2

H U M A N I O R A VERKSAMHETSUPPDRAG anslagsfördelning och ekonomi 2004 Humanistiska fakulteten 1

2

Innehållsförteckning 1 2 3 Budgetbeslut inklusive bilagor Innehållsförteckning Tilldelning av grundutbildningsuppdrag samt ekonomiska medel per ämne Institutionernas verksamhet och ekonomi 3

4

1 Budgetbeslut inklusive bilagor BILAGA 1 Sammanställning över budgeterade intäkter och kostnader BILAGA 2 Tilldelning enl särskilda beslut mm BILAGA 3 Fördelning av medel för grundutbildning BILAGA 4a BILAGA 4b Fördelning av medel för forskning/ forskarutbildning Aktivitetsbudget för forskning/ forskarutbildning VERKSAMHETSUPPDRAG 2004 5

2

= = d qb_lodp=rkfsbopfqbq= ====_bpirq==============================_n=numslmp= eìã~åáëíáëâ~=ñ~âìäíéíéå===================== =====================================================================OMMPJNMJOP= = = = = = = =eìã~åáëíáëâ~=ñ~âìäíéíëå ãåçéå c êçéäåáåö=~î=ãéçéä=íáää=öêìåçìíäáäçåáåö= ê=ommq= EÑ êâçêí~ç=îéêëáçåf= = NK=mä~åÉêáåÖëÑ êìíë ííåáåö~ê== d íéäçêöë=ìåáîéêëáíéíë=ìééçê~ö=íáää=ñ~âìäíéíéå=ìééö ê=ñ ê=ommq=íáää=q=mms=üéä êëëíìçéåíéê= EÜëíF=Ñê å=ëíóêéäëéå=çåü=spn=ñê å=rci=eä ê~êìíäáäçåáåöéåfk=aéí=áååéä ê=éå=ã~êöáåéää= ìí âåáåö=à ãñ êí=ãéç=ñ êéö ÉåÇÉ= êk== == d íéäçêöë=ìåáîéêëáíéíë=ëíóêéäëé=ñ êçéä~ê=ééåö~ê=íáää=öêìåçìíäáäçåáåöéå=öéåçã=ìééçê~ö=ã íí= á=üëí=êéëééâíáîé=üéê=íáää=î~êàé=ìíäáäçåáåöëçãê ÇÉLÑ~âìäíÉíK=mêáëä~éé~êå~=EÉêë ííåáåöéå=ééê= ëíìçéåíf=î~êáéê~ê=ãéç=ìíäáäçåáåöëçãê ÇÉK=bêë ííåáåöéå=â~å=çåâë =î~ê~=çáññéêéåíáéê~ç=áåçã= Éíí=ìíÄáäÇåáåÖëçãê ÇÉI=ë ëçã=áåçã=çéí=üìã~åáëíáëâ~w=ëéê â ãåéå=ñ ê=å~=nr=b=ü ÖêÉ= íáääçéäåáåö= å=çé=üáëíçêáëâjñáäçëçñáëâ~= ãåéå~k== = qáääçéäåáåöéå=áåçã=ñ~âìäíéíéå=ä~ëéê~ë=é =~åí~äéí=êéöáëíêéê~çé=ëíìçéåíéê=á=ñ êü ää~åçé=íáää= ãåéíë=ìééçê~ö=ã íí=á=üëíi=éêéëí~íáçåéê=ìåçéê=ommoi=ëóåéìåâíéê=ñê å=áåëíáíìíáçåéêå~=çåü= ÖêìåÇìíÄáäÇåáåÖëÖêìééÉåë= îéêî Ö~åÇÉåK=cäÉêí~äÉí= ãåéå=ü~çé=îáç=~îä ëåáåöëíáääñ ääéí=á= ëäìíéí=~î=ëééíéãäéê=ñóääí=íáääçéä~í=ìééçê~ö=ñ ê=ommpk= = i åéj=çåü=éêáëìééê âåáåöéå=ñ ê=ommq= ê=oiqo=bk=aéå=éâçåçãáëâ~=ìééê âåáåöéå=ñ ê=ommq= ê= ê=ç êãéç=äéíóçäáöí=ãáåçêé= å=çéå=î~ê=ñ ê=ommpk= = ^î=ìééçê~öéí=ñê å=ëíóêéäëéå=ü~ê=omm=íâê=êéëéêîéê~íë=ñ ê=ñ êîéêâäáö~åçéí=~î=ìíäáäçåáåöéå= _~äâ~åëíìçáéêk= îêáö~=éä~íëéê=ñ ê=åó~=âìêëéê=ñáååë=áåä~â~çé=á=ìééçê~öéå=íáää=êéëééâíáîé= ãåék=c ê=éêçöê~ãìíäáäçåáåö~ê=çåü= îéêë íí~êìíäáäçåáåöéå=ü~ê=êéëéêîéê~íë=onn=üëík== = O=_ìÇÖÉíãçÇÉääÉå= cêáëí ÉåÇÉ=âìêë= bíí=ñäéêí~ä= ãåéå=âçããéê=äáâëçã=íáçáö~êé=~íí=íáääçéä~ë=éâçåçãáëâ=ñ êëí êâåáåö=ñ ê=âçëíå~çéê= çêë~â~çé=~î=äéüçî=~î=ü ÖêÉ=ìåÇÉêîáëåáåÖëí íüéík=c êëí êâåáåöéå=ä ÖÖë=íáää= ãåéíë= ÖêìåÇíáääÇÉäåáåÖ=ãÉÇ=Éå=éêçÅÉåíë~íë=çã=OM=íáää=SM=éêçÅÉåíK=f=ÄÉê âåáåöéå=~î=íáääçéäåáåöéå= ~åöéë=çéå=éñíê~=íáääçéäåáåöéå=ëçã=éå=âçéññáåáéåíi=éääéê=ñ~âíçêi=ñ ê= ãåéíi=ãéç=å ãåç~= éêçåéåíë~íëéê=é =Éå=ëâ~ä~=Ñê å=nio=íáää=nisk= = bñíê~=éêë ííåáåö=ñ ê=ìíä~åçëñ êä~öç~=âìêëéêi=éñâìêëáçåéêi=ìíêìëíåáåö=çåü=äáâå~åçé=êéççîáë~ë= é =ë êëâáäç=ê~ç=çåü=áåö ê=áåíé=á= ãåéëñ~âíçêåk== = ûîéå=ñçêíë ííåáåöëîáë=ìíö ê=éêë ííåáåö=ñ ê=âî ääëji=ëçãã~êj=çåü=çáëí~åëâìêëéê=ãéç=om=b= îéê=öêìåçíáääçéäåáåö=eñ~âíçê=niofk=mêéëí~íáçåëíáääçéäåáåöéå=ñ ê=çéíí~=ìíäìç=ê âå~ë=é = ëíóêéäëéåáî =ìéé=íáää=ñ~âìäíéíéåë=öéåçãëåáííäáö~=éêéëí~íáçåëöê~çk== = rééçê~ö=áåçã=e~åçéäëü Öëâçä~åë=ÅáîáäÉâçåçãìíÄáäÇåáåÖ=Éêë ííë=äáâëçã=íáçáö~êé=ãéç== NM=B=ìí îéê= ãåéíë=åçêã~äñ~âíçêk= =

= = = = = sáç~êé=ü~ê=pmm=íâê=~îë~ííë=çáêéâí=é =Ñ~âìäíÉíÉå=Ñ ê=äáçê~ö=íáää=ìíîéåâäáåö=~î= ÖêìåÇìíÄáäÇåáåÖëîÉêâë~ãÜÉíÉåK= mêéëí~íáçåëíáääçéäåáåöéå=ü àçéë=áåñ ê=ommp=ñê å=r=b=íáää=om=bk=aéí=áååéä ê=á=éê~âíáâéå=~íí= OM=B=~î=í~âÄÉäçééÉí=Ñ êçéä~ë=éñíéê= ãåéíë=éêçåéåíìéää~=~åçéä=~î=ñ~âìäíéíéåë=ë~ãã~åä~öç~= ÜÉä êëéêéëí~íáçåéêk=qáääçéäåáåöéå=ñ ê=éå=üéä êëéêéëí~íáçå= ê=äáâ~=ñ ê=~ää~= ãåéå=çåü=ìíö ê= ~ääíë =ìí~å= ãåéëñ~âíçêk= i ê~êìíäáäçåáåö= aéå=ñ êåó~çé=ä ê~êìíäáäçåáåöéå=äóööéê=é =Éíí=ë~ã~êÄÉíÉ=ãÉää~å=çäáâ~=å ãåçéê=îáäâéí= íéêëééöä~ë=ä ÇÉ=á=ÇÉå=ÉÑÑÉâíáî~=~êÄÉíëâçëíå~ÇëÑ êçéäåáåö=ëçã=rci=ñê~ãê âå~í=î~êàé=âìêë= ë~ãí=á=üìê=çéå=éêáëä~éé=ëçã=~åî åçë=á=çé=çäáâ~=âìêëéêå~= ê=äéê âå~çk=rééçê~öéí=ñê å=rci= ~åöéë=á=üëí=çåü= ê=çéí=íçí~ä~=~åí~äéí=üëí=ëçã=öéåéêéê~ë=~î=çé=âìêëéê=eck=ãéçîéêâ~ê=ák= péê â ãåéå~ë=éêáëä~éé= ê=nr=b=ü ÖêÉ= å=ñ ê= îêáö~= ãåéå=áåçã=eckwë=ìééçê~ök= _ìçöéíãççéääéå=ñ ê=ä ê~êìíäáäçåáåöéå=äóööéê=é =Üìê=ã åö~=ëíìçéåíéê=ã~å=ñ êî åí~ë=ñ = ìåçéê= êéí=çåü=î~ç=çéíí~=~åí~ä=öéåéêéê~ê=á=ééåö~êk== = = c êëä~ö=íáää=äéëäìí= = eìã~åáëíáëâ~=ñ~âìäíéíëå ãåçéå=äéëäìí~ê= = ~íí=ñ~ëíëí ää~=öêìåçìíäáäçåáåöëìééçê~ö=íáää=êéëééâíáîé= ãåé=ãçíëî~ê~åçé=çéí=~åí~ä= ÜÉä êëëíìçéåíéê=ëçã=ñ êéëä ë=çî~å=ë~ãí= ~íí=ñ~ëíëí ää~= ãåéëñ~âíçêéê=éåäáöí=ñ êëä~ö=çî~åk= 2

GÖTEBORGS UNIVERSITET BESLUT Humanistiska fakultetsnämnden B1 1806/03 2003-10-23 Humanistiska fakultetsnämnden Fördelning av medel för forskning och forskarutbildning år 2004 1. Planeringsförutsättningar Den ekonomiska situationen inom forskning/forskarutbildning är inför år 2004 relativt god. Enligt prognosen för bokslut 2003-12-31 förväntas den utgående balansen uppgå till cirka 12 mkr. En del av denna summa, cirka 3 mkr, ligger inom forskarskolan och är reserverade för forskarutbildning inom denna. Resterande belopp är disponibelt för fakulteten. Mot bakgrund av detta har budgeten överbudgeterats med 3 mkr. 2. Budgetmodellen Budgeten för år 2004 innehåller inga förslag till förändringar i nuvarande fördelningsmodell. Institutionerna tilldelas medel för att garantera varje tillsvidareanställd professor 35 % forskning inom anställningen. Motsvarande tilldelning för lektorers forskning är 15 %. Vidare tilldelas medel för kompetensutveckling samt fullgörande av uppdrag inom tredje uppgiften motsvarande 15 % av anställningen för professorer. Medel för lektorers kompetensutveckling motsvarande 10 % av anställningen ingår i tilldelningen till grundutbildning. För uppdrag inom forskarutbildningen tilldelas institutionerna ett schablonbelopp på 80 tkr för varje anslagsfinansierad doktorandtjänst/utbildningsbidrag samt för vissa externt finansierade doktorandtjänster (stipendier från stiftelser såsom Wallenberg, Hvitfeldtska o. dyl.). Tilldelningen skall täcka handledning, kurser, seminarier samt driftkostnader. Förutom för uppdrag inom forskning och forskarutbildning tilldelas medel efter aktivitet. De aktiviteter som ingår i aktivitetsbudgeten är examina inom forskarutbildningen under de senaste sex åren, externa bidrag under de senaste tre åren samt publikationer under de senaste fyra åren. 50% av aktivitetsbudgeten fördelas efter andelen examina, 25% efter andelen externa bidrag och 25% efter andelen publikationer. I de fall aktivitetstilldelningen understiger 300 tkr utgår mellanskillnaden som en extra tilldelning. 300 tkr har beräknats vara det lägsta belopp som krävs för att finansiera kostnader inom forskningen såsom lön till sekreterare, del av prefektarvode, resor, konferenser m.m.

Fakultetsnämnden beslutade 1999 om nuvarande budgetmodell. Omläggningen genomfördes stegvis och tillämpades först år 2002 fullt ut. Budgeten för år 2004 är således den tredje enligt ovan beskrivna modell. 3. Rekryteringsanställningar I universitetsstyrelsens uppdrag till fakulteten ingår att prioritera frågan om nyrekrytering av yngre forskare. I enlighet med fakultetens rekryteringsplan avsättes i budgeten för år 2003 medel för cirka 12 rekryteringsanställningar (bitr. lektorer alt. forskarassistenter). 4. Forskningsprogram Fakultetsnämnden beslutade hösten 2002 att utlysa medel för utarbetande av fakultetsfinansierade forskningsprogram. I juni 2003 beslutades att tilldela medel till de två forskningsprogrammen Främlingskap och främmandegöring: förhållningssätt till litteratur i undervisningen samt Identitet och maktlegitimering: det moderna Europas medeltida rötter. Ett jämförande perspektiv. I budgeten har reserverats 1 mkr till vardera program under 2004. 5. Förslag till beslut Humanistiska fakultetsnämnden föreslås besluta att fastställa föreliggande förslag till fördelning av medel för forskning/forskarutbildning år 2004 2

BILAGA 1 Sammanställning över budgeterade intäkter och kostnader Sammanställning över budgeterade intäkter och kostnader samt resultat Intäkter Summa Grund- Forskning utbildning fo utbildn Statsanslag - uppdrag från styrelsen, 4006 hst 243 854 98 582 145 272 - uppdrag från UFL, 631 hst 24 952 24 952 0 - uppdrag preliminärt UFL, kompl lärarutb (KUT), 3 hst 160 160 0 - uppdrag preliminärt UFL, särskild lärarutbildn, 73,5 hst 3 200 3 200 0 - anslag för lokalkostnader 27 423 12 623 14 800 Förvaltningsavgifter externa medel 9 000 2 000 7 000 Lokalavgifter externa medel 6 500 1 500 5 000 Genussekretariatet, köp av administration 640 320 320 Ränteintäkt anslagen 600 200 400 Fondmedel 1 900 1 150 750 Summa intäkter 318 229 144 687 173 542 Kostnader Grund- Forskning utbildning fo utbildn Institutionstilldelning enl budgetmodell 124 441 74 550 49 891 Institutionstilldelning för lärarutbildning 10 600 10 600 0 Tilldelning enl särskilda beslut, bilaga 2 20 617 1 840 18 777 Medel att fördelas under budgetåret, bilaga 2 23 139 11 589 11 550 Studiefinansiering 29 000 0 29 000 Summa institutionsmedel 207 797 98 579 109 218 Fakultetsgemensamma ändamål, bilaga 2 7 005 3 580 3 425 Service, administration, bilaga 2 11 060 5 980 5 080 Lokalkostnader - anslagen 28 318 13 030 15 288 Lokalkostnader - extern verksamhet 6 500 1 500 5 000 Lokalvård 2 595 1 194 1 401 Universitetsgemensamma ändamål 24 886 13 917 10 969 Universitetsbiblioteket 24 068 4 907 19 161 Universitetsgemenst samt UB - extern verksamhet 9 000 2 000 7 000 Summa kostnader 321 229 144 687 176 542 Budgeterat resultat -3 000 0-3 000 6

BILAGA 2 Tilldelning enl särskilda beslut mm Summa Grund Forskn/ Kommentarer utb fo utb Tilldelning enligt särskilda beslut lönekostnader 2 398 750 1 648 Centrum för kulturstudier 115 0 115 Forskarskolan GSLT 10 780 0 10 780 Genusvetenskap 1 374 0 1 374 fr sam fak samt fr styrelsen för ämnesföretr Ibero-am institutet 453 0 453 Professur Arbetslivsstudier 757 0 757 Språkbanken 1 372 0 1 372 Svenska som andraspråk 2 279 0 2 279 SVISS 1 090 1 090 0 Svenska för icke svensktalande studenter Summa 20 617 1 840 18 777 Medel att fördelas under budgetåret Balkanstudier 200 200 0 disputationskostnader 1 750 0 1 750 35 disputationer Budgetjusteringar 1 000 500 500 Forskningsprogram 2 000 0 2 000 Gem kurser inom lärarutbildn (AUO) 5 500 5 500 0 Lärarutb, medverkan i andra nämnde 1 700 1 700 Särskild lärarutbildning 2 560 2 560 0 Kompl lärarutb (KUT) 129 129 0 Strategiska satsningar 0 0 -rekryteringsanställningar 6 650 450 6 200 -meritering kvinnliga lektorer 200 0 200 Ersättn ledamöter i nämnd, jämställd 500 250 250 Fak gem kurser i forskarutbildning 400 0 400 Utvecklingsprojekt 300 300 0 Samarbete Oslo 250 0 250 Summa 23 139 11 589 11 550 Fakultetsgemensamma ändamål Avskrivningar gem utrustn inkl ränte 3 000 1 700 1 300 Bevakning, larm 280 140 140 Dekanus/prodekanus/vicedekan 1 430 600 830 Friskvård 100 50 50 Information/Humanistdagarna 300 50 250 Rekryteringskostnader 325 125 200 Medel för sakkunniga Lärostudion, dator- o mediestöd 920 590 330 Personalkostnader Nämndens omkostnader 350 175 175 Underhåll av fakultetens hus o lokale 300 150 150 Summa 7 005 3 580 3 425 Service, administration, m m Hum fak:s dataservice 2 760 1 380 1 380 Fakultetskansliet 5 820 3 360 2 460 Serviceenheten Humanisten 2 480 1 240 1 240 Summa 11 060 5 980 5 080 7

BILAGA 3 Fördelning av medel för grundutbildning Institution/ämne Tilldelning tkr Delsumma Tilldelning tkr SUMMA HST Prestationerfristående Översättar- Program Lärar- Frist kurs Frist kurs kurs utbildning ICU utbildn 20% datalingv religionsv 1 2 3 4 5 6 7 8 Antikens kultur o samh 1 580 449 2 029 2 029 Arkeologi 2 350 538 2 888 2 888 Engelska 5 849 1 916 7 765 380 965 1 600 10 709 Etnologi 1 426 486 1 912 1 913 Filosofi 2 217 745 2 962 2 962 Genusvetenskap 656 265 921 921 Historia 3 142 1 152 4 294 1 000 5 294 Idéhistoria / 1 440 480 1 920 1 919 vetenskapsteori 159 73 232 232 Klassiska språk grekiska 178 34 212 212 latin 687 115 802 802 nygrekiska 180 51 231 231 Kognitionsvetenskap 568 58 626 626 Konst- och bildvetensk 1 645 525 2 170 2 169 Kulturvetenskap 1 267 351 1 618 400 2 019 Lingvistik 1 720 379 2 099 60 2 160 datalingvistprogram 0 2 040 2 040 Litteraturvetenskap 2 702 1 017 3 719 3 000 6 719 dramatik 477 140 617 617 Musikvetenskap 1 055 291 1 346 1 346 filmvetenskap 1 355 350 1 705 1 705 Orientaliska språk arabiska 477 32 509 509 hebreiska 477 83 560 560 japanska 1 448 441 1 889 343 2 232 kinesiska 324 55 379 144 524 Religionsvetenskap 2 345 509 2 854 3 100 1 000 6 954 Romanska språk franska 3 149 852 4 001 130 223 4 354 italienska 1 404 262 1 666 20 1 686 spanska 1 781 594 2 375 100 286 2 761 latinamerikakunskap 582 107 689 689 Slaviska språk 1 636 300 1 936 30 1 966 Svenska språket 4 739 1 512 6 251 160 3 600 10 011 Tyska 2 315 655 2 970 120 302 3 392 SUMMA 51 330 14 817 66 147 1 000 7 403 10 600 85 150 8

BILAGA 4a Fördelning av medel för forskning/forskarutbildning Institution/ Tilldelning för forskn/forsk utb Summa Aktivitets- Basresurs TOTALT avdelning forskarutb 1prof lektorers tilldeln för tilldeln 4/ 80 tkr/doktforskn 2/ forskn 3/ uppdrag enl bilaga 4 A B C F G H J Arkeologi 680 599 122 1 401 972 2 373 Engelska 960 872 745 2 577 923 3 500 Etnologi 520 389 285 1 194 536 1 730 Filosofi 320 747 300 1 367 708 2 075 Genusvetenskap 0 316 0 316 137 453 Historia 960 1 296 222 2 478 1 006 3 484 Idéhistoria och 480 1 558 139 2 177 828 3 005 vetenskapsteori 240 305 99 644 304 948 Klassiska institutionen antikens kultur o sam 0 381 201 582 271 29 882 latin 160 371 0 531 88 33 652 grekiska 80 366 83 529 93 33 655 nygrekiska 0 367 0 367 19 35 421 Konst- o bildvetenskap 640 422 93 1 155 339 1 494 Kulturstudier 101 101 Lingvistik 360 2 497 84 2 941 877 3 818 Litteraturvetenskap 880 2 012 757 3 649 1 091 4 740 Musikvetenskap 800 1 141 86 2 027 793 2 820 filmvetenskap 160 334 79 573 19 592 Orientaliska språk 52 52 arabiska 80 371 0 451 2 453 japanska 160 381 88 629 78 707 afrikanska språk 160 761 0 921 169 1 090 Religionsvetenskap 800 1 238 264 2 302 484 2 786 Romanska språk franska 320 345 371 1 036 198 68 1 302 italienska 80 0 168 248 34 282 spanska 400 381 182 963 187 113 1 263 Slaviska språk 320 348 239 907 223 77 1 207 SSKKII 160 0 0 160 10 170 Svenska språket 800 1 485 784 3 069 1 464 4 533 Tyska 400 1 337 267 2 004 238 62 2 304 Summa 10 920 20 620 5 658 37 198 12 191 502 49 891 1/ 55 lönekostnader för handledning, seminarier o kurser, 25 tkr driftkostnader 2/ 50% av lönekostnaderna 3/ 15% av lönekostnaderna 4/ Varje institution/avdelning är garanterad en basresurs på 300 tkr. I de fall aktivtetstilldelningen understiger 300 tkr utgår tilldelning på mellanskillnaden. 9

BILAGA 4b Aktivitetsbudget för forskning/forskarutbildning 50% av aktivitetsbudgeten fördelas efter andel examina under 6 år, 25% efter andel externa medel under 3 år, 25% efterantal publikationer under fyra år Institution/ämne Doktors-/lic examina Externa medel Publikationer Summa 97/98--02/03 Tilldeln 2000-2002 Tilldeln 1999-2002 Tilldeln aktivitetsantal % tkr tkr % tkr poäng % tkr medel 6 096 3 048 3 048 12 191 Arkeologi 15,0 7,1% 431 20 714 14,1% 428 136 3,7% 112 972 Engelska 19,5 9,2% 561 8 117 5,5% 168 235 6,4% 194 923 Etnologi 10,5 5,0% 302 7 534 5,1% 156 95 2,6% 79 536 Filosofi 8,0 3,8% 230 10 015 6,8% 207 328 8,9% 271 708 Genusvetenskap 2 600 1,8% 54 101 2,7% 83 137 Historia 22,0 10,4% 633 9 008 6,1% 186 226 6,1% 187 1 006 Idéhistoria 16,0 7,5% 460 13 178 8,9% 273 115 3,1% 95 828 Vetenskapsteori 6,5 3,1% 187 1 585 1,1% 33 102 2,8% 84 304 Klassiska institutionen 0 -antikens kultur o sam 6,5 3,1% 187 2 372 1,6% 49 43 1,2% 36 271 -latin 2,5 1,2% 72 498 0,3% 10 7 0,2% 6 88 -grekiska 2,0 0,9% 58 1 461 1,0% 30 6 0,2% 5 93 -nygrekiska 0,0 0,0% 0 100 0,1% 2 20 0,5% 17 19 Konst- och bildvetensk 10,0 4,7% 288 1 062 0,7% 22 36 1,0% 30 339 Kulturstudier 1 654 1,1% 34 81 2,2% 67 101 Lingvistik 9,0 4,2% 259 11 675 7,9% 241 456 12,4% 377 877 Litteraturvetenskap 19,5 9,2% 561 13 477 9,1% 279 304 8,2% 251 1 091 Musikvetenskap 24,0 11,3% 690 807 0,5% 17 104 2,8% 86 793 -filmvetenskap 461 0,3% 10 12 0,3% 10 19 Orientaliska språk -arabiska 0,0 0,0% 0 79 0,1% 2 0 0,0% 0 2 -japanska 1,0 0,5% 29 204 0,1% 4 54 1,5% 45 78 -afrikanska språk 3,0 1,4% 86 2 124 1,4% 44 47 1,3% 39 169 Religionsvetenskap 8,5 4,0% 244 3 393 2,3% 70 205 5,6% 169 484 Romanska språk -franska 3,0 1,4% 86 2 774 1,9% 57 66 1,8% 55 198 -italienska 0,5 0,2% 14 133 0,1% 3 20 0,5% 17 34 -spanska 2,5 1,2% 72 456 0,3% 9 128 3,5% 106 187 Slaviska språk 4,5 2,1% 129 114 0,1% 2 110 3,0% 91 223 SSKKII 0 460 0,3% 10 0,0% 0 10 Svenska språket 15,0 7,1% 431 29 296 19,9% 606 516 14,0% 427 1 464 Tyska 3,0 1,4% 86 2 001 1,4% 41 134 3,6% 111 238 10 SUMMA 212,0 100% 6 096 147 353 100% 3 048 3 687 100% 3 048 12 191

2

2 Tilldelning av grundutbildningsuppdrag samt medel per ämne VERKSAMHETSUPPDRAG 2004 11

2

80% av medel för fristående kurs har fördelats efter uppdrag i helårsstudenter (hst). 20% av medel för fristående kurs har fördelas efter utfall av prestationer år 2002. Hst med ämnesfaktor 1,0 = 10 600 kr (genomsnitt inkl prestationer = 18 680 kr) ÄMNE hst tkr Allmän språkvetenskap 115 2 160 Ämnesfaktor 1,2 Fristående kurs, 115 hst 1 463 Tilldeln för annan studieform 44% 107 Tilldelning för prestationer 379 Kostnader för utrustning 150 Översättarutbildning 60 Antikens kultur och samhällsliv 107 2 029 Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, hst 107 1 135 Tilldeln för annan studieform 64% av uppdraget 145 Tilldelning för prestationer 449 Merkostnader fältkurser 300 Arabiska 25 509 Ämnesfaktor 1,6 Fristående kurs, 25 hst 424 Tilldeln för annan studieform 100% av uppdraget 53 Tilldelning för prestationer 32 Arkeologi 140 2 888 Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 140 hst 1 485 Tilldeln för annan studieform 22% av uppdraget 65 Tilldelning för prestationer 538 Merkostnader fältkurser 800 Datalingvistprogrammet 2 040 Dramatik 30 617 Ämnesfaktor 1,5 Fristående kurs, 30 hst 477 Tilldelning för prestationer 140 12

Engelska 435 10 709 Ämnesfaktor 1,3 Fristående kurs, 370 hst 5 101 Annan studieform 15% av uppdraget 118 Extra kostnader för kurser i Brighton 630 Civilekonomprogrammet, 65 hst 965 Tilldelning för prestationer 1 916 Översättarutbildning 380 Lärarutbildning 1 400 - utlandsförlagda studer 200 Etnologi 115 1 913 Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 115 hst 1 219 Tilldeln för annan studieform 44% av uppdraget 107 Tilldelning för prestationer 486 Extra kostnader fältkurser och utrustning 100 Filmvetenskap 85 1 705 Ämnesfaktor 1,2 Fristående kurs, 85 hst 1 082 Tilldeln för annan studieform 17% av uppdraget 153 Tilldelning för prestationer 350 Merkostnader filmrättigheter, utrustning m m 120 Filosofi inkl logik 195 2 961 Ämnesfaktor filosofi 1,0, logik 1,2 Praktisk filosofi, 90 hst 954 Teoretisk filosofi, 70 hst 742 Logik, 35 hst 445 Tilldeln för annan studieform 18% av uppdraget 74 Tilldelning för prestationer 745 Franska 200 4 354 Ämnesfaktor 1,4 Fristående kurs, 186 hst 2 761 Tilldeln för annan studieform 40% av uppdraget 158 Merkostnader kurser i Lyon 230 Civilekonomprogrammet, 14 hst 223 Tilldelning för prestationer 852 Översättarutbildning 130 13

Genusvetenskap 60 920 Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 60 hst 636 Tilldeln för annan studieform 15% av uppdraget 19 Tilldelning för prestationer 265 Grekiska 10 212 Ämnesfaktor 1,5 Fristående kurs, 10 hst 159 Tilldeln för annan studieform 90% av uppdraget 19 Tilldelning för prestationer 34 Hebreiska 25 560 Ämnesfaktor 1,6 Fristående kurs, 25 hst 424 Tilldeln för annan studieform 100% av uppdraget 53 Tilldelning för prestationer 83 Historia 280 5 294 Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 280 hst 2 916 Tilldeln för annan studieform 38% av uppdraget 226 Tilldelning för prestationer 1 152 Lärarutbildning 1 000 Idé- och lärdomshistoria 125 1 919 Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 125 hst 1 326 Tilldeln för annan studieform 43% av uppdraget 114 Tilldelning för prestationer 480 Italienska 85 1 686 Ämnesfaktor 1,4 Fristående kurs, 85 hst 1 262 Tilldeln för annan studieform 79% av uppdraget 142 Tilldelning för prestationer 262 Översättarutbildning 20 Japanska 100 2 232 Ämnesfaktor 1,6 Fristående kurs, 81 hst 1 374 Tilldeln för annan studieform 35% av uppdraget 74 Civilekonomprogrammet, 19 hst 343 Tilldelning för prestationer 441 14

Kinesiska 25 524 Ämnesfaktor 1,6 Fristående kurs, 17 hst 288 Tilldeln för annan studieform 15% av uppdraget 36 Tilldelning för prestationer 55 Civilekonomprogrammet, 8 hst 144 Kognitionsvetenskap 15 626 Naturvetenskaplig prislapp Fristående kurs 568 Tilldelning för prestationer 58 Konst- och bildvetenskap 130 2 169 Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 130 hst 1 379 Tilldeln för annan studieform 42% av uppdraget 116 Tilldelning för prestationer 525 Merkostnader fältstudier, material m m 150 Kulturvetenskap 100 2 019 Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 70 hst 742 Tilldeln för annan studieform 12% av uppdraget 25 Tilldelning för prestationer 351 Scandinavian Studies, 30 hst 500 Lärarutbildning 400 Latin 40 802 Ämnesfaktor 1,4 Fristående kurs, 40 hst 594 Tilldeln för annan studieform 22% av uppdraget 93 Tilldelning för prestationer 115 Latinamerikakunskap 50 689 Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 50 hst 530 Tilldeln för annan studieform 49% av uppdraget 52 Tilldelning för prestationer 107 Litteraturvetenskap 245 6 719 Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 245 hst 2 598 Tilldeln för annan studieform 20% av uppdraget 104 Tilldelning för prestationer 1 017 Lärarutbildning 3 000 15

Musikvetenskap 80 1 346 Ämnesfaktor 1,2 Fristående kurs, 80 hst 1 018 Tilldeln för annan studieform 22% av uppdraget 37 Tilldelning för prestationer 291 Nygrekiska 10 231 Ämnesfaktor 1,5 Fristående kurs, 10 hst 159 Tilldeln för annan studieform 100% av uppdraget 21 Tilldelning för prestationer 51 Religionsvetenskap 210 6 954 Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 210 hst 2 227 Tilldeln för annan studieform 37% av uppdraget 118 Tilldelning för prestationer 509 Religionsvetarprogrammet 3 100 Lärarutbildning 650 - utlandsförlagda studier 350 Slaviska språk 98 1 966 Ämnesfaktor 1,5 Fristående kurs, 98 hst 1 559 Tilldeln för annan studieform 37% av uppdraget 77 Tilldelning för prestationer 300 Översättarutbildning 30 Spanska 130 2 761 Ämnesfaktor 1,4 Fristående kurs, 112 hst 1 663 Tilldeln för annan studieform 19% av uppdraget 48 Merkostnader kurser i Alcalá de Henares 70 Civilekonomprogrammet, 18 hst 286 Tilldelning för prestationer 594 Översättarutbildning 100 Svenska 350 10 011 Ämnesfaktor 1,2 Fristående kurs, 350 hst 4 454 Tilldeln för annan studieform 39% av uppdraget 285 Tilldelning för prestationer 1 512 Översättarutbildning 160 Lärarutbildning, inkl svenska 2 3 600 16

Tyska 160 3 393 Ämnesfaktor 1,4 Fristående kurs, 141 hst 2 093 Tilldeln för annan studieform 36% av uppdraget 122 Merkostnader kurser i Innsbruck 100 Civilekonomprogrammet, 19 hst 302 Tilldelning för prestationer 655 Översättarutbildning 120 Vetenskapsteori 15 232 Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 15 hst 159 Tilldelning för prestationer 73 Summa fristående kurs 3 790 74 550 Summa lärarutbildning 10 600 Totalt 85 150 17

3 Institutionernas verksamhet och ekonomi VERKSAMHETSUPPDRAG 2004 18

19

Institutionen för arkeologi Ämnet Vad säger de fysiska lämningarna efter människan om de sociala och ekonomiska systemen i de samhällen där hon levt och verkat? Människans historia sträcker sig flera miljoner år tillbaka i tiden. För de äldsta skedena finns inga skriftliga källor. Det vi vet om dem är det som de arkeologiska fynden berättar om dem. Det arkeologiska källmaterialet växer ständigt. Arkeologiämnet studerar med hjälp av dessa olika källmaterial hur människan formerat sig själv, som grupp och individ, samt hur hon påverkats av och själv påverkat sin fysiska omgivning. Det långa tidsperspektivet ger unika möjligheter att se förändringsmekanismer och att se om mänskligt beteende följer några generella lagar. Bland de specialproblem som studeras kan nämnas: människoblivandet, övergången från jakt- och fångstliv till jordbruk och boskapsskötsel samt tillkomsten av städer/stater. Gemensamt för dessa och andra arkeologiska frågor är studiet av hur olika sociala och ekonomiska system uttrycks i de fysiska lämningarna efter människan själv och det hon skapat. Verksamhetsuppdrag en: 140 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 73 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 3 Ekonomi 9 561 2 888 2 373 Externa forskningsbidrag 4 300 1 281 419 862 6 202 Uppdrag 581 5 621 20

Centrum för kulturstudier Ämnet Kulturvetenskap beskriver och analyserar människan som kulturvarelse med fokus på den unga kulturen, de nya subkulturerna, de nya sociala, mediala och sexuella identiteterna i det samhälle som kallas för nätverkssamhället, den flytande moderniteten eller postmoderniteten. Ämnet är både humanistiskt och samhällsvetenskapligt: här verkar idéhistoriker, litteraturvetare, musikforskare, sociologer och medieforskare. Kulturvetenskap har inspirerats av brittiska Cultural Studies, ungdomsforskning, musikvetenskap, psykoanalys och av kontinental kritisk teori. Barn- och ungdomskultur anlägger ett övergripande historiskt och kulturvetenskapligt perspektiv på begreppen barn och ungdom. Här studeras institutioner och handlings- och tankemönster som påverkar unga människors kulturella omgivning och därmed också deras kulturella självförståelse och identitet. Verksamhetsuppdrag en: 100 helårsstudenter inkl. Scandinavian Studies Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 64 % Ekonomi 2 584 1 118 Scandinavian Studies 500 Lärarutbildning 400 (inkl övriga fak) 566 734 397 337 3 030 Uppdrag 608 2 422 21

Årsredovisning 2002 Engelska institutionen Ämnet Engelskan är det mest spridda språket i världen. Det används som modersmål eller officiellt språk i alla fem världsdelar. I vissa funktioner, till exempel inom datateknik och internationell flygtrafik är det helt dominerande. Engelskan har också under senare år fått allt större betydelse som det viktigaste hjälpmedlet för kommunikation över språkgränserna. Inom de kurser som ges på Engelska institutionen ska de studerande bland annat utveckla sin förmåga att uttrycka sig korrekt och nyanserat på engelska såväl skriftligt som muntligt. De ska också lära sig grunderna i språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig analys samt inhämta kunskap om engelskspråkig litteratur och om kultur- och samhällsförhållanden i engelskspråkiga länder. Verksamhetsuppdrag en: 435 helårsstudenter (exkl. lärarutbildning) Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 73 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 4 Ekonomi 15 190 inkl. översättarutbildning 9 109 Lärarutbildning 1 600 3 500 Externa bidrag/uppdrag 981-871 -769-102 2 759 Uppdrag 251 2 508 22

Etnologiska institutionen Ämnet Etnologi är en samtidsinriktad kulturvetenskap med historiska perspektiv. Kultur omfattar förutom människans estetiska uttryck också alla de normer, föreställningar och traditioner som förenar människor som lever i en viss miljö från barnuppfostringsprinciper till begravningsceremonier. Kultur uppfattas därmed som en ständigt pågående process i vilken människan skapar förhållningssätt till såväl äldre företeelser som nya förutsättningar. Etnologisk forskning är inriktad på olika områden med preferens för människors subjektiva upplevelser. I centrum står värderingar och attityder till alldagliga villkor och kulturarv i Sverige med europeiska utblickar. Verksamhetsuppdrag en: 115 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 70 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 2 Ekonomi 3 694 1 913 1 730 Externa bidrag/uppdrag 51 415 45 370 1 237 Uppdrag 51 1 186 23

Institutionen för filosofi Ämnet Filosofiämnena omfattar praktisk filosofi, teoretisk filosofi och logik. Den moderna filosofin rymmer många olika specialiteter, men den förvaltar också en tanketradition som går tillbaka till antiken. De äldsta grekiska filosofernas frågor kring hur världen ser ut och hur man bör leva i den utgör det historiska ursprunget till våra dagars teoretiska och praktiska filosofi. Metafysiska frågor om verklighetens väsen hör fortfarande till den teoretiska filosofin; mer central är dock reflektionen över vår förmåga att överhuvudtaget ställa och besvara frågor om verkligheten. I kunskapsteori och vetenskapsfilosofi diskuteras den mänskliga kunskapens natur och giltighet, medan språkfilosofin studerar det medium i vilket våra frågor och teorier formuleras. På motsvarande sätt sysslar den praktiska filosofin med kritisk reflektion kring värderingar, legala och traditionsförmedlande normsystem samt kring kunskap relaterad till språklig kommunikation, sociala praktiker och praktiskt handlande. Centrala områden i praktisk filosofi är etik, politisk filosofi, rättsfilosofi samt humanioras och samhällsvetenskapernas vetenskapsfilosofi. Ett numera starkt specialiserat område inom filosofin är logiken. Där studeras deduktiva resonemang och de språk i vilka de uttrycks, med tillämpningar inom bl.a. matematik, datalogi och lingvistik. Filosofistudierna kan utgöra grunden i en humanvetenskaplig utbildning, men även i andra ämnen som studerar människans, kulturens och vetenskapens villkor. Verksamhetsuppdrag en: 195 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 65 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 2 Ekonomi 8 938 2 961 2 075 Externa bidrag/uppdrag 3 902 686-169 855 5 119 5 119 24

Institutionen för genusvetenskap Ämnet Genusvetenskap är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde inom vilket tillvaron betraktas från olika könsteoretiska utgångspunkter. Uppmärksamheten riktas framför allt mot den sociala och kulturella innebörden av begreppet kön. Fokus ligger på föreställningar om kvinnlighet och manlighet i tid och rum, om maktförhållandet mellan könen och om mäns och kvinnors villkor förr och nu. Verksamhetsuppdrag en: 60 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 73 % Ekonomi 4 747 920 1 827 Externa bidrag/uppdrag 2 000 1 658 439 1 219 2 504 Uppdrag 886 1 618 25

Historiska institutionen Ämnet Historieämnet har fokus på social och politisk historia. Verksamheten vid Göteborgs universitet är specialiserat mot medeltidshistoria, Västsveriges utveckling och genushistoria, men ämnet rymmer också andra perspektiv. Här finns utblickar åt tredje världens och arbetslivets och välfärdens historia, andra världskriget, emotionshistoria med mera. En av ämnets viktigaste aspekter är historien om historien, d.v.s. källorna till och texterna om det förgångna. Till historikerns viktigaste uppgifter hör att granska och bedöma källorna till historien, att avgöra hur pålitliga de kan anses vara, att skilja det som är sant från det som är falskt i dem. Trots talet om historielösheten i vår tid finns det överraskande många som är intresserade av historia. Den som inte bara vill veta vad som hänt utan också vill förstå varför, bör ha stor glädje av att läsa historia som universitetsämne. Verksamhetsuppdrag en: 280 helårsstudenter (exkl. lärarutbildning) Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 68 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 5 Ekonomi 10 765 4 294 Lärarutbildning 1 000 3 484 Externa bidrag/uppdrag 1 987 564 204 360 2 601 2 601 26

Klassiska institutionen Ämnet Klassiska institutionen omfattar avdelningarna Antikens kultur och samhällsliv jämte Klassiska språk. De klassiska språken är två: klassisk grekiska och latin. Undervisning och forskning i modern grekiska eller nygrekiska finns också inom institutionens ram. Antikens kultur och samhällsliv behandlar framför allt det antika Greklands och Italiens samhällen. Man studerar Medelhavsområdet från de äldsta spåren av mänskligt liv fram till medeltiden och försöker ge helhetsbilder av de antika samhällena. Vår kunskap om dessa samhällen bygger på arkeologiskt material och antika texter och bilder som på olika sätt skildrar människors livsvillkor under antiken. Ämnet tangerar arkeologi, historia, litteratur, filosofi, idé- och lärdomshistoria, religion, konst och bruksföremål och behandlar levnadsvillkor och miljö, författningssystem, samhällsekonomi etc. under antiken. Många av de tankar och idéer som bildar grunden för det moderna västerländska samhället har sitt ursprung i den grekisk-romerska forntid som kallas antiken och som kanske mer än någon annan historisk period påverkat och levt kvar i sin eftervärld. Grekiska eller närmare bestämt klassisk grekiska är den grekiska som talades och skrevs i antikens Grekland. Den spreds tidigt från Grekland både öster- och västerut, särskilt efter Alexander den stores erövringar, och blev det gemensamma språket för olika folk i framför allt det östra Medelhavsområdet. Klassisk grekiska möter man hos de antika författarna och filosoferna, liksom i en närstående form i Nya testamentet. Latin var under antiken det romerska imperiets officiella språk. Det spreds då över hela södra och mellersta Europa. Ur latinet utvecklades under medeltiden de romanska språken. Latinets betydelse för europeisk kultur och identitet kan knappast överskattas, och på vissa områden sträcker sig inflytandet längre än så. De klassiska romerska skalderna som Catullus, Horatius och Ovidius har påverkat litteraturen i hela världen. Inom vetenskapen var latin ända fram till mitten av 1700-talet det enda internationellt gångbara språket. Nygrekiska avser den typ av grekiska som 1976 blev officiellt språk i Grekland. Det talas av ca 12,5 miljoner människor. Det nutida språket kallas nygrekiska för att skilja det från den klassiska eller antika grekiskan. Grekiska har spelat en stor roll i den europeiska kulturhistorien eftersom den under antiken var bärare av den grekiska högkulturen och eftersom den är Nya Testamentets och fornkyrkans språk. Verksamhetsuppdrag en: 167 helårsstudenter varav antikens kultur och samhällsliv 107, grekiska 10, latin 40 och nygrekiska 10 Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: antiken 64 %, grekiska 45 %, latin 63 %, nygrekiska 50 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 1 i latin 27

Ekonomi ANTIKENS KULTUR OCH SAMHÄLLSLIV 2 911 2 029 882 1-100 101 1 239 1 239 LATIN 2 566 802 652 Externa bidrag/uppdrag 1 112 53 57-4 1 186 1 186 28

GREKISKA 934 212 - budgetjustering 70 652 108-50 158 34 34 NYGREKISKA 852 231 -budgetjustering 200 421-394 -327-67 8 8 29

Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori Ämnet Idé- och lärdomshistoria är studiet av människan och hennes världsbild ur ett historiskt perspektiv. Det är tankens, vetenskapernas och den intellektuella utvecklingens historia. Idéhistorikern har en viktig uppgift i att tolka och förstå det som människor genom tiderna uttryckt i skrift, samt att förstå och kritiskt förhålla sig till samtidens idéer. Ämnet har en tydlig tvärvetenskaplig profil. Institutionen forskar och undervisar inom estetikens och medicinens idéhistoria, de politiska idéernas historia samt europabilden som idé. Idéhistorien är därmed ett vidsträckt kunskapsfält. Vetenskapsteori är ett tvärvetenskapligt studium av vetenskap. Vetenskap är ett samhällsområde som under det senaste århundradet blivit allt mer betydelsefullt. I dag undersöks nästan allting vetenskapligt, också vetenskapen själv. Vetenskapsstudier omfattar, förutom vetenskapsteori, vetenskapssociologi, forskningspsykologi och forskningspolitiska studier. Alla vetenskapsområden aktualiseras: naturvetenskap likaväl som human- och samhällsvetenskap. Vetenskapsteoretiker studerar vetenskapens grunder, praktik och gränser. Här studeras vad vetenskap är, hur den bedrivs och vilken roll den spelar för samhällsutvecklingen, till exempel politiskt, ekonomiskt och kulturellt. Verksamhetsuppdrag en: totalt 140 helårsstudenter varav idéhistoria 125, vetenskapsteori 15 Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: idéhistoria 73 %, vetenskapsteori 62 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 3 i idé- och lärdomshistoria Ekonomi 11 403 2 151 3 953 Externa bidrag/uppdrag 5 299 2 342 894 1 448 5 730 Uppdrag 532 30 5 198

Institutionen för konst- och bildvetenskap Ämnet Konst- och bildvetenskap innebär forskning och undervisning som omfattar vad man traditionellt uppfattar som konst d.v.s. målningar, skulpturer, byggnader, bebyggelsemiljöer, stadsplaner, konsthantverk, industriell design etc., men betonar också en nyorientering beträffande ämnets omfattning och inriktning med tillägget bild, vilket innebär att man tar upp alla former av bildkulturer (reklam, foto, illustrationer m.m.), visuell kommunikation och gestaltad miljö. Verksamhetsuppdrag en: 130 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 64 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 2 Ekonomi 3 815 2 169 1 494 Externa bidrag/uppdrag 152-301 -37-264 155 155 31

Institutionen för lingvistik Ämnet Lingvistik är vetenskapen om världens språk, språklig kommunikation och den mänskliga språkförmågan. Inom lingvistik finns specialiseringar som fonetik, semantik och pragmatik. Dessutom finns genom samarbete med andra vetenskaper specialiseringar som neurolingvistik, sociolingvistik och datalingvistik. Allmän språkvetenskap studerar språks uppbyggnad och ords och satsers betydelser och användningsområden. Det är ett ämne som kan betraktas som en sorts förbindelselänk mellan å ena sidan enskilda språkämnen som spanska, engelska eller ryska och å den andra samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen. Fonetik är läran om hur språkljud bildas och överförs, registreras och uppfattas. Datalingvistiken och datalingvistikens praktiska tillämpning, språkteknologin, är forskningsområden där man försöker utveckla datorsystem som förstår språk. Med sådana datorsystem skapar man helt nya betingelser för elektronisk kommunikation. Verksamhetsuppdrag en: 115 helårsstudenter exkl. datalingvistprogrammet Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 59 %, datalingvistprogrammet 96 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 2 Ekonomi 8 333 inkl översättarutbildning 2 160 Datalingvistprogrammet 2 040 3 818 Externa bidrag/uppdrag 315-601 -407 Datalingvistprogrammet 714-194 8 321 Uppdrag 788 7 533 32

Litteraturvetenskapliga institutionen Ämnet Inom ämnet litteraturvetenskap studeras skönlitteratur som konstform och som del av det svenska och västerländska kulturarvet. Ämnet har stor spännvidd både innehållsligt och metodiskt. Vid institutionen är också en mängd olika forskningsinriktningar representerade: textanalys från olika metodiska utgångspunkter, receptionsforskning, litteraturteori, litteratursociologi, genrestudier, retoriska, idéhistoriska och komparativa studier, litteraturdidaktik, teaterhistoria och dramaforskning. Ämnet omfattar visserligen rent teoretiskt all världens litteratur, men den pågående forskningen har av naturliga skäl sin tyngdpunkt i skandinavisk i första hand svensk litteratur. Intresset för äldre perioders diktning har alltid varit starkt vid institutionen. Även om undersökningar av 1800 och 1900 talslitteraturen dominerar i doktorandernas ämnesval, arbetar många av lärarna med ämnen ur den äldre litteraturens historia Inom ämnet dramatik studeras dramat som text och dramat på teaterscenen. Här ingår drama- och föreställningsanalys, teaterhistoria, teorier och metoder för iscensättning, forskningsmetodik och sceniska projekt. Verksamhetsuppdrag en: 245 jämte dramatik 30 helårsstudenter (exkl. lärarutbildning) Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 79 %, dramatik 80 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 5 Ekonomi 18 069 3 719 Lärarutbildning 3 000 4 740 Externa bidrag/uppdrag 6 610 2 609 2 023 586 2 442 Uppdrag 195 2 247 33

Institutionen för musik- och filmvetenskap Ämnet Filmvetenskap är ett självständigt ämne inom Institutionen för musik- och filmvetenskap som studerar rörliga bilder i olika medier. Ämnesområdet omfattar utöver biograffilm även television och video. Filmvetenskapens kärna utgörs av en samtidsinriktad kulturvetenskap som arbetar med både historiska och jämförande perspektiv. Perspektivet är världsomfattande. Inom filmvetenskapen uppmärksammas såväl produktionssidan som det publika samspelet mellan olika genrer, kön och åldersgrupper. Musikvetenskap är ett humanistiskt ämne som behandlar musikens historia och teori ur olika perspektiv. Studierna omfattar både musiken som klingande fenomen musikteori och verkanalys och musiken i samhället sedd i ett större perspektiv. Stor vikt läggs vid musikhistoria och studiet av det nutida musiksamhället. Inom ämnet ryms alltså musikhistoria och musikteori, men också musikantropologi, musiksociologi och musikpsykologi. I praktiskt taget alla kulturer - från äldsta tider till idag - har musik av olika slag spelat en mycket stor roll i människors liv. Röster, olika klangredskap (instrument), danser, rörelse och ritualer är viktiga uttryck för människan som individ och som medlem av en kultur, social klass, generation osv. Den moderna musikvetenskapen grundlades under 1800-talet. Den västerländska konstmusiken stod då i centrum, och ännu idag framstår musiken i vår egen kulturkrets som en viktig utgångspunkt för de musikvetenskapliga studierna. Verksamhetsuppdrag en: musikvetenskap 80 helårsstudenter, filmvetenskap 85 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: musik 65 %, film 68 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 5 i musikvetenskap och 2 i filmvetenskap 34

Ekonomi MUSIKVETENSKAP 5 481 1 346 2 820 Externa forskningsbidrag 1 315 206 87 119 928 928 FILMVETENSKAP 2 297 1 705 592 159-49 208 525 525 35

Institutionen för orientaliska och afrikanska språk Ämnet Inom afrikanska språk utforskas språksituationen i Afrikas länder. På den afrikanska kontinenten talas minst 1 000 olika språk. I de flesta av staterna finns inget språk som talas av majoriteten av invånarna. I många länder används ett europeiskt språk som det officiella språket, oftast det forna kolonialspråket. Mer än hälften av de afrikanska språken talas av färre än 100 000 personer. Japanska talas i hela det japanska öriket av närmare 130 miljoner människor. Japan är världens näst största ekonomi efter USA. På senare år har den traditionella exportindustrin kompletterats med kulturell export inom populärkulturen i form av manga-serier och animerad film. Japan har också en fascinerande historia, ett dynamiskt samhällsliv och en intressant kultur. Detta sammantaget har resulterat i ett enormt intresse från studenter under senare år. Ämnet i Göteborg har på de högre nivåerna sin främsta inriktning mot modern japansk litteratur. Kinesiska är med sina 1,2 miljoner talare världens största språk. Det är också ett språk med lång historia och rik litteratur, minst 2 000 år gammal. Kinesiskan skiljer sig väsentligt som språktyp från de västerländska språken. Skriftsystemet är utvecklat ur en ursprunglig bildprincip och för att behärska det krävs att man lär in ett stort antal tecken. en i kinesiska inriktar sig på standardkinesiska med förankring i språket i norra Kina, varför teckeninlärning, fonologi och fraseologi är viktiga inslag. I ämnet ingår också Kinas kultur, historia, litteratur och samhälle. Arabiska talas som modersmål av omkring 150 miljoner människor. Modern standardarabiska är det gemensamma språket för arabvärldens samtliga stater. Som litteraturens och massmedias språk används modern standardarabiska i skriven och talad form för all viktig kommunikation av offentlig karaktär. Arabvärlden har idag en samlad befolkning på närmare 300 miljoner människor, och arabiska utgör ett av de stora kulturspråken i världen. Sveriges förbindelse med arabvärlden har, i takt med den internationella utvecklingen, ökat kraftigt. En seriös satsning på studiet av modern standardarabiska utgör därför ett värdefullt komplement för praktiskt taget alla yrkesinriktningar. I Göteborg är kursernas tyngdpunkt lagd på modern arabiska, samt en orientering om den arabiska världens historia och samhällsförhållanden. 36

Studiet av modern hebreiska utgår från det idag talade och skrivna språket, som är det största av staten Israels officiella språk. Israels vetenskapliga institutioner utkommer med hebreiskspråkig facklitteratur inom ett flertal discipliner. På hebreiska föreligger också en rik skönlitteratur. Kunskaper i hebreiska ger tillgång till den senaste teologiska debatten inom judendomen och den israeliska synen på politiska händelser i världen. Modern hebreiska belyser även utvecklingen av de semitiska språken och är av intresse för allmänna språkvetenskapliga studier. Modern hebreiska kan dessutom utgöra en inkörsport till de klassiska språken, mishnahebreiska, bibelhebreiska och arameiska. Kurserna som ges i Göteborg avser att ge grundläggande kunskaper i modern hebreiska eller bibelhebreiska. Verksamhetsuppdrag en: arabiska 25 helårsstudenter, hebreiska 25 helårsstudenter, japanska 100 helårsstudenter, kinesiska 25 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: arabiska 38 %, hebreiska 47 %, japanska 87 %, kinesiska 70 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 1 i japanska Ekonomi ARABISKA 1 464 509 - strategisk satsning 450 505 264-1 265 18 18 37

KINESISKA 724 524 - Östasiatiska fonden (prognos) 200 14 14 JAPANSKA 3 039 2 232 - Östasiatiska fonden (prognos) 100 707-359 -504 145 101 101 AFRIKANSKA SPRÅK 1 090 1 090 255 1 254 3 135 3 135 HEBREISKA 560 560 11 11 30 38 30

Institutionen för religionsvetenskap Ämnet Religiösa läror och livsåskådningar kan beskrivas som systematiska försök att med hjälp av en andlig dimension förklara tillvaron och meningen med den. Religionsvetenskap är vetenskapen om sådana läror och därtill kopplade handlingsmönster. Inom ämnet studeras hur de bildats och hur de påverkat och påverkar människor, samhällen och kulturer, historiskt och i det moderna samhället. En viktig del av ämnet är att kritiskt tolka de religiösa budskap som är uttryck för livsåskådningarna. Den kulturella och religiösa identiteten har i dagens samhälle kommit allt mer i fokus. Fler kontakt- och konfliktytor skapas mot andra grupper och de föreställningar vi har kring livsåskådningar, kulturarv eller ideologier är mäktiga identitetsskapande krafter. Detta får sitt uttryck i den form som vi vanligen kallar religion, men även livsåskådningar som ifrågasatt religionens roll. Verksamhetsuppdrag en: 210 helårsstudenter exkl. lärarutbildning och religionsvetarprogrammet Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 57 %, programmet 65 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 3 Ekonomi 9 740 5 954 Lärarutbildning (inkl utlandsförlagda studier) 1 000 2 786 3 049 1 810 1 239 971 Uppdrag 39 932 39

Institutionen för romanska språk Ämnet Nästan 700 miljoner människor talar idag romanska språk. Mer än 600 miljoner har dem som modersmål. Det gör dem till en av världens största språkgrupper. De romanska språken har alla växt fram ur det folkliga latin, det så kallade vulgärlatinet, som under senantiken talades i romarriket. Språkfärdighetsträning är en viktig del av undervisningen, men man läser också skönlitteratur, historia, samhällskunskap och geografi. Studenterna får dessutom en orientering i språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig metodik. Institutionen för romanska språk anordnar kurser i franska i Lyon och spanska i Alcalá de Henares. Spanska talas av omkring 322 miljoner människor framför allt i Spanien och Latinamerika. Det är ett språk som i internationella sammanhang blir allt mer betydelsefullt. Franska talas av omkring 100 miljoner människor förutom i Frankrike i Belgien, Schweiz, Kanada, Afrika, Västindien och Polynesien. Det är av tradition ett språk med stark internationell ställning och är idag vid sidan av engelskan det viktigaste språket i EU. Italienska talas av omkring 60 miljoner människor förutom i Italien i södra Schweiz. Det är det språk som mest påminner om latinet. Portugisiska talas av omkring 160 miljoner människor förutom i Portugal främst i Brasilien. Det är också officiellt språk i flera afrikanska stater. Verksamhetsuppdrag en: totalt 465 helårsstudenter varav franska 200, italienska 85, latinamerikakunskap 50, spanska 130 Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: franska 62 %, italienska 58 %, latinamerikakunskap 64 %, spanska 64 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 1 i franska, 1i spanska 40

Ekonomi FRANSKA 5 656 4 354 1 302 1 307 660 647 892 892 ITALIENSKA 2 070 1 686 282 Externa bidrag/uppdrag 102 235 237-2 10 10 41

SPANSKA 4 024 2 761 1 263 1 437 1 488-52 113 113 IBEROAMERIKANSKA INSTITUTET 1 498 689 453 Externa bidrag/uppdrag 356 288-15 303 676 676 42

Institutionen för slaviska språk Ämnet Slaviska språk talas av omkring 300 miljoner människor i Central- och Östeuropa, övriga delar av Ryssland samt på Balkan. Institutionen för slaviska språk erbjuder på grundutbildningsnivå kurser i ryska, bulgariska, polska, tjeckiska och fornkyrkoslaviska. Inom forskarutbildningen heter ämnet slaviska språk. Kursutbudet på grundnivå omfattar dels baskurser, dels kurser i språkfärdighet, realia och litteratur- och kulturhistoria. Ryska är det i särklass största av de slaviska språken. Det talas som modersmål av omkring 170 miljoner människor. Det är andraspråk för ytterligare 100 miljoner. Ryskan skrivs med det kyrilliska alfabetet och är ett formrikt språk. Polska är det näst största slaviska språket och talas som modersmål av närmare 50 miljoner människor, d.v.s. Polens drygt 38 miljoner invånare samt emigranter i en rad länder, framför allt i USA. Polskan skrivs med latinskt alfabet och det grammatiska systemet är mycket likt ryskans, men i övrigt kan man se större västeuropeiska influenser på polskan än på ryskan. Bulgariska talas av omkring 9 miljoner människor och är alltså ungefär lika stort som svenskan. Språket skrivs med det kyrilliska alfabetet och skiljer sig tillsammans med makedonskan från övriga slaviska språk genom att sakna böjning i kasus men å andra sidan ha betydligt fler verbformer. Tjeckiska talas av omkring 11 miljoner människor. Språket skrivs med det latinska alfabetet och är mera rikt på böjningsformer än polskan och ryskan. Tjeckiskan är starkt påverkad av i synnerhet tyskan, men i Tjeckien har man ansträngt sig för att skydda det litterära språket mot främmande influenser, varför det har uppstått en stor skillnad mellan det talade och det skrivna språket. Slovenska talas av omkring 2 miljoner människor. Språket skrivs med det latinska alfabetet och har, jämfört med övriga slaviska språk, kanske det enklaste grammatiska systemet och uttalet. Verksamhetsuppdrag en: 98 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 56 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 1 43