Svenska Kraftnäts kompletterande elsäkerhetsanvisning

ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE Stab och samordning, elsäkerhet VÅR BETECKNING TR10-01 DATUM SAMRÅD 2009-12-01 D, N TEKNISK RIKTLINJE REVISION C STYR.DOK/9 Svenska Kraftnäts kompletterande elsäkerhetsanvisning Inledning Elsäkerhetsverkets föreskrifter reglerar arbetsmetoder för arbete i elanläggningar. Föreskrifterna innehåller även regler om hur elanläggningar ska skötas. Svensk standard utgör komplement till föreskrifterna och utgör god elsäkerhetsteknisk praxis. Innehavaren ska utfärda särskilda anvisningar för att förebygga skada orsakad av el, om anläggningens beskaffenhet eller skötsel kräver det. SvK405, v2.2, 2009-11-30 Elsäkerhetsanvisningarna (ESA), är ett exempel på sådana anvisningar som avses i föreskrifterna. ESA är elbranschens gemensamma anvisningar som täcker sådana anläggningar som är vanliga inom branschen. Denna anvisning specificerar de moment där ESA kompletteras och förtydligas med hänsyn till skötsel av och arbete på Svenska Kraftnäts anläggningar. Här beskrivs också Svenska Kraftnäts elsäkerhetsorganisation. Denna anvisning är utgiven som Svenska Kraftnäts Tekniska Riktlinje TR10-01. TEKNISKA RIKTLINJER 2009-12-01 TR10-01 REV C 1/24

Uppdateringar Revision Ändringsnot Datum B 2006-12-28 C Revideringen är primärt föranledd av Svenska Kraftnäts ändrade elsäkerhetsorganisation per 09-04-01. I samband med revideringen har bl.a. skett en översyn av olika erforderliga avstånd och spänningen 500 kv DC har införts 2009-12-01 2/24

Innehåll 1 ESA Grund Kompletteringar, förtydliganden och speciella tillämpningar...6 1.1 Organisation...6 1.2 ESA-funktioner...8 1.2.1 Utbildning och kompetens...8 1.2.2 Kopplingsansvarig...9 1.2.3 Kopplingsbiträde...9 1.3 Planering av arbete...9 1.3.1 Riskbedömning...9 1.3.2 Arbetsbegäran-el...9 1.3.3 Driftorder-el och kopplingssedel-el...9 1.3.4 Driftmeddelande-el... 10 1.3.5 Kopplingsbekräftelse-el... 10 1.3.6 Arbetsbevis-el...11 1.3.7 Driftbevis-el...11 1.3.8 Arbetstillstånd-el...11 1.4 Kommunikation...11 1.5 Normala skötselåtgärder...11 1.5.1 Kopplingar...11 1.5.2 Felsökning... 12 1.5.3 Provning, idrifttagning och rivning... 12 2 Arbetsmetoder... 13 2.1 Arbete utan spänning... 13 2.1.1 Frånkoppling... 13 2.1.2 Skydd mot tillkoppling (blockering)... 13 3/24

2.1.3 Spänningslöshetskontroll... 13 2.1.4 Arbetsjordning... 13 2.1.4.1 Shuntkondensatorbatteri över 1000 V... 14 2.1.4.2 Seriekondensatorbatteri över 1000 V... 15 2.2 Arbete med spänning... 15 2.2.1 Allmänt... 15 2.2.2 Riskområde och närområde... 16 2.3 Arbete nära spänning... 16 2.3.1 Allmänt... 16 2.3.2 Kompletterande säkerhetsåtgärder... 16 2.3.2.1 Åtgärder vid Arbete nära spänning... 16 2.3.2.2 Byggnadsarbete och annat icke-elektriskt arbete...17 3 Arbete på parallella ledningar... 18 3.1 Allmänt... 18 3.2 Skyddsåtgärder vid arbete på parallella ledningar... 18 4 Röjning i ledningsgata... 18 4.1 Allmänt... 18 4.2 Arbete... 18 4.2.1 Arbete utan spänning... 18 4.2.2 Arbete nära spänning... 18 4.3 Underhållsröjning av ledningsgator... 19 5 Avsteg från ESA...20 5.1 Likströmslänkar...20 5.2 GIS-ställverk...20 5.3 Frånskiljande brytare i Ajaure, Untra samt reaktorbrytare i Odensala...20 5.4 Synkronkompensatorer i Hallsberg och Kolbotten...20 5.5 Helikopterbesiktning...20 4/24

6 Speciella tillämpningar för Svenska Kraftnäts anläggningar... 21 6.1 Elsäkerhetsmässiga gränser... 21 6.1.1 Grannlandsförbindelser... 21 6.2 Kvalitetssäkring/Kvalitetskontroll... 21 6.3 Driftorder...22 6.4 Arbetsbevis...22 6.5 Blockering av frånskiljande brytare...22 6.6 Spänningslöshetskontroll vid frånskiljande brytare...22 6.7 Kraftledningsstolpar som telemaster...22 6.8 Sprängning...23 6.8.1 Planering...23 6.8.2 Genomförande...23 6.9 Spolning av ställverk...24 5/24

1 ESA Grund Kompletteringar, förtydliganden och speciella tillämpningar 1.1 Organisation Generaldirektören är innehavare av Affärsverkets svenska kraftnäts elanläggningar. Innehavare av elanläggningar i Svenska Kraftnät Gasturbiner AB och SwePol Link AB är respektive bolags verkställande direktör. Innehavaren, och Eldriftansvarig Skötsel, för SvK (Gd) delegerar ansvar och praktiska arbetsuppgifter till cn, cd och Elsäkerhetsansvarig. Eldriftansvar för skötsel är uppdelat i drift och underhåll. Delegeringen ska vara entydig, personlig och skriftlig. Tilldelade befogenheter och resurser ska motsvara delegerade arbetsuppgifter. - Till cn delegeras Eldriftansvar Underhåll. - Till cd delegeras Eldriftansvar Drift. - Till Elsäkerhetsansvarig delegeras vissa arbetsuppgifter inom uppföljning och kontroll av elsäkerhet i linjeorganisationen. Arbetsuppgifter kan vidaredelegeras. Ansvaret för elsäkerhetsrelaterade arbetsuppgifter följer Svenska Kraftnäts linjeorganisation. Utöver linjeorganisationen finns ett internt Elsäkerhetsråd som har till uppgift dels att leda elsäkerhetsarbetet inom hela Svenska Kraftnät-koncernen, dels att ta fram underlag till övergripande beslut inom elsäkerhetsområdet. Formella beslut tas i linjeorganisationen av innehavaren eller av eldriftansvariga drift respektive underhåll, alternativt utifrån särskild delegering. Rådets medlemmar består av Elsäkerhetsansvarig (ordförande) och representanter med ansvar och arbetsuppgifter inom elsäkerhetsområdet. 6/24

Svenska Kraftnäts elsäkerhetsorganisation Elsäkerhetsråd Elsäkerhetsansvarig Innehavare*) Gd *) Gäller för Stamnät Reservkraftsystem Reservkontrollrum Teknikbodar Master Åsbro Eldriftansvarig Drift Chef Drift Eldriftansvarig Underhåll Chef Nätteknik Kopplingsansvar Samordning Driftorderutformning Felbortkopplingsansvar cdc (nord) cdp/driftplanering cdc (syd) cnk Underhållsansvar cnf Kopplingsansvar DC-operatörer (nord och syd) Fig 1 Elinstallatör inom SvK ska vara utsedd av Generaldirektören. Elinstallatören ansvarar för att de behörighetskrävande arbeten som utförs i egen regi inom SvK blir utförda enligt kraven i starkströmsföreskrifterna, att yrkesmän har erforderliga kunskaper och färdigheter samt att anläggningen kontrolleras före idrifttagning. Elinstallatören förtecknar i gemensam lista vilka personer inom SvK som har kompetens att vara Elarbetsansvarig samt yrkesman att utföra arbeten i egen regi - för olika typer av arbeten. Elinstallatör och Elsäkerhetsansvarig kan vara samma person. 7/24

1.2 ESA-funktioner Svenska Kraftnät har som särskilda anvisningar antagit ESA. För att på ett säkert sätt kunna utföra ett arbete eller en skötselåtgärd på de speciella anläggningar som Svenska Kraftnät innehar har ESA kompletterats enligt denna anvisning som utges som en teknisk riktlinje. 1.2.1 Utbildning och kompetens Alla medarbetare inom Svenska Kraftnät som utför arbetsuppgifter som berör elsäkerhet ska ha goda kunskaper om de för arbetsuppgiften generella och speciella krav som redovisas i elektriska föreskrifter och anvisningar. För personal med elsäkerhetsarbetsuppgifter ska personalansvarig chef avgöra vilken utbildningsnivå personalen ska ha, samt ajourhålla en förteckning över dessa personer och deras befogenheter. Eventuella behov av utbildning ska löpande tas upp med den anställde, exempelvis vid utvecklingssamtal. Personalansvarig chef har ansvaret för att personerna blir utbildade. Varje person som finns på ovan nämnda förteckning ska minst vart tredje år genomgå relevant utbildning rörande ellagstiftning, standard och elsäkerhetsanvisningar anpassat till arbetsuppgifterna. Nyanställda medarbetare som i sin tidigare anställning under de senaste tre åren genomgått ESA-utbildning behöver endast komplettera med SvK:s kompletterande elsäkerhetsanvisning TR10-01. Om utbildning saknas eller är äldre än tre år ska fullständig utbildning genomföras innan elsäkerhetsrelaterade arbetsuppgifter får utföras självständigt. Personal som innehar viktiga funktioner inom elsäkerhetsområdet ska genomgå utbildning innan arbetsuppgifter delegeras till denne. Vid nya eller väsentliga omarbetningar av föreskrifter och anvisningar ska förnyad utbildning genomföras. Utbildning av personal med funktioner som är viktiga för elsäkerheten ska alltid avslutas med kunskapsprov. Det ska i förväg framgå vilka krav som ställs för att uppnå godkänt resultat. Resultatet från prov ska redovisas till personalansvarig chef. Är det många som samtidigt ska utbildas är det lämpligt att detta samordnas inom företaget. För detta ansvarar Svenska Kraftnäts elsäkerhetsansvarige. 8/24

1.2.2 Kopplingsansvarig Inom Svenska Kraftnät tillämpas principen att kopplingsansvar inte kan vidaredelegeras till anläggningspersonal. Undantag från denna princip sker vid kopplingsåtgärder i samband med arbeten på Svenska Kraftnäts 0,4 kv lokalkraftanläggningar. I dessa fall delegeras alltid kopplingsansvar skriftligen till den för arbetet elarbetsansvarige. Detta innebär att elarbetsansvarig självständigt får utföra planering, utföra erforderliga frånkopplingar, samt utföra arbetet. Om behov finns ska frånkoppling utföras efter skriftlig förebild som elarbetsansvarig/kopplingsansvarig själv upprättar. Vilket kopplingsområde som kan vidaredelegeras anges i lokal driftinstruktion D705 för respektive anläggning. Efter avslutat arbete och tillkopplingsåtgärder återlämnas kopplingsansvaret till Svenska Kraftnäts driftcentral. Kopplingsansvar för SvK:s anläggningar kan delegeras till extern DC för begränsat område och begränsad tid genom SvK eller annans driftorder. 1.2.3 Kopplingsbiträde Funktionen kopplingsbiträde avser i första hand en person på en anläggning som på order av kopplingsansvarig utför kopplingar. Utöver detta kan kopplingsbiträdet i vissa fall även utgöras av en eller flera driftcentraler. I de fall då dessa driftcentraler tillsammans utför kopplingar, ska endast en av dem vara kopplingsansvarig. De övriga driftcentralerna har en underordnad roll under kopplingarna och betraktas därför som kopplingsbiträden, även om dessa är kopplingsansvariga inom sina respektive områden och i sin tur har personal i form av kopplingsbiträden på sina anläggningar. Kopplingsbiträden på en station arbetar endast på order av sin ansvariga driftcentral även om denna driftcentral i dessa sammanhang är att betrakta som ett kopplingsbiträde. 1.3 Planering av arbete 1.3.1 Riskbedömning Vid riskbedömning ska särskild hänsyn tas om arbetet måste bedrivas utan samtliga reläskyddsfunktioner i drift. Arbete ska normalt inte bedrivas i anläggning där skydd eller skyddssamverkan är ur funktion. Vid riskbedömning ska hänsyn tas till åska i närheten av arbetsplatsen. Elarbetsansvarig ska då åska syns eller hörs från arbetsplatsen självständigt fatta beslut om och när arbetet ska avbrytas. Då många av Svenska Kraftnäts ledningar är mycket långa kommer det att vara omöjligt för elarbetsansvarig att överblicka eventuell inverkan av åska utanför syn eller hörhåll. Elarbetsansvarig kan då ta kontakt med driftcentralen för att begära information om inkommande åskfronter som kan påverka arbetet. Utifrån denna information får elarbetsansvarig fatta beslut om fortsatt arbete. 1.3.2 Arbetsbegäran-el Arbetsbegäran ska normalt vara Svenska Kraftnäts Avbrottsplanering tillhanda senast tio (10) arbetsdagar före arbetets start. 1.3.3 Driftorder-el och kopplingssedel-el Inom Svenska Kraftnät upprättas driftorder vid alla planerade kopplingar i samband med elektriska arbeten, men även i möjligaste mån vid störningar som fordrar elektriskt arbete. 9/24

Driftorder upprättas huvudsakligen för att vidmakthålla personsäkerhet. Driftorder kan också upprättas för att upprätthålla driftsäkerhet. Komplicerade driftomläggningar, primärprov och driftsättningar är exempel då driftorder upprättas för driftsäkerhet. Övrig driftsäkerhetsrelaterad information hanteras normalt som punkter i driftorder alternativt under rubriken Allmänt eller som bilagor. Driftorder inom Svenska Kraftnät ska normalt kontrolleras av två personer. I undantagsfall får kontrollen utföras av endast en person. Driftorder och kopplingssedel inom Svenska Kraftnät ska jämte övriga åtgärder även innehålla numrerad åtgärd för spänningslöshetskontroll. I driftorder eller kopplingssedel upprättad inom Svenska Kraftnät används beteckningen AJ som förkortning för arbetsjordning. Driftorder ska normalt vara berörd personal tillhanda senast tre arbetsdagar före kopplingarnas början. Mottagare av driftorder ska ha rutiner så att hanteringen av inkommen driftorder inte försenas. Kopplingsansvarig gör bedömningen om en oplanerad situation kan hanteras med kopplingssedel eller om en driftorder ska upprättas. Kopplingsansvarig bedömer också om en kopplingssedel som är upprättad vid störning ska kompletteras med, eller ersättas av, driftorder vid återgången. Kopplingssedel ska alltid kontrolleras av en annan person än upprättaren. 1.3.4 Driftmeddelande-el Driftmeddelande finns inte definierat i ESA. Driftmeddelande ska utfärdas då förändringar görs av driftläggning som inte har personsäkerhetsanknytning och då kopplingarna utförs enligt kopplingssedel eller skriftliga rutiner, ex instruktioner. Driftmeddelande kan även utfärdas vid arbeten som kräver skriftligt arbetstillstånd, vid sprängning i närhet till stamnätsanläggning, vid förändringar av principer för driftövervakning, eller vid förändringar av funktioner för systemvärn eller reläskydd och kontrollanläggningsarbeten i övrigt enligt D1002:4 Rutiner för kontrollanläggningsarbeten med avseende på driftsäkerhet. Personer som fått driftmeddelande för åtgärd ska: Kontrollera dessa i tillämpliga delar Begära förklaring eller skriftligt ändringsbesked om något uppfattas som oklart eller felaktigt Bekräfta att driftmeddelandet mottagits. Ett driftmeddelande ska innehålla uppgifter om: Vem som upprättat driftmeddelande Vilka som ska delges driftmeddelandet Meddelandets syfte och omfattning Meddelandets giltighetstid (max 1 år) 1.3.5 Kopplingsbekräftelse-el Såväl kopplingsbekräftelser som övriga bevis är inom Svenska Kraftnät förtryckta i driftordern. Om dessa bekräftelser eller bevis av någon anledning inte är överensstämmande eller om de av någon annan anledning måste förändras görs detta på vanlig telefemblankett (denna blankett används även vid kopplingssedlar). 10/24

Kopplingsbekräftelse upphävs genom order om ny koppling, utom i de fall då kopplingsbiträdet är en annan driftcentral. I dessa senare fall ska kopplingsbekräftelse upphävas genom skriftligt meddelande. Kopplingsbekräftelser med annat land Kopplingsbekräftelserna eller upphävande av kopplingsbekräftelse mot anslutna grannländer kan ske via förskrivna bekräftelser i SvK-driftorder eller standardblanketter ska upprättas på båda språken. Blanketterna ska utväxlas via e-post eller fax. 1.3.6 Arbetsbevis-el I de fall då arbete måste avslutas innan anläggningsdel är klar för drift ska arbetsbeviset återlämnas. I beviset ska eventuella begränsningar, orsaker och kvarstående brister anges. 1.3.7 Driftbevis-el Driftbevis kan endast lämnas för driftklar anläggningsdel. Om anläggningen inte kan betraktas som driftklar återlämnas i stället arbetsbeviset. 1.3.8 Arbetstillstånd-el Arbetstillstånd finns inte definierat i ESA. Arbetstillstånd är ett skriftligt godkännande för att ett icke elektriskt arbete får påbörjas på anläggningsdel som kan påverka person eller driftsäkerhet på primärsystemet, t.ex. en brytares manöverdon, en reläskyddskrets e.d. Arbetstillståndet innebär att åtgärderna kommer att kvarstå tills dess tillståndet återlämnas. Arbetstillståndet utlämnas av kopplingsansvarig. 1.4 Kommunikation Se 4.4 SS-EN 50110-1. Under den tid då arbetsbevis eller arbetstillstånd är utlämnat ska elarbetsansvarig (eller den för arbetet ansvarige i fallet icke-elektriskt arbete) se till att kommunikation alltid kan upprätthållas med kopplingsansvarig. Detta gäller oavsett arbetets art, dvs. det gäller även vid bullriga arbeten exempelvis skogsröjning eller liknande. Vid arbete på platser utan eller med dålig täckning i mobilnät ska satellitkommunikation användas. 1.5 Normala skötselåtgärder 1.5.1 Kopplingar Se 5.2 SS-EN 50110-1. För kopplingar gäller följande. Koppling med frånskiljare Vid kopplingar för arbete ska frånskiljares kontaktlägen kontrolleras visuellt av personal på plats. Vid driftomläggning för återuppbyggnad av nät (provtillkopplingar) får kontaktläget bedömas genom indikering. Manöver av frånskiljare från manöverdon, handmanövrering, får utföras endast i undantagsfall och först efter tillstånd från kopplingsansvarig. Upphävande av frånskiljarblockering får endast ske undantagsvis och först efter tillstånd från kopplingsansvarig. 11/24

1.5.2 Felsökning Se 7.3 SS-EN 50110-1. Reparationsarbeten Reparationsarbete kan utföras i följande steg: Felsökning Felavhjälpning och/eller utbyte av komponenter Drifttagning av den reparerade anläggningsdelen Vid felsökning är det viktigt att tänka på de särskilda risker som det innebär att anläggningen kan vara spänningsförande, exempelvis med provspänning. Vid felsökning och felavhjälpning ska tillämpliga delar av reglerna för normala skötselåtgärder och arbetsmetoder tillämpas. Sedan arbetet är avslutat ska lämpliga funktionsprov, kontroller och nödvändiga inställningar genomföras för att säkerställa att de anläggningsdelar som reparerats åter kan tas i drift. Felavhjälpning / Utbyten Se 7.4.1 SS-EN 50110-1 Byte av säkringar Normalt bör säkringar bytas i spänningslöst tillstånd om inte utbyte under spänning kan ske på ett säkert sett. I lågspänningsanläggningar får diazedsäkring (proppsäkring) bytas under spänning. Vidare kan även knivsäkringar bytas under spänning om det är säkerställt att kretsen är strömlös vid bytet. För att ge betryggande beröringsskydd ska ett lämpligt patronmanöverdon användas vid utbyte av knivsäkring. Utbytet ska ske av elsäkerhetsmässigt utbildad personal. Vid högspänning ska utbyte ske enligt lämplig arbetsmetod och utföras av elsäkerhetsmässigt utbildad personal. Byte av lampor och tillbehör i lokalkraftanläggningar När så är nödvändigt ska byte av lampor och utdragbara tillbehör (ex. startkopplare) utföras utan spänning. Utbyte av icke utdragbara tillbehör samt vid utbyte av tillbehör för högspänning ska arbetet utföras enligt lämplig arbetsmetod. Tillfälliga avbrott i underhållsarbetet Vid tillfälliga avbrott i underhållsarbetet ska den elarbetsansvarige vidta alla åtgärder som behövs för att förhindra att oisolerade spänningsförande delar oavsiktligt kan beröras och att obehörig manöver görs i den elektriska anläggningen. Den kopplingsansvarige ska informeras om sådana avbrott i arbetet. 1.5.3 Provning, idrifttagning och rivning Ny anläggning (anläggningsdel) får tas i bruk först efter att anläggningen färdigställts, besiktigats och provats och befunnits uppfylla de krav som föreskrivs med stöd av ellagstiftningen. Under byggperioden kan entreprenör behöva spänningssätta hela eller delar av anläggningen för att kunna utföra prov och tester. Detta sker alltid under elinstallatörens ansvar. Därefter ska anläggningen överlämnas från entreprenören till innehavaren inom Svenska Kraftnät (byggherren) för ibruktagande. Först sedan anläggningen överlämnats kan innehavaren besluta om att ta anläggningen i drift, vilket också innebär att innehavaren övertar det elsäkerhetsmässiga ansvaret för anläggningen. 12/24

Då innehavaren fattat beslut om att ta anläggningen i drift ska innehavaren skriftligen delegera eldriftansvar för drift respektive underhåll för anläggningen. Därefter delegerar eldriftansvarig drift kopplingsansvaret till därför utsedda instanser. Ovan nämnda överlämningshandlingar samt åtgärder för i drifttagning ska dokumenteras i en särskild driftorder för driftsättning. Vid anläggningsprojekt förekommer ofta att del eller delar av anläggningen redan är i drift samtidigt som ytterligare anläggningsdelar etappvis tas i drift. Detta kräver att särskild hänsyn måste tas vid planering och riskbedömning. Vid rivning av anläggning ska Eldriftansvarig Drift tillse att slutgiltiga frånkopplingsåtgärder utförs. Därefter ska anläggningen skriftligen återlämnas från Eldriftansvarig Drift till Eldriftansvarig Underhåll. Eldriftansvarig Underhåll (byggherren) ansvarar för att anläggningen demonteras på ett säkert sätt Det bör särskilt observeras att anläggningen fortfarande kan vara påverkad av induktion/ influens och att den kan vara i farlig närhet av andra anläggningsdelar som är i drift. 2 Arbetsmetoder 2.1 Arbete utan spänning 2.1.1 Frånkoppling Vissa av Svenska Kraftnäts anläggningar med frånskiljande brytare är utformade så att kopplingsåtgärder inför Arbete utan spänning ska kunna utföras via fjärrkontroll och utan biträdande personal i anläggningen. Frånskiljande brytare och frånskiljare i GIS-ställverk som fungerat på felaktigt sätt eller har lågt gastryck ska hanteras som ej fullgott brytställe. Elektriska arbeten får inte påbörjas förrän brytaren blivit allsidigt frånkopplad och arbetsjordad. 2.1.2 Skydd mot tillkoppling (blockering) Angående blockering av frånskiljande brytare vid kopplingsåtgärder se Speciella tillämpningar för Svenska Kraftnät, avsnitt 6.5. 2.1.3 Spänningslöshetskontroll Angående spänningslöshetskontroll vid kopplingsåtgärder på frånskiljande brytare se Speciella tillämpningar för Svenska Kraftnät, avsnitt 6.6. 2.1.4 Arbetsjordning Elarbetsansvarig ansvarar för anbringande av kompletterande arbetsjordning då arbetets genomförande gör att tidigare anbringad arbetsjordning (ändpunktsjordning) inte längre uppfyller sin funktion, exempelvis vid arbete på kondensatorenheter, bärfrekvensspärr, strömtransformator, slackar (anbringa, avlägsna) etc. 13/24

I driftorder anges jordningar i punkter varifrån spänningssättning kan ske. Elarbetsansvarig ansvarar för och bedömer behovet av ytterligare kompletterande arbetsjordningar på grund av ex: Inverkan från andra starkströmsanläggningar genom direkt kontakt, induktion eller influens Inverkan från åska Restspänningar i tidigare spänningssatta anläggningar Krav att arbetsjordningar ska vara synlig från arbetsplatsen. 2.1.4.1 Shuntkondensatorbatteri över 1000 V ESA Arbete utan spänning (sid 13) kompletteras med följande figur ang. Shuntkondensatorbatteri över 1000 V. Figur 2 Arbetsjordning vid arbete på kopplingsapparat ansluten till shuntkondensator. 14/24

2.1.4.2 Seriekondensatorbatteri över 1000 V ESA Arbete utan spänning (sid 13, längst ned) kompletteras med följande figur ang. Seriekondensatorbatteri över 1000 V. Figur 3 Arbetsjordning vid arbete på frånkopplad seriekondensator med ledning i drift. 2.2 Arbete med spänning 2.2.1 Allmänt Aktuella brytare ska alltid manöverblockeras för att förhindra att personal gör en oavsiktlig tillkoppling. Manöverblockeringen av brytaren sker därifrån brytaren normalt manövreras. För Svenska Kraftnäts del innebär normal manöverväg att brytaren manövreras via fjärrkontroll från driftcentral. Brytaren manöverblockeras därför i driftcentralens övervakningssystem. Kopplingsansvarig ska under arbetets gång övervaka att: driftformsomkopplaren inte läggs över i läge när. reläskyddskommunikationen för ledningen är intakt. Vid fel på kommunikationen ansvarar kopplingsansvarig för att arbetet omedelbart avbryts. driftövervakningssystemet och driftdatanätet är intakt. Vid fel ansvarar kopplingsansvarig för att arbetet omedelbart avbryts. Om dessa villkor och förutsättningar inte är uppfyllda ska kopplingsansvarig avbryta arbetet. 15/24

2.2.2 Riskområde och närområde Tabell 1 Tabell över avstånd som anger riskområdets och närområdets yttre gräns Avstånd från oisolerad spänningsförande del till områdets yttre gräns m 220 kv 400 kv 500 kv Riskområde 1,6 2,5 3,4 Närområde 3,0 4,0 6,4 Värdena gäller även för likspänning. För DC-spänning gäller samma avstånd som för motsvarande nominella AC-systemspänning (huvudspänning). Samma spänning AC huvudspänning och DC ger samma avstånd. För 220 och 400 kv stämmer dessa värden med ESA-ANS:05 och ESA-RÖJ:06. Dessa spänningsvärden heter i SS-EN 50110-1 220 kv respektive 380 kv i vilken tabell också finns värden för 480 kv medan värden för 500 kv får inter-/extrapoleras från värden i tabell A1 SS-EN 50 110-1. 2.3 Arbete nära spänning 2.3.1 Allmänt Kopplingsansvarig avgör alltid om skriftlig förebild (driftorder eller kopplingssedel) behöver upprättas vid Arbete nära spänning. 2.3.2 Kompletterande säkerhetsåtgärder 2.3.2.1 Åtgärder vid Arbete nära spänning Aktuella brytare ska alltid manöverblockeras för att förhindra att personal gör en oavsiktlig tillkoppling av utlöst brytare. Manöverblockeringen av brytaren sker därifrån brytaren normalt manövreras. För Svenska Kraftnäts del innebär normal manöverväg att brytaren manövreras via fjärrkontroll från driftcentral. Brytaren manöverblockeras därför i driftcentralens övervakningssystem. Kopplingsansvarig ska även under arbetets gång övervaka att: reläskyddskommunikationen för ledningen är intakt. Vid fel på kommunikationen ansvarar kopplingsansvarig för att arbetet omedelbart avbryts. Skälet till ovan angivna rutin är att förhindra att kopplingsansvarig oavsiktligt tillkopplar utlöst brytare. 16/24

Erforderliga avstånd för Arbete nära spänning med skrymmande redskap enligt tabell 2. Tabell 2 Arbete nära spänning med skrymmande redskap erforderliga avstånd, samma avstånd för AC som DC. Sidled m (x) Höjdled m (y) 220, 400 kv 6 4 500 kv 7,5 5 Se fig 2 2.3.2.2 Byggnadsarbete och annat icke-elektriskt arbete För byggnadsarbete och annat icke-elektriskt arbete gäller följande säkerhetsavstånd: (Jfr ESA-ANS:05 s. 12 Avstånd från elektrisk anläggningsdel utan att tillämpa någon arbetsmetod). Tabell 3 Avstånd från elektrisk anläggningsdel utan att tillämpa någon arbetsmetod Sidled m (x) Höjdled m (y) 220 kv 6 4 400 kv 6 4,5 500 kv 7,5 5,6 Se fig 2 Spänningsförande oisolerade delar x x y Fig 2 För erforderliga avstånd för andra spänningar hänvisas till SS-EN 50110-1 och ESA. 17/24

3 Arbete på parallella ledningar 3.1 Allmänt Se också ESA Arbete på parallella ledningar. Vid arbete på anläggningsdel som är utsatt för påverkan från annan anläggning ska särskilda skyddsåtgärder vidtagas. Med hänsyn till att Svenska Kraftnät har mycket långa ledningar ska särskild utredning om eventuell påverkan från andra ledningar alltid utredas omsorgsfullt före arbete 3.2 Skyddsåtgärder vid arbete på parallella ledningar Skyddsåtgärder kan bestå av arbetsjordning med lämpliga mellanrum och potentialutjämning vid arbetsplatserna (ESA skriver under Potentialutjämning: Arbetsjordning ska kompletteras med potentialutjämning på arbetsplatsen). Spänningens storlek beror på avståndet mellan ledningarna, på parallellsträckans längd, och strömmen i påverkande ledning (s.4 i ESA). Innan arbetet startas ska elarbetsansvarig mäta kvarvarande spänning i de stolpar som arbete ska bedrivas. Om kvarvarande spänning på arbetsplatsen överstiger 50 volt ska ledningen förses med ytterligare jordtag. Denna mätning ska utföras dagligen (I ESA finns i bilaga 7 en checklista för elarbetsansvarig, där dock detta krav saknas.) Hur spänningen beräknas framgår av TR10-05 pkt 5.2. 4 Röjning i ledningsgata 4.1 Allmänt Vid arbete med underhållsröjning och besiktningar ska gällande starkströmsföreskrifter, elsäkerhetsanvisningar (ESA-RÖJ:06), beställarens riktlinjer i Handbok för drift och underhåll och Svenska Kraftnäts Kompletterande Elsäkerhetsanvisningar följas. Skogliga underhållsåtgärder på 220 kv och 400 kv ledningar kan utföras som ickeelektriskt arbete under förutsättning att erforderligt säkerhetsavstånd upprätthålls. Om angivna säkerhetsavstånd inte kan upprätthållas ska arbetet utföras som ett elektriskt arbete. 4.2 Arbete 4.2.1 Arbete utan spänning Ett arbete ska utföras som Arbete utan spänning när träd, vegetation eller maskindel riskerar att komma innanför riskområdet. 4.2.2 Arbete nära spänning Ett arbete ska utföras som Arbete nära spänning när kroppsdel, verktyg eller vegetation riskerar att komma in i närområdet utan att nå riskområdet. Varje person som utför arbete nära spänning ska vara fackkunnig eller särskilt instruerad. Exempel på sådant arbete är toppning av höga träd under faslinorna. Där ska arbetet bedrivas så att avstånd mellan vegetation och strömförande faslina fastställs genom mätning före toppningstillfället. På grund av arbetsmetodens art ska toppning med helikopter bedrivas som ett Arbete nära spänning. 18/24

4.3 Underhållsröjning av ledningsgator Underhåll av trädsäker ledning Trädsäker ledning betecknar en kraftledning vars ledningsgata utformats och underhålls så att växande träd ej kan nå närmare fasledare än säkerhetsavståndet och att inget fallande träd kan komma närmare någon fasledare än 1 meter. HVDC-ledningar med pol- och neutralledare i samma stolpar är byggda med trädsäker ledningsgata. Här gäller samma regler vid röjning och avverkning som vid ACledningar. För HVDC-lednings separata neutralledare som inte är utförd som trädsäker ledning gäller vid fällning av träd som fallit över ledningen: Efter besiktning av ledningsgatan där träd upptäckts vara i kontakt med ledningen kontaktar besiktningsmannen kopplingsansvarig och informerar om trädet (träden) Trädet (träden) tas bort med lämplig arbetsmetod. Maskinell röjning Maskinell röjning ska bedrivas som icke-elektriskt arbete, eller om arbetet bedöms vara ett elektriskt arbete som Arbete nära spänning eller Arbete utan spänning. Viktigt vid denna typ av arbete är att stag och stolpplatser röjs fram och rensas upp till en diameter av tre meter innan området i övrigt röjs av maskinen. Avstånd Erforderliga avstånd vid röjning beror av arbetsmetod. Se under respektive arbetsmetod respektive icke-elektriskt arbete (arbete utan val av arbetsmetod). Den vegatationsfria zonen ska minsta vara: De avstånd som ska tillämpas vid arbete beskrivet i detta kapitel framgår av tabell 4. Tabell 4 Tabell över vegetationsfri zon 220 kv 400 kv 500 kv Den vegetationsfria zonen ska minst vara, m 2,5 3,5 4,0 19/24

5 Avsteg från ESA I ESA Arbete utan spänning anges att Anläggningen får inte arbetsjordas innan man utfört frånskiljning, blockering och spänningslöshetskontrol.... För vissa av Svenska Kraftnäts anläggningar är det inte möjligt att följa ESA:s krav på arbetsföljd vad avser arbetsjordning. Anläggningar/anläggningsdelar eller arbetsmetod som fordrar avsteg är: Likströmslänkar GIS-ställverk Frånskiljande brytare Synkronkompensatorer Helikopterbesiktning 5.1 Likströmslänkar Gemensamt för Fenno-Skan, Konti-Skan, SwePol Link och SVC:n i Stenkullen är castellåssystemen. De är till för att säkerställa att ventilhallarna alltid är allsidigt arbetsjordade innan tillträde är möjligt. För att uppfylla den förbestämda kopplingssekvensen i låssystemet fordras att vissa arbetsjordningar anbringas innan frånskiljare öppnas. SwePol Link är utrustad med två neutralledare som är funktionsjordade i Stärnö. Dessa måste alltid ha förbindelse med jord och ska därför arbetsjordas innan de skiljs från nollpunkten i Stärnö. 5.2 GIS-ställverk 400 kv-ställverket i Lindbacka är av GIS modell och utrustade med en förreglingskedja som inte tillåter att man blockerar innan arbetsjordning sker. 5.3 Frånskiljande brytare i Ajaure, Untra samt reaktorbrytare i Odensala De frånskiljande brytarna i dessa stationer är utformade så att det endast sker en elektrisk blockering innan arbetsjordning. Arbetsjordning och mekanisk blockering sker sedan i en och samma manöver. 5.4 Synkronkompensatorer i Hallsberg och Kolbotten För synkronkompensatorerna G12 i Hallsberg och G1 i Kolbotten ska principerna enligt ESA-AUS:05 generator och motor över 1000 V tillämpas. 5.5 Helikopterbesiktning Besiktning av ledningar med helikopter ex. för driftbesiktning eller besiktning vid bestående fel betraktas som normalskötselåtgärd och ska normalt utföras utan att återinkopplingsautomatiker tas ur drift. 20/24

6 Speciella tillämpningar för Svenska Kraftnäts anläggningar 6.1 Elsäkerhetsmässiga gränser Inom Svenska Kraftnät används följande principer för fastställande av eldriftansvarsgräns och kopplingsgräns: Eldriftgränsen sammanfaller i normala fall med ägogränsen, men kan i undantagsfall fastställas på annat sätt. Kopplingsgräns ska fastställas så att den passar de båda angränsande Eldriftansvarigas operativa drift. Kravet på en kopplingsgräns är att den ska vara tydlig. Vid val av gräns ska företrädesvis väljas en kopplingsapparat i närhet av eldriftgränsen, vilket i praktiken ofta innebär frånskiljaren mot samlingsskenan. Avvikelser kan dock förekomma med hänsyn till utformning av anläggning eller av organisatoriska skäl. Huvudregeln är att ägarens kopplingsansvarige också är den ende som har rätt att manövrera gränsapparat. Eventuella avvikelser från denna regel kan i enstaka fall finnas och ska överenskommas mellan parterna. Beordring av manöver av gränsapparat, liksom av de till facket hörande brytarna, kan ske efter samråd mellan de båda gränsande Eldriftansvariga. 6.1.1 Grannlandsförbindelser Vid arbete på sjökabel mellan grannländer tillämpas principer enligt följande. Inom svensk territorialvattengräns gäller svensk ellagstiftning. På motsvarande sätt gäller annat lands ellagstiftning på det andra landets territorialvattenområde. I de fall kabeln går på internationellt område gäller mittprincipen om inget annat anges, dvs. svenska regler gäller från svenska sidan till en definierad mittpunkt på kabeln. Vid kraftledningar gäller en bestämd kraftledningsstolpe vid riksgränsen som delning vad gäller tillämpning av ellagstiftning. För ytterligare detaljinformation angående gränsdragningsfrågor hänvisas till Svenska Kraftnäts driftinstruktion D135. 6.2 Kvalitetssäkring/Kvalitetskontroll På Svenska Kraftnät sker löpande ett kvalitetssäkringsarbete för Svenska Kraftnäts driftorder. Arbetet sker i form av: felrapportering analys med återkoppling sammanställande och redovisning av statistik Rapportering ska också ske vid tillbud och olycksfall förorsakade av el. 21/24

6.3 Driftorder Ändring i driftorder som berör datum, klockslag och namn på elarbetsansvarig kan göras muntligt. För övriga ändringar ska ändringsmeddelande alternativt ny driftorder upprättas. Ny driftorder bör upprättas i följande fall: Vid fler än två ändringsmeddelanden, Vid behov av nya kopplingar som t.ex. ändring av avgränsning Vid omfattande ändringar (t.ex. flera strykningar/tillägg av punkter). I övrigt gäller att: Ovanstående alltid ska sättas i sitt sammanhang och i varje fall bedömas efter detta Ändringsmeddelande ska alltid kontrolleras och signeras av annan än upprättaren. 6.4 Arbetsbevis Arbetsbevis ska alltid innehålla information om arbetsbeviset avser arbetsmetoderna Arbete utan spänning, Arbetet nära spänning, eller Arbete med spänning. 6.5 Blockering av frånskiljande brytare Blockering av frånskiljande brytare sker normalt via fjärrkontroll. Vid blockeringen spärras elkopplaren såväl mekaniskt som elektriskt. Dessa två spärrar kan i vissa fall ske i ett eller två steg. Skyltning sker både via tillförlitlig indikering på manöverdonet för blockeringen, samt via indikering i kontrollanläggningen. Skyltning och blockering ska kontrolleras visuellt på plats. 6.6 Spänningslöshetskontroll vid frånskiljande brytare Spänningslöshetskontroll i enlighet med ESA utförs normalt inte i anläggningar med frånskiljande brytare. Innan fjärr- eller avståndsmanöver av jordningsfrånskiljare, JF, sker ska kopplingsansvarig förvissa sig om att ingen personal finns närvarande i ställverket. Jordningskopplarens slutning mot alla faser ska kontrolleras visuellt på plats. 6.7 Kraftledningsstolpar som telemaster Telemastkonstruktioner kan förekomma i Svenska Kraftnäts kraftledningsstolpar. Anläggnings- och underhållsarbeten på dessa mastkonstruktioner ska ske med särskilt instruerad personal och arbetet ska bedrivas som Arbete nära spänning om det är möjligt. Vid tveksamheter om val av arbetsmetod kan arbetet bedrivas i enlighet med det som anges i ESA Arbete nära spänning under rubriken Skrymmande redskap intill elanläggning samt Avstånd från elektrisk anläggningsdel utan att tillämpa någon arbetsmetod (s. 12 ESA-ANS:05). Eventuella risker med antennstrålning hanteras inte av TR10-01. 22/24

6.8 Sprängning 6.8.1 Planering Sprängning invid Svenska Kraftnäts anläggningar ska, med hänsyn till arbetets art, anläggningarnas betydelse och farlighet, planeras noggrant och med god framförhållning. Med information om planerade sprängningsarbeten ska följande åtgärder vidtas i god tid före sprängningen: Svenska Kraftnäts underhållsingenjör informeras och en riskanalys genomförs med avseende på risken för skador på Svenska Kraftnäts anläggningar och risker för person, driftsäkerhet och egendom i övrigt Svenska Kraftnäts underhållsentreprenör informeras och vid behov görs besök på plats Arbetsbegäran för sprängning med riskanalys ska vara Svenska Kraftnät Avbrottsplanering tillhanda minst tio arbetsdagar före planerad sprängning Svenska Kraftnät Avbrottsplanering informerar kopplingsansvarig, underhållsingenjör, underhållsentreprenör och sprängningsansvarig via ett driftmeddelande om sprängningen. Driftmeddelandet ska innehålla information om: - Anläggning och plats - Tid - Kontaktuppgifter för sprängningsansvarig och kopplingsansvarig - Hantering av återinkopplingsautomatiker Om riskanalysen innebär risk för skador på anläggningar ska sprängningen genomföras med avbrott på anläggningen vilket ska framgå av arbetsbegäran Om arbetsbegäran innebär avbrott utfärdar Svenska Kraftnät Avbrottsplanering en driftorder för frånkoppling av berörd anläggningsdel. Anläggningsdelen behöver inte frånskiljas och arbetsjordas om frånkoppling sker enbart av driftsäkerhetsskäl. Tändsats ska vara av typ Nonel. 6.8.2 Genomförande Före sprängning Senast två arbetsdagar före sprängning ska sprängningsansvarig begära preliminärt tillstånd för sprängning hos Svenska Kraftnät Avbrottsplanering All återinkopplingsautomatik för berörd anläggning tas ur drift före sprängning Sprängningsansvarig begär tillstånd om sprängning före laddning Sprängningsansvarig meddelar kopplingsansvarig när sprängning sker. Efter sprängning Sprängningsansvarig rapporterar till kopplingsansvarig om genomförd sprängning och om fortsatta arbeten. 23/24

6.9 Spolning av ställverk Spolning kan ske med hjälp av fast spolutrustning eller manuellt. Spolning av ställverk kan genomföras som Arbete med spänning, Särskilda arbeten med fackkunnig person. Oavsett om arbetet utförs med fast spolutrustning eller manuell spolning ska de rutiner som anges i avsnitt 2.2 Arbete med spänning följas. Vid spolning med fast spolutrustning ska återinkopplingsautomatiker tas ur drift, såväl i berört ställverk som i angränsande ställverk. Manuell spolning av ställverk ska alltid utföras genom att inkommande ledningar är frånkopplade (kopplingsåtgärder för att erhålla erforderlig frånskiljningssträcka) i angränsande stationer. Dock behöver inte kopplingsapparater blockeras eller arbetsjordas. 24/24