Sammanfattning Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
Förord Att minska utsläppen av växthusgaser till en nivå så att FN:s tvågradersmål uppnås och bryta beroendet av fossila bränslen är sannolikt den viktigaste och svåraste utmaningen vi står inför under detta sekel. Helt klart är att alla nivåer, från det globala, via det nationella och hela vägen ner till det lokala planet, måste vara med och dra åt samma håll för att detta ska vara möjligt att uppnå. När vi ser att nationer och världssamfund kört fast i gamla hjulspår och väntar ut varandra är det städerna som tillsammans måste axla ett globalt ansvar i det lokala arbetet. Stockholm har som Sveriges huvudstad och tillväxt motor möjligheten att leda detta arbete och visa att det är möjligt att fasa ut de fossila bränslena, sänka sina utsläppsnivåer och samtidigt klara både tillväxt och en ökande befolkning. Slutsatsen i stadens färdplan är att vi står inför en stor utmaning som inte bör underskattas, men också att det är fullt möjligt uppfylla målet. För att lyckas fordras ett målmedvetet arbete. Staden rår dock inte över alla styrmedlen, utan för att åstadkomma detta krävs även en hel del beslut på statlig nivå, inom landstinget och av andra aktörer. För första gången finns nu en konkret beskrivning och en plan för hur Stockholm ska nå det långsiktiga målet att vara fossilbränslefritt 2050. Därmed påbörjas ännu ett viktigt kapitel i stadens engagemang för att ta lokalt ansvar för klimatförändringarnas globala utmaning. Förhoppningsvis kan detta också tjäna som inspiration till andra städer som vill ta rygg på oss i kampen för en grönare och skönare värld. Stockholm 2014-03-24 Per Ankersjö Stadsmiljöborgarråd Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Färdplanen antogs av Stockholms stads kommunfullmäktige den 24 mars 2014. Färdplanen antogs av miljö- och hälsoskyddsnämnden den 12 mars 2013 och har sedan varit på bred remiss såväl inom som utom stadens förvaltningar. En stor mängd synpunkter har inkommit och inarbetats i denna slutgiltiga rapport. 2
Globala klimatmål Enligt FN:s klimatkonvention kan klimatförändringarna hanteras så länge temperaturen inte stiger mer än 2 grader över förindustriell nivå. Då stabiliseras halten av växthusgaser på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte får förödande konsekvenser. För att uppvärmningen inte ska bli större än 2 grader behöver världens samlade utsläpp av växthusgaser börja minska 2020. Om trenden vänder senare behövs en mer omfattande och snabbare utsläppsminskning. Tvågradersmålet anses motsvara att de samlade utsläppen av växthusgaser får vara högst 1,5 ton per person över hela jordklotet. I Stockholms färdplan behandlas enbart växthusgasutsläppen från energianvändningen i Stockholms stad samt från transporterna inom staden, och hur dessa kan minskas. Stadens mål till 2050 Stockholms stads mål, beslutat av kommunfullmäktige, är att Stockholm ska vara fossilbränslefritt år 2050. Färdplanen beskriver hur fossila bränslen kan bytas ut till andra energikällor och genom energieffektiviseringar minska behovet av bränsle. År 2050 antas i färdplanen att Stockholm har en befolkning på 1,2 miljoner invånare, det vill säga 40 procent fler än 2012. För stadens ökande befolkning beräknas 5 000 nya bostäder byggas per år, totalt 190 000 till 2050. Behovet av lokaler för affärer, kontor, skolor, sjukhus med mera beräknas öka i samma utsträckning, tillsammans med efterfrågan på resor och varutransporter inom staden. Utgångspunkten är därför att det totala energibehovet sammantaget också ökar med 40 procent. 3 Foto: Fredrik Persson
Färdplan för en fossilbränslefri stad 2050 Stockholms färdplan visar hur energianvändningen inom Stockholms geografiska gräns ska kunna bli fossilbränslefri till 2050 och hur stora utsläpp som återstår av metan och lustgas samt hur stora de indirekta utsläppen är. Färdplanen visar också hur staden samtidigt kan minska energianvändningen för att den förnybara energin ska räcka till transporter, uppvärmning och elanvändning. I färdplanens beräkningar ingår all energianvändning och alla utsläpp av växthusgaser inom Stockholms kommuns geografiska gräns för: Uppvärmning och kylning av fastigheter. Vägtransporter oavsett vem som utför dem. Tåg och sjöfart. Flyget vid Bromma flygplats upp till 915 meter. Övrig gas- och elanvändning för hushåll och verksamheter, till exempel produktion av varor och tjänster. I beräkningarna ingår inte växthusgasutsläpp från: Stockholmares resor utanför kommungränsen. Produktion av livsmedel eller andra varor eller tjänster som stockholmarna konsumerar men som tillverkas utanför kommungränsen. Freoner i köldmedia och byggavfall. Lustgas i sjukvården. Kortlivade klimatgaser med undantag för utsläpp av metan och lustgas vid förbränning av bränslen. Fossila bränslen idag De fossila bränslen som används i Stockholm idag är: Kol i kraftvärmeverket i Värtan (KVV6) för produktion av fjärrvärme och elektricitet. Olja till värmepannor i byggnader, till värmeverk för produktion av fjärrvärme, till industri samt till fartyg. Naturgas till värmepannor i byggnader, spisar och fordonsgas. Bensin till fordon i vägtrafiken. Diesel till fordon i vägtrafiken, arbetsmaskiner samt fartyg. Fotogen till flygplan. Fossil plast i avfall till kraftvärmeverk för produktion av fjärrvärme och elektricitet. Fossila bränslen 2050 I färdplanen visas hur användningen av fossila bränslen i stort sett kan upphöra till 2050. De totala utsläppen av växthusgaser beräknas minska från 3 200 000 ton växthusgaser 2010 till 450 000 ton 2050. Per invånare beräknas utsläppen minska från 3,8 ton växthusgaser per år och invånare 2010 till 0,4 ton per år och invånare 2050. Cirka en fjärdedel av de växthusgasutsläpp som finns kvar 2050 beräknas vara från användning av fossila bränslen, främst förbränning av plast i fjärrvärmen. Resterande tre fjärdedelar är LCA-påslag samt direkta utsläpp av metan och lustgas vid förbränning av biobränslen. Tidplan Eftersom klimatförändringarna beror på de samlade utsläppen av växthusgaser i atmosfären rekommenderas i Stockholms färdplan att beslut och genomförande av åtgärder sker så tidigt som möjligt. Det är av särskilt stor betydelse för de åtgärder som beräknas ta lång tid att genomföra. Exempel på sådana åtgärder är att bygga ut spårbunden kollektivtrafik samt att skärpa miljözonerna och därigenom endast ge tillträde till fordon som körs på biodrivmedel eller el. Dessutom är det av stor vikt att åtgärder som behöver arbetas med kontinuerligt under hela tidsperioden blir prioriterade och får en hög ambitionsnivå redan från början. Exempel på sådana åtgärder är omställning till fossilbränslefri fjärrvärme, energieffektivisering av byggnader, förbättrad busstrafik och att underlätta för gång och cykeltrafik. Tusen ton CO2e 4500 4000 3500 3000 Övriga transporter 2500 2000 1500 1000 500 Vägtransporter Övrig el och gas Energiproduktion Sammanställning av växthusgasminskningar till 2050 Total beräknad reduktion Beräknade utsläpp av klimatgaser i Stockholm 2010 och 2050; 0 ton/invånare. 2010 2050 Förkortningar och förklaringar Red Flyg Red Arbmask. Red sjöfart Överfl koll Överfl cykel Eff. Godstrp Effektivare miljöfordon Red övrig el gas Red. Gas uppvärmning Red. El uppvärmning Red, Olja Red. Fjärrvärme Övriga transporter Vägtransporter Övrig el och gas Energiproduktion CO 2 e Koldioxidekvivalenter. Summan av effekten av växthusgaserna koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ) och lustgas (N 2 O) viktat med sina respektive växthusgaspotentialer (GWP 100 ). LCA Livscykelanalys. Påverkan från produktion och distribution av exempelvis ett bränsle, samt, i förekommande fall, hantering av bränsleavfall. RETURBRÄNSLE avfall från kontor, affärer och industri som inte kan återvinnas. INDIREKTA UTSLÄPP de utsläpp som uppstår och som inte direkt kan härröra från verksamheten. 4
Sammanfattning Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Foto: Johan Ponten Kyrksjölötens naturreservat i Stockholm. 5
Byggnader Energiproduktion Energi används vid uppvärmning av fastigheter, till varmvatten och till komfortkyla. Främst är det fjärrvärme, el till uppvärmning samt olja till värmepannor. De fossila bränslen som används till uppvärmning är kol, fossil olja, plast i avfall och returbränslen samt naturgas. Fjärrvärme I kraftvärmeverk 6 i Värtan (KVV6) används kol som bränsle vid produktion av värme och el. Elen används i stor utsträckning av Fortum Värme till att driva värmepumparna vid Värtaanläggningen. Fortum Värme arbetar med att successivt ersätta kolet med biobränslen. Tekniskt är denna omställning komplicerad, det är därför osäkert hur stor andelen biobränslen kan bli. I färdplanen förutsätts att detta verk är nedlagt år 2050 och därmed är kolet helt avvecklat som bränsle. Avfall och returbränslen används i dag som bränslen i fjärrvärmen och andelen planeras öka. I bränslet finns en betydande mängd fossilbaserade plaster. Om staden ska kunna bli fossilbränslefri måste den plasten sorteras ut. Troligen kommer plaster i framtiden kunna tillverkas utifrån biobaserade råvaror i större utsträckning. I färdplanen förväntas trots detta fossila plaster förekomma även år 2050. Av resurshushållningsskäl bör uttjänt plast användas som bränsle, även om det strider mot målet om en fossilbränslefri stad. Fortum Värme avser att neutralisera utsläppen av växthusgaser genom kompensationsåtgärder för den mindre mängd fossilbränsle som används i fjärrvärmen. Från fossil olja till förnybar energi Fossil olja till uppvärmning förekommer i begränsad omfattning i staden. Till år 2050 behöver den fossila oljan vara helt utfasad och ersatt. Cirka 600 flerbostadshus och ett par tusen småhus har fortfarande oljeeldade pannor. Under de senaste tjugo åren har det skett en omfattande utfasning av fossil olja. I färdplanen förutsätts att denna utveckling fortsätter. I fjärrvärmesystemet finns oljeeldade pannor som används när det är som kallast och reservkraftverk till sjukhus, serverhallar med mera. Tekniskt går det redan i dag att ersätta den fossila oljan med biodiesel i reservkraftverken. Gas till uppvärmning Gas från stadsgasnätet används i begränsad omfattning som energi i värmepannor. Gasen kan ersättas med biogas. Det förutsätter dock en betydande utbyggnad av biogas produktionen. Förutsättningar för fossilbränslefri värme: KVV6 konverteras helt till biobränslen eller avvecklas. Oljeeldade värmepannor, närvärmecentraler och byggnader eldas med bioolja eller ersätts med annan uppvärmning. Reservkraftverk drivs med biooljor eller liknande. Naturgasen i stadsgasnätet ersätts med biogas. 6 Foto: Svartpunkt AB
Byggnader Energianvändning Efterfrågan på biobränslen kommer att öka i hela världen vid omställningen från fossila bränslen. Det leder till risker för brist på biobränslen och höga priser. Därför behöver energianvändningen vara låg. Det kan vara en förutsättning för att målet om en fossilbränslefri stad ska kunna uppnås. Ny bebyggelse I färdplanen förutsätts energianvändningen i nybyggnation mer än halveras jämfört med dagens nationella byggregler. Genom beslut i kommunfullmäktige i december 2011 gäller skärpta krav på energianvändning i nybyggnation på mark som staden markanvisar. Vartefter tekniken utvecklas bör kraven skärpas successivt. Befintlig bebyggelse I stadens befintliga bebyggelse finns stora möjligheter att minska energianvändningen. Dock finns det i stadens bebyggelsestruktur många exempel på skyddsvärda byggnader där åtgärderna blir begränsade. I färdplanen bedöms det som rimligt att i snitt energieffektivisera de befintliga byggnaderna med en tredjedel. El och gas El och gas används till hushållsel och verksamhetsel och innefattar all elanvändning förutom den el som går till uppvärmning och transporter. Elanvändning Vid användning av el i Stockholm sker inga direkta utsläpp av växthusgaser. Av den anledningen berörs elanvändning endast indirekt av målet om en fossilbränslefri stad. Det finns stora osäkerheter om hur framtidens elproduktion kommer att vara uppbyggd. I färdplanen förutsätts att den kommer att vara förnybar år 2050 i Sverige och Norden. Gasanvändning Gasen i stadens gasnät används till spisar, processer (till exempel i krematorierna) samt värmepannor. Den gasen utgörs idag av en blandning av naturgas och luft. Gasen kan ersättas med biogas. Förutsättningar för fossilbränslefri gas: Naturgasen i stadsgasnätet ersätts med biogas. Förutsättningar för energieffektiva byggnader: Staden kan ställa stränga krav på energieffektiva byggnader vid markanvisningar. Ekonomiska instrument finns till finansiering av energieffektiviseringar i den befintliga bebyggelsen. Foto: Fredrik Persson 7
Transporter Fossilbränslefria transporter Transporterna i Stockholm antas följa Stockholms väntade befolkningstillväxt. Det innebär med dagens trafikstruktur en ökning med 40 procent jämfört med 2009 vilket motsvarar 1 380 000 ton växthusgaser 2050 om inget görs. Olika lösningar för att minska utsläppen har undersökts. I färdplanen föreslås en kombination av restriktioner och utbyggnad av kollektivtrafik, cykel och godslogistik kombinerat med satsningar på energieffektiva miljöbilar som kör på förnybara bränslen. Genom detta beräknas utsläppen minska från 1 380 000 ton till cirka 69 000 ton. Att inte utsläppen helt upphör beror på att el och biodrivmedel inte är helt fossilfria. Kostnader Kostnaderna för detta scenario beräknas bli högre än om bara kraftiga restriktioner skulle införas. Dock är de betydligt lägre än om enbart utbudet av kollektivtrafik ökar. Kostnaderna torde även vara lägre än om alternativet med satsningar enbart på energieffektiva miljöbilar genomförs, eftersom fordonskostnaderna blir lägre vid en kombination av alternativen. Effektivare resande Minskade persontransporter med bil I planeringen av Stockholms nya bostadsområden finns möjlighet att skapa den täta staden även i ytterstaden och planera så att viktiga samhällsfunktioner finns inom gångoch cykelavstånd från varje bostad. Distansarbete och resfria möten kan ersätta en del av de fysiska resor som görs idag inom vissa yrkesgrupper. Detta kräver en fortsatt utbyggnad av IT-infrastrukturen i alla delar av staden. Lokala jobbkaféer ger ett större lokalt serviceutbud och bidrar till att minska resebehovet. Bilresor upp till 10 km utgör cirka 50 procent av antalet bilresor som stockholmarna gör. Dessa resor kan i många fall ersättas med gång och cykel. Från bil till kollektivtrafik För att stimulera resande med kollektivtrafik behöver kollektivtrafiken byggas ut kraftigt samtidigt som det behövs restriktioner som gör bilresandet mindre attraktivt. Kollektivtrafiken behöver öka andelen från 50 till 75 procent. Samtidigt behöver den ökade befolkningen hanteras. Detta innebär sammantaget en fördubbling av kollektivtrafiken jäm fört med idag. För utbyggnad av buss och spårvagn krävs signalprioritering, en stor ökning av kollektivtrafikfält och att dessa hålls fria från personbilar. Dessa åtgärder kommer i sig att hämma ökningen av biltrafiken. Foto: Lennart Johansson 8
Transporter Effektivare godstransporter Godstrafiken svarar för cirka 35 procent av växthusgasutsläppen från vägtrafiken i Stockholm. Ökad befolkning innebär större behov av att transportera in gods i staden och motsvarande behov av att transportera ut avfall. Utsläppen från godsdistributionen kan minska mellan 20 till 25 procent. Det finns stora effektiviseringar att göra i godsdistributionen, framför allt genom ökad samdistribution och genom att optimera rutter och leveranstid. Effektivare fordon med förnybara drivmedel Energianvändningen för transporter kan nästan halveras till 2050. För energieffektivisering av fordon är EU-förordningarna om utsläppsnormer för nya fordon och priset på fossila bränslen de viktigaste drivkrafterna. I färdplanen förutsätts att fordonen drivs med förnybara drivmedel eller el. Förutsättningar för fossilbränslefria och effektivare resor: Kollektivtrafiken byggs ut till nära nog fördubblad kapacitet i kombination med åtgärder för minskad biltrafik. Staden satsar på att gynna distansarbete. Ökad gångtrafik och cykling. Stadens översiktsplanering har utvecklats mot en tydlig inriktning mot förtätning vid kollektivtrafiknära lägen. Staden har en väl utbyggd infrastruktur för förnybara drivmedel. Flyg, sjöfart och arbetsmaskiner I beräkningarna av växthusgasutsläppen i Stockholm ingår flyget till och från Bromma upp till 915 meters höjd, samt sjöfarten inom stadens geografiska gränser. Flygtrafiken på Bromma I färdplanen förutsätts att Bromma flygplats är kvar i drift 2050. Som bränsle i flygplan används flygfotogen som är ett fossilt bränsle. En fjärdedel av bränslet till flygplan bedöms fortfarande vara fossilt 2050. Sjöfart Fartyg som angör Stockholms hamnar drivs med olja, diesel eller naturgas. I färdplanen beräknas antalet anlöp vara oförändrade jämfört med dagens nivå. Kryssningstrafiken på hamnarna i kommunen beräknas öka. Den reguljära Östersjötrafiken beräknas till stor del ha gått över till biooljor och biogas, medan övrig kryssningstrafik fortfarande antas använda fossila bränslen. Utvecklingen är dock osäker och rådigheten över den internationella sjöfarten är liten. Arbetsmaskiner Till arbetsmaskiner används i huvudsak diesel som drivmedel, som redan idag kan ersättas med biodiesel. 2050 förutsätts att arbetsmaskinerna är helt fossilbränslefria om biobränslen finns i tillräcklig mängd. Foto: Lennart Johansson 9
Sammanfattning Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Foto: JYanan Li 10
Detta är en kortversion av Stockholms stads färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Produktion Plan och miljöavdelningen vid miljöförvaltningen i Stockholm. Projektledare Örjan Lönngren och Lova André Nilsson (bitr). Arbetsgrupp Charlotta Hedvik, Emma Hedberg, Jon Möller och Jonas Ericson. Styrgrupp Gustaf Landahl och Jonas Tolf. Redaktör Anette Riedel. Produktion Blomquist. Omslagsoto Sara Mac Key. Tryck Edita Bobergs. 11
The Capital of Scandinavia stockholm.se/fardplan2050