Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet 1. Multimedia för persondator och mobiltelefon distribuerad via Internet 2. Multimedia för persondator lagrad på CD-ROM 3. Digital distribuerad video, populärt kallat teve 4. DVD 5. Multimedia för persondator distribuerad via lokalt nätverk 6. Multimedia för persondator lagrad på hårddisk 7. Digital video för SD-produktion (Standard definition) 8. Digital video för HD-produktion (High Definition) 9. Digital filmproduktion Alltid brist på bandbredd
Insamling Inspelning, animering och grafik Bearbetning Redigering, compositing, special effects, chromakey etc Slutprodukt Anpassning till mediabärare och uppspelningsutrustning, kodning, komprimering etc
Välj inspelningsutrustning och därmed kvalitetsnivå Digitala videoband är inte en fil utan en ström 1. DV, DV-CAM, DVC-Pro 5 ggr kompression, halv färgbandbredd jämfört med fullkvalitetsvideo 2. Betacam SP analogt system, broadcastkvalitet 3. Betacam SX, IMX, XD-CAM, P2 MPEG-2 baserat produktionssystem med hög broadcastkvalitet 4. Betacam digital högsta broadcastkvalitet, 2ggr kompression 5. High Definition video (HDV, AVCHD m.fl.) oftast 720x1280p eller 1920x1080i 6. 24p Universalformat progressiv video som kan konverteras till PAL, NTSC och film 7. Film mycket hög upplösning men dyrt
Överföring av videomaterialet till fillagring, dvs dator Behåll helst kvalitetsnivån! Lägg till grafik med samma kvalitet och format! Redigering Färgkorrigering Compositing (tex blandning av grafik och videomaterial) Specialeffekter Chroma-key (bluescreen, greenscreen) Färgkorrigering
Anpassning till slutproduktens format Pixelupplösning Färgdjup De-interlace Komprimering
Filernas storlek bestäms av fyra parametrar Antal pixlar Color mode, RGB eller YUV Upplösning Färgdjup Kompression Kvalitet
Square pixels 720 X 576 = 414.720 pixlar PAL Phase Alternating Line Non square pixels
Y = luminanskomponent 0.30R + 0.59G + 0.11B RGB U = färgkomponent 0.493(B-Y) V = färgkomponent 0.877(R-Y) YUV är en anpassning till ögats egenskaper, färg är inte så viktigt för skärpan. YUV 4:2:2 sparar 33% bandbreddd.
= stickprovsundersökning Utgår från bärvågsfrekvensen 4,43 MHz (PAL) YUV 4:4:4 bearbetning med HQ YUV 4:2:2 fullkvalitetsvideo YUV 4:2:0 PAL DV / DVCAM YUV 4:1:1 DVCPRO RGB 4:4:4 datorgrafik RGB 4:4:4:4 datorgrafik med alfakanal
= antal färgnyanser en pixel kan anta 8 bitar YUV DV/DVCam, DVCPro 8 bitar YUV Videoredigering (med vissa få undantag) 8 bitar YUV MPEG1, MPEG2 10 bitar YUV Betacam digital 12 bitar YUV 24p progressiv video 12-16 bitar Digtaliserad film! Video: bitar per komponent Grafik: bitar för alla komponenter Exempel: 32 bitars TIFF 8+8+8+8 bitar CMYK för tryck eller 8+8+8+8 RGBA (med alfakanal)
Sampling RGB YUV Komprimering i pixelplanet (spatial komprimering) Komprimering i tidsplanet (temporal komprimering) Entropikodning
Komprimering i pixelplanet görs om till frekvensplan
Komprimering i tidsplanet I = Intra Frame P = Prediction Frame B = Bi-directional Frame
AVI Audio Video Interleaved AVI är endast en struktur, kan innehålla olika typer av filer Vanligaste formatet i Windows-miljö vid bearbetning Anpassat till Microsoft s DirectShow teknik Kan endast användas i Windows-miljö Har ibland (tidigare) en begränsning vid max 2GB filstorlek För bearbetning av fullformats video finns flera etablerade typer: M-JPEG (Motion Joint Photographic Experts Group), komprimerat format med mycket bra kvalitet. Saknar enhetlig standard. MPEG-2 Ursprungligen enbart sändningsformat, men används numera även vid bearbetning. H264 (MPEG-4) Relativt nytt filformat som bl.a. anv för HD. DV, nativt filformat, 5 ggr kompression
Quicktime Quicktime är endast en struktur, kan innehålla olika typer av filer Vanligaste formatet i Apple-miljö vid bearbetning och slutprodukt Kan användas i Apple och Windows-miljö Stöder M-JPEG och DV på samma sätt som AVI
Bitström MPEG (Moving Pictures Experts Groups) Inte ett filformat utan en bitström Information om strömmen finns kontinuerligt inbakat Kan användas med både hög och låg kompression och både för produktion och distribution. Kan användas på Apple, Windows och andra plattformar
Bitström MPEG-1 Ett bra generellt filformat för multimedia Bra bildkvalitet vs kompression Standard upplösningen motsvarar ca ¼ PALvideo (352x240) Spelbar på både Mac och Windows, ingår i operativens grundinstallation
Bitström MPEG-2 Mest känt som filformatet för DVD men används även i broadcast-sammanhang Standard upplösning motsvarar PAL (720x576) resp. NTSC (720x480), fler standarder finns, bl a för HD-TV Color mode YUV (YCbCr för att vara exakt) Två huvudtyper finns: Main Profile och High Profile Behöver specialcodec på både Mac och Windows
Bitström MPEG-2 Main profile MPEG-2 MP@ML (Main Profile at Main Level). Används för distribution via satellit, kabel och markbundet MPEG-2 MP@ML kan ej redigeras (utan problem) MPEG-2 4:2:2P@ML (422 Profile at Main Level). Används för programkopiering, studioproduktion och arkivering (ex. Sony Betacam SX, MPEG IMX) Sampling 4:2:0 för MPEG IBP Main profile ( DVD-MPEG2 ) Kompression upp till 30 ggr MPEG-2 High profile MPEG-2 MP@HP (Main Profile at High Level) används för High Definition applikationer (HDTV)
Bitström MPEG-4 Används för distribution av slutprodukt (i huvudsak för multimedia) Den nyaste standarden och används inte minst för HD. Är en utveckling av MPEG med förbättrad kvalitet vid låga bitrates (hög kompression) Standarden innehåller även en mängd möjligheter för multimedia En populär variant av MPEG- 4 är DivX
TGA (Targa) Ett mycket använt bitmap-format för grafik Kompatibelt med alla plattformar och de flesta program Okomprimerad eller oförstörande komprimering Mycket bra för att spara ner sekvensiella (numrerade) stillbilder från animationsprogram Fungerar utmärkt med alfa-kanal
TIF Sedan lång tid etablerat bitmap-filformat för grafik Finns i en mängd varianter men är nu förtiden ett moget format som har bra kompabilitet Olika varianter för PC resp Mac Har kompressionsmöjlighet och alfakanal Ganska bra kompabilitet med videorelaterade tillämpningar
JPG Det mest använda filformatet för bitmap-bilder med hög kompression Ofta kan 10-20 ggr kompression användas på fotografiska bilder. Var mer försiktig med grafik! Kan ej innehålla alfakanal Kompatibelt med alla plattformar
PSD Photoshop s nativa filformat Sparar projektets alla inställningar Vissa egenskaper som t ex lagerinformation kan användas i After Effects, Premeire, Combustion och Final Cut etc
BMP Ett specifikt Windows-format med begränsade möjligheter Bra kompabilitet mellan tillämpningar
= matematisk formel, algoritm Beskriver hur audio och videoinformationen skrivs i filen Förändrar video och audio informationen Kan användas för att komprimera men även för filkonvertering Även en fil med okomprimerad video är skapad med en codec Vid kodning används en encoder och vid uppspelning en decoder
En codec finns inte i videofilen utan som en installerad fil i datorn Informationen i mediafilen talar om vilken codec som ska användas Om rätt codec inte finns på datorn händer det här:
MPEG En codec för MPEG följer en given standard Kan vara gjord av olika tillverkare Kan ha olika kvalitet Kan spela upp alla MPEG-filer av en given typ (1, 2 eller 4)
AVI och Quicktime Följer en standardiserad struktur men kan ha olika innehåll, populärt kallat wrappers Filerna kan vara skrivna med olika codecs Rätt codec måste vara installerad för att kunna spela upp filen Olika codecs har väldigt olika egenskaper Förutom video/audio information innehåller filen metadata, dvs information om filen
Jag har redigerat ett videoavsnitt. Materialet är vanlig PAL-video men slutprodukten ska bli en multimedia-presentation gjord med Director. Den ska distribueras på CD-ROM och målgruppen använder endast Windows-plattform. Vi måste ta hänsyn till följande: 1. Vilken prestanda har CD-spelaren hos slutanvändaren? 2. Vilken prestanda har slutanvändarens dator? Processor, minne? 3. Vilken upplösning har slutanvändarens bildskärm? 4. Hur stort utrymme finns för videofilen på vår CD-ROM? Låt oss anta att den sämsta datorn har följande specifikation: 1. 4x CD-ROM (150KB/s x 4= 600KB/s 2. Pentium II 400 MHz, 32MB 3. 800x600 pixlar 4. Videofilen får ta upp max 7MB på vår CD-ROM
AVI? Helt OK, vi kan välja mellan olika codecs. Men se upp, många av de codecs som finns för AVI bygger på gammal teknik och finns mest för att få bakåtkompabilitet. Har slutanvändaren DivX-codec? I så fall är det en mycket bra AVI-lösning. Quicktime? Också bra, men vi kan knappast räkna med att våra slutanvändare har QT installerat och vi kan inte räkna med att de kan/vill/får installera. MPEG-1? Mycket bra. Går att spela med de flesta Windows Media-spelare och därmed oftast utan problem i andra applikationer. MPEG-2? Nja, visserligen kan filerna spelas upp på datormonitor. Men MPEG-2 är inte mycket bättre än MPEG-1 vid samma bitrate och codec saknas hos de flesta slutanvändare. MPEG-2 är ett utpräglat TV-video format.
Den här gången väljer vi MPEG-1. Bestäm pixelupplösning. Prova dig fram till en kodning med så bra kvalitet som möjligt Se på filstorleken och beräkna bitströmmen. Testa filen på en dator som liknar de specifikationer vi satte som sämsta dator.
Interlace Upplösning Croppning Square och non-square pixel Bildformat 4:3 vs 16:9 Gamma
Ändra orginalmaterialet i så få steg som möjligt Ändra upplösning och komprimera I samma steg Konvertera till slutproduktionens exakta upplösning Låt inte slutanvändarens dator skala om upplösningen
Vår videostandard anger bildförhållandet 4:3 Digital PAL-video har upplösningen 720x576vilket inte ger förhållandet 4:3 (borde vara 768x576) Bilden är alltså en aning hoptryckt horisontellt Orsaken är teknisk (samplingsfrekvens) Bilden dras ut vid digital till analogomvandling. Omvandlaren kan sitta i DVD-spelaren, parabolmottagaren, Terracom länkar etc
Dagens sändningar och DVD är inte äkta 16:9 Äkta 16:9 = anamorphic, horisontellt hoptryckt En 16:9 bild har med dagens TV-system alltid upplösningen 720x576 En bredbilds-tv drar ut bilden för att fylla skärmen Redigeringsprogram kan arbeta med 16:9 utan att påverka bildens format För visning av 16:9 på datormonitor ska bildens proportion ändras vid kodningen (multiplicera horisontella upplösningen med 1,42)
Gamma justerar bildens ljus och färg på ett avancerat sätt Ha alltid en videomonitor ansluten vid videoproduktion En videobild ser alltid annorlunda ut på en video resp datormonitor (som är lite mörkare) Vid kodning kan gammat justeras för visning på datormonitor
Använd MPEG-4 eller DivX Alternativt använd MPEG-1 De-interlace Crop om bilden har svarta kanter Justera non-square till square pixel (4:3) Ev gammajustering för att få ljusare bild
MPEG-2 Main Profile kodning Ge dig tid att prova fram lämplig kompression Kontrollera resultatet på videomonitor Använd de-interlace crop och gamma om produktionen ska visas på datormonitor Justera non-square till square pixel (4:3) om produktionen ska visas på datormonitor