Säkerhetsrutiner och ordningsregler för Biologihus A. Biologiska institutionen Lunds universitet



Relevanta dokument
Säkerhetsrutiner och ordningsregler för Hus C Biologihuset, Lunds Universitet ( )

Säkerhetsrutiner och ordningsregler för Hus C Biologihuset, Lunds Universitet ( ) Allmänna labbrutiner Labbansvarig

Säkerhetsrutiner och ordningsregler för Biologihus A BIOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET

Säkerhet för studenter CENTRUM FÖR MILJÖ- OCH KLIMATFORSKNING LUNDS UNIVERSITET

Rutin för hantering av kemikalier, farligt avfall och riskavfall

FoS Instruktioner kemavfallsrummet

Checklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud)

Information & säkerhetsregler för Hus B Biologihuset, Lunds Universitet September 2014

Laborationssäkerhet CBGAM0, vt

GODKÄND AV xxxxx. DOKUMENTNAMN Rutin för hantering av kemikalier och farligt avfall

Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet

Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök

Arbetsmiljörond /Skyddsrond 2016

Säkerhet introduktion

Vett och etikett på IBG En labbinstruktion

Rutin för hantering av kemikalier och farligt avfall

Riskbedömning avdelningen för Evolutionsbiologi Uppsala Universitet, EBC Norbyvägen 18 D, Uppsala

Dokumentets namn Gäller för Sida Radioaktivt avfall PM 1 (5) Detta PM är ett utdrag ur kommande uppdatering av Lunds universitets avfallshandbok.

FARLIGT AVFALL. Läs mer på:

INSTITUTIONEN för ARKITEKTUR CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA. SÄKERHETSRUTINER för MODELLVERKSTADEN

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Malmö Universitet

Rutin för hantering av kemikalier och farligt avfall

Checklista. Skolans kemiundervisning

Exempel på avfall: Tidningar Kontorspapper Telefonkataloger Kuvert Häftklammer är OK Små mängder kartong. Exempel på avfall: Patientjournaler

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö

Vett och etikett på IBG En labinstruktion

I hus 91 finns avfallsrum bredvid postrummen. Dessa rum är avsedda för att ta emot allt avfall som laboratorierna och kontoren i hus 91 genererar.

avsedda för att ta emot allt avfall som laboratorierna och kontoren i hus 91 genererar.

Säkerhetsföreläsning KEMA02 KEMA03

Riktlinjer för märkning av kemiska produkter

Labsäkerhet. Andreas Cederlund.

Riktlinjer för märkning av kemiska produkter

1. Tvålframställning Kemikalie/formel:

I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter

Rutiner för avfallshantering institutionen för odontologi Avdelningens namn: Farligt avfall

Avfallshantering Farligt Avfall

Säkerhetsföreskrifter och rutiner på lab Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö

Anvisning för uppskyltning av laborativa lokaler och förvaringsskåp

Protokoll för skyddsrond vid laboratorier inom Akademin för textil, teknik och ekonomi

Avfallsplan för radioaktivt avfall

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

Riskavfall. Riskavfall indelas i. Arbetsmiljörisker. smittförande skärande/stickande biologiskt kasserade läkemedel cytostatika

No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle

Säkerhetsföreläsning KEMA00 KEMA01

Riktlinjer för märkning av kemiska produkter

Miljörum vån 2: Återvinning av rena förpackningar. Avfallsslag Exempelvis Hit räknas inte Sorteras var? Hantering Mjölkpaket

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter

Riskbedömning Cellmigration - scratch-assay

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö

Rutin för kemikaliehantering

Riskbedömning Proliferation - SRB

Allmänt förekommande avfall på laboratorier

Avfallsplan för radioaktivt avfall

Riskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd

Kontakt: Frågor angående källsortering, var god kontakta respektive miljörepresentant för aktuell inst.

Säkerhetsdatablad. 2. Sammansättning/uppgifter om beståndsdelar Einecs-nr. CAS-nr. Ämnen Klassificering w/w%

AS Hantering av kemiskt avfall vid Akademiska sjukhuset

ARBETSMILJÖROND CHECKLISTA DATORARBETSPLATSEN. När skall det vara klart? för att det blir gjort?

Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR KVITTBLIVNING AV RADIOAKTIVT AVFALL

Allma nna sa kerhetsfo reskrifter fo r laboratoriearbete vid UMF

Säkerhet på laboratorium. Jerker Mårtensson 2012

Säk h t fö lä Säkerhetsföreläsning KEMA00

Avfallsslag Exempel Hit räknas inte Sorteras var? Ansvar för tömning Restavfall (brännbart, det som blir kvar efter sortering)

Försäkran rörande säkerhetsföreskrifter.

Riskbedömning Paraffininbäddning av vävnad

Avfallskärl till laboratorier, verkstäder

Säkerhetsföreskrifter och arbetsordning för. studenter. vid Tema Vattens laboratorium. augusti 2009

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

LINKÖPINGS UNIVERSITET Checklista Laboratorier, verkstäder och klinisk verksamhet

Kemihuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Linnaeus väg 10. Anläggninsnummer: J Byggår: Arkitekt: Hans Brunnberg.

Säkerhetsdatablad. Einecs-nr. CAS-nr. Ämnen Klassificering w/w%

Frätande ämnen kan förstöra din syn!

Säkerhetsdatablad. 3. Sammansättning/information om beståndsdelar Einecs-nr. Ämnen Klassificering w/w%

MILJÖKONTROLL. Postadress Telefon Telefax Org.nr Norsjö Betong AB PL NORSJÖ

RUTIN FÖR KEMIKALIEHANTERING

MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4

Riskbedömning Lysering RIPA

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Stämpelfärg S svart

RISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10

1. Syfte Att säkerställa att hantering och förvaring av kemikalier sker på ett säkert sätt ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt.

Naturvetarhuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Johan Bures väg 14. Anläggninsnummer: J Byggår: Arkitekt: Hans Brunnberg.

4")-(3&/4," ","%&.*/ */45*565*0/&/ '½3 0%0/50-0(* ,PQJFSBU EFMWJT GSÌO 4BIMHSFOTLBT VOJWFSTJUFUTTKVLIVT BWGBMMTHVJEF +PIBOOB,OBQF.

Farligt avfall från verksamheter

Tfn vid olycksfall: Giftinformationscentralen eller 112

TACK. Hur svårt kan det vara SORTERINGSGUIDE FÖR KÄLLSORTERING AV HUSHÅLLSAVFALL FÄRGELANDA MELLERUD TROLLHÄTTAN UDDEVALLA VÄNERSBORG

Telefon vid olycksfall: Akut: 112 Övrigt: Giftinformationscentr alen

SOPSORTERINGSGUIDE. ELEKTRONIK Elektriska apparater lämnas på återvinningscentralerna. GIPS Gipsskivor lämnar du på återvinningscentralerna.

Övrigt farligt avfall hanteras enligt separata rutiner inom de båda organisationerna.

SÄKERHETSDATABLAD. Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET

CHECKLISTA FÖR PLÅTSLAGERIVERKSTÄDER

Checklista för SBA egenkontroll (kvartalsvis)

Använd bilderna för prata om hur man sorterar olika slags avfall.

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1

Lösningsmedel är farliga

Upprättad av Om du planerar en övernattning i en lokal som inte är avsedd för det ska du informera räddningstjänsten.

Samma utseende innebär att skyltningen följer i möjligaste mån foton nedan.

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Transkript:

Säkerhetsrutiner och ordningsregler för Biologihus A Biologiska institutionen Lunds universitet

2 Säkerhetsrutiner och ordningsregler för biologihus A

Säkerhetsrutiner och ordningsregler för biologihus A 3 Allmänna labbrutiner LABBansvarig Alla har ett ansvar för att det råder god ordning på labben. En person har det yttersta ansvaret för att arbetet på labbet utförs på rätt och ansvarsfullt sätt. Du skall veta vem som ansvarar för det labb där du arbetar. labbrutiner Man får inte gå omkring med handskar på sig, det kan finnas stänk på dem (och då utsätts övriga på labbet för kemikalien eller radionukliden). Man får inte äta eller dricka på labbet. Labbrock används endast på labb. Kasta inte farliga och ohälsosamma labbrester, t.ex. agarplattor, plastspetsar m.m. i papperskorgarna. Tänk på att städpersonalen kan bli skadad. Håll rent på labbet och där du arbetar. Vid spill av farlig vätska används vermiculit för att suga upp vätskan. Vermiculit finns utanför rum 144 på vån 1, vid ismaskinen på vån 2 och i sluss till rum 318 på vån 3. Spill med vermiculit behandlas som kemiskt avfall. regler Gällande lag och föreskrifter (AFS) finns på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se där bl.a. föreskrifterna Systematisk arbetsmiljö och Kemiska hälsorisker finns, även på engelska. Regler ges även ut av andra instanser t.ex. Sprängämnesinspektionen och Kemikalieinspektionen. riskanalys För särskilt riskabla laborationer och arbetsuppgifter bör en riskanalys göras så att preventiva åtgärder kan göras. Det finns särskilda mallar och regler för detta. Enligt lag från 1999 skall egentligen alla laborationer och arbetsuppgifter riskbedömas. Detta ärende hanteras av forskningshandledaren. dragskåp Vid arbete: dra upp skyddsglaset till arbetsläge. Dra ej upp helt, då fungerar inte utsuget på rätt sätt och skyddseffekten försvinner. Efter arbete: dra ner skyddsglaset (tar väldigt mycket luft från rummet annars). Visst sug även i nerfällt läge. Elapparater i dragskåp skall anslutas till eluttagen på dragskåpets framsida, särskilt om brandfarliga varor finns i skåpet. Eluttagen har jordfelsbrytare. Belamra ej dragskåp med flaskor och apparater. Dragskåp är särskilt lämpligt vid arbete med lättflyktiga ämnen. dragbänk Starta dragbänk med vredet på väggen bakom. Efter avslutat arbete ställs vredet på 0. Även i läget 0 sker ett visst utsug. Maximalt en tredjedel av den perforerade bottenplåten får täckas för att få bästa utsug vid arbete på dragbänk.

4 Säkerhetsrutiner och ordningsregler för biologihus A Dragbänk är särskilt lämplig vid arbete med svårflyktiga ämnen. Både dragskåp och dragbänk fungerar dock för både lättflyktiga och svårflyktiga ämnen men dragbänk får inte användas vid varma processer, maximal temperatur 40-50 grader. Punktutsug Vid vissa arbeten med farliga ämnen som ej får plats i dragskåp eller dragbänk (t.ex. mikroskopering och vägning), använd punktutsug. Stäng av efter användandet. Kemikalier KEMikalieHANTERING Före användning av en kemikalie åligger det användaren att informera sig om lämplig hantering av kemikalien. Lösningsmedel skall förvaras i ventilerade skåp i labb eller i kemikalieförråd. Kemikalier som är klassade som giftiga (dödskalle märkta) skall stå i giftskåp (alternativt i kyl eller frys på separat hylla som är märkt). Rengör alltid våg vid eventuellt spill! BrandFarliga LÖsningsMedel Max 10 liter brandfarliga lösningsmedel får finnas framme på labbbänkar och max 50 liter får förvaras i ventilerat skåp i labblokal. Undvik förvaring i dragskåp, då detta kan innebära ett sämre skydd vid arbetet. inköp AV RADIOAKTIVA ÄMnen Bokför inköp av radioaktiva ämnen i radioaktiv -pärmen i postrummet, rum 217. Sätt också in en kopia av produktbladet, märkt med datum, i pärmen. varuinformationsblad för farliga ämnen skall förvaras i pärm i labbet, så att man lätt kan ta reda på risker med kemikalien (brandfarlig, allergen, cancerogen, giftig etc.) och åtgärder vid olycka samt regler för destruering). Det åligger den som beställer kemikalien att sätta varuinformationsbladet på rätt ställe. Numera har en del firmor börjat publicera bladen enbart på webben, då bör man leta upp det och notera det viktigaste, eller skriva ut viktig info. Om varuinformationsbladet är på svenska, instruera icke-svenskspråkiga användare om risker med kemikalien gränsvärdeslistan Listade kemikalier från arbetarskyddsstyrelsen. Grupp A ämnen som inte får användas. Grupp B ämnen som får hanteras efter tillstånd. Grupp C cancerframkallande ämnen. Grupp D sensibiliserande ämnen. Grupp E reproduktionsstörande ämnen. Avfall Information om universitetets avfallsregler finns på: www.bygg.lu.se/ blanketter-och-checklistor, klicka på farligt avfall. Kartonger, plastpåsar, etiketter, farosymboler och tejp finns i rum 181. Vermiculit finns i rum 172. SMittFÖrande MATERIAL GMM-avfall GMM; genetiskt modifierade mikroorganismer GMO-avfall GMO; genetiskt modifierade organismer GMV avfall GMV; genetiskt modifierade växter Smittförande material packas i välförsluten plastpåse i Riskavfallskartong 1 märkt SMittFÖrande/skÄrande/stiCkande. Försluten och vägd kartong placeras i rum 172. GMV-avfall märks även med Genmodifierat växtmaterial och förvaras i respektive odlingsrum tills hämtning sker. Riskavfallskartong 1 finns i två storlekar, 25 och 55 liter. Varje fylld kartong får väga max 8 kg resp. 12,5 kg. radioaktivt AVFall Avklingning Radioaktiva lösningar av 32 P, 35 S kan förvaras i flaskor. Märk med etikett Radioaktivt avfall, Avklingning och fyll i alla uppgifter. Förvaras i rum 199. Radioaktivt avfall med 32 P, 35 S t.ex. geler, spetsar, papper, handskar m.m. förvaras i plexiglasbehållare märkt med etikett Radioaktivt avfall, Avklingning och fyll i alla uppgifter. Plexiglasbehållaren förvaras i rum 199 i 1 år. Väl försluten påse kastas därefter i container på gården. Den som sätter ner material för avklingning ansvarar för att det tas undan när avklingningen är klar. Lågradioaktivt Avfall Lågradioaktiva scintburkar, rör, spetsar, glas, papper m.m. behandlas som riskavfall. Lågradioaktivt avfall ska märkas med etikett Riskavfall, Lågradioaktivt avfall, med uppgift om radionuklid(er) och aktivitet. Packas i försluten plastpåse i riskavfallskartong 2, märkt RISKAVFall. Förvaras i rum 199. Riskavfallskartong 2 finns i två storlekar, 25 och 55 liter. Varje fylld kartong får väga max 8 kg resp. 12,5 kg. Scintillationsburkar betraktas som kemiskt avfall om de ej innehåller α-strålande ämnen och aktivitetskoncentrationen är lägre än 10 Bq/ml eller, för 3 H och 14 C, lägre än 100 Bq/ml. Packas i OMÄrkt KARTONG innehållande försluten plastpåse med vermiculit i botten och kring flaskor och burkar. Kartongen tejpas och förses med ifylld etikett Kemiskt avfall, Vätskescintillationslösning. Förvaras i rum 144. Medel- Och Högradioaktivt Avfall Medel- och högradioaktivt avfall packas i OMÄrkt KARTONG och ställs i rum 199. Märks med Radioaktivt avfall, nuklid och namn. Hämtning av radioaktivt avfall ombesörjes av Marita Cohn

Säkerhetsrutiner och ordningsregler för biologihus A 5 KEMiskt AVFall Slaskflaskor Vissa kemikalier uppsamlas i slaskflaskor. Flaskorna måste vara uppmärkta med etikett Laboratorieavfall/Chemical waste och farosymbol (vid blandningar anges alla ingredienserna på etiketten). Befintliga etiketter på tömda kemikalieflaskor skall avlägsnas eller göras oläsliga. Fylld slaskflaska förvaras i ventilerat kemikalieskåp, nr 1, i rum 144. Större mängder packas av användaren i OMÄRKT KARTONG innehållande försluten plastpåse med vermiculit i botten och kring flaskor och burkar. Kartongen tejpas och förses med ifylld etikett Laboratorieavfall/ Chemical waste som anger innehåll och användare. Kartonger förvaras i rum 144. Etidiumbromid avfall Kemiskt avfall kombinerat med stickande/skärande, t.ex. EtBr-lösning med kanyler i slaskflaska och agarosgeler med EtBr, hanteras som kemiskt avfall. Flaskorna måste vara uppmärkta med etikett Laboratorieavfall/Chemical waste och farosymbol (vid blandningar anges alla ingredienserna på etiketten). Befintliga etiketter på tömda kemikalieflaskor skall avlägsnas eller göras oläsliga. Fylld slaskflaska förvaras i ventilerat kemikalieskåp, nr 1, i rum 144. Gamla farliga kemikalier Gamla farliga kemikalier som ska destrueras märks med etikett Laboratorieavfall/Chemical waste och placeras i ventilerat kemikalieskåp, nr 1, i rum 144. Sofia Mebrathu Wisen är ansvarig för kemiskt avfall och ombesörjer hämtning av detta. Övrigt FARLIGT AVFALL Trasigt labbglas, engångspipetter och pipettspetsar packas i lämplig kartong (ej riskavfallskartong eller omärkt kartong) innehållande svart plastpåse. Plastpåse och kartong försluts med tejp och kastas i container på gården. Kanyler och skalpellblad samlas upp i burk med lock och packas i kartong t.ex. tillsammans med trasigt glas och kastas som ovan. Kvicksilvertermometrar och kvicksilverlampor: till ventilerat kemikalieskåp, nr 1, i rum 144. Lämnas som kemiskt avfall Batterier: till uppsamling i verkstaden. Lysrör: till lysrörsbehållare i rum 173. Glödlampor och lågenergilampor: till behållare i rum 173. Övrig utrustning som innehåller miljöfarliga ämnen, t.ex. PCB: kontakta byggnadsenheten. Elektronikavfall (datorer, skrivare): till elektronikcontainer på gården. Fotokemikalier, kasserad film, framkallare och fixlösningar lämnas som kemiskt avfall. Tomma blybehållare: till ventilerat kemikalieskåp, nr 1, i rum 144. Lämnas som kemiskt avfall Övrigt Avfall Klarglas (torrt och rent): till klarglascontainer på gården. Färgat glas (torrt och rent): till container för färgat glas på gården. Metall: till metallcontainer på gården. Plastförpackningar: tomma och rena plastförpackningar: till container för plast på gården. Papper: till vanliga papperscontainrar i korridorer. Kartong och wellpapp: till container på gården. Smärre mängder av vattenlösliga alkoholer, neutraliserade syror och baser får spolas ut i vask. Spola efter med rejäl mängd kallt vatten. Särskilda frågor RUMS- OCH APParatansvarig Namn på dem som har ansvar finns på skylt utanför varje rum. Om apparater inte fungerar eller går sönder, meddela omedelbart rums- eller apparatansvarig. Vid fel som kan framkalla fara kontakta skyddsombud. Glöm ej att skylta om faran, ifall detta behövs. datorarbete För att undvika belastnings- och arbetsskador, tänk på arbetsplatsens utformning och hur du sitter när du arbetar. GAS Endast de som har detaljerade kunskaper får byta gasoltuber i skåp på gården. Gastuber: Kontrollera huvudkran, packning, gängning och dra åt tätt vid byte av reduceringsventil mellan tuber. Tuber får ej transporteras med monterad reduceringsventil. Tuber skall alltid vara säkrade med kätting. Brandfarlig gas får enbart förvaras i härför avsett utrymme. Undantaget är små tuber, max 2 liter tubvolym (t.ex. gasol) som får hanteras på labbet, men ska åter till förvaringsstället omedelbart efter användning. Gas på labb: Den som använder gas på labbet är ansvarig för att den också stängs av. FLYtande KVÄVE När flytande kväve förångas ökar kvävehalten i luften, i dåligt ventilerade utrymmen kan det medföra att syrebrist uppstår. Använd skyddsglasögon! Kontakt med flytande kväve kan ge köldskada, hudreaktionen liknar bränn-skada. uv-ljus Använd godkända UV-skyddsglasögon eller UVskyddsskärm vid arbete med UV-ljus (ljusbord, lysrör etc.). Ett par skyddsglasögon eller skyddsskärm skall finnas vid varje UV-arbetsplats. Biologiska ÄMnen Mikroorganismer, cellkulturer och humana invärtesparasiter som kan framkalla ohälsa definieras i AFS 1997:12 2 som biologiska ämnen. Biologiska ämnen indelas i följande skyddsklasser: Skyddsklass 1 låg risk Skyddsklass 2 måttlig risk

6 Säkerhetsrutiner och ordningsregler för biologihus A Skyddsklass 3 hög risk Skyddsklass 4 mycket hög risk I biologihuset hanteras endast organismer hörande till skyddsklasserna 1 och 2. Ytterligare information finns i postrummet, rum 217. VÄXTHus Särskilda växthus och kammare finns för odling av GMV Bra att veta BrandlarM OCH BrandskYddsutrustning Brandlarm finns kopplat till brandkåren. Vid brand, ring 0 112 (0 behövs om du ringer via fast telefon) Tavla med utrymningsväg sitter vid trappan på varje våning och vid entrén. Brandsläckare (med skum för kemikalier, elektronik etc.) finns i korridorerna och på kurslabb. Vattenslangar finns i särskilda skåp i korridorerna och på kurslabb. Brandfilt finns i korridor utanför rum 144 och på kurslabb. Vid mindre brand, försök att släcka med hjälp av brandfilt, brandsläckare eller vattenslang. Vid brandlarm måste enligt lag alla utrymma Biologihuset. Återsamlingsplats är gräsmattan i sydost intill växthus och i riktning Kårhuset. Enhetschef räknar in anställda, för att kontrollera att ingen är kvar i huset. Övrig skyddsutrustning Använd skyddsglasögon vid arbete där man riskerar stänk. Vid stänk i ögonen: Spola länge med ögondusch. Nödduschar och ögonduschar finns i korridorerna vid labben och på kurslab. Får ej blockeras! Ögonduschflaskor finns i alla laboratorier. Flaskan skall bara användas under transport till läkare. Förbandsstationer finns i korridorer och utanför kurslabb. olyckor och incidenter Alla olyckor och även incidenter (som skulle ha kunnat bli en olycka) måste enligt lag rapporteras. Kontakta både skyddsombud och enhetschef..

Säkerhetsrutiner och ordningsregler för biologihus A 7 Efter genomgång av informationen skall intyg undertecknas i två exemplar, ett lämnas till husansvarig för att arkiveras på kansli i Biologihus A, det andra behålls av nyttjaren. Intyg över säkerhetsgenomgång Instruktör eller handledare:... Härmed intygas dels att jag tagit del av ovanstående Säkerhetsrutiner och ordningsregler för Biologihus A, Biologiska institutionen, Lunds Universitet och dels att jag kommer att följa dessa rutiner och regler. Datum:... Namnteckning:... Namnförtydligande:...

Nyttiga adresser, telefonnummer och kontaktpersoner Enhetschef... Lars Hetderstedt...046-222 86 22, 073 023 16 08 Skyddsombud... Sofia Mebrahtu-Wisén... -046-222 71 19 Biträdande skyddsombud... Stefan Sydoff... 046-222 77 84, 073-575 36 98 Föreståndare för brandfarliga varor... Elisabeth Barane... 046-222 77 94 Ansvarig för joniserande strålning... Marita Cohn... 046-222 86 24 Yrkeshygieniker... Åsa Gustafson... 046-222 70 26 Kemiskt avfall... Per Malmqvist... 040-635 19 02 Strålskyddsfysiker... Christer Samuelsson...046-17 31 21 Akademiska Hus... Lars Pålsson... 046-31 14 65 Företagshälsan... 046-222 32 80 Lunds unversitet Biologiska institutionen Foto: Erling Jirle, Kennet Ruona Layout: Inger Ekström. Senaste revideringen 16 januari, 2013 www.bygg.lu.se/blanketter-och-checklistor www.av.se larm: ring 0 112 (0 behövs om du ringer via fast telefon Denna instruktion är omarbetad efter förlaga skriven av Erling Jirle, oktober 2002, reviderad av Carina Rasmussen, juni 2003, anpassad till Biologihuset av Ingrid Stål och Lena Carlsson, januari 2004. Reviderad av Lars Hederstedt, februari 2011. Reviderad av Elisabeth Barane, augusti 2011. Reviderad av Lars Hederstedt, januari 2013.Hederstedt. www.biologi.lu.se/internt Biologiska institutionen Biologihus A 223 62 Lund 046-2223812--046-2227315 www.biologi.lu.se