Projektansökan: Jalla för alla Jalla är ett imperativ i flera semitiska språk som betyder skynda. Ordet används mycket av unga och räknas till den så kallade shobresvenskan. (Wikipedia) Bakgrund Antalet asylsökande barn utan vårdnadshavare (ensamkommande barn) som kommer till Sverige varje år har ökat de senaste åren. Under 2007 var det 1264 och år 2008 var det 1510. Första halvåret 2009 har det kommit 882. Migrationsverket tror att det kommer att hålla sig på denna höga nivå under flera år framöver. De flesta barnen kommer från samma länder som de stora grupperna som söker asyl. Många av barnen kommer från Irak, Somalia, Afghanistan, Serbien och Montenegro. Flertalet är pojkar i åldern 13-17 år. Dessa ensamkommande barn befinner sig i en utsatt situation och det är därför prioriterat att arbeta med dessa personer. Målet är att beslut (om asyl) ska fattas inom tre månader. Det kan variera från fall till fall eftersom det beror på hur komplicerat ärendet är. Sedan 1 juli 2006 är ansvaret för de asylsökande ensamkommande barnen fördelat mellan stat och kommun. De kommuner som träffat överenskommelser med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn ansvarar för barnens boende och omvårdnad. Detta innebär bla att kommunen ska så snart som möjligt utse en god man som ska ta tillvara barnets rättigheter. Migrationsverket ansvarar för myndighetsutövningen vilket innebär att verket svarar för prövning av barnens asylärenden och för frågor som rör ekonomiskt bistånd och återvändande. Myndigheterna
medger även att frivilligorganisationer spelar en viktig roll, vårt engagemang och erfarenheter har stor betydelse i mottagandet av de ensamkommande barnen. När ett barn beviljas uppehållstillstånd ser kommunen till att barnet antingen placeras i ett familjehem, stödboende eller annat lämpligt boende. I några kommuner finns särskilda boenden för de barn utan vårdnadshavare som fått uppehållstillstånd. I de fall Migrationsverket avslår en ansökan om asyl kan verkets beslut överklagas till migrationsdomstolen/migrationsöverdomstolen. Det kan ta över ett halvår innan dessa ärende är slutligt beslutade. Enligt FN:s barnkonvention är det en rättighet för ett barn att återförenas med sina föräldrar. Därför försöker svenska myndigheter finna barnens föräldrar eller vårdnadshavare. När det inte föreligger någon risk för förföljelse eller andra behov av skydd är huvudinriktningen att ett ensamt barn så snabbt som möjligt ska återvända till hemlandet. FN:s barnkonvention Konventionen om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling i november 1989 och trädde i kraft den 2 september 1990 sedan 20 stater, däribland Sverige, ratificerat den. Barnkonventionen ger varje individ upp till 18 år vissa rättigheter. Artikel 3 i konventionen åberopas ofta och den lyder: 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. 3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fast-ställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.
Enligt Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande 11 står att läsa: Ett introduktionsprogram för personer som har fyllt 16 år ska innehålla SFI, praktik i den utsträckning som är möjlig, orientering om svenska samhällsförhållanden och svenskt samhällsliv samt information om vardagslivet i en kommun och andra liknande förhållanden. Förordningen specificerar inte närmare vad orientering om svenska samhällsförhållanden och svenskt samhällsliv samt information om vardagslivet innebär eller hur syftet ska uppnås. På grund av det otydliga uppdraget att ge samhällsinformation arbetar kommuner i Stockholms län olika med samhällsinformation. Under 2008 och 2009 driver Botkyrka kommun projektet samhällsinformation för nyanlända. Målet med projektet är att utveckla en modell för samhällsinformation till nyanlända invandare. Modellen ska kunna användas gemensamt av kommunerna i Stockholms län. http://www.botkyrka.se/vuxenutbildning/flyktingintroduktion/43427.html Göteborg har genomfört en utvärdering av sitt introduktionsprogram. http://www.grkom.se/download/18.1d01fcd611f8a7fcdac80004100/fou_dialog_centrum. pdf De ensamkommande flyktingbarnen hamnar ofta utanför ramarna, så även i ovan angivna projekt, och får ingen samhällsinformation alls. Det är också oklart vem som ska stå för informationen när barnen är placerade i familjehem, stödboende eller annat typ av boende. Dessutom gäller introduktionsprogrammet endast de som fyllt 16 år men vi anser att det är av största vikt att även yngre får en ordentlig introduktion i det svenska samhället. Dessutom anser vi att det är av största vikt att utgå ifrån vad flyktingungdomarna själva säger är bristerna och vad de behöver för innehåll i en utbildning/introduktion. Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm har sedan 1996 haft verksamheten Skyddsvärnets Boendestöd. Målgruppen är unga vuxna i åldern 17-25 år med psykosocial problematik. De senaste två åren har Skyddsvärnet haft en ökad efterfrågan gällande placeringar av ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Idag tar vi emot den målgruppen i både boendestöd, träningslägenheter samt familjehemsverksamheten. I boendestödet utgörs cirka hälften, av de femton platser vi har, av målgruppen ensamkommande
flyktingungdomar. Det är enbart unga män som placerats i boendestödet och majoriteten kommer ursprungligen från Irakiska Kurdistan, Afghanistan och vissa länder i Afrika. Med erfarenhet från vårt mångkulturella arbete och mångåriga erfarenheter av att arbeta med unga människor har idén om att starta upp en så kallad killgrupps-verksamhet växt fram. Vi är av åsikten att det saknas viktig information för de nyanlända ungdomarna. Det är som ett glapp mellan första tiden i Sverige och fram tills ungdomen förhoppningsvis fått sitt permanenta uppehållstillstånd och placeras på PUT-boende eller i familj. Många har inte fått kunskap om hur det är att leva i Sverige vilket leder till kulturkrockar, konflikter och känslor som är svåra att hantera. En del vet inte att det är till nummer 112 man ringer i nödsituationer och för en del är myndigheter något man ska akta sig för. När vi kommer i kontakt med dessa ungdomar är det uppenbart att det finns ett behov av att få lära sig mer om livet i Sverige och att få ställa det i relation till hur man haft det i sitt hemland och hur man hade hoppats att det skulle bli i sitt nya land. Skyddsvärnet har gjort en behovsanalys utifrån erfarenhet och kompetens, om vad en killgrupp för ensamkommande flyktingungdomar skall innehålla. Enligt denna analys behöver killgruppsverksamheten/utbildningen innehålla bla; skillnader/likheter i vardagslivet här och i det land man kommer ifrån, om kriminalitet (vad är brottsligt i Sverige och hur göra om utsätts för brott samt kan en brottslig handling påverka uppehållstillstånd mm), vad gäller om alkohol och droger, förväntningarna på Sverige när man kom hit, ekonomi (egen budget samt möjlighet till studiemedel mm), sex och samlevnad, svenska språket, rasism samt arbeta med sin egen framtid i Sverige. Vi räknar med att utbildningen bör fördelas på ungefär 12 träffar med minst två studietimmar vid varje träff. Det kan vara maximalt åtta deltagare i varje grupp. Det är viktigt att grupperna inte är för stora och att alla medverkande ges möjlighet till att kunna uttrycka sig och ta ställning i frågor. Tanken är också att materialet Jalla för alla med mindre justeringar ska kunna anpassas till tjejer och/eller ungdomar på 12-hem (Statens Institutionsstyrelse). Syftet är att varje ungdom ges möjlighet till att uttrycka sig, utveckla färdigheter, ta ställning i viktiga frågor och få ökad kunskap. I rummet finns inga konsekvenser av det som uttrycks och allt stannar i rummet. I killgruppen ska vi arbeta med att lyfta värderingar och moraliska frågeställningar. Killgruppen är en ventil där den egna åsikten står i fokus och där ledarna inte styr den enskildes åsikter. Vi börjar arbetet med kurdisk- och arabisktalande ungdomar. Killgrupperna kommer att hållas på svenska och med hjälp av en kursledare kommer svenskan att tolkas till sorani och arabiska. Vi kommer att arbeta
med text, bilder, värderingsövningar, diskussioner och rollspel. Efter avslutad grupp görs en utvärdering och ungdomarna får med sig sitt arbetsmaterial med ett diplom. Asylsökande är en person som själv tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och migrationsdomstolen/ Migrationsöverdomstolen. Flykting är den som har beviljats uppehållstillstånd därför att han har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse och inte vill återvända till sitt hemland på grund av: ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning, tillhörighet till viss samhällsgrupp Skyddsbehövande är den som inte uppfyller flyktingkriterierna men ändå kan behöva få skydd. Det är en person som har lämnat sitt hemland och inte vill återvända dit därför att han: har anledning att vara rädd för t.ex. dödsstraff eller tortyr, behöver skydd på grund av krig eller andra svåra motsättningar i landet, inte kan återvända till sitt hemland på grund av miljökatastrof Synnerligen ömmande omständigheter Personer kan också beviljas uppehållstillstånd trots att deras personliga förhållanden inte är förenade med flyktingskap/skyddsbehov. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter som är direkt knutna till individens hälsa, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd. Målgrupp Den primära målgruppen är ensamkommande flyktingungdomar som söker asyl eller har fått uppehållstillstånd i Sverige. Vid en rundringning till bla Migrationsverket, Stockholm stad och Vårljus (ägs av 25 kranskommuner till Stockholm) får vi följande information: - Av de ca 1500 ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige kommer ungefär hälften till Stockholms län, alltså omkring 750 personer. Det finns ingen statistik (från Migrationsverket eller annan myndighet/organisation) om exakt antal till Stockholms län samt hur många som finns i olika PUT-boende 1. - Stockholm stad har drygt 60 platser (18 asyl, 24 PUT, 20 träningslägenheter) 1 PUT Permanent uppehållstilstånd
- Vårljus har omkring 90 platser (50 transit, 32 asyl & PUT, 8 stöd- (träningslägenheter) - Det finns en rad organisationer och företag som kommunerna köper platser av och det finns ingen statistik över hur många eller var de finns. - Den sekundära målgruppen är delar av Migrationsverkets personal, kommunens handläggare samt personal på PUT-boende. Detta för att kunna nå den primära målgruppen, alltså ungdomarna. Den sekundära målgruppen behöver få information via olika kanaler för att i sin tur kunna ge ungdomarna möjligheten att få delta i gruppverksamheten som projektet kommer att anordna. Ungdomar (flyktingungdomar) på Boendestödet har deltagit i arbetet med att ta fram vilka behov som finns när det gäller information om och introduktion i det svenska samhället samt arbetet med sin egna personliga utveckling. De kommer att vara delaktiga under hela projektet med utvecklingen av material och träffar. Mål Det övergripande målet är att ensamkommande flyktingungdomar som kommer till Sverige ska få ett så snabbt och bra stöd som möjligt för att komma in i det svenska samhället och även utveckla sig själva till självständiga vuxna. De ska öka sin förmåga att leva ett självständigt socialt ansvarstagande liv och lära sig ta konsekvenserna av sina handlingar samt rustas för att klara ett eget boende. Övriga mål i projektet är: - Producera ett material - Ta fram ett utbildningspaket - Genomföra utbildningar/gruppverksamhet - Nå alla ensamkommande asylsökande barn samt flyktingungdomar i Stockholms län med information om projektets gruppverksamhet Metod De metoder som kommer att användas i killgruppsverksamheten ska vara blandade så det finns något för alla typer av lärande. Vi har tänkt oss arbeta muntligt, skriftligt, med färg och form, känslokartor, skalor, värderingsövningar, rollspel, delar inom ART 2 och Kat-kit 3. Efter avslutad grupp görs en utvärdering och ungdomarna får med sig sitt arbetsmaterial med ett diplom. 2 ART - Aggression Replacement Training 3 Kat-kit - Kognitiv Affektiv Träning
Aktivitets- och tidsplan Projektet kommer att genomföras i Stockholms län. Från dag ett i projektet ska det finnas med i tanken och handling att arbetet ska kunna övergå i ordinarie verksamhet efter projektets slut. År 1 Informationsmaterial (tex OH-material)/folder om projektet ska arbetas fram Skapa en sida på Internet om projektet Informationsinsatser om projektet till primära och sekundära målgruppen bla Migrationsverket, Socialtjänsten i Stockholms län (26 kommuner och 14 stadsdelar), PUT-boende, personer i EBO Rekrytera deltagare till utbildningarna (informationsmöten, annonser mm) Påbörja arbetet med att skriva ett utbildningsmaterial Kopiera/trycka utbildningsmaterialet i en mindre upplaga Arbeta fram innehåll och en strukturerad plan för utbildningsträffarna Anordna 10 utbildningar med max 8 personer i varje grupp. Varje utbildning blir ungefär 12 träffar. Anordna två seminerier om projektet och dess arbete för relevanta deltagare Kontakta universitet och högskolor för att få studenter att göra utvärderingar av projektet. Kontakter med massmedia för att sprida kunskap om projektet genom bla artiklar Skriva en rapport om arbetet under det första året År 2 Fortsätta med informationsinsatser (personligt, via brev, internet och telefon). Rekrytera deltagare till utbildningarna (informationsmöten, annonser mm) Fortsätta arbetet med att skriva/utveckla och förbättra utbildningsmaterialet samt trycka upp ett mindre antal. Kopiera/trycka utbildningsmaterialet i en mindre upplaga Anordna 15 utbildningar med max 8 personer i varje grupp. Varje utbildning blir ungefär 12 träffar. Anordna två seminerier om projektet och dess arbete för relevanta deltagare
Kontakta universitet och högskolor för att få studenter att göra utvärderingar av projektet. Kontakter med massmedia för att sprida kunskap om projektet genom bla artiklar Skriva en rapport om arbetet under det andra året År 3 Fortsätta med informationsinsatser (personligt, via brev, internet och telefon). Rekrytera deltagare till utbildningarna (informationsmöten, annonser mm) Fortsätta arbetet med att skriva/utveckla och förbättra utbildningsmaterialet Justera och göra utbildningsmaterialet klart för slutlig tryckning Anordna 15 utbildningar med max 8 personer i varje grupp. Varje utbildning blir ungefär 12 träffar. Anordna två seminerier om projektet och dess arbete för relevanta deltagare Kontakta universitet och högskolor för att få studenter att göra utvärderingar av projektet. Kontakter med massmedia för att sprida kunskap om projektet genom bla artiklar Arbeta med att överföra projektet eller valda delar till löpande verksamhet Skriva slutrapport Nyskapande och utvecklande med projektet* De ensamkommande flyktingbarnen har de senaste åren ökat i antal och sedan stabiliserat sig på en betydligt högre nivå än tidigare. Det har genomförts ett par projekt, genom Arvsfonden, kring ensamkommande flyktingbarn men dessa har till största delen handlat om barnens fritid. Exempelvis har Swera haft ett projekt där man arbetat med nätverket runt barnen och även anordnat aktiviteter på kvällar och helger. Röda korset (region syd) har även ett projekt inriktat på fritidsverksamhet för ensamkommande flyktingbarn. Röda korset och Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare har ett projekt om utbildning för gode män som har ensamkommande flyktingbarn. Det nyskapande med projektet Jalla för alla är att det är ett nytt sätt att arbeta med de ensamkommande flyktingbarnen/ungdomarna genom ett strukturerat program där olika tema/områden tas upp i grupp och att man arbetar utifrån olika metoder där ungdomarna själva är aktiva. De olika
områdena har tagits fram i samarbete med ensamkommande flyktingbarn på Skyddsvärnets Boendestöd och de kommer under hela projektet att vara delaktiga i arbetet med att utveckla områdena/teman och ta fram ett utbildningsmaterial. Vad händer efter projektet Vi har möjligheten att genom projektet visa på en grupp ungdomar som behöver få något de inte får idag. Dessutom har vi kapacitet att föra över projektets verksamhet, om det slår väl ut, i ordinarie verksamhet efter projektets slut. Det ska då kunna bli möjligt för kommuner, Migrationsverket och andra organisationer att köpa tjänsten. På detta sätt går inte projekts erfarenheter och kunskap förlorad som det så många gånger annars gör när projekt läggs ner. Tanken är också att materialet Jalla för alla med mindre justeringar ska kunna anpassas till tjejer och/eller ungdomar på 12-hem (Statens Institutionsstyrelse). Alltså en vidareutveckling av det som projektet arbetar fram. Om efterfrågan på detta blir stor redan under projektet har vi beredskap för att även kunna utveckla det under projekttiden, under förutsättning att medel tillskjuts för ändamålet. Efter projekttiden önskar vi vara en naturlig och integrerad del i det svenska samhällets arbete med att ta emot flyktingar. Dokumentation och spridning Projektet ska årligen avrapporteras med en skriftlig rapport. Vidare kommer varje utbildning att dokumenteras för att kunna utvecklas och förbättras. Utvärdering av projektet kommer att göras av projektledaren och av studenter på universitet/högskolor i form av B-/C-uppsatser. Spridningen av projektets arbete och resultat kommer att ske genom seminarier, artiklar och en hemsida om projektet (projektsida på www.skyddsvarnet.se) Organisation Ansvarig för projektets förvaltning (ekonomi och dokumentation) är Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm som kommer att anställa en projektledare. Huvudinstruktörer för gruppverksamheten är Inger Öhman och Dara Ibrahim. Skyddsvärnets boendestöd har byggts upp och utvecklats av enhetschefen, Inger Öhman. Hon har sedan tidigare arbetat med så kallade tjejgrupper och byggde upp en tjejverksamhet i Botkyrka kommun i mitten på 90-talet. Inger har motsvarande fil.kand inom socialt arbete och vidareutbildning
bl.a inom ART, MI och KBT samt mångårig erfarenhet i att arbeta med unga människor inom Skyddsvärnet. Dara Ibrahim är ursprungligen från Irakiska Kurdistan och kom till Sverige 1999. I Kurdistan utbildade han sig till sjuksköterska och arbetade inom media. I Sverige har han arbetat inom rättspsykiatrin och arbetar idag extra som kvalificerad kontaktperson inom Skyddsvärnet men har sin huvudsakliga arbetsplats inom en av SiS neuropsykiatriska utredningsavdelningar sen flera år tillbaka. Dara arbetar även i ett samarbetsprojekt mellan Sverige och Kurdistan gällande idrott, kriminalvård och behandlingsarbete för ungdomar. Medtränare, till huvudinstruktörerna, handplockad för varje utbildningsomgång efter de behov som finns vad gäller språk, kön och ålderskategori. Medtränare kan man bli efter att själv ha genomgått utbildningen Jalla för alla. Medtränarna är alltså själva ensamkommande flyktingungdomar. Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm är en ideell förening som bildades 1910 som en enskild hjälporganisation för frigivna fångar och deras familjer med huvudsyftet att förbättra integreringen i samhället av dem som avtjänat sitt straff. Den bärande principen för rehabiliteringen är Hjälp till självhjälp. Skyddsvärnet bedriver idag olika former av socialt utvecklingsarbete för klienter i Stockholmsregionen med syfte att medverka till en human kriminalvård och socialtjänst som minskar risken för återfall och social utslagning. www.skyddsvarnet.se Stockholm den 30 juli 2009 Nilla Helgesson