Resa: Kenya Burundi DR Kongo 2013 Bistånd/Fadder KENYA Besök på Suswa Maasai Girl Centre: BFA har besökt maasaiflickorna i Suswa varje gång föreningen gjort besök i Nairobi. Det är alltid en stor händelse i programmet. Antalet flickor ökar stadigt och anläggningen förbättras. Det blir fler hus på området, fler träd planteras, grönsaksland anläggs.. Fyra unga maasaiflickor vid skolbyggnaden. Nu är här 150 flickor. Traditionellt blir maasaiflickor omskurna när de är mellan åtta och elva år. De är därefter färdiga för giftermål med en betydligt äldre man. Betalningsmedlet är boskap. De flesta av flickorna här i Suswa Maasai Girl Centre är föräldralösa (saknar en eller båda föräldrarna). Det brukliga är att sådana flickor tas om hand av släktingar som säljer dem som brudar så snart detta är möjligt. Det kommer de här flickorna att slippa, både omskärelse och giftermål! Suswaflickorna är framgångsrika. De har bättre betyg än eleverna i allmänhet, de är medvetna om att de skapar sin framtid själva. De kan uppträda, tala, sjunga, dansa. De är säkra på sin förmåga och trygga i sig själva. BFA-bistånd sponsrar tolv av flickorna. De unga damerna befinner sig i Secondary Boarding Schools i olika delar av Kenya. Två av tjejerna har fått ett fint stipendium (som endast delas ut till ett fåtal elever i landet). Det är synd att föreningen inte fick tillfälle att träffa dessa flickor nu men det får ordnas till nästa resa.
Flickornas skolhus Och ett klassrum Suswa Maasai Girl Centre sponsras av samma organisation som TBH (BFA:s samarbetspartner i Nairob), Bal Craigh Foundation i Skottland. Sponsorerna förutsätter att man gör vad man kan för att själv dra in pengar till sin verksamhet. Vid BFA:s förra besök, för drygt ett år sedan, hade man börjat driva upp broilers. Nu är den verksamheten i fullt swing och dessutom har man höns för äggproduktion. Suswa förser rent av Thomas Barnardos barnhem med ägg. Man säljer också broilers och ägg på den lokala marknaden. En särskild person är anställd för att bl.a. ta huvudansvaret för hönsens väl och ve. Flickorna är med i produktionen och i skötseln av köket och hemmet, alla har sina sysslor och sina scheman. Tidigare var här skola, nu förvandlad till hönsgård!
Kibera sett från skolan Inställt besök vid Mashimoni Squatters Primary School i Kibera Fredagen den 18 januari var, enligt schemat, dagen då BFA skulle besöka Mashimoni Squatters Primary School i Kibera, Nairobis största slumområde. Föreningen har ett tiotal sponsrade elever i skolan och med dessa skulle vi samtala, hälsa dem från faddrarna och fotografera dem för att ge en hälsning tillbaka till sponsorerna. Den 18 januari var också den första dagen för elektorsvalen inför presidentvalet (med flera val) som äger rum den 4 mars. Redan dagen innan hade man noterat oro i Kibera och med händelserna kring valet 2007 i färskt minne (då det politiska våldet skördade alltför många offer) tog man beslutet att inte låta oss besöka Kibera, där oroligheterna började 2007 och där dödsfallen var många, den gången. Det var en stor missräkning för BFA och säkert också för sponsorerna hemma som gärna vill höra hur det går för deras adepter. Sponsorerna kommer senare att få information av den fadderansvariga medarbetaren i Kenya Children s Home, BFA Bistånd/Fadders samarbetsperson Evan Karugo vid ett tidigare besök. Kö för skollunch, bilden tagen
DR Kongo:.Kontoret: FEPAM hyr två rum i ett nybyggt hus i Kasenga, vår stadsdel i Uvira. Tidigare hade man det större rummet för sammanträden men också som lagerlokal (till bl.a. kärlen till mjölkluncherna). Det mindre rummet var förr, liksom nu, kontor för FEPAM-personalen. För att ge Internetcaféet utrymme har man möblerat om på kontoret så att fler aktiviteter ska kunna genomföras där. Det visade sig gå utmärkt bra för FEPAM/BFA att sammanträda och utnyttja rummet för samtal, det hade man tidigare det större rummet till. Hela kontorspersonalen, fyra personer, har också sina arbetsplatser i det förhållandevis lilla, men fullt tillräckliga kontorsrummet. Manasseh, Mugufi och Cecile vid sammanträdesbordet. Mihigo sitter vid sitt skrivbord. It-caféet: Föreningen FEPAM har fyra datorer. Alla dessa används i it-caféet. På kontoret använder man sina privata datorer. Det gäller att föreningen tjänar pengar, därför släpper man till egna resurser. Caféet är ingen stor affär, snarare tvärt om. Man tjänar mindre än man betalar i hyra. Med tio datorer till skulle förtjänsten bli optimal, säger man. Efterfrågan från ungdomar är stort. Däremot ska man inte bygga ut med caféverksamhet. Ungdomarna kommer inte för att inta förfriskningar, de har precis råd med att betala motsvarande 1,33$/h för att använda en dator när strömmen är på. Måste man köra med generator, och så är det ofta, kostar det 2$/h.
FEPAMs skola är inte riktigt färdig men fungerar ändå fint med fräscha skolsalar. Skolan: FEPAMs skola är helt byggd av BFA-pengar. Här finns nu fem fungerande klassrum. Vad som ännu saknas är puts och målarfärg på väggarna samt ytterligare en krittavla i varje klassrum. Skolgården ska göras iordning och toaletterna, tre till flickorna och tre till pojkarna, byggas färdigt. Vidare behövs en vattentank, för regnvatten, för hygien och rengöring. En brunn för dricksvatten efterlyses av föräldraföreningen. Ett kök och matplatser för elever och lärare är kanske en utopisk önskan. Elevernas resultat skulle bli mycket bättre om de fick mat och vatten i tillräcklig mängd. Utrymmet under toaletterna är sex meter djupt.
Nu koncentrerar man sig på byggandet av toaletterna. Det blir ett mycket gediget bygge som borgar för bäst möjliga hygien. Marken är stenig och arbetet krävande. Man gräver sex meter djupt. Man har också fått lägga till en lika djupt nedgrävd stödvägg som skydd för tomten som gränsar till toalettbygget. Tomten som FEPAM hoppas kunna köpa är stor, gränsar till skoltomten (till vänster) har ett användbart hus och en fyratomters grönyta FEPAMs skoltomt gränsar till en tomt som kan styckas till fyra normaltomter. Där finns också ett fungerande hus av obränt tegel, innehållande två rum och ett stort, avlångt, förråd. Det ena rummet får FEPAM använda som skolsal och det fungerar fint. Med BFA:s hjälp kommer FEPAM snart att kunna köpa den här marken. Det kommer att lösa många problem för föreningen: Man behöver fler lokaler för skolverksamheten, klassrum och förråd. Utrymme för skolgård behövs och möjlighet att anlägga en brunn samt förhoppningsvis bygga ett kök och en matsalen för skolluncher. FEPAM skolan har vuxit! FEPAMs skola består nu av en Primary School (låg och mellanstadieskola ) samt, en nyhet! en Secondary School (högstadium och gymnasium) med klass ett och två. Primary School eleverna går i skolan på förmiddagen, ettorna håller till i huset på granntomten. Secondary eleverna använder skolan under eftermiddagarna. Lärarkåren har utökats med fyra Secondary School lärare. Eftersom man nu inte behöver betala hyra för lokalerna (tidigare hyrde man skollokaler av Pingstförsamlingen) kan man nu betala lärarna en liten lön. Skolmaterial behövs. BFA har bidragit med pengar för skolböcker. Men det behövs mycket mer material. Alla bidrag emottages med största tacksamhet! Lärarna är mycket intresserade av nya idéer och undervisningsmetoder. De deltar i workshops arrangerade i Forum Syd/BFA-projektet. I vissa fall är det FEPAMs lärare som föreläser.
Workshops, en del av Forum Sydprogrammet: Under vårt besök genomfördes en workshop i Mänskliga rättigheter med betoning på kvinnors och barns rätt. Målgruppen var chiefer i stadsdelen Kasenga. Workshopen genomfördes på gårdsplanen till stadsdelsbyrån. Några av Kasengas chiefer på workshop om mänskliga rättigheter. Två av lärarna (en man och en kvinna) i FEPAMs Primary School och den kvinnliga ekonomen på FEPAMs kontor föreläste. Vid den efterföljande frågestunden och diskussionen framgick tydligt att chieferna inte känner sig ha något som helst stöd från myndigheterna. Men att de är angelägna om att föra ut budskapet till innevånarna i sina områden. På mötet deltog även en radioreporter som refererade mötet i radion. (Följande dag ropade en fruktförsäljare till oss: Jag hörde om er i radion igår! ) Det känns fint att en ung kvinna föreläser om barns och kvinnors rätt. FEPAM lyckas uppenbarligen mycket väl med sina workshops och samarbetar med ett par andra organisationer, FADI (med alfabetiseringsprogrammet) och AJDC och APAPE (miljövård).
Nedan är ett utdrag ur ett mail från vår kontaktperson, Mihigo: This month we will works with the subjects: VIH/SIDA (hiv/aids) and Youth club respectively in two differents Quaters and in our Fepam school. We have now finished with the Fepam capacity building in : Generalities on the NGO, Leadership and Administration, Good governance, Anti-corruption. FADI and AJDC "Association des Jeunes pour le Dévelopement Communautaire" were represented. Att Forum Syd projektet är uppskattat och mycket lyckat är uppenbart och väldigt glädjande. Alfabetiseringen, en del av Forum Sydprogrammet: Ca 60 kvinnor och två män deltar i läs- skriv- matteundervisningen. FEPAM har tre klasser. Eleverna och lärarna är mycket entusiastiska. Dessvärre har Uvira ingen lokal tidning. De nylärda läsarna har inte mycket text att träna på. Man kan kanske samarbeta med skolan men inte heller där finns ett överflöd av böcker, inte ens ett minimum. MEN det ger en säkerhet och en stolthet att kunna läsa. Och det ger en gemenskap och ett nytt hopp att något positivt händer. Kvinnorna som lär sig läsa vill gärna fortsätta sitt utvecklingsarbete genom sömnad för försäljning. Mikrolån: Kvinnorna i alfabetiseringskurserna talade om att de vill fortsätta att satsa på sig själva genom utbildning och inköp av symaskiner för att sy för försäljning. Detta kan ordnas genom mikrolån. Bistånd/Faddergruppen kommer att arbeta med den frågan under våren.
En av alla våra getter Getprojektet: Hittills har 54 getter delats ut till skolelever (fadderbarn) eller till ensamma kvinnor. Getterna har fått 24 killingar vilka har delats ut till fadderbarn/äldre kvinnor som inte tidigare fått en get. Dessvärre har 19 getter dött. Det har inte framgått om de dött av sjukdom eller genom slakt. Vi samtalade igen om medicinfonden och förstod att den inte fungerat som det var tänkt. Vi hade med oss 1039 euro, nästan 9000 sek, för inköp av getter. Trots den relativt stora dödligheten bland djuren anser FEPAM att projektet är bra och ska vara kvar. Vi tog än en gång beslutet att det ska finnas pengar till medicin och vård av sjuka djur. Kvinnorna som sköter mjölkutskänkningen gör ett stort och betydelsefullt arbete.
Mjölkprojektet: Nu som tidigare får skolbarnen mjölk och bröd två gånger/vecka. Det är ett knog för de kvinnor som åtar sig uppgiften att bespisa alla eleverna. Nu låter man barnen sitta kvar på sina platser och äta och dricka sittande i skolbänken. Det blir jobbigare för personalen, damerna som kokar mjölken, blandar mjölkpulver med drickbart vatten och lärarna, men det blir bättre ordning och lugnare för eleverna. Secondary School eleverna, som undervisas på eftermiddagen, börjar dessa dagar med sin mjölk/bröd-lunch. Här ser vi en del av fadderbarnen i DR Kongo Fadderverksamheten: Med FEPAM som lokal partner har vi 83 fadderbarn/ungdomar i Uvira/Bukawu i DR Kongo samt 10 fadderbarn i Burundi, de flesta boende i Bujumbura. Vi träffade fadderbarnen som bor och går i skola i Uvira. Vi samtalade med dem så gott det lät sig göras och fotograferade dem för faddrarnas räkning. Vissa barn hade fått små gåvor, brev och/eller pengar. Dessa gåvor delades ut och vi bad barnen/ungdomarna att inte öppna förrän de kommit hem. Detta var svårt! De var ju nyfikna. Som gåva från BFA gav vi pengar till böcker och undervisningsmaterial till skolan för att alla eleverna skall kunna få del av presenten. Flera av barnen har vi träffat vid våra tidigare besök, de känns nästan som vänner vid det här laget.
Att underlätta för barns skolgång är nog det bästa man kan göra. Här är det dessutom snart dags för mjölk och bröd. BURUNDI Fadderbarnen i Burundi utanför Mugufis hem Fadderbarnen i Burundi Fadderbarnen mötte upp i Mugufis hem. Mugufi Tunangoja är FEPAMs representant i Burundi. Barnen fotograferades på motsvarande sätt som barnen i Uvira. Eftersom det var så få barn i den gruppen kände vi att det var lättare att få kontakt med dem, även här känner vi flera av barnen sedan tidigare. Nu ska faddrarna få fadderbarnets fotografi och en redogörelse från vår resa och mötet med barnen.
Det är alltid lika spännande att se på bilder i kameran. Reflektion: Det är bra att vi reser och ser vad som blir gjort och vad som inte fungerar så bra. Det är viktigt att samtala på plats om det som sker och därigenom få förståelse för lokala svårigheter och/eller glädjeämnen. Vårt engagemang i FEPAMs verksamhet i Uvira slukar mycket pengar men det har fått en hel stadsdel att blomma upp. Skolan, byggd endast av BFA-pengar är ett bra och fungerande bygge med en bra och fungerande funktion. Forum Syd-programmet: Spridandet av kunskaper kring demokratiskt tänkande, mänskliga rättigheter med särskild inriktning på kvinnors och barns rätt, gendertänkande, miljövård, konflikthantering och kunskaper om hiv/aids samt en treårig kurs i konsten att läsa, skriva, räkna (och lite allmänbildning), är lyckat och har fått god spridning. FEPAMs ledning består av vanliga, fattiga människor som vill göra gott. Så vitt vi kan förstå sköter de sin verksamhet med stor noggrannhet och målmedvetenhet och med sin nästas välbefinnande för ögonen. BFA uppmanar FEPAM att söka fler samarbetspartners. Med mer pengar får gruppen större möjligheter. Den har kapacitet. Lerum 2013-02-10 Margareta Wilholm