Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen
Europeisk fascism som ideologi Den fascistiska ideologin växer fram under dessa decennier. Den har olika delar: Anti-kommunistisk och anti-marxistisk: emot klassindelning. Anti-kapitalister: emot storindustrier och utsugningen av folket, det som hotar den traditionella agrara livsstilen.
Europeisk fascism som ideologi Anti-parlamentarism. Enligt fascismen splittrar parlamentarismen nationen och parlamentet står för mygel. Anti-liberalism: liberalismen betonar individen, men i fascismen gick kollektivet före individen.
Europeisk fascism som ideologi Anti-partikularism: motvilja mot mångfald och avvikelse i samhället. Mot etniska minoriteter eller sexuella minoriteter Nationalismen är kärnan Nationen är en av naturen bestämd gemenskap, ett levande väsen. Det är något nedärvt och ödesbestämt att individer tillhör denna gemenskap. Individen skall tjäna nationen, inte tvärtom.
Fascismens inriktning: Korporativt system mot kommunismen: i dess parlament skulle fackmän sitta, lantbruket representeras av bönder och lantarbetare, industrin av arbetare och industriledare.
Fascismens inriktning: Stark stat mot kapitalismen: behövs ett effektivt regeringsmaskineri för att 1) bekämpa nationens inre och yttre fiender, 2) styra ekonomin så att ingen utnyttjas, 3) ena folket.
Fascismens inriktning: Ledarprincipen mot parlamentarismen. Människor inte lika, vissa individer hade en historisk mission att leda staten och landet. Ledaren övervakar samhällsapparaten för att kunna korrigera missförhållanden.
Fascismens inriktning: Direkt aktion mot parlamentarismen och liberalism: agera snabbt då det behövdes. Kamp, inklusive krig, var i sig ett värde. Likriktning mot partikularismen: politik, rätt och kultur skulle bilda en enda nationell enhet. Ingen mångfald vad gäller kultur.
Exempel på tänkande: Japansk fascism Kōdōha, imperiala vägen, grundad av general Araki Sadao. Förespråkade en expansionistisk politik, militarisering av samhället och ett totalitärt politiskt styre. Se Kōdōha:
Japansk fascism (ideologi och politik) Kōdōha-förespråkare: återgång till ett förindustriellt Japan samt traditionella värden, okorrumperad stat och politiker, bort med zaibatsu-kapitalister. Kejsaren skulle styra stödd (ledd) av militären. Krig med det kommunistiska Sovjetunionen var att vänta.
Japansk politik Ständig maktkamp i det fördolda mellan olika grupper: mellan byråkratin och militären och det (korrumperade) parlamentet, mellan delar av militären, även deltagande i kampen av: zaibatsu (affärskonglomerat), nationalistiska sällskap, det kejserliga hovet.
Japansk aggression i Kina Mukdenincidenten: september 1931 en japansk territoriell expansion i Manchuriet. Starten på nästan 15 års krig som slutade med Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945. Manchukuo var 1932 1945 en japansk lydstat.
Japansk aggression i Kina Varför aggression: Råvaror i norra Kina och i Mongoliet, bomull i Kina, en enorm marknad för japansk industri men andra möjligheter fanns, t.ex. handlar företaget Mitsubishi med andra länder i Asien.
Japansk aggression i Kina Juli 1937 startade kriget mot Kina. Här startar andra världskriget, åtminstone i Asien. Inriktning på territoriell expansion, politisk underordning, ekonomisk utsugning, förväntat krig mot Sovjetunionen
Japansk aggression i Kina Långdraget krig med terror på båda sidorna. Exempel: Nankingmassakern från 13 december 1937. Uskillingslöst dödande, våldtagande, mordbrand, stölder Uppenbarligen såg den japanska armén på befolkningen som fullständigt rättslös.
Internationella systemet kollapsar Den etablerade strukturen försvagades, den kollektiv säkerheten kollapsar vid mitten av 1930-talet. Versaillesfördraget 1919, Washingtonfördraget 1922, Locarnopakten 1925 ingen bryr sig. Revisioniststaterna lämnar NF: Japan 1933, Tyskland 1933, Italien 1937.
Internationella systemet kollapsar Inga allianser en fragmenterad maktstruktur. 1934 och framåt: militär återbeväpning.
Internationell kris Revisionistiska länder är de som inte har. Viktigt med territoriell expansion de tänker att imperiemakterna Storbritannien och Frankrike har välstånd, alltså behövs imperier. Råvaror Ont om råvaror: Japan inga, Tyskland förlorat kol- och järnmalmsområden genom Versaillesfördragen. Autarkie, ekonomisk självtillräcklighet, var ett mål.
Internationell kris Marknader Japan utestängd från franska och brittiska imperier, Tyskland förlorat områden i centrala Europa. Befolkningarna växte vilket spädde på arbetslösheten och de låga inkomsterna under världsdepressionen. Det blev svårare för japaner att emigrera till USA.
Internationell kris Demokratierna vill inte ha krig! I Storbritannien röstade 9 miljoner mot krig 1935. Front populaire, lett av Léon Blum juni 1936 juni 1937, var upptaget av sociala reformer. USA formellt neutralt 1937 världens största demokrati och ekonomi väljer självvald isolering.
Tänk om? Fanns någon annan lösning? Revisioniststaterna hade kanske kunnat idka självbehärskning?! Inte möjligt! De hade startat sin expansion och inte mött motstånd. Status quo-makterna hade kunnat accepterat sin relativa maktförlust? SB och Frankrike gjorde så 1956 i samband med Suezkrisen! Men nej, vilka imperier faller utan krig?
Mot andra världskriget Hitlerregimen expanderade successivt: Anschluss mars 1938, Münchenkonferensen 29 september 1938 gav kontroll över delar av Tjecko-Slovakien. Ekonomiska överenskommelser med Rumänien och Jugoslavien ökar Hitler- Tysklands inflytande. Polen vägrar ge upp Danzig ger krig.
Mot andra världskriget Sommaren 1939 fanns enligt opinionsundersökingar majoritet för krig med Tyskland i SB (87%) och i Frankrike (76%). Stöd för detta från brittiska dominioner och kolonier. Inga soldater gick till krig med sång som man hade gjort 1914, ingen förväntade sig vara hemma till julen.