kring skräp. Genomgång av övriga exempel på skräp. Diskutera: Hur uppstår skräp? Varför slänger man skräp? Var ska olika typer av skräp slängas? Diskutera: Kan man använda skräp till något? Hur kan det användas? Nivå 2. Vad händer med skräpet? Fundera på vilka material skräpet är gjort av. Vilket skräp är farligt? Sortera skräpet efter farlighetstyp, d v s om det kan skada människor, djur eller natur. På vilka sätt kan det vara farligt? Är det giftigt, vasst, eller kan det skada på annat sätt? Fundera på vad som kan hända med skräpet i naturen, i hav och sjöar, och i stadsmiljö. Fundera över varför man ska källsortera avfall. Sortera skräpet efter olika material. Redovisa resultaten av diskussionerna gemensamt eller gruppvis. Nivå 3. Vad kan vi göra åt skräpet? Fundera på vad man kan göra åt problemet med nedskräpning. Hur kan man själv hjälpa till? Fundera på nyttan av återvinning och återanvändning. Fundera på vad Vårstädningen står för och vad den kan vara bra för. Underlag till diskussionen hittar du på sidorna 8-14! 5

6 För dig som undervisar i klass 4-6 Nivå 1. Vad är skräp? Ange olika sorters skräp i en gemensam brainstorm. Gör en tankekarta kring skräp. Genomgång av övriga exempel på skräp. Diskutera: Varifrån kommer skräpet? Hur uppstår skräp? Vad menas med skräp? Vad gör något till skräp och vad är inte skräp? Hur kan skräp användas och hur kan det bli en resurs? Diskutera: Källsortering och återvinning. Sortera skräpet i olika material. Nivå 2. Konsekvenser: Vad händer med skräpet? Genomgång/instudering av fakta kring skräp: kostnader för nedskräpningen i naturen, hur många ton slängs, hur lång tid tar det innan det bryts ner? Vilka material är det vanligaste skräpet tillverkat av? Vad är råvaran till de olika materialen? Vilka typer av skräp är farliga? För vem eller vad är olika sorters skräp farliga? Ange om de kan skada människa, djur eller natur. På vilka sätt kan de vara farliga? Är de giftiga, vassa, eller kan de skada på annat sätt? Diskutera farlighet för naturen på kortare och längre sikt. Hur påverkas människan av en skräpig miljö? Diskutera hälsa, trivsel och trygghet. Vad händer med avfall som lämnas till återvinning? Summera och presentera diskussionerna gemensamt eller gruppvis. Nivå 3. Åtgärder: Vad kan vi göra åt skräpet? Fundera på vad man kan göra åt problemet med nedskräpning i närmiljön; i kommunen, skolan o s v. Hur kan man själv hjälpa till? Fundera på nyttan av återvinning och återanvändning. Fundera på vad Vårstädningen står för och kan vara bra för. Nivå 4. En fältstudie Anordna en egen skräpletning i samband med vårstädningen. Ta med skräp tillbaka till skolan och sortera och diskutera materialet och hur det kan återvinnas. Vilka material består skräpet av? Hur lång tid tar det innan de bryts ner om det lämnas kvar i naturen? Vilka material kan återvinnas om man lämnar de rätt? Vad innebär återvinning? Kommer skräpet från fritids- eller från yrkesverksamhet? Varför slängde man just detta skräpet? Underlag till diskussionen hittar du på sidorna 8-14! 6

7 För dig som undervisar i klass 7-9 Nivå 1. Vad är skräp? Brainstorming: Ange olika sorters skräp i en gemensam brainstorm. Vilket skräp har man kommit i kontakt med på hem-orten, eller på semestern? Gör en tankekarta kring skräp. Diskutera skräpets bakgrund: Vad menas med skräp? Vad gör något till skräp och vad är inte skräp? Hur uppstår skräp? Hur kan skräp tas tillvara som en resurs? Varifrån kommer det? Varför har nedskräpningen ökat? Nivå 2. Konsekvenser: Vad händer med skräpet i vattnet, i naturen och i stadsmiljön? Skräpfakta: Genomgång/instudering av fakta kring skräp: kostnader, hur många ton slängs, hur lång tid tar det innan det bryts ner om det slängs i naturen? Hur fungerar återvinningen i Göteborg? Tillverkningsmaterial: Fundera på vilka material skräpet är tillverkat av. Vilka ämnen och typer av skräp är farliga? Hur ska farligt avfall hanteras och var ska det lämnas? Farlighetstyp: För vem eller vad är olika skräp farliga? Ange om de kan skada människa, djur eller natur. På vilka sätt kan de vara farliga? Är de giftiga, vassa, eller kan de skada på annat sätt? Diskutera farlighet för naturen i kortare och längre perspektiv. Påverkan på människan: Diskutera: Vad händer känslomässigt med oss människor i en skräpig miljö? Diskutera hälsa, trivsel och trygghet. Sök fakta: Vad säger lagen om nedskräpning? Redovisa resultaten: Summera och presentera diskussionerna gemensamt eller gruppvis. Nivå 3. Åtgärder: Vad kan vi göra åt skräpet? Ansvar och förslag på åtgärder: Fundera på vad man kan göra åt problemet med nedskräpning. Hur kan man själv hjälpa till? Vems är ansvaret? Hur kan industrierna/producenterna hjälpa till? Samhällsinsatser: Vilka insatser skulle behövas (politiska, ekonomiska) för att motverka nedskräpningen? Fundera på nyttan av återvinning och återanvändning. Medias roll: Vad står det i tidningarna? Tas debatten upp i TV och i så fall vilka är infallsvinklarna? Redovisa resultaten: Summera och presentera diskussionerna gemensamt eller gruppvis. Underlag till diskussionen hittar du på sidorna 8-14! 7

8 Faktaunderlag Visste du att: Metall går att återvinna om och om igen om den inte förorenas. Genom att återvinna stål och aluminium sparas stora mängder energi. Särskilt aluminium är tacksamt att återvinna ur energisynpunkt. Det går åt 95 % mindre energi att tillverka aluminium av återvunnet material jämfört med att nytillverka aluminium av råvaran bauxit. Om alla invånare i Sverige lämnar in alla sina kapsyler till återvinning under ett år räcker stålet till nya personbilar. De plastförpackningar som återvinns i Sverige idag sparar energi motsvarande mer än fat olja. Pappersförpackningar kan återvinnas fem till sju gånger innan fibrerna är utslitna. Varje år återvinner vi i Sverige pappersförpackningar som motsvarar en miljon träd. Av de totalt ton förpackningar som tillverkas per år samlas drygt 75 % in. Varje gång du lämnar in en förpackning till återvinning hjälper du till att spara energi. Du ser också till att naturens råvaror inte faller ur kretsloppet. Genom det gör miljön en vinst. Allt glas separeras! Det färgade glaset går inte att göra ofärgat och därför är det viktigt att ofärgat glas hålls rent från färg. Bilarna som hämtar glaset vid återvinningsplatserna har två fack för att hålla glaset separerat. Ingenting försvinner! Olika föremål har olika lång nedbrytningstid. Men bara för att ett föremål har brutits ner är det inte borta. - Det tar mellan ett och tre år för naturen att bryta ner en cigarettfimp! - Det tar 300 år för en aluminiumburk att brytas ner! - Det tar 450 år för naturen att bryta ner en PET-flaska! - Det tar längre än en miljon år för glas att brytas ner! 8

9 Nivå 1 Allmänt om nedskräpning och avfallshantering Hur ser nedskräpningssituationen ut i Sverige? En SIFO-undersökning, som Håll Sverige Rent har låtit göra, visar att 40 % av befolkningen anser att nedskräpningen ökat de senaste åren. För femton år sedan var den siffran 18 %. Samtidigt visar undersökningen att färre människor tycker att nedskräpningen är ett stort problem. Det tyder på att det vuxit fram en acceptans kring skräpet i Sverige. Om skräpet blir något som etableras och accepteras kommer viljan att göra något åt problemet så småningom att minska. När det gäller nedskräpning i tätort är det dock fler personer som anger att man tycker det är ett stort problem. Detta är också intressant eftersom det är just i tätorter som det skrivs många insändare om nedskräpning. Har acceptansen ökat och man ändå upplever att det är ett stort problem tyder det på att problemet verkligen har vuxit! tillträde eller insyn till. Men även om lagen förbjuder nedskräpning är det inte ofta som sådana brott anmäls. Däremot blir dumpning av sopor på allmän plats allt oftare anmält och straffat. Att till exempel ställa uttjänta möbler eller backar med tomglas bredvid återvinningsbehållarna räknas som nedskräpning. Även klotter räknas som nedskräpning och därför är det olagligt att klottra. Sortering Den moderna avfallshanteringen bygger på sortering, återvinning och förbränning. Genom att källsortera avfallet utnyttjas resurser effektivt och det sparar energi, miljö och råvaror. Avfallet är en resurs som i många fall kan återvinnas och ge råmaterial till nya produkter. Det avfall som blir över förbränns och blir elektricitet och värme till bostäder. Varför har nedskräpningen ökat? Det finns flera faktorer som påverkar, t ex att andra miljöproblem fått större fokus i media de senaste åren. I jämförelse med andra miljöproblem känns inte nedskräpningen lika viktig. Vi har fått nya konsumtionsvanor, snabbmaten är ett nytt fenomen och den innebär många förpackningar som, om de inte hanteras rätt, kan bli skräp. Kanske har den ökande individualismen i samhället en roll, den unga generationen känner inte samma kollektiva ansvar för hur det ser ut i vår närmiljö som den äldre. Vem är det som skräpar ner? Nämnda SIFO-undersökning visar att tre av tio svenskar slänger skräp på marken. Ju äldre man är desto mindre vanligt är det att man skräpar ner. Mest skräp kastas av åringar, där är siffran sju av tio. Fler män än kvinnor slänger skräp. Hur mycket skräp hamnar på marken? Siffror från Stockholms Miljöcenter visar att ton skräp årligen slängs på marken i Sverige. Detta skräp måste i många fall plockas upp manuellt vilket kostar skattebetalarna 377 miljoner kronor om året. Gaturenhållningen i Göteborg uppskattar att de städar upp cirka 600 ton skräp runt om i staden varje år till en kostnad av cirka 40 miljoner kronor. Vem ansvarar för att plocka upp skräpet? På kommunens mark ansvarar kommunen för att plocka upp, fastighetsägare ansvarar för områden runt sina fastigheter och andra markägare för sina områden. Men vi kan alla bidra till en renare miljö genom att inte slänga skräp på marken. Miljön är allas vårt ansvar! Är det brottsligt att skräpa ner? Ja, det är olagligt. Straffet är böter och i grövre fall fängelse i upp till ett år. Enligt miljöbalken kap får ingen skräpa ner utomhus på en plats som allmänheten har 9

10 Farligt avfall Farligt avfall är allt som innehåller ämnen som är giftiga, explosiva, brandfarliga eller frätande, t ex aceton, tändvätska, glödlampor och batterier. De får inte hällas ut i avloppet, slängas i naturen eller i de vanliga soporna utan måste lämnas till en återvinningscentral eller miljöstation. Om det farliga avfallet hamnar i naturen eller följer med avloppet förorenas sjöar och hav eftersom många skadliga ämnen inte kan avskiljas i avloppsreningsverken. Dessutom störs den bakteriologiska reningsprocessen. Kommer farliga ämnen ut i vattnet kan det skada vattenlevande djur och växter. Farligt avfall förorenar även avloppsslammet och gör det oanvändbart som gödningsmedel. Om det läggs i soppåsen hamnar de giftiga ämnena i förbränningsanläggningen och sprids i luft och mark eftersom det hamnar i röken och förbränningsaskan från Sävenäs. Genom att köpa miljömärkta alternativ, märkta med Bra miljöval (Falken) och Svanen, minskas risken att farliga ämnen hamnar på fel ställe. Rätt avfall på rätt ställe Ungefär hälften av hushållsavfallet går att återanvända eller återvinna. Det innebär att vi kan ta tillvara värdefulla material samtidigt som vi minskar avfallsförbränningen. Men för att avfallet ska kunna åter-användas eller återvinnas effektivt måste det sorteras rätt. I Göteborg finns ett väl utbyggt nät med återvinningsplatser, miljöstationer och återvinningscentraler som tar emot sådant som inte kan eller bör slängas i de vanliga hushållssoporna. På återvinningsplatser lämnas förpackningar av olika material, på de bemannade miljöstationerna lämnas farligt avfall och på återvinningscentralerna kan hushållen lämna det mesta. Allt som lämnas på återvinningsplatser, återvinningscentraler och miljöstationer tas om hand av olika materialåtervinningsföretag eller behandlingsanläggningar. Restavfall är det avfall som blir kvar när utsorteringen är gjord. Det samlas in av renhållningsarbetarna som kör det till Sävenäs avfallskraftvärmeverk. Där bränns avfallet och vid förbränningen får vi elektricitet eller fjärrvärme till många av hushållen i Göteborg. Rökgaserna renas och det som blir kvar efter förbränningen i form av slagg och aska läggs på deponi. Vad ska lämnas var? Till återvinningsplatsen Förordningen om producentansvar innebär att den som tillverkar eller importerar en förpackning också ska ansvara för att den återvinns när innehållet är använt. Därför finns det runt 400 återvinningsplatser runtom i Göteborg där tidningar samt förpackningar av glas, papp, hårdplast, och metall ska läggas. Det är viktigt att de olika materialen sorteras rätt för att materialåtervinningen ska bli effektiv. Förpackningarna samlas sedan in av Förpacknings- och tidningsinsamlingens entreprenörer och skickas till olika anläggningar för återvinning. Till återvinningscentralen Hushållen har också möjlighet att lämna sitt avfall på Göteborgs fyra återvinningscentraler. Där kan man förutom farligt avfall och förpackningar också lämna grovavfall, elavfall, däck, skrot, gamla kyl- och frys-skåp samt användbara kläder och textilier. Avfallet lämnas sorterat i olika materialslagscontainrar. Till miljöstation Det farliga avfall som finns i hushållen starka rengöringsmedel, nagellack, lösningsmedel, oljor, termometrar med kvicksilver, färgrester, glödlampor, lysrör, lågenergilampor, batterier med mera ska lämnas till en miljöstation. Det finns 17 miljöstationer på bemannade bensinstationer runtom i Göteborg. Din närmaste miljöstation hittar du på 10

11 Hur mycket hushållsavfall blir det i Göteborg om året? Biologiskt avfall, central behandling ton Biologiskt avfall, hemkompostering ton Restavfall ton Grovavfall ton Farligt avfall ton Kyl och frys stycken Övriga vitvaror ton Glöd-, lågenergilampor, lysrör, 142 ton Elavfall ton Returpapper ton Wellpapp ton Kartongförpackningar ton Glasförpackningar ton Metallförpackningar 560 ton Plastförpackningar 910 ton Totalt: ton Nivå 2 Konsekvenserna av nedskräpningen Skräp skadar Äppelskrottar och bananskal förvandlas snabbt till mull och blir en del av det naturliga kretsloppet. Men mycket av det som slängs i naturen bryts inte ned så snabbt och kan ställa till med stor skada under lång tid. Både människor och djur kan skära sig på glas och plåt. Plastskräp som till exempel sexpacksringar är farliga fällor för exempelvis sjöfåglarna. Tuggummin som ligger och skräpar på gator och ute i naturen är dödsfällor för glupska duvor och småfåglar. Kemikalier finns i nästan allting och kan läcka ut i marken och i vattnet. Eftersom allting i naturen hänger samman får vi tillbaka kemikalierna när vi andas, dricker och äter. Kemikalierna sugs upp i växterna som äts av småkrypen, som äts av större djur och så vidare. Sist i näringskedjan finns vi människor! Ingenting försvinner Olika föremål har olika lång nedbrytningstid. Men bara för att ett föremål har brutits ner är det inte borta. Det har bara fallit sönder i sina minsta beståndsdelar. Och tungmetaller bryts inte ned över huvudtaget. Även när fimpen efter tre år ser ut att vara borta finns det kadmium kvar som fimpen innehöll. Batterier kan innehålla nickel, kvicksilver och kadmium och i lampor finns det kvicksilver och bly. Skräp väcker känslor Många tycker att skräp är fult och blir arga och till och med ledsna av att det skräpas ner i naturen och staden. Skräp kan också skapa otrygghet och det finns ett dokumenterat samband mellan skräpiga miljöer, otrygghet och kriminalitet. Skräp är dessutom dyrt. Det kostar svenska skattebetalare 377 miljoner kronor per år och göteborgare betalar ungefär 40 miljoner kronor per år för att skräp som slängs på gator och i naturen ska samlas upp. Fakta om nedskräpning och avfallshantering Vem slänger skräp i naturen? I Sverige slänger 30 % av befolkningen skräp i naturen. I åldersgruppen år slänger 64 % skräp. Ju äldre man är desto mindre skräp slänger man. 46 % av männen svarar att de slänger skräp på marken och 28 % av kvinnorna svarade att de gör det. Vad slänger man i naturen? Papper, godisomslag, fimpar, cigarretter, snus m m. Kvinnor slänger mer tuggummi än män och män slänger mer snus än kvinnor. Fimpar slängs i lika stor utsträckning av båda könen. I Göteborg slängs mest plastmuggar, flaskor och papper av olika slag enligt Gaturenhållningen. Skräpet från snabbmatkedjor har ökat enormt den senaste 10-årsperioden och sedan gratistidningen lanserades i Göteborg har detta ökat skräpmängden. Varför slänger man i naturen? Den vanligaste orsaken beror på att man saknar papperskorg. Den näst vanligaste orsaken är lathet. Det är en dålig vana helt enkelt och man är bekväm. Hur mycket avfall finns i soppåsen? En person slänger i genomsnitt 4,6 kilo avfall/vecka i sitt sopkärl. Av det är 1,5 kilo förpackningar, 1,8 kilo bioavfall (matrester) och 1,3 kilo restavfall. 11

12 Vad händer med det insamlade avfallet i göteborg? Bioavfall Vid kompostering omvandlas avfallet till kompostjord och vid rötning bildas biogas som används som drivmedel till fordon. Restavfall Restavfallet (det som är kvar i soppåsen efter sopsortering) transporteras till Sävenäs avfallsvärmeverk där avfallet bränns och vid förbränningen utvinns el och fjärrvärme. Förpackningar Hårdplast: blir ny plastmassa och används i bland annat bullerplank, möbler, telefoner och parkbänkar. Stål och aluminium: smälts ner och gjuts till nya metalldelar som används i bil- och byggindustrin. Papp och kartong: blir nya förpackningar och byggpapp. Metall: används bland annat i järnvägsräls, bilkarosser och armeringsjärn. Glas: drygt hälften blir nya flaskor och burkar, resten blir glasfiberull. Tidningar Tidningar blir till ny pappersmassa och används i nya pappersprodukter. Farligt avfall Det farliga avfallet transporteras vidare till behandlingsanläggningar runt om i Sverige. En del av det farliga avfallet kan renas och användas som bränsle, annat neutraliseras eller förvaras tills bättre återvinningstekniker utvecklats. Det gäller till exempel bly från glödlampor. Batterier: kvicksilverbatterier och kvicksilver från andra produkter lagras i väntan på regeringsbeslut om hur kvicksilver ska tas om hand. Metallerna i nickelkadmiumbatterier liksom blybatterier används till nya batterier. Batterier som inte klassas som farligt avfall läggs på deponi. 12

13 Elektronik: kan återvinnas till 97 %. Apparaterna monteras ner och farligt avfall som kvicksilver och kadmium plockas bort. Metalldelar och vissa plastdelar återvinns. Övrig plast förbränns i anläggningar som omvandlar energin till värme och el. Varför ska man källsortera förpackningar? Genom att vi källsorterar bidrar vi till en bättre miljö och vi sparar både energi och råvaror. Nästan alla förpackningar som samlas in återvinns och av materialet tillverkas nya produkter. Det finns dessutom en producentansvarslag som omfattar alla medborgare och företag som syftar till att vi alla ska bidra till att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle genom att källsortera förpackningar. Vad innebär producentansvar? Principen är att den som tillför samhället en förorening också ska ta ansvar för att ta hand om den. För att det ska kunna fungera i praktiken måste politikerna definiera vilka varor som ska omfattas så att ansvaret för vem som tillför samhället dessa kan tydliggöras de ska ju ställas ansvariga för att organisera och finansiera en insamling. Detta kallas producentansvar. De varugrupper som lyder under producentansvar idag är förpackningar, returpapper (tidningar), bilar, däck, elektronik och glödlampor. Regeringen utreder också om till exempel leksaker, kläder, textilier, kontorsmöbler, byggnader, livsmedel med mera ska omfattas. Nivå 3 Åtgärder Vad vinner vi på att sluta skräpa ner och återvinna mer? Trivsel En ren strand, sjö, skog, gata, torg eller skolgård tycker de flesta är trevligare än en som är skräpig. Trygghet En ren miljö är en tryggare miljö för alla; barn som vuxna, djur och natur. Pengar ton skräp plockas upp i Sverige och 600 ton i Göteborg varje år. Den siffran måste kunna gå att sänka, med minskade kostnader för renhållning som följd. Genom återvinning och återanvändning sparar vi på naturens råvaror och energiförbrukningen och miljöbelastningen blir mindre. Miljö Att bli medveten om nedskräpningens konsekvenser, och det individuella ansvaret som medborgare, minskar människans belastning på miljön. Det är särskilt viktigt att vara aktsam med hur vi hanterar farligt avfall och se till att rätt sak hamnar på rätt plats. Återvinningens vinster Om alla invånare lämnar in alla sina kapsyler till återvinning under ett år räcker stålet till nya personbilar. Metall går att återvinna om och om igen om den inte förorenas. Genom att återvinna stål och aluminium sparas stora mängder energi. Särskilt aluminium är tacksamt att återvinna ur energisynpunkt. Det går åt 95 % mindre energi att tillverka aluminium av återvunnet material jämfört med att nytillverka aluminium med råvaran bauxit. De plastförpackningar som återvinns i Sverige idag sparar energi motsvarande mer än fat olja. Pappersförpackningar kan återvinnas fem till sju gånger innan fibrerna är utslitna. Varje år återvinner vi i Sverige pappersförpackningar som motsvarar en miljon träd. Av de totalt ton förpackningar som tillverkas per år samlas drygt 75 % in. Varje gång du lämnar in en förpackning till återvinning hjälper du till att spara energi. Du ser också till att naturens råvaror inte faller ur kretsloppet. Genom det gör miljön en vinst. 13

14 Vad kan du göra för att minska din miljöpåverkan? Förbruka så lite råvaror som möjligt genom att laga trasiga grejer, lämna det du inte längre vill ha till återanvändning och återvinning. Släpp inte ut sånt som naturen inte kan ta hand om, det vill säga ämnen som är giftiga eller som bryts ner alltför långsamt. Sortera därför ditt avfall väl och se till att lämna det på rätt ställe. Välj bort farliga saker redan i butiken. Om du tänker efter innan du handlar så gör du en miljöinsats som knappt kräver någon ansträngning alls. Köp miljömärkt när du kan, undvik miljöfarliga produkter och välj inte varor som stör reningsprocessen och därmed skadar havet och naturen. När du använder produkter som du vet påverkar miljön använd då med måtta! Vad kan vi göra åt nedskräpningen och hur blir vi bättre på att sortera rätt? Ändra attityder och beteenden Nedskräpning är ett relativt enkelt miljöproblem att göra något åt. Det gäller bara att vi alla ändrar vårt beteende och våra attityder och tar ett större ansvar för vår miljö. Skräp föder skräp. Det är inte okej att kasta skräp, även om platsen redan är skräpig! Det är viktigt att vara medveten om att allt man handlar kommer att bli skräp förr eller senare. Därför är också varje individ ansvarig för de produkter han/hon handlar. Genom kunskap om hur man sorterar avfallet och var man ska lämna det minskar miljöbelastningen och slöseriet med naturens resurser. Avfallet är en resurs som kan återvinnas och ge råmaterial till nya produkter om det sorteras rätt. Restavfallet kan till exempel bli elektricitet och fjärrvärme som värmer upp bostäder och ger varmt vatten i kranen. Adoptera ett område Klasser, föreningar och företag kan adoptera ett område, t ex en busshållplats, en del av en park eller lekplats, som de sköter om och städar flera gånger om året. Miljödag på skolan Håll en miljödag på skolan och ge sedan barnen i hemläxa att berätta för sina föräldrar vad de lärt sig. Planera utflykter och resor Ingenting får lämnas kvar i naturen, därför är det bra att planera för hemtagning innan ni ger er av. Kom ihåg att alltid ha med soppåsar när du ger dig iväg på semester eller ska vara en hel dag på stranden. Tänk också på att ta med så få förpackningar som möjligt. Oftast är papperskorgarna fulla (skräpet blåser då lätt iväg) vid större stränder och campingplatser och då är det bättre att ta med sig sitt skräp och slänga det hemma. Papperskorgar, återvinningsplatser, miljöstationer Om du tycker att det saknas papperskorgar, återvinningsplatser och miljöstationer: hör av dig till kommunen och uppmärksamma dem på problemet. Tel Kontakta också de personer som har ansvaret på din skola, för din bostad eller förening och be dem ordna möjlighet till källsortering. Dela med dig av din kunskap Berätta för folk i din omgivning hur alla kan hjälpa till för att få ett hållbart samhälle och en renare och friskare natur. Länktips Förpacknings- och Tidningsinsamlingen Håll Sverige Rent Miljöförvaltningen Kretsloppskontoret Om Vårstädningen Vårstädningen är ett initiativ av Trygg vacker stad, som är ett brett samarbete mellan förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad. Målet är inte bara att städa utan också att få en dialog om att skräp bara är skräp om det ligger på fel ställe. Förutom handskar, sopsäckar och praktiska instruktioner får skolorna därför också denna lärarhandledning. Genom de unga hoppas vi nå även många äldre. Mer information om årets Vårstädning hittar du på Källa: Underlaget är baserat på ett material som tagits fram av Stiftelsen Håll Sverige Rent. Foto: Peter Svenson 14

15 15

16 Lärarhandledning och fakta om nedskräpning Nu är det äntligen dags för årets vårstädning, något som barnen brukar tycka är hur kul som helst. Framför allt för att de känner att de gör något meningsfullt, att få vara en del av något som bidrar till en bättre miljö. Så prata med barnen om varifrån allt skräp kommer och vad man ska göra med det istället för att slänga det i naturen. Ta sedan med hela klassen ut i närområdet och ta hand om allt skräp ni hittar. Det blir garanterat en succé! Vårstädningen arrangeras av Trygg vacker stad som är ett brett samarbete mellan förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad.