Falun tar höjd med Smarta elnät» sid 4

aktuellt # 3 2 0 1 3 Falun tar höjd med Smarta elnät» sid 4 provverksamhet för behörighet» sid 3 Var försiktig om du köper elprodukter via internet» sid 7

GD har ordet Alla med reell kompetens ska kunna få behörighet Den 22 augusti beslutade regeringen om att tillsätta en utredning av regelverken gällande elsäkerhet och be hörighet för elinstallatörer. Elisabet Falemo, generaldirektör vid Elsäker hetsverket, välkomnar den utred ning som ska ge konsumenter och yrkesverksamma tydligare regler och ökad elsäkerhet. Kompetenskrav för elinstalla tioner borde vara lika naturligt som krav på körkort för att köra bil och lastbil, men så är det inte idag eftersom dagens regel verk bygger på ett föråldrat synsätt. Bristfälliga elinstallationer kan leda till både direkt livsfara för människor och risk för omfattande bränder. Även en vanlig villa ägare har ett stort ansvar för att se till att elinstallationerna i huset är säkra, men med dagens regler är det inte lätt att avgöra om personer man anlitar verkligen är kompetenta. Vem som får utföra elinstallations arbete be skrivs i en säkerhetsreglering som tillkom redan vid 1900-talets början, just av det skälet att el är farligt. Arbetet får bara utföras av den som har fått behörighet av Elsäkerhetsverket, eller av yrkesman som arbetar under överinseende av en behörig installatör inom samma företag. Behörighetsreglerna är inte an passade till dagens samhälle. Idag finns till exempel företag där ett stort antal elektriker kan arbeta under över inseende av en elinstallatör utan att denne kontrollerar arbetet personligen. Alla som anlitar en elek triker borde fråga och dokumentera vem som är el installatör i företaget, eftersom personer utan egen behörighet bara får utföra elinstallationsarbete under över inseende av en behörig installatör. Verkar det snårigt? Det är det. Jag tycker att elinstallationer bara ska ut föras av personer som fått behörighet. Med det menar jag att alla i samhället ska kunna ställa krav på kompetens även på de elektriker och elmontörer som utför det praktiska arbetet. Under hösten kommer vi genom provverk sam het visa om det går att verifiera denna kompetens med ett skriftligt och praktiskt prov. Ett av skälen till att Elsäkerhetsverket vill att systemet ses över är att stärka kon su ment skyddet, eftersom dagens regler är svåra att förstå för den som inte är insatt i branschen. Tydliga och moderna bestämmelser om obehörigt el installationsarbete saknas idag och bör införas. Myndigheten behöver ett system som möjliggöra en effektivare tillsyn. Jag välkomnar därför regeringens beslut (den 22 augusti) om den utredning som ska ge konsumenter och yrkesverksamma tydligare regler och ökad elsäkerhet. Min förhoppning är att en sådan reglering kan vara på plats inom ett par år. elisabet falemo generaldirektör A K T U E L LT E L S Ä K E R H E T S V E R K E T S N Y H E T S B R E V #3 2013 TEL 0550-851 00 REGISTRATOR@elsakerhetsverket.se WWW.ELSAKERHETSVERKET.SE REDAKTÖR Per Hellström per.hellstrom@elsakerhetsverket.se ANSVARIG UTGIVARE Elisabet Falemo elisabet.falemo@elsakerhetsverket.se LAYOUT & PRODUKTION Whiter Shade AB

5frågor om provverksamhet för behörighet Hej Kim Reenaas, du är projektledare för den provverk samhet som Elsäkerhetsverket ska genomföra under hösten. Vad handlar det om egentligen? Vi kommer att pröva om den kompetens som krävs för att få behörighet kan kontrolleras genom prov istället för betyg och intyg. Provverksamheten kommer att granskas av Elsäkerhetsverket och därefter tar myndigheten ställning till om det finns förutsättningar att meddela behörighet till följd av att man klarat provet. Behörighet kan beviljas de deltagare som visats ha den kompetens som krävs. Utfallet av projektet kan bli ett viktigt underlag till den pågående behörighetsutredningen. Kan de som jobbar som elektriker klara ett sådant prov? Vi tror att det finns många idag som avstår från att söka behörighet trots att de har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att de ser att de inte uppfyller de formella kraven. På ett liknande sätt som när man genomför prov och kör upp för körkort, hoppas vi kunna ge ett kvitto på reell kompetens och utveckla nya vägar till behörighet. Hur ska det gå till? Det handlar både om teoretiska och praktiska prover. Projektet med provverksamheten kommer att genom föras under oktober månad. Kan vem som helst anmäla sig för att genomgå provet i höst? Vi kommer att informera om hur urvalet kommer att gå till på Elsäker hetsverkets webbplats. Vad händer när provverksamheten är klar? När projektet är klart ska vi ha genomfört två olika varianter av provverksamhet. Vi ska också ha utvärderat om de genomförda provverk samheterna är lämpliga att använda för att verifiera kompetens på de som söker behörighet. Resultatet kommer att presenteras i en rapport under december månad. text: Cia Edlund Mer information finns på denna webbsida www.elsakerhetsverket.se/sv/behorighet/provverksamhet Här är nya Elsäkerhetsrådet Den 19 juni beslutade regeringen om förordnande för nio ledamöter som ska vara verksamma i El säker hetsrådet under tre år. Rådet, som leds av Elsäkerhetsverkets generaldirektör Elisabet Falemo, samman träder fyra gånger om året. Upp giften är att stödja generaldirektören i frågor om myn dig hetens verksamhet. Ledamöterna i Elsäkerhetsrådet utsågs av regeringen under sommaren. Med ett förordnande från och med den 1 juli 2013 till den 30 juni 2016 utser regeringen följande ledamöter: Bo-Göran Ahl, f.d. kanslichef, Elektriska Nämnden Lars Eklund, enhetschef, Post- och Telestyrelsen Thomas Korssell, vd, SEK Svensk Elstandard Barbro Köhler-Krantz, senior advisor, Arbetsmiljöverket Stina Wallström, produktsäkerhetsansvarig, Teknikföretagen Mikael Schmidt, enhetschef, Konsumentverket Tina Nordling, ombudsman, Svenska Elektriker förbundet Matz Tapper, teknikansvarig elnät, Svensk Energi Jan Siezing, vd, Elektriska Installatörsorganisationen. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 3 3

I februari 2015 gäller det! Falu Energi & Vatten ska ta hand om elkraft, vatten, avlopp och IT under skid-vm om två år. Det är ett jobb som heter duga och en stor utmaning för företaget. Vi bedriver nu ett pilotprojekt där vi på den begränsade yta som Lugnets skidstadion ut gör, kommer att installera utrustning för smarta elnät, berättar driftchef Christer Johansson. Skid-VM 2015 genomförs den 18 februari till den 1 mars i Falun och Dalarna med världs eliten inom längdskidor, backhoppning och nordisk kombination. 21 medaljer ska delas ut under tolv dagar. Nätstationer ska bytas ut och kablar ska grävas ned runtom på Lugnets skid stadion innan det är klart. Ett utvecklingsprojekt med smarta elnät bedrivs i samband med denna stora händelse. Efter skid-vm kommer Falu Elnät utvärdera de olika sorters utrustning för smarta elnät som de använder sig av. Sedan ska tekniken implementeras i tätorten Falun är tanken. Det är samma funktion på utrustningen till smarta elnät som vi kommer att använda oss av. Vid en driftstörning kommer vi att kunna se exakt var felet är någonstans, och med hjälp av den informationen kunna göra omsektioneringar i nätet så att alla har spänningen tillbaka inom max fem minuter. Omsektionering sker från driftcentralen via vårt fjärrkontrollsystem, säger Christer Johansson. forts sid 5 a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 3 4

forts från sid 4 Det kommer alltså att vara mer auto mation i nätet. När ett stort VM ska arrangeras så är medieuppbådet massivt. De flesta länder na har sina egna TV-team som är på plats för att skicka hem bilder av just deras atleters framfart under VM. Egentligen är det TV som bestämmer allt i den här cirkusen. Önskar de något så ska vi förhålla oss till det. I det här fallet har VM-organisationen tillsammans med TV-bolagen beställt att det ska vara fibernät hela vägen till Stockholm. Då är det bara att se till att det finns det. Allt är tänkt att flyta på utan störningar på eltrafiken. Men ofta händer någonting i alla fall. Kabelbrott kan ske och det är svårt att hålla koll på alla mil av nergrävd kabel. Vi har haft ett antal möten och då har jag sagt att det enda jag kan lova är att det kan bli strömavbrott när som helst, säger Christer Johansson och skrattar till lite när han tänker på reaktionen han fick. Alla nätstationer byts ut Vi har sagt att ett strömavbrott på högspänningsnätet får i allra värsta fall vara i fem minuter max! För att klara det kommer vi nu att byta ut alla nät stationer. Sommaren 2013, alltså drygt ett och ett halvt år innan skid-vm startar, finns åtta nätstationer inom området Lugnet. Nätstationerna har skiftande åldrar och den äldsta är från skid-vm 1974. Då, för 39 år sedan, fanns ingen möjlighet att fjärrmanövrera kopplingsapparaterna i an läggningen (lastfrånskiljare/brytare). Det ska Falu Elnät däremot klara av under skid-vm 2015. Hittills har tre sta tioner bytts ut till nyare modell. Driftchef Christer Johansson visar utrustning för att fjärrmanövrera stationerna. forts sid 6 Drifttekniker Jan Hellström kommer ihåg skid-vm 1993. Då var det ingen snö. Men sedan på öppningsdagen kom det nästan två decimeter snö. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 3 5

Så här ser de äldre nätstationerna ut. Christer Johansson och drifttekniker Jan Hellström berättar att till Skid-VM 2015 ska alla vara utbytta. Till den nya backhopparbacken som byggs är det viktigt med ljuset som ett antal stora strålkastare förser backen med. forts från sid 5 Anläggningen kommer att bestå av elva nätstationer med en sammanlagd kapacitet som är mer än 70 procent högre (från 7 MVA till 12,1 MVA). Det kommer att vara fjärr kommunikation till alla stationer inklusive mottagningsstationen. Och stationerna kommer att utrustas med apparatur som kan identifiera i vilken kabel som fel upp stått, säger Christer Johansson. Matning från två håll Det fungerar inte med ett radiellt nät utan det kommer att vara slingmatning så att Falu Elnät i sitt nät har matningsvägar från två håll. Från att nu ha en kabel på sina ställen går man till att ha två kablar på alla stationer. Det blir ungefär en kilometer kabel till som ska ner i marken. Fel kommer vi alltid att få så länge vi har ledningar i marken eller luften. Det handlar istället om att avhjälpa felet så snabbt som möjligt. Under skid-vm kommer vår man övercentral vara bemannad hela dagar na. Vi kommer också att ha två mon törer på plats på Lugnet-området, av slutar Christer Johansson. text & foto: Per Hellström Fotnot: MVA står för megavoltampere och är en enhet för elektrisk effekt. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 3 6

Det förekommer handel via internet från länder utanför EU med elprodukter som är farliga för konsumenter. Elsäkerhetsverket ser allvarligt på problemet och gjorde i augusti en skrivelse till EUkommissionen. Farliga elprodukter via internet ökar Det är farligt och ett växande problem att elektriska pro dukter från andra länder utanför EU (Europeiska unionen) säljs via internet under oreglerade former till konsumenter, säger Elisabet Falemo, generaldirektör vid Elsäkerhetsverket. Berörbara spännings förande delar. Produkter med falsk märkning Ett ökat antal oroliga konsumenter som köper elprodukter via internet vänder sig allt oftare till Elsäkerhetsverket. Därför gjorde myndigheten under våren en marknadskontroll på bland annat USB-laddare och på LED-belysning som sålts via internet från länder utanför EU. Myndighetens marknadskontroll visade att produkterna inte uppfyllde de krav som Sverige och EU ställer för att man ska få sälja dem på den svenska eller europeiska marknaden. LED-lamporna hade bristande eller inget skydd mot spänningsförande delar och var försedda med falsk CEmärkning. USB-laddaren uppfyllde inte något av de krav som Sverige och EU ställer när det gäller elektromagnetiska störningar. Om vi hade haft en svensk ekonomisk aktör som kunde ställas till svars under den lagstiftning som gäller inom EU, skulle dessa produkter ha fått försäljningsförbud med återtagande från konsument. Det är den allvarligaste formen av Elsäkerhetsverkets försäljningsförbud, säger Martin Gustafsson, inspektör vid Elsäkerhetsverkets produkt avdelning. Uppgift om tillverkare saknas. produkter kommer in i Sverige i och med att det inte finns något lagstöd för att sätta försäljningsförbud eller kräva återtag från konsument, säger Martin Gustafsson. Ofta annonseras den här typen av produkter som CEmärkta eller anpassade till EU, via en webbsida med svenskt utseende. Webbsidan är utformad på svenska och betalningen sker med svensk valuta. Därför förleds konsumenter att tro att produkten säljs av en svensk aktör och att den då uppfyller kraven som finns i Sverige och EU. Oreglerat inflöde Det ökande problemet handlar om att det är ett helt oreglerat inflöde av elprodukter från flera delar av världen via internethandel. Produkterna marknadsförs i Europa utan att uppfylla de krav som EU ställer på elektriska produkter. Det finns ingen motpart att agera mot inom Europa eftersom den ekonomiska aktören, den som säljer varan, befinner sig utanför EU. Ingen myndighet kan agera för att förhindra att dessa Krafttag nödvändigt Elsäkerhetsverket vill understryka allvaret i frågan och att EUkommissionen tar ett krafttag gällande problemet genom de internationella kontakter som finns. I väntan på bättre lagstiftning behövs en större medvetenhet hos konsumenterna om de risker som finns med att köpa elektriska produkter via internet, säger Elisabet Falemo. text: Cia Edlund foto: elsäkerhetsverket a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 3 7

Porträttet Kim Reenaas vägrar titta över axeln. I uppdraget som Elsäkerhetsverkets nya verksjurist har hon istället siktet inställt på en tydlig riktning framåt som en del i ett väl fungerande team på vägen. Verksjurist med passion för statligt uppdrag Hon tycker att måndagar är lika roliga som fredagar. Att vårda och utveckla folkets förtroende genom det arbete som myndigheten gör, ser hon som det allra viktigaste i sitt uppdrag som verksjurist. När verksamheten upp nått styrning på effektivaste sätt, först då har myndigheten lyckats, anser Kim Reenaas. Jag har en passion för att jobba i statens tjänst, säger hon. Som statsan ställd måste man kunna anlägga så många olika perspektiv på varje fråga. Vårt arbete riktar sig till alla i samhället, direkt eller indirekt. Det är otroligt utmanande och tillfredsställande att få delta i utvecklingen av en verksamhet som i slutänden ska bli bra för alla. Tillbaka där det började Kim Reenaas är värmlänning och född i Karlstad 1979. Under gymnasietiden var det matematik och teknik som var roligast och hon hade planer på att läsa vidare inom elektroteknik. Planerna ändrades och hon styrde därför kosan mot Stockholm för att bli polis. I väntan på att komma in på polishögskolan läste hon en kurs i juridik och kände då att det var i juridiken hon hörde hemma. Efter juristexamen arbetade hon inom finansbranschen i några år innan det var dags att återvända till Värmland. Erik Penser Fond kommission var en tuff men riktigt bra skola, konstaterar hon. Första förvaltningsmyndigheten MSB Hennes senaste anställning var på MSB, Myndigheten för samhällskydd och beredskap. Där ägnade hon mycket tid åt tekniska regelverk, främst lagen om brandfarliga och explosiva varor och lagen om transport av farligt gods. Det juridiska arbetet omfattade framförallt föreskriftsarbete men även juridiskt stöd vid marknadskontroll och annan tillsyn. I rollen som suppleant i Marknadskontrollrådet kom hon ibland i kontakt med Elsäkerhetsverket. Det är jätteroligt att arbeta med tekniska föreskrifter. Det är en särskild utmaning att förena säkerhetskrav, regelförenkling, och flexibilitet i en och samma författning. Återigen måste man ta hänsyn till flera perspektiv. Regelförenkling för en person kan innebära att det blir mer komplicerat för en annan. I arbetet med att ta fram en metod för att bedöma, utveckla och prioritera det juridiska stödet i myndigheten, kom hon i kontakt med verksamhetsutvecklingsfrågor och organisationsteori. Då upptäckte hon hur komplext det här med utvärdering är. En examen i arbetsvetenskap på Karlstads universitet, blev därmed nästa steg i utvecklingen för Kim Reenaas. Lärorika år i finansbranschen Under några värdefulla år jobbade Kim Reenaas i Erik Penser Fondkommission. Inledningsvis jobbade jag med finan siell rådgivning och senare med så kallad compliance. Det handlade om att bistå ledningen med att upp rätta interna regelverk och rutiner i en lighet med de krav som ställs på ett värdepappersbolag. Styrkan med att vara liten Alla myndigheter måste jobba med en konstant verksamhetsutveckling och det vill jag bidra till, säger Kim Reenaas. Elsäkerhetsverkets storlek är en styrka. Vi kan snabbt anpassa forts sid 9 a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 3 8

forts från sid 8 oss efter nya förutsättningar. Det finns en större tydlighet i en mindre organisation och vi kan snabbare kavla upp ärmarna och sätta igång med arbetet. I större organisationer är beslutsvägarna längre och förankringsprocessen mer omfattande. Kim Reenaas ser dock en utmaning i att myndighetens med arbetare är spridda över landet och betonar vikten av att skapa tillgänglighet på andra sätt än fysisk närvaro, eftersom man inte kan vara på plats på alla kontor. Gemensam syn Att bygga vidare på den gemensamma plattformen som finns i Elsäkerhetsverket och att skapa en samsyn med de som påverkas av vårt uppdrag om de förutsättningar som utgör ramarna för myndigheten ser hon som en väsentlig uppgift. Myndigheter ska inte bara kommunicera vad de gör. Ibland kan det vara lika viktigt att kommunicera vad de inte gör. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att mycket bra är påbörjat så för mig handlar det om att hoppa på tåget och bidra. Jag behöver inte bygga loket och lägga ut rälsen. Det är redan gjort. Ingen tid att se bakåt Kim Reenaas är både snabbfotad i sitt jobb och till sitt jobb. I sommar, sedan familjen har flyttat till Kristinehamn, tar hon cykeln nerför backen och sedan är hon på kontoret på några minuter. När jag tänker på verkets uppdrag och min roll som verksjurist och vad jag kan bidra med så känns det väldigt roligt och tryggt. Jag tänker alltid att jag är satt att lösa en uppgift och det ska jag göra på bästa sätt. Hennes man jobbar på Kristinehamns kommun. Två söner och en hund ser till att Kim Reenaas inte bara jobbar 24 timmar om dygnet. Nya hörnsoffan i TV-rummet, löpträning och naturen finns nära till hands för avkoppling. Jag skiljer inte på arbete och fritid, jag har bara flera parallella uppdrag. Att vara verksjurist är ett. Jag är också mamma, kompis och hustru, bland andra uppdrag. Jag är en person som behöver ha med mig uppdragen hela tiden. Det främjar min kreativitet. Genom flytten till Kristinehamn, med närheten både till mitt och Kristians jobb, får vi ett flexiblare och enklare liv. Jag kanske till och med ska börja spela golf igen, avslutar hon glatt. text: Cia Edlund foto: Maria Obed FRÅGOR & SVAR På www.elsakerhetsverket.se kan du ställa frågor direkt till någon av våra experter i vår frågebank. I frågebanken kan du själv söka bland inkomna frågor och se vad experterna svarat. Här kan du läsa några av de frågor som kommit in till verket. Parallellkopplat utomhusuttag Vi har ett uttag som sitter utomhus men är parallellkopplat från ett uttag som sitter inomhus. Är denna installation okej eller måste man dra en separat ledning från proppskåpet till utomhusuttaget? Svar: Det kan mycket väl vara så att en säkringsgrupp matar flera uttag. Om utförandet skett av en elinstallatör, vilket är ett krav, så ska den kontrolleras innan den tas i bruk så att den uppfyller de krav som ställs i föreskrifterna. Det finns inget allmänt krav på att utomhusuttag kräver en egen matning. Däremot ska utomhusinstallationen självklart vara utförd så att den uppfyller alla krav på utomhusinstallationer. Sammanhängande praktiktid Jag ska söka ABL-behörighet och min sammanhängande del om minst tre års praktiktid är bruten med anledning av värnplikt. Är praktiktiden ändå att anse som sam manhängande? Svar: Elsäkerhetsverket bedömer att värnplikt inte bryter den sammanhängande praktikperioden. Vad betyder CE-märket Vad betyder CE-märket och varför är varor CE-märkta? Svar: CE står för Communauté Européenne. CE = säkerhet. Genom CE-märket intygar tillverkaren eller importören att produkten uppfyller alla grundläggande hälsooch säkerhetskrav. Utan märket får produkterna inte säljas. CE-märkningen handlar om säkerhet och har ingenting med produktens kvalitet, funktion eller prestanda att göra. CE-märkta produkter: Produkter som kan vara farliga för användaren till exempel elpro dukter, leksaker, maskiner och personlig skyddsutrustning måste vara CE-märkta. Om CE-märket saknas på en produkt där det är obligatoriskt, kan det inne bära att produk ten utgör en sä kerhets risk och att till ver karen inte känner till de reg ler som gäller. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 3 9

Gemensam sak för säkra produkter Elsäkerhetsverket har under en tid samarbetat med Tullverket för att produkter som inte är säkra ska stoppas redan innan de kommer in i Sverige. Ett av samarbetsprojekten handlar om leksaker. Redan 2009 påbörjades ett samarbetsprojekt där Elsäkerhetsverket tillsammans med bland annat Tullverket provar rutiner och utvecklar samarbetet med kontroll av produkter som förs in i landet. Flera produkter har sedan dess effektivt stoppats innan de nått marknaden. Framför allt har många hushållsprodukter stoppats. Vad gäller samarbetet så fungerar det bra och vi får snabb respons. Kommu nikationen mellan oss myndig heter sker snabbt, säger Per Holgersson, natio nell specialist på immaterialrätt och pro duktsäkerhet hos Tullverket. Det är viktigt att de här ärendena går snabbt. Många av produkterna ligger på lager vid flygplatser och hamnar. Och lagerkostnaden för importören är ofta rätt hög, säger Martin Gustafsson, inspektör vid Elsäkerhetsverket. Kommande operationer Fler produkter kommer också att granskas under hösten, då en planerad kontrolloperation kommer att genom föras i ett projekt med Konsu ment verket och Kemikalie inspektionen. I projektet så ska ett antal leksaker undersökas redan när de kommer in till landet och om brister hittas så hanteras de av myndigheterna. Hur funkar det? Tullen uppmärksammar produkter som saknar fullständiga dokumentuppgifter vad gäller CE-märkning och säker användning. När det sker så kontaktas Elsäkerhetsverket för marknadskontroll för de produkter som har med el att göra. Myndigheten har då tre dagar på sig att fatta ett beslut kring produkten, om den ska kontrolleras eller inte. Ofta rör det sig om uppenbara brister såsom bland annat märkning och fel stickproppar. Hushållsprodukter och leksaker är redan nämnda men Tullverket kon trollerar alla sorters produkter och när det rör sig om el i produkterna kontaktas Elsäkerhetsverket. text: Martin Gustafsson & Per Hellström Nu hittar du Frågor & svar lättare a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 3 10

till sist... 4 776 Nästa nummer av Aktuellt kommer i december 2013. prenumererar på Aktuellt Tipsa en vän! aktuellt # elfack 2013 en mötesplats för alla elintresserade 2 2 0 1 3» sid 3 Här fyller du i din prenumeration >> så blir din sommar elsäker» sid 6-7 allvarliga brister i usb-laddare» sid 14 Nya medarbetare Adam Hedbom började den 3 juni som jurist vid Avdelningen för anläggningar och installatörer på Elsäkerhetsverket. Han kommer närmast från Landstinget i Värmland där han bland annat arbetat med upp handlingar. Per Höjevik började den 26 augusti vid staben på Elsäkerhetsverket i Kristinehamn som teknisk expert. Han kommer närmast från Sweco där han jobbat som konsult. Kim Reenaas började den 3 juni som verks jurist på Elsäker hetsverket. Närmast kommer hon från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap där hon arbetat med regelverk, föreskrifter och juridisk stöd vid tillsyn. Charlotte Mogren började den 5 augusti som utredare/handläggare på Avdelningen för anläggningar och installatörer i Kristinehamn. Hon kommer främst att arbeta med behörighets frågor. Hon har tidigare arbetat som handläggare vid Arbets för medlingen. Följ oss på Facebook Elsäkerhetsverket finns på Facebook. Du behöver inte ha ett konto på Facebook för att se vad vi skriver. Har du ett konto och vill följa oss tryck på gilla -knappen. På Facebook hittar du nyheter, försäljningsförbud och pressmeddelanden från Elsäkerhetsverket. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 3 11