Slutrapport från projektet om finansiärer och utförare inom vården, skolan och omsorgen, FinUt

Bakgrundsfakta Slutrapport från projektet om finansiärer och utförare inom vården, skolan och omsorgen, FinUt 2009:1 Ekonomisk statistik

I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik som SCB producerar inom området ekonomisk statistik. Det kan röra sig om produktbeskrivningar, metodredovisningar samt olika sammanställningar av statistik som kan ge en överblick och underlätta användandet av statistiken. Utgivna publikationer från 2001 i serien Bakgrundsfakta till Ekonomisk statistik 2001:1 Offentlig och privat verksamhet statistik om anordnare av välfärdstjänster 1995, 1997 och 1999 2002:1 Forskar kvinnor mer än män? Resultat från en arbetstidsundersökning riktad till forskande och undervisande personal vid universitet och högskolor år 2000 2002:2 Forskning och utveckling (FoU) i företag med färre än 50 anställda år 2000 2002:3 Företagsenheten i den ekonomiska statistiken 2002:4 Statistik om privatiseringen av välfärdstjänster 1995 2001. En sammanställning från SCB:s statistikkällor 2003:1 Effekter av minskad detaljeringsgrad i varunomenklaturen i Intrastat från KN8 till KN6 2003:2 Consequences of reduced grade in detail in the nomenclature in Intrastat from CN8 to CN6 2003:3 SAMU. The system for co-ordination of frame populations and samples from the Business Register at Statistics Sweden 2003:4 Projekt med anknytning till projektet Statistik om den nya ekonomin. En kartläggning av utvecklingsprojekt och uppdrag 2003:5 Development of Alternative Methods to Produce Early Estimates of the Swedish Foreign Trade Statistics 2003:6 Övergång från SNI 92 till SNI 2002: Underlag för att bedöma effekter av tidsseriebrott 2003:7 Sveriges industriproduktionsindex 1913 2002 Tidsserieanalys The Swedish Industrial Production Index 1913 2002 Time Series Analysis 2003:8 Cross-country comparison of prices for durable consumer goods: Pilot study washing machines 2003:9 Monthly leading indicators using the leading information in the monthly Business Tendency Survey 2003:10 Privat drift av offentligt finansierade välfärdstjänster. En sammanställning av statistik 2003:11 Säsongrensning av Nationalräkenskaperna Översikt 2003:12 En tillämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska utrikeshandeln 1914 2003 2003:13 A note on improving imputations using time series forecasts 2003:14 Definitions of goods and services in external trade statistics 2004:1 Hjälpverksamhet. Avrapportering av projektet Systematisk hantering av hjälpverksamhet 2004:2 Report from the Swedish Task Force on Time Series Analysis 2004:3 Minskad detaljeringsgrad i Sveriges officiella utrikeshandelsstatistik 2004:4 Finansiellt sparande i den svenska ekonomin. Utredning av skillnaderna i finansiellt sparande Nationalräkenskaper, NR Finansräkenskaper, FiR Bakgrund jämförelser analys 2004:5 Designutredning för KPI: Effektiv allokering av urvalet för prismätningarna i butiker och tjänsteställen. Examensarbete inom Matematisk statistik utfört på Statistiska centralbyrån i Stockholm 2004:6 Tidsserieanalys av svenska BNP-revideringar 1980 1999 2004:7 Labor Quality and Productivity: Does Talent Make Capital Dance? 2004:8 Slutrapport från projektet Uppsnabbning av den ekonomiska korttidsstatistiken 2004:9 Bilagor till slutrapporten från projektet Uppsnabbning av den ekonomiska korttidsstatistiken 2004:10 Förbättring av bortfallsprocessen i Intrastat 2004:11 PLÖS. Samordning av produktion, löner och sysselsättning 2004:12 Net lending in the Swedish economy. Analysis of differences in net lending National accounts (NA) Financial accounts (FA). Background comparisons - analysis 2004:13 Testing for Normality and ARCH. An Empirical Study of Swedish GDP Revisions 1980 1999 2004:14 Combining leading indicators and a flash estimate Fortsättning på omslagets tredje sida!

Bakgrundsfakta Slutrapport från projektet om finansiärer och utförare inom vården, skolan och omsorgen, FinUt Ekonomisk statistik 2009:1 Statistiska centralbyrån 2009

Background Facts Economic Statistics 2009:1 Final report from the project on Financiers and providers within education, health care and social services Statistics Sweden 2009 Producent Producer SCB, avdelningen för statistik om offentlig ekonomi Statistics Sweden, Public Finance Statistics Unit SE-701 89 ÖREBRO Förfrågningar Hans Björklund, +46 19 17 64 48 Inquiries hans.bjorklund@scb.se Kerstin Forssén, +46 19 17 68 64 kerstin.forssén@scb.se Marie Glanzelius, +46 19 17 60 11 marie.glanzelius@scb.se Jonny Hall, +46 19 17 63 40 jonny.hall@scb.se Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet i denna publikation. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Bakgrundsfakta, Ekonomisk statistik 2009:1. Slutrapport från projektet om finansiärer och utförare inom vården, skolan och omsorgen, FinUt. It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Background Facts, Economic Statistics 2009:1. Final report from the project on Financiers and providers within education, health care and social services ISSN 1654-0719 (online) ISSN 1650-9447 (print) ISBN 978-91-618-1472-5 (print) URN:NBN:SE:SCB-2009-X100BR0901_pdf (pdf) Printed in Sweden SCB-tryck, Örebro 2009:1

Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Förord Förord Under en lång tid har den offentliga sektorn svarat för såväl finansiering som utförande av verksamheter inom vården, skolan och omsorgen. Men på senare tid har det blivit allt vanligare att verksamheter bedrivs av alternativa utförare, även om finansieringen ligger kvar inom det offentliga. Svårigheten att i statistiken se de nya aktörerna inom vården, skolan och omsorgen har bland annat beskrivits i översynen av den ekonomiska statistiken (SOU 2001:34). Utredningen pekade bland annat på svårigheterna att få en samlad bild av utvecklingen. SCB bedriver sedan en tid projektarbeten avseende förbättringar av den ekonomiska statistiken. Paraplyprojektet för dessa arbeten går under namnet Emma. Detta är en slutrapportering av ett av projekten under Emma, och behandlar finansiärer och utförare inom vården, skolan och omsorgen. Projektet har gått under namnet FinUt och projektmedlemmar har varit Hans Björklund, Kerstin Forssén, Marie Glanzelius och Jonny Hall. Projektet har varit i kontakt med ett flertal personer såväl inom SCB som utanför SCB. Till dessa personer riktas ett varmt tack för värdefulla synpunkter. Statistiska centralbyrån i januari 2009 Monica Nelson Edberg Heather Bergdahl SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Innehåll Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Bakgrund...9 Nationell nivå kontra regional nivå...11 Nationell nivå helhetsbild...11 Regional nivå följ skattepengarna...13 Den ideella sektorn...15 NR-systemet...17 Beskrivning av berörda statistikgrenar...19 Företagens ekonomi, FEK...19 Hushållens icke-vinstdrivande organisationer, HIO...20 Räkenskapssammandrag, RS, för kommuner och landsting...20 Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning...21 Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS...21 Företagsdatabasen, FDB...22 Publicering...23 Referenser...25 Bilaga...27 Förslag till publicering...27 Statistiska centralbyrån 5

6 Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Sammanfattning Sammanfattning Projektet har inriktats mot att lämna förslag på hur man i statistiken ska kunna se samspelet mellan finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg. Projektets förslag i sammanfattning är: Flödet mellan finansiärer och utförare redovisas i en tvådimensionell tabell med finansiärer på den ena ledden och utförare på den andra En extra kvalitetskontroll görs i undersökningen om Företagens ekonomi när det gäller fördelningen på verksamheter och kunder En översyn görs av urvalsdesignen till den del av Företagens ekonomi, som avser fördelningen på verksamheter och kunder. Detta för att möjliggöra en fördelning på utförare Offentligt ägda företag införs som en ny kundkategori i Företagens ekonomi HIO-undersökningen kompletteras så att även registrerade trossamfund ingår. Antalet arbetade timmar för frivilligarbete efterfrågas. En löpande årlig redovisning införs med statistik avseende finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg En gemensam publicering av uppgifter från Företagens ekonomi och HIO-undersökningen görs för ideella föreningar och stiftelser Statistiska centralbyrån 7

8 Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Bakgrund Bakgrund Under en lång tid har den offentliga sektorn svarat för såväl finansiering som utförande av verksamheter inom vården, skolan och omsorgen. Men på senare tid har det blivit allt vanligare att verksamheter bedrivs av alternativa utförare, även om finansieringen ligger kvar inom det offentliga. Inom projektet har vi sett det som viktigt att försöka lägga förslag som kan göra det möjligt att spegla detta i statistiken genom att ge en så heltäckande bild som möjligt av dessa områden, såväl vad gäller finansiering som utförande. Vi har avgränsat projektet till att avse verksamheter inom vård, skola och omsorg, det vill säga till Sni 80, 85.1 och 85.3 (enligt Sni version 2002). Genom att avgränsa till vården, skolan och omsorgen så kommer också verksamheter med, där utförarna sedan länge funnits utanför den offentliga sektorn, som till exempel tandvård. Projektet har koncentrerat sig på de ekonomiska variablerna, eftersom detta är variabler som SCB normalt har ett särskilt ansvar för. Andra variabler som till exempel antal patienter, antal elever, personalstatistik och liknande har därför fått komma i andra hand. Detsamma kan sägas om variabler som har med kvalitet att göra. Men vi är medvetna om att sådana mått är av intresse för att kunna ta fram nyckeltal inom olika områden. Det är därför viktigt att det finns en koppling mellan den ekonomiska statistiken och annan statistik. Svårigheten att i statistiken se de nya aktörerna inom vården, skolan och omsorgen har bland annat beskrivits i översynen av den ekonomiska statistiken (SOU 2001:34). Utredningen pekade bland annat på svårigheterna att få en samlad bild av utvecklingen. I SOU 2005:110, benämnd Jämförelsevis, så beskrivs också dessa brister i statistiken och här finns även förslag om hur man skulle kunna gå till väga för att få information om de alternativa utförarnas verksamhet. Vidare har problemen tagits upp i flera andra utredningar som till exempel Vård med omsorg (SOU 2007:37) och i en rapport benämnd Analysmodell för sektorsöverskridande statistik, som tagits fram i ett gemensamt projekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen och Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Här tar man också upp problemet med att statistiken i dag, i så stor utsträckning, utgår ifrån det gamla förhållandet att den offentliga sektorn står såväl som finansiär som utförare av dessa tjänster. Därför fångar inte statistiken in förhållandet att det blir allt vanligare med alternativa utförare. Särskilt poängteras att statistiken i mycket liten grad tar upp de ideella organisationerna. Statistiska centralbyrån 9

10 Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Nationell nivå Nationell nivå kontra regional nivå Projektet kom med en delrapport 2008-09-25. I denna delrapport gav vi en redogörelse om hur vi uppfattat önskemålen och kraven på statistik inom området. Vi såg då två olika spår, nämligen ett som gäller den nationella nivån och ett annat som gäller den regionala nivån. För önskemålen på nationell nivå är det framför allt helhetsbilden som är viktig, där alla finansiärer och alla utförare kommer med, men antalet variabler kan begränsas till några få. På regional nivå, kommuner och landsting, så avgränsas önskemålen till det som finansieras av kommuner/landsting, men antalet variabler blir flera. På regional nivå blir också precisionen i redovisningen viktigare än på den nationella nivån. Nationell nivå helhetsbild För den nationella nivån är det alltså helhetsbilden som är viktig. Här är det värt att påpeka att det redan finns en hel del statistik som kan ge en bild av förhållandena. Detta finns beskrivet i Bakgrundsfakta till Ekonomisk statistik 2006:5, Skola, vård och omsorg i privat regi. Men det finns ändå stora luckor i statistiken för att ge en helhetsbild. Detta finns bland annat redovisat i den ovan nämnda rapporten Analysmodell för sektorsöverskridande statistik. I denna rapport finns många av de synpunkter och önskemål som också framkommit i kontakter med andra intressenter som till exempel Famna (Riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte) och Nutek (Verket för näringslivsutveckling). Inom projektet har vi diskuterat om inte en hel del av önskemålen på den nationella nivån skulle kunna tillgodoses genom att förbättra och utveckla nuvarande statistik. Vi har då utgått ifrån den analysmodell som presenteras i den nämnda rapporten. Analysmodellen utgår ifrån att ett antal aktörer verkar inom tre olika dimensioner inom i detta fall vård och omsorg (men detsamma kan också sägas om skolan): 1) Reglering av verksamheten 2) Finansiering av verksamheten 3) Produktion av verksamheten (utförare) Aktörerna hänförs till fyra samhällssektorer: 1) Den offentliga sektorn 2) Näringslivet 3) Den ideella sektorn 4) Hushållssektorn Vi har modifierat modellen på ett par punkter. För det första har vi bortsett från dimensionen reglering. Detta beroende på att det är svårt att fördela ekonomiska variabler på reglerande aktörer. Aktörerna fördelas alltså på två dimensioner, nämligen finansiärer och utförare. För det andra så är modellen modifierad genom att vi lagt till ett antal aktörer, eller snarare delat upp på flera aktörer. Den offentliga sektorn har vi delat upp på stat, landsting och kommun. Näringslivet har vi delat upp i Statistiska centralbyrån 11

Nationell nivå Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 offentligt ägda företag och privatägda företag. Dessutom har vi lagt till en sektor övrigt, där vi tänkt oss att till exempel föra sådant som att landstingen finansierar vård utomlands. Tillsammans med hushållssektorn och den ideella sektorn blir det därmed sammanlagt åtta samhällssektorer. Vårt förslag till modell för redovisning kan sammanfattas i följande tabell: Finansiär Staten Landsting Primärkommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Övrigt Utförare Staten Landsting Primärkommun Offentligt ägda företag o.s.v. Tabeller enligt ovan skulle kunna tas fram för olika verksamheter, till exempel för skolan respektive vård och omsorg, där man kan se penningströmmarna mellan olika aktörer. Mätningarna kan göras från endera utförarsidan eller från finansiärsidan. Om man mäter från utförarsidan så måste en fördelning göras på finansiär, det vill säga det som utförarna kan se som sin kund. Om man å den andra sidan mäter från finansiärsidan, så måste finansiärens pengar fördelas på utförare. Vi har utgått ifrån att mätningen i huvudsak ska göras från utförarsidan. Men i vissa fall kan mätningen göras även från finansiärsidan. Kommuner och landsting redovisar till exempel från vilka de köper verksamhet. Dessa belopp bör överensstämma med de uppgifter som motsvarande utförare har angett. På detta sätt finns en möjlighet att kontrollera kvaliteten i lämnade uppgifter. Inom projektet har vi kollat hur bra dessa siffror stämmer, och det har visat sig att det nog är nödvändigt med ett arbete för att närmare undersöka vad differenserna kan bero på. Ett sådant kvalitetsarbete skulle också vara till nytta för nationalräkenskapernas redovisning av tillgång och användning i produkträkenskaperna. För att kunna fylla modellen/tabellen med siffror har vi tänkt oss att utnyttja nuvarande statistikinsamlingar. Det är då fråga om dels räkenskapssammandrag för landsting och kommuner, dels undersökningen om företagens ekonomi, FEK, och undersökningen om hushållens ideella organisationer (HIO). I FEK görs en fördelning av omsättningen dels på verksamhet, dels på finansiär (kallas för kund i FEK). Denna fördelning görs med hjälp av ett urval i FEK. Vi är medvetna om att det finns celler i tabellen som det blir svårt att fylla med siffror. Men vi tror ändå att det är av stort värde att kunna följa flödet mellan finansiärer och utförare i så stor utsträckning som möjligt. I vissa fall kanske man kan göra uppskattningar av värden. Ett särskilt problem som har diskuterats inom projektet är hur man ska behandla bemanningsföretag som är inriktade mot vård, skola och omsorg. Dessa företag är oftast klassade till näringsgrenen personaluthyrning, och inte till vård, skola, omsorg, även om den huvudsakliga personaluthyr- 12 Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Nationell nivå ningen gäller just vård, skola eller omsorg. En tanke har varit att man skulle kunna undersöka vilken typ av personal som dessa bemanningsföretag har via yrkesregistret. Om huvuddelen av personalen finns inom yrken som har med vård, skola och omsorg att göra, så skulle man då kunna hänföra dessa företag hit. Det har emellertid visat sig att personalen i bemanningsföretagen till mycket liten del kan hänföras till yrken som har med vård, skola och omsorg att göra, så det är tveksamt om något av dessa företag över huvud taget skulle kunna sägas tillhöra branscher inom vård, skola och omsorg. Regional nivå följ skattepengarna Förutom den helhetsbild som önskas på nationell nivå, finns alltså ytterligare önskemål som vi i projektet har valt att kalla den regionala nivån. Här är det fråga om att följa den finansiering som sker från landsting och kommuner till privata företag och ideella organisationer. Vi har haft täta kontakter med den statliga utredningen benämnd 2008 års översyn av kommunal statistik (Fi 2008:12). Denna utredning har ägnat stor uppmärksamhet åt det som vi kallat det regionala spåret, och kommer att lägga förslag angående detta. Utredningens syn på detta överensstämmer till stora delar med våra uppfattningar. Vi har därför inte ansett att vi ska lägga några förslag här, utan överlåter detta till den särskilda utredningen. Statistiska centralbyrån 13

14 Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Den ideella sektorn Den ideella sektorn Från flera håll har påpekats bristerna i statistikredovisningen avseende den ideella sektorn och att den inte syns i statistiken. Inom projektet har vi härlett bristerna till tre områden, nämligen registerfrågor, klassificeringsfrågor och mätproblem. När det gäller registerfrågor, så är problemet att det inte finns någon förpliktelse att registrera en ideell organisation. Därför saknas flera ideella organisationer i SCB:s företagsregister, FDB, vilket leder till att dessa organisationer inte kan komma med i statistiken. Det här problemet ska dock inte överdrivas, eftersom det räcker med att en ideell organisation har en anställd eller betalar moms för att komma med i FDB. Det bör därför vara fråga om mycket små organisationer som inte kommer med i FDB. I SCB:s sektorklassificering, så skiljer man de ideella organisationerna från företagssektorn genom att se om enheten kan anses vara marknadsproducent eller inte. Detta innebär att en enhet som bedrivs under den juridiska formen ideell förening kan föras till företagssektorn i statistiken. Detta i sin tur innebär att en organisation, som ser sig själva som en ideell organisation, i statistiken kan hamna i företagssektorn. Å den andra sidan kan ekonomiska föreningar och andra som inte ser sig själva som ideella organisationer hamna i den ideella sektorn. JurForm Företag Ideella Ek. föreningar 39 014 830 Ideella föreningar 1 977 114 321 Samfälligheter 28 24 482 Stiftelser 4 001 21 093 Källa: FDB 2007, juridiska enheter I den ideella sektorn finns också mätproblem, eftersom en stor del av verksamheten inte mäts i monetära termer. Detta beror på att verksamheten delvis bedrivs av frivilliga krafter som arbetar utan ersättning eller med ersättningar som ligger långt under den nivå som arbetet är värt. Det finns också mycket frivilligarbete som görs utan att det sker i organiserad form. Det kan vara pensionärer som hjälper varandra, barn som hjälper sina föräldrar och föräldrar som hjälper sina barn och liknande. Mycket av detta är svårt, för att inte säga omöjligt, att mäta. Det torde därför vara nödvändigt att sätta någon gräns för vilket frivilligarbete, som det är nödvändigt och önskvärt att mäta. Ett annat problem, som också kan räknas som ett mätproblem, är att det inte finns någon uppgiftslämnarplikt för ideella organisationer, vilket gör att det kan vara svårt att få in uppgifter. Statistiska centralbyrån 15

16 Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 NR-systemet NR-systemet Nationalräkenskaperna, NR, har sin styrka i att man i ett sammanhållet system sammanfattar och beskriver, i form av ett kontosystem med kompletterande tabeller, ett lands ekonomiska aktiviteter och utveckling. NR-systemet är dessutom internationellt överenskommet. I NR skiljer man bland annat på näringsliv och offentliga myndigheter. Det som ovan kallats för företag hamnar då i näringslivet, det vill säga även kommun- och landstingsägda företag. För näringslivet görs en fördelning på verksamheter, och här kan man finna förädlingsvärden och flera andra uppgifter för Utbildnings-, hälso-, sjukvårdsföretag. För de offentliga myndigheterna görs en fördelning på ändamål, och här kan man få förädlingsvärden och andra uppgifter för bland annat Hälso- och sjukvård och Utbildning. Även om NR i sina centrala delar ger mycket information, så har det växt fram ett behov av att ta fram satelliträkenskaper inom vissa områden. Man använder sig här av de begrepp som gäller för NR-systemet i dess helhet, men i satelliträkenskaperna tillåter man sig att göra andra klassificeringar och gränsdragningar m.m. än i det centrala systemet. Man kan även ha mer detaljerade uppgifter än man har i det centrala systemet. Satelliträkenskaper ska, liksom NR i sin helhet, följa internationellt överenskomna riktlinjer. Det finns några satelliträkenskaper som berör vård, skola och omsorg, som beskrivs kortfattat nedan. Satelliträkenskaper för hälsoräkenskaper har sin grund i den manual som OECD presenterade år 2000. Manualen syftar till att förbättra internationella jämförelser och att ge underlag för att tillgodose ett ökat analysbehov inom hälso- och sjukvårdssektorn. Hälsoräkenskaper består av tre klassificeringar. Den första klassificerar hälso- och sjukvårdsutgiften efter ändamålet, oberoende vilken enhet som producerat den och vilken sektor som finansierat den. Den andra klassificerar producenten som producerar vården medan den tredje klassificerar enligt vilken sektor som finansierar vården. Även redovisningen av det sociala skyddet kan ses som satelliträkenskaper i NR. De gemensamma principerna är fastlagda i ESSPROS Manual 2008 edition, som publiceras av Eurostat. Socialt skydd definieras i manualen som samtliga insatser från offentliga eller privata organ som syftar till att avlasta hushåll och enskilda personer från speciellt definierade risker eller att tillgodose speciellt definierade behov, under förutsättning att insatsen inte kräver en samtidig gentjänst eller att insatsen är baserad på individuella arrangemang. I uppgifterna för det sociala skyddet ingår utgifter för de olika förmånerna och dess administrationskostnader samt hur dessa finansieras. I FN:s handbok om satelliträkenskaper för den ideella sektorn finns en del definitioner, som kan vara till stor hjälp för att lösa de problem som nämnts ovan. I handboken finns bland annat en definition av vad en ideell organisation är. Här sägs att det ska vara fråga om a) organisations, b) notfor-profits and non-profit-distributing, c) institutionally separate from Statistiska centralbyrån 17

NR-systemet Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 government, d) self-governing och e) non-compulsory. Med denna definition så skulle en hel del av de organisationer som klassas till företagssektorn i stället klassas till den ideella sektorn. Vidare står det att frivilligarbete som sker i icke-organiserad form inte ska tas med. Dessutom finns i handboken bestämmelser om hur frivilligarbetet ska mätas i monetära termer, det vill säga det frivilligarbete som sker i organiserad form och som därför ska mätas. Satelliträkenskaperna för den ideella sektorn har alltså en styrka i att man ger definitioner och sätter upp ett ramverk hur statistiken ska redovisas. Det är emellertid viktigt att påpeka att det krävs ett arbete som gäller själva primärstatistiken, innan man kan få satelliträkenskaper av godtagbar kvalitet. Det gäller framför allt det som redan nämnts angående register, klassificeringar och mätproblem. Men dessutom behöver urvalsdesign och annat anpassas till en redovisning i enlighet med vad som krävs i sådana satelliträkenskaper. Projektet har inte uppfattat några önskemål angående redovisningen i NR inklusive satelliträkenskaper, med ett viktigt undantag. Det anses nämligen som mycket angeläget att satelliträkenskaper för den ideella sektorn kommer igång. Som nämnts tidigare krävs det emellertid att registerproblem, klassificeringsfrågor och mätproblem i den bakomliggande statistiken åtgärdas för att satelliträkenskaper för sektorn ska få tillräcklig kvalitet. 18 Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Beskrivning av berörda statistikgrenar Beskrivning av berörda statistikgrenar Det finns flera statistikundersökningar som kan belysa detta med finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg. De undersökningar som projektet tittat litet extra på redovisas i det följande. Företagens ekonomi, FEK Undersökningen om Företagens ekonomi, FEK, genomförs årligen och är snarare att betrakta som ett system av olika statistiska undersökningar än en separat statistisk undersökning. Syftet är att belysa näringslivets (exkl. den finansiella sektorn) struktur med avseende på exempelvis lönsamhet, tillväxt, utveckling, finansiering och produktion. En grundbult i undersökningen är att uppgifter om i stort sett alla företag hämtas från skatteadministrativt material, och i detta hänseende är det fråga om en totalundersökning. I det skatteadministrativa materialet saknas dock uppgifter för flera av FEK:s målvariabler. Därför görs ett antal enkätundersökningar på urvalsbasis, som kan sägas vara specifikationer till de uppgifter som samlats in skattevägen. Genom dessa specifikationer kan företagens omsättning delas upp på olika verksamheter, vilket är av stort intresse för vårt projekt. Vi kan alltså på detta sätt få uppgifter för vård, skola och omsorg, rensat från andra verksamheter som företaget eventuellt också bedriver. Vidare är omsättningen fördelad på kund, där vi kan se hur mycket av omsättningen som kommer från stat, kommun, landsting, andra företag, hushåll o.s.v. Det är därför som FEK passar så bra för att ge information till det som presenterats under avsnittet om den nationella nivån ovan. Ett problem med kundfördelningen i FEK är att de offentligt ägda företagen inte kan särskiljas. Enligt instruktionen till FEK ska det vara så, att om kunden är ett offentligt ägt företag ska detta redovisas under stat, kommun eller landsting och inte under rubriken företag. I vissa sammanhang finns det emellertid skäl att föra de offentligt ägda företagen till företagssektorn. Det gäller till exempel om uppgifterna ska stämmas av mot nationalräkenskaperna. Vårt förslag är att rubriken offentligt ägda företag införs som en kundkategori, för att göra det möjligt att särredovisa denna kundkategori. Detta i sin tur gör det möjligt att behandla dessa företag på det sätt som är lämpligt utifrån vilket syfte som statistikredovisningen har. Tills vidare föreslår vi ingen särredovisning av de offentliga företagen inom hälso- och sjukvård, på grund av det redan görs så många fördelningar inom denna bransch, så att det skulle bli en orimlig uppgiftslämnarbörda om ytterligare en fördelning införs. Inom projektet har vi tittat extra på ett antal större företag i FEK, när det gäller uppdelningen på verksamhet och kundkategori. Vi har funnit att det finns en del kvalitetsbrister, när det gäller dessa variabler. Vårt förslag är därför att en kvalitetskontroll införs avseende fördelningen på verksamheter och kundkategori i FEK, vid sidan av det ordinarie granskningsarbetet. Statistiska centralbyrån 19

Beskrivning av berörda statistikgrenar Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Fördelning på verksamheter och kunder i FEK bygger som nämnts ovan på en urvalsundersökning. Urvalet till undersökningen är inte anpassat för en redovisning på olika typer av utförare. Det är framför allt när det gäller redovisningen för ideella föreningar och stiftelser, som urvalet inte är tillräckligt. Vårt förslag är att urvalet ses över så att det blir möjligt att redovisa FEK på önskvärda typer av utförare. Det vill säga privatägda företag (inklusive utlandsägda), offentligt ägda företag samt ideella föreningar och stiftelser. Hushållens icke-vinstdrivande organisationer, HIO Undersökningen om hushållens icke-vinstdrivande organisationer, HIO, vänder sig till de organisationer som i SCB:s företagsregister är klassade till sektorn Hushållens icke-vinstdrivande organisationer utom registrerade trossamfund. Uppgifterna samlas in via enkät till ett urval om 2 000 organisationer. Ideella organisationer omfattas inte av uppgiftslämnarplikt, vilket leder till att bortfallet är besvärande. HIO-undersökningen omfattar huvudsakligen ekonomiska uppgifter. En procentuell fördelning av kostnader per verksamhet görs. Vidare fördelas bidrag och gåvor på stat, kommun, landsting, företag m.m. Antalet ideellt arbetande efterfrågas också. Undersökningen kan fortfarande ses som en provundersökning, och någon officiell publicering har ännu inte gjorts, men en första publicering planeras göras under 2009. Vårt förslag är att man i samband med denna publicering gör en komplettering med de ideella föreningar och stiftelser som finns i FEK. Det skulle innebära att man kan göra en mer fullständig redovisning av den ideella sektorns del av verksamheten inom vård, skola och omsorg. Detta kan också bli ett embryo till satelliträkenskaper för den ideella sektorn. Våra förslag i övrigt när det gäller HIO-undersökningen är att även registrerade trossamfund tas med i undersökningen. Vidare bör man, när det gäller frivilligt arbete, fråga om antalet arbetstimmar i stället för antal personer. Det finns besvärande bortfall i undersökningen. Det är svårt att göra något åt, eftersom det inte finns någon uppgiftsplikt för HIO-undersökningen. Vi har inga förslag här, annat än att problemet även i fortsättningen bör uppmärksammas. När det gäller värdet av det frivilligarbete som utförs i de ideella organisationerna så har vi inte några förslag till konkreta åtgärder, men vi noterar att det finns rekommendationer för detta i FN:s handbok om satelliträkenskaper. Räkenskapssammandrag, RS, för kommuner och landsting RS för kommuner och RS för landsting är två undersökningar vars syfte är att ge information om kommunernas och landstingens ekonomi, nuläge och utveckling. RS står för räkenskapssammandrag och innehåller ett stort antal årliga ekonomiska uppgifter från kommunernas och landstingens bokslut. Undersökningarna ger uppgifter om kommunerna och lands- 20 Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Beskrivning av berörda statistikgrenar tingen såväl som finansiärer som utförare. Som finansiärer ges uppgifter i form av köp av verksamhet, där en uppdelning görs på olika typer av utförare. Som utförare ges uppgifter om specificerade kostnader för verksamheten i egen regi. Uppgifterna är av stort värde för att ge information om finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg. Vi har inga förslag till förändringar i denna statistikinsamling, men här kan det komma förslag till förändringar från den tidigare nämnda statliga utredningen. Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning Som en del i Skolverkets nationella uppföljningssystem för skolsektorn görs en undersökning om Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning. Det är en omfattande totalundersökning där syftet är att ge en samlad bild av skolans verksamhet och vara underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå. SCB genomför insamlingen på uppdrag av Skolverket och det är Skolverket som ansvarar för publiceringen. För kommunala skolor lämnar kommunerna centralt uppgifter. Kostnader för fristående skolor lämnas av respektive huvudman. Vi har inga förslag till förändringar i denna statistikinsamling. Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS Projektet har inriktat sig på ekonomiska variabler, men det kan vara av intresse att också se på en näraliggande variabel som sysselsättning. Här finns då en lämplig undersökning i form av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS. Syftet med RAMS är att ge årlig information om befolkningens sysselsättning, i synnerhet på regional nivå. RAMS är en registerbaserad undersökning, och den väsentligaste källan är skatteadministrativa register, som till exempel kontrolluppgifter (KU) och standardiserade räkenskapsutdrag (SRU). Uppgifterna kompletteras med hjälp av olika register som Företagsregistret, Registret över totalbefolkningen, Inkomst- och taxeringsregistret, Befolkningens utbildning och Befolkningens studiedeltagande. Den viktigaste fördelningen i RAMS är den regionala, och ett stort arbete läggs ner på att föra de sysselsatta till rätt arbetsställe. När väl en person förts till ett arbetsställe, så görs ingen ytterligare fördelning på verksamheter, utan alla personer på ett arbetsställe förs till den största verksamheten på arbetsstället. RAMS ger annars möjlighet att fördela de sysselsatta på bransch och sektor, även om en del sysselsatta hamnar i fel bransch av nämnda skäl. RAMS ger också möjlighet att följa personer över tid. Man skulle alltså kunna se varifrån de personer kommer, som tillkommer som sysselsatta hos de alternativa utförarna inom vård, skola och omsorg. De skulle kunna fördelas på om de tidigare varit ej sysselsatta, anställd av en offentlig arbetsgivare och så vidare. Vi lämnar inga förslag här, utan nöjer oss med att peka på dessa möjligheter till intressanta studier med hjälp av RAMS. Statistiska centralbyrån 21

Beskrivning av berörda statistikgrenar Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Företagsdatabasen, FDB SCB:s Företagsregister, FDB, är ett register över företag i Sverige. FDB innehåller samtliga juridiska personer. Registret innehåller även fysiska personer och dödsbon som uppfyller vissa kriterier. Förutom juridiska enheter, företagsenheter och arbetsställen finns även möjligheter att registrera lokala verksamheter. En lokal verksamhetsenhet kan till exempel vara en skola, ett särskilt boende, ett sjukhem eller liknande. Det vore av värde om skolregistret och de register över boenden som nu förs vid sidan av FDB läggs in i FDB som lokala verksamhetsenheter. Det skulle bland annat kunna leda till att statistiken mellan olika källor blir mer jämförbar och att nya företag och verksamheter snabbare kommer in i FDB. Dessutom skulle branschredovisningen i FDB kunna förbättras. Vi vet att den tidigare nämnda 2008 års översyn av kommunal statistik kommer att lägga förslag i denna riktning och därför lägger vi inget eget förslag här. Annars kan FDB redan nu ge viktig information. Företagen i FDB klassas inte bara till den huvudsakliga verksamheten, utan om företaget har flera verksamheter, så finns en Sni-kod för samtliga dessa verksamheter. Dessutom finns bland annat uppgift om sektor, juridisk form, ägarkontroll och storleksklass. FDB uppdateras visserligen löpande, men det finns frysta versioner för varje år, som gör det möjligt att följa företagsutvecklingen över tid. 22 Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Publicering Publicering Vi föreslår en löpande årlig publicering av statistik gällande finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg, med början år 2009 och siffror avseende år 2007. Vi föreslår en publicering redan år 2009 trots att de förbättringsförslag som föreslagits ovan i stor utsträckning inte hunnit implementeras. Men vi har ansett det angeläget att komma igång med redovisningen eftersom en hel del siffror redan finns. Kompletteringar i redovisningen får införas efterhand som statistiken förbättras. Det blir naturligtvis också svårt att redovisa tidsserier, så länge som förbättringsarbetet pågår. Våra förslag till redovisning framgår av bilaga. Som tidigare framgått föreslår vi också en särskild redovisning för de ideella organisationerna i samband med publiceringen av uppgifter från HIO-undersökningen. Statistiska centralbyrån 23

24 Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Referenser Referenser Statens offentliga utredningar, SOU 2001:34, Behovet av ekonomisk statistik, utredningen om översyn av den ekonomiska statistiken Statens offentliga utredningar, SOU 2005:110, Jämförelsevis, Styrning och uppföljning med nyckeltal i kommuner och landsting Statens offentliga utredningar, SOU 2007:37, Vård med omsorg möjligheter och hinder Torbjörn Einarsson och Filip Wijkström, 2007, Analysmodell för sektorsövergripande statistik, Fallet vård och omsorg Nutek, 2007, Framtidens näringsliv: Vård och omsorg en framtidsbransch Nutek, R 2006:13, Privat vård och omsorg i tillväxt SCB, 2006:5, Bakgrundsfakta till ekonomisk statistik, Skola, vård och omsorg i privat regi, en sammanställning av statistik 1995-2005 Statistiska centralbyrån 25

26 Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Bilaga Bilaga Förslag till publicering Tabell 1. Pengaflödet mellan finansiärer och utförare inom utbildningsområdet. Miljoner kronor. År 2007 Finansiär Utförare Stat Landsting Kom Off ftg Priv ftg Ideella Hushåll Övrigt Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Övrigt Tabell 2. Pengaflödet mellan finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvård. Miljoner kronor. År 2007 Finansiär Utförare Stat Landsting Kom Off ftg Priv ftg Ideella Hushåll Övrigt Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Övrigt Tabell 3. Pengaflödet mellan finansiärer och utförare inom omsorg och sociala insatser. Miljoner kronor. År 2007 Finansiär Utförare Stat Landsting Kom Off ftg Priv ftg Ideella Hushåll Övrigt Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Övrigt Statistiska centralbyrån 27

Bilaga Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Tabell 4. Kommunernas köp av verksamhet. Miljoner kronor. År 2007 Pedagogisk verksamhet: Förskoleverksamhet Grundskola inkl. förskoleklass och obligatorisk särskola Gymnasieskola inkl. gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning inkl. särvux Övrig utbildning Vård och omsorg: Hälso- och sjukvård, primärvård Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade Vård för vuxna med missbruksproblem Barn- och ungdomsvård Övrig individ- och familjeomsorg inkl. familjerätt Fördelningen görs på köp från: Föreningar och stiftelser Kommunägda företag Övriga företag (benämns i det följande som privata företag) Andra kommuner Kommunalförbund Landsting Staten Enskilda personer och hushåll Anges i absoluta tal och i relation till totala driftskostnader Tabell 5. Kommunernas köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser. Miljoner kronor. År 2000-2007 Pedagogisk verksamhet privata företag föreningar och stiftelser Vård och omsorg privata företag föreningar och stiftelser Anges i absoluta tal och i relation till totala driftskostnader Diagram över ovanstående Tabell 6. Landstingens köp av verksamhet. Miljoner kronor. År 2007 Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Utbildning Fördelningen görs på köp från: Andra landsting/regioner Landstingsägda företag Kommuner inkl. Gotland Kommunalförbund Privata företag Staten Ideella föreningar och stiftelser Hushåll och individer Länder inom EU Länder utanför EU Anges i absoluta tal och i relation till totala driftskostnader 28 Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Bilaga Tabell 7. Landstingens köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser. Miljoner kronor. År 2000-2007 Hälso- och sjukvård privata företag föreningar och stiftelser Anges i absoluta tal och i relation till totala driftskostnader Diagram över ovanstående Tabell 8. Nettoomsättningen per verksamhet inom vård, skola och omsorg. Miljoner kronor. År 2007 80.101 Förskoleutbildning 80.102-103 Grundskoleutbildning inkl. förskoleklass och grundsärskola 80.2 Gymnasial utbildning 80.3 Högskoleutbildning 80.4 Vuxenutbildning och övrig utbildning 80 Utbildning, totalt 85.11 Sluten sjukvård 85.12 Öppen hälso- och sjukvård 85.13 Tandläkarverksamhet 85.14 Annan hälso- och sjukvård 85.1 Hälso- och sjukvård, totalt 85.311 Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre personer 85.312-85.316 Vård med boende för andra än äldre 85.327 Öppna sociala insatser för äldre personer 85.32 exkl. 85.327 Öppna sociala insatser med mera för andra än äldre 85.3 Omsorg och sociala insatser, totalt Tabell 9. Nettoomsättningen per kundkategori inom vård, skola och omsorg. Miljoner kronor. År 2007 Kundkategori enligt fördelning i FEK Fördelat på: Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg och sociala insatser Tabell 10. Produktionsvärde, förbrukning och förädlingsvärde för verksamhetsenheter inom vård, skola och omsorg. Miljoner kronor. År 2007 Produktionsvärde Förbrukning Förädlingsvärde Antal anställda Fördelat på: Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg och sociala insatser Statistiska centralbyrån 29

Bilaga Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Tabell 11. Resultatposter för företag inom vård, skola och omsorg. Miljoner kronor. År 2007 Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Antal företag Antal anställda Nettoomsättning Årets resultat Fördelat på: Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg och sociala insatser Tabell 12. Resultatposter för företag inom vård, skola och omsorg. Efter juridisk form. Miljoner kronor. År 2007 Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Antal företag Antal anställda Nettoomsättning Årets resultat Fördelat på: Juridisk form samt på Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg och sociala insatser Tabell 13. Resultatposter för företag inom vård, skola och omsorg. Efter storleksklass. Miljoner kronor. År 2007 Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Antal företag Antal anställda Nettoomsättning Årets resultat Fördelat på: Storleksklass samt på Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg och sociala insatser 30 Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Bilaga Tabell 14. Resultat från HIO-undersökningen för organisationer inom vård, skola och omsorg. Miljoner kronor. År 2007 Medlemsavgifter Bidrag och gåvor därav från stat från kommun från landsting från EU från företag från hushåll och andra föreningar Försäljning av varor Försäljning av tjänster därav till äldre och handikappade Nettoomsättning Årets resultat Fördelat på: Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg och sociala insatser Tabell 15. Sysselsatta, år 2007 80.101 Förskoleutbildning 80.102-103 Grundskoleutbildning inkl. förskoleklass och grundsärskola 80.2 Gymnasial utbildning 80.3 Högskoleutbildning 80.4 Vuxenutbildning och övrig utbildning 80 Utbildning, totalt 85.11 Sluten sjukvård 85.12 Öppen hälso- och sjukvård 85.13 Tandläkarverksamhet 85.14 Annan hälso- och sjukvård 85.1 Hälso- och sjukvård, totalt 85.311 Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre personer 85.312-85.316 Vård med boende för andra än äldre 85.327 Öppna sociala insatser för äldre personer 85.32 exkl. 85.327 Öppna sociala insatser med mera för andra än äldre 85.3 Omsorg och sociala insatser, totalt Fördelat på: Stat, kommun, landsting, offentligt ägda företag, privatägda företag, ideella organisationer o.s.v. Och på: Kvinnor och män Tabell 16. Sysselsatta, åren 2000-2007 80 Utbildning 85.1 Hälso- och sjukvård 85.3 Omsorg och sociala insatser Fördelat på: Stat, kommun, landsting, offentligt ägda företag, privatägda företag, ideella organisationer o.s.v. Och på: Kvinnor och män Statistiska centralbyrån 31

2004:15 Comparing welfare of nations 2004:16 ES-avdelningens utvecklingsplan 2004 2004:17 Den svenska konsumentprisindexserien (KPI), 1955 2004. En empirisk studie av säsongsmönstret. En tillämpning av TRAMO/SEATS 2004:18 Skola, vård och omsorg i privat regi. En sammanställning av statistik 2005:1 An ignorance measure of macroeconomic variables 2005:2 Svenska hälsoräkenskaper. Ett system framtaget inom ramen för de svenska nationalräkenskaperna 2005:3 The sample project. An evaluation of pps sampling for the producer and import price index 2005:4 Finansiellt sparande i den svenska ekonomin. Utredning av skillnaderna i finansiellt sparande. Nationalräkenskaper, NR Finansräkenskaper, FiR. Slutrapport 2005:5 Net lending in the Swedish economy. Analysis of differences in net lending National accounts, NA Financial accounts, FA. Final report 2005:6 Varför får NR motstridiga uppgifter? Statistikens samanvändbarhet studerad inom ramen för Nationalräkenskaperna 2005:7 Evaluation of the possibility of producing statistics on production in the construction industry on a monthly basis 2005:8 Increased Automation of the Validation and Correction Processes in the Swedish Intrastat Production 2005:9 The Growth Rate Method for Production of Rapid Estimates of the Swedish Foreign Trade Development, Evaluation and Preparations for the Implementation 2005:10 Svenskt producentprisindex (PPI) 1975 2004. En analys av tidsseriens integrationsgrad och säsongsmönster 2005:11 Kvaliteten på Sveriges statistik över import och export En normativ och kvantitativ studie 2005:12 Implementing Simplified Intrastat Reporting in Statistics Sweden - Evaluation and Preparations for a Future Implementation 2005:13 FoU-verksamhet i kommuner och landsting en pilotstudie inför kommande undersökningar 2006:1 Den svenska regionala tillväxten av i dag en undersökning med utgångspunkt i "Den Nya Ekonomin" 2006:2 En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln En tidsserieanalys med hjälp av statistikprogrammet TRAMO 2006:3 A Selective Editing Method considering both Suspicion and Potential Impact, developed and applied to the Swedish Foreign Trade Statistics 2006:4 Rapport från projektet PLÖS II. Förslag till förbättrad samordning av kortperiodisk statistik avseende produktion, löner och sysselsättning 2006:5 Skola, vård och omsorg i privat regi. En sammanställning av statistik 1995 2005 2007:1 Intrastat system Presumption for One flow system 2007:2 Revisions of production data in the Swedish national accounts 2007:3 Improvement of the reliability in the estimated distribution keys in Intrastat 2007:4 Produktivitetsberäkningar för missbruksvården och vården av övriga vuxna 2007:5 De svenska nationalräkenskapernas (NR:s) statistiska system 2007:6 Registerbaserad ekonomisk statistik med ett FDB-NR register. Kalenderårsversion av FDB med konsistenta mikrodata för NR:s definitiva årsräkenskaper 2008:1 Increased automatic partial non-response in Intrastat 2008:2 Survey on statistical value 2007 2008:3 Volymberäkningar av offentlig individuell produktion projektrapport 2008:4 Provundersökning avseende tjänsteföretagens förbrukning av insatsvaror (SNI 51, SNI 55) 2008:5 Tjänsteproduktionsindex 2008:6 Kvartalsmönster i BNP, slutrapport 2008:7 Kvalitetsgranskning av resevalutaposten. En studie av kvalitén i resevalutastatistiken och olika faktorer som kan tänkas påverka inflödet och utflödet av valuta 2008:8 Periodiseringsprojektet. Ett delprojekt inom samordningen av Nationalräkenskaperna och Finansräkenskaperna för att åtgärda diskrepanser på grund av periodiseringar 2008:9 Valutahantering i multinationella företag 2008:10 Establish an asymmetry exchange project between SE DK 2008:11 Evaluation of the estimation methods in the Swedish Intrastat system 2008:12 Improvement of the Swedish rapid estimates in the foreign trade on commodities

ISSN 1654-0719 (online) ISSN 1650-9447 (print) ISBN 978-91-618-1472-5 (print) All officiell statistik finns på: www.scb.se Kundservice: tfn 08-506 948 01 All official statistics can be found at: www.scb.se Customer service, phone +46 8 506 948 01 www.scb.se